Med bara några dagar kvar på 2024 har det blivit dags för den traditionsenliga årssammanfattningen! Brukar ju göra den här inventeringslistan varje år. Här hittar du 2023, 2022 2021, 2020, 2019, 2018, 2017, 2016, 2015, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010 ifall du av någon outgrundlig anledning skulle vara intresserad av att läsa.
Gjorde du något 2024 som du aldrig gjort förut?
Åkte tåg till London på jobb, hade köpstopp, spenderade tre veckor i rad i min sommarstuga.
Genomdrev du någon stor förändring?
Erica slutade ju i mitt företag och det har varit en stor förändring för mig att hitta ett sätt att jobba med det. Nu känner jag att jag har landat.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Några blev föräldrar på nytt. Det känns så overkligt att mina jämnåriga vänner får bebisar medan min äldste son börjat högstadiet. Kan samtidigt längta lite efter att vara gravid igen. Ibland får jag verkligen akutlängt efter en till bebis!
Vilken dag från år 2024 kommer du alltid att minnas?
Den här dagen när vi hade ett roligt äventyr, åkte ut till en ö och blev fast i ett åskoväder. Storbarnen refererar till den dagen som en av de bästa i livet. Medan Ulf refererade till den så här
-När vi kommer hem ska jag att lägga mig i sängen och aldrig, aldrig, aldrig någonsin igen följa med er på någon utflykt i resten av mitt liv, någonsin.
En annan dag jag kommer minnas är när jag trodde att jag fick en hjärinfarkt och fick åka in med ambulans. Så otroligt fin ambulanspersonal och personal på akuten. Kände mig så trygg och gråtmild över all omsorg jag möttes av.
Dog någon som stod dig nära?
Nej
Vilka länder besökte du?
England, med tåg. Sedan åkte jag genom Danmark, Tyskland, Belgien och Frankrike för att komma dit. Men det räknas inte va? Är glad över att jag fortsätter avstå flyget. Det är en uppoffring som känns – eftersom jag älskar att resa. Men man ska vara uppmärksam på den missljudande klangen inuti.
Bästa köpet?
Luftvärmepump till sommarstugan
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mitt jobb. Har hela hösten känt en euforisk glädje av att få bo där jag bor och jobba med det jag gör och känna att jag utvecklas.
Saknade du något under år 2024 som du vill ha år 2025?
Som alltid kommer jag på tusen saker. Och samtidigt inte en enda. Tycker att jag är så himla välsignad i mitt liv.
Vad önskar du att du gjort mer?
Konditionstränat. Men har haft hosta till och från hela hösten. Håller tummarna för en härlig längdskidesäsong nu.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Scrollat på instagram. Samtidigt har mitt slöa instagramscrollande gett mig SÅ många uppslag till podden det här året. Så då kan jag i alla fall rama in skitbeteendet som research.
Favoritserier från året som gått?
Kan inte komma på att jag sett någon ny serie? Tycker inte riktigt att jag har tid för serier. Är glad om jag ser en film någon gång ibland. Har däremot sett om The office sporadiskt. Den är ännu roligare nu när min syster börjat se den och vi har fler gemensamma referenspunkter.
Bästa boken du läst i år?
Middlemarch av George Eliot.
Största musikaliska upptäckten?
Att samåka med min son till stan två dagar i veckan har fått mig att utveckla min musiksmak. Nu utsätts jag för The Doors, Frank Zappa och Blue Öyster Cult vare sig jag vill det eller inte. Och har faktiskt fått några nya favoritlåtar! Kan rekommendera Peace frog, Camarillo brillo, Don’t fear the reaper
Vad var din största framgång på jobbet 2024?
Att jag lanserat min nya bokserie Hemmets Almanacka och att den har fått ett så fint mottagande. Samt att Underbara Vinter fortsätter att sälja. Alexandra på mitt förlag sa ”Du har verkligen örat mot marken och förstår vad människor vill ha”. Det gjorde mig jätteglad. Det är nämligen ganska ovanligt att få kredd för sånt som kvinna. Oftast låter det bara som att man har haft tur när någonting gått bra. Inte som att ens framgångar beror på fingertoppskänsla och en smart plan.
Största framgång på det privata planet?
Att jag tränat hela hösten utan min PT Ida men hållit igång lika bra som när vi tränade. Hon har med andra ord gjort precis det en terapeut, PT, lärare eller mentor ska göra: Ge adepten verktyg för att själv fortsätta resan.
Största misstaget?
Vardagen är ju full av små misstag, men något sådär stort värt att omnämna kommer jag inte på just nu. Det kanske visar sig under 2025 att jag tänkte heeeelt fel under 20224?!
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och. Har dock fokuserat mycket ett citat av helgonet och kyrkofadern Benedikt av Nursias för att ta mig igenom tyngre perioder. Skrev ett blogginlägg om det.
Vad spenderade du mest pengar på?
Mitt sommarhus. Vi har gjort om vattnet invändigt, bytt ut varmvattenberedaren och satt in en luftvärmepump samt grävt in fiber i stugan. Så nu kan jag jobba där lättare och åka dit på på vintern utan att det blir en så stor arbetsinsats.
Något du önskade dig och fick?
Har fått så många saker jag önskat detta år att jag känner mig helt överväldigad. Både i smått och stort. Fick vara frisk i december och göra alla roliga saker som julmarknader och luciatåg. Fick en lång sommarsemester i stugan med min familj och Annas. Fick roliga jobbförfrågningar och en ny hårfärg. Är glad för alltihop.
Något du önskade dig och inte fick?
Ja, såklart. Det händer otäcka saker ute i världen men även i det lilla livet. Barn som far illa, människor som har svåra sjukdomar och inte blir friska. Livet är fullt av oinslagna önskningar. Gäller att inte fokusera för mycket på det bara.
Vad gjorde du på din födelsedag 2024?
Jag hade precis kommit hem från London och var rätt mör. Tror inte jag gjorde något särskilt, men familjen sjöng för mig på morgonen och Jakob hade fixat tårta och så fick jag ett par nya springskor. Önskar mig varje år! Det var en bra födelsedag. När jag fyller fyrtio tänker jag dock ha en stor fest.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mer trygghet i det lilla. Har känt mig otrygg för att det skakat på annonsmarknaden och därmed i företaget. Nu när vi stänger året har dock tryggheten återvänt. Planerar nya saker för 2025 som gör mig pirrig att tänka på.
Vad fick dig att må bra?
Träning, min familj, mina vänner, att arbeta och skapa och känna att jag utvecklas som fotograf och i mitt skrivande. Att gå i kyrkan och att bidra på olika sätt till mitt närområde.
Vem saknade du?
Mamma. Jättemycket mamma. Önskar jag kunde säga att saknaden är mindre efter sexton år. Men nu tycker jag att det har blivit värre igen.
De bästa nya människorna du träffade?
Kommer inte på att jag träffat så många? Fy vad det låter inskränkt och trist. Men jag har levt mycket i min bubbla i år.
Mest stolt över?
Att jag håller i. Håller i med min träning, håller i med mitt skrivande, håller i med min städning, håller i mina relationer, håller i håller i håller i. Känner mig pålitlig och vuxen och det har jag inte alltid gjort, kan jag säga.
Högsta önskan just nu?
Att få känna mig buren av Gud och trygg i min tro. Prövningar kommer, det vet jag.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Jag tänker ta tag i min ekonomi och jag tänker tjäna mer pengar.
Längst bak i min nya bok Hemmets Almanacka finns förresten precis den här årssammanfattningen för dig att själv fylla i. Det blir förstås inte aktuellt förrän om ett år. Men tänk vad roligt att ha den i pappersformat och spara på?!
49 svar
10.000 vuxenpoäng på att ditt bästa köp är en luftvärmepump 😂 Kan verkligen relatera och insåg därmed att även jag är lite vuxen.
Det gör mig så glad att du som influencer avstår flyg! Tack, tack, tack!!!🙏🏼
Jag har nästan rakt av kopierat din årssamanfattning och skrivit ner i dagbok i kanske 7 år. Vet inte var alla de där dagböckerna ligger, utöver ”någonstans”, men kanske samlar mig och letar upp alla och samlar i i en separat bok en dag, som får följa med resten av livet. Så fint att ha någon form av livshistoria nertecknad och påminnas om vad man gjort i sitt lilla liv egentligen.
Har varit väldigt inspirerad av din blogg i år! Vill tipsa om min favoritlåt, som handlar om att svaja i sin trygghet: It never fails med Ron Sexsmith.
”It never fails, every time I start to speak my mind I break her heart. It never fails.
Every time I feel my faith is strong, this doubt appears and steers me wrong”.
Den låten har många gånger fått mig att sitta stilla i båten och ba gunga med. Önskar dig ett gott nytt år <3
Här kommer ett tips när du och Bertil sätter er i bilen nästa gång: slå på låten freedom run med kuyss! Många mammapoäng tror jag!
Ja, prövningar kommer för alla men inte minst för kristna. Gäller att hålla blicken fäst på Jesus..ett steg i taget. Lätt att drukna annars..av egoismens svallvågor eller ner i trolöshetens mörker.
Önskar dig ett riktigt gott nytt år, UnderbaraClara. Jag kan inte säga hur eller varför men din blogg har känts som självlysande det sista halvåret, med peaken hela december. Bilderna och blandningen i teman, allt har lyst, och att riktigt få vältra sig i t.ex. portalen in till huset, allt har varit så extra extra gott. Det kan ju ligga hos mig, förstås – eller nu tror jag att det är din utveckling, inspiration, och ansträngning jag njuter så av. Tack för allt vi får följa med på!
Håller med fullt ut!
Älskar positiva kommentarer!
Endel här inne verkar inte ha speciellt mycket annat att göra än att skicka elaka kommentarer hmm….
Kram till dig!
Katarina ❤️
Så mysigt att läsa! 🥰 Det är mitt mål för i år: att hålla i. Och för att komma dit: rutiner. Detta blev även en ny målbild: köpa nya springskor en gång om året, då behöver de slitas lite mer… 😊
Nämen läste ”och så fick jag ett par nya STRINGtrosor” på vad du gjorde på födelsedagen 😂 hann bli alldeles generad och tyckte det verkligen inte var sin stil att basunerar ut nåt sånt i bloggen 🙈
haha!
År 2024 fick vi veta att vi skulle få vår tredje pojke till våren 2025. Och idag fick vi veta att vår tvååring har leukemi. Och jag som oroade mig för att vi hade magsjuka i två veckor innan jul. Tänk om jag hade förstått så underbart vi hade det.
Åh 💔 vill skicka massa styrka, värme och kärlek till er. Håller tummarna för att du vid nästa årssammanfattning kan andas ut och säga att allt gick bra ❤️
Å kära S! Jag tänker på dig och din familj i denna svåra, oroliga tid. Kan bara föreställa mig den oro du bär på just nu. Kram
Angående resor och att flyga – har jag snurrat till det helt? För visst var det i år du och Bertil var i Afrika?
Nej det var förra året 🤗
Så sjukt att tiden går så fort, trodde den resan var nyligen! Man får en tankeställare när man inser hur tiden swishar fram.
Fick 2 tankar när jag läste:
1. Jag blir så avundsjuk på dig som har ett jobb som ger dig glädje. Själv har jag ett jobb som för det mesta dränerar mig på energi och glädje. Dock är det ett samhällsviktigt jobb och jag är bra på det om jag får säga det själv. Är det dumt att sluta på ett jobb som är nyttigt för samhället för att jag ”vill förverkliga mig själv”? Eller tror du att det går att arbeta med sin inställning, bli förnöjsam och streta på? Eller kommer jag bara bli bitter då?
Fråga 2
Min bild är att kristna borde vara mindre oroliga, för att de/ni litar på att gud vakar över er. Att det som ska ske det sker, allt är en del av guds plan osv. Denna del av att vara troende är något jag själv kan drömma om att känna !
Samtidigt är folk i USA (som ofta är kristna) så EXTREMT tvärtemot- dom tycks se faror överallt och tycks även ha ett oerhört behov av att kontrollera och minimera risker. Tänker på exvis ballerina farm-Hannah – hon verkar vara extremt chill och tro på att gud vakar över henne och låter sin 3åring bära sitt spädbarn över asfalt/cykla utan hjälm/ dricka opastöriserad mjölk osv osv. Medans övriga förfasas över detta och dessutom ser 100tals andra faror verkliga och overkliga.
Hur är egentligen en god kristen i denna frågan?
Lite tankar runt din första fråga. Jag har själv gjort den resan lite. Skaffade en akademisk examen och arbetade i lite drygt tio år i det yrket jag utbildade mig till, men kände allt mer och mer att det av olika anledningar inte passade mig. Så till slut sa jag upp mig från min fasta tjänst utan att ha ett annat jobb att gå till och tänkte att det får bära eller brista, det får gå som det vill.
Idag ungefär åtta år senare jobbar jag i en helt annan bransch och trivs mycket bättre både med jobbet och mitt liv och mig själv i stort. En del skulle säkert tycka att jag ”bytt mig ner” både vad gäller lön och arbetsuppgifter, men det här passar mig och min person mycket bättre.
Nu är det naturligtvis inte alltid så enkelt att göra så drastiska förändringar som jag gjorde. Jag hade t.ex ett arv som gjorde att jag vågade säga upp en fast inkomst utan säkerhet under en period eftersom jag hade andra pengar att leva av. Men jag tänker att det är sällan det man gör som man ångrar utan oftare att man inte gjorde vad det nu kan vara man går och tänker på.
Har du kanske t.ex möjlighet att söka tjänstledigt en period och testa på ett annat jobb eller utbildning eller nåt du funderar på? För visst kan man säkert ”finna sig i sitt öde” och fortsätta trampa på i det liv man har, men jag tror att när väl tankarna uppstått på att det är något som skaver så är det svårt att vara riktigt tillfreds med det. Och att man till slut kanske som du själv uttrycker det, bara blir bitter.
Och jag kan nog tycka att livet är för kort för att man ska behöva utsätta sig för det…
Det är i slutänden bara du som vet vad och om du behöver förändra något, men var inte rädd för att försöka, om det så bara är i det lilla.
Lycka till. Jag hejar på dig!!
Jag är själv kristen och din andra fråga är ju en stor fråga. Jag tror själv inte att allt som sker är en del av Guds plan. Får inte ihop det med all ondska vi ser och en Gud som bara är god tex. Men såklart vet Gud allt som kommer hända. Jag tror det är lite mer komplex fråga där man går tillbaka till början, där mänskligheten enligt bibeln valde bort Gud (och man kan ju utveckla detta mycket mer såklart.
Men just saken om att Gud har hela min framtid i sina händer är ju något som gör mig trygg, ger mig frid och hopp som jag inte funnit i denna världen. Men vi ser och vet att bara för man är kristen är man inte fri från problem, faror och ondska i denna världen. Skillnaden som jag ser den är att vi har någon som går med oss igenom det och bär. Och visst har flera, troende som icketroende, kunnat vittna om änglabeskydd i många stunder. Så också jag.
Nästa år ser jag fram emot att skriva några rader varje dag i min nya, fina underbara almanacka…
Det gör mig glad
Blir Lycklig att läsa om ditt år och Härligt med sammanfattning 🤩. Ska nog reflektera mer själv över det! Men lycklig över att jag bestämt att säga upp mig och starta eget inom redovisning och HR – äntligen! Kram på,dig 🥰
Heja dig Ellinor!!!
Min fina pappa dog när jag var ung, 23, han alldeles för ung. Jag saknar honom mer och mer konstigt nog, fast det gått 24 år. Helt obegripligt. Han fick aldrig träffa mina barn eller min man. Han fattas mig.
Maja: så vemodigt, men samtidigt så fint. Att sakna någon är ju ett kvitto på en djup relation och en djup kärlek.
Ja, det är nog så att saknaden efter någon man haft nära kan komma och gå. Min mamma dog i sjukdom alldeles för tidigt för några år sedan nu. Helen nämnde en låt, merry christmas med Ed Sheeran & Elton John. Jag har en annan låt av Ed Sheeran som får mig att tänka på och längta efter min mamma, Supermarket flowers. Den är så fin tycker jag. Det var fint att få läsa dina tankar om året som varit Clara. Tack så mycket för det.
känner igen det lite overkliga att ha jämnåriga som skaffar barn medan man själv har såna som är så stora. (för mig är det första barnet för många av mina jämnåriga eftersom jag är lite yngre än du). Min äldsta är ju som Bertil och yngsta är nio och det är inte bara det att jag har ett så stort barn som gör att det känns så främmande för mig, utan att det är så oerhört länge sedan jag hade småbarn nu. påminner mig om hur ”att vara förälder” absolut inte är en homogen upplevelse som är konstant genom olika tider, hur märkligt det blir att reducera det till det. precis som ”att vara kvinna” eller ”att vara människa” inte heller är en enda sak utan en mängd upplevelser över tid.
Ja, märkligt det där. Ska bli farmor (vid 44 års ålder) vilket känns märkligt. Yngsta är 16 och är fortfarande min lilla unge!
ja, det måste sätta igång ett nytt slags dynamik. att få barnbarn, och när man kanske inte känner sig så farmor-mormor-aktig ännu (och andra i samma ålder har småbarn). men mäktigt!
Ulrika: så bra skrivet. Att vara förälder är ju precis det, en otroligt utvecklande resa över tid.
Som egenföretagare blir jag väldigt nyfiken på sista svaret: ”Jag tänker ta tag i min ekonomi och jag tänker tjäna mer pengar.” Jag håller tummarna för att du låter oss läsare vara med så mycket som möjligt på resan 😊 Det skulle vara jätteintressant med ett inlägg om vad du lärt dig genom åren med eget företag. Sådant som du önskar att du hade vetat från början, som du aldrig skulle göra igen osv.. 😊
Jeg mistet min mamma i oktober 2017, hun ble 87, og selv om hun hadde hatt mye kroniske plager og forferdelige smerter de siste årene, kom hennes død helt uventet, som et sjokk. Første julen dro vi bort, min mann og mine to voksne barn, vi måtte gjøre noe helt annet, fordi mamma/mormor var så stor del av vår jul. I september 2022 døde min svigermor og så svigerfar knappe tre måneder etterpå, han ville ikke leve uten henne… i mars 2023 døde min bror…også uventet. Jeg syntes jeg taklet alt ganske bra…men nå i desember har jeg vært SÅ emosjonelt ustabil, og jeg kan gråte av savn over mamma, at hun aldri fikk oppleve sine oldebarn, over alt jeg ikke fikk sagt til min bror, over at min man så brått mistet begge sine foreldre, selv om de var skrøpelige det siste året og vi var hos dem og hjalp til flere ganger i måneden( de bodde et stykke unna), over at julen aldri kan bli som den var. Kanskje er det urolighetene og den forferdelige ondskapen vi ser flere steder i verden nå som gjør meg mer emosjonell og bevisst mitt savn, og kanskje andre også? Jeg føler med alle, som savner en elsket person denne julen og alle dager!
Beklagar dina förluster. Miste min pappa för snart fyrtio år sedan och mamma för tjugo år sedan och mina svärföräldrar har också gått ur tiden. Fortsätter ibland samtalen med dem inom mig. Men tomrummet finns alltid där.
Så fint att läsa! Har gått och kikat in här det senaste och funderat på när din sammanfattning kommer 🙂
Det är olika hur man känner kring nyår, nytt år, omtag osv. Jag tycker alltid denna tiden är speciell; från dagarna efter jul till någon vecka efter nyår. Går och reflekterar över året som gått, låter mig känna det som känns både kring det smärtsamma och glädjen över hur saker blev. Samtidigt så njuter jag av att fundera på vad jag vill inför kommande året, både om jag får drömma och vad jag anar.
Ett ord som burit mig detta året och som jag bär med mig in i 2025- ”Räkna med Gud.” I så många situationer, där många just detta året varit smärtsamma och känts överväldigande, så har jag ofta försökt rikta min tanke och blick mot Jesus. När det känts hopplöst tex- ”okej, vad händer om jag räknar med Gud och Hans hjälp i detta?” Och då har ofta mitt perspektiv ändrats. En sån liten tanke, men som påverkat så många delar av mitt år till det bättre. Och som Gud har hjälpt mig och hållit mig i handen detta året. Så tacksam!
Glömde år !! 😊
I går kom det bara oj vad jag saknar min mamma. Och så ångesten. Alla våra resor. Såna känslor och minnen blir för mej starkare pga jul och nyår. Bästa då att komma ut och promenera. En granne letar efter sin försvunna kisse och jag hjälper till. Önskar dej ett gott nytt och nu är vi på väg mot påsk och vår. 😇🥰
Åh så kul att ännu en generation lyssnar på Zappa!! En gedigen låtskatt som jag nog aldrig tröttnat på!
Hälsa Bertil att han har bra musiksmak!
En 50-talist
Underbara Clara’ Ett stort Tack för de storslagna natur vyer och de vackra miljöer du med ditt proffsiga kameraöga ger mig och alla andra. Själv uppvuxen bland Bohusläns karga klippor och havet och nu i vuxen ålder det öppna landskap med mils långa sandstränder som Skåne ger är dina natur vyer mycket vackra samtidigt en aning skrämmande. Du har skogen som granne och vän. Tyvärr saknar jag erfarenhet kunskap och vana att vistas i storskogen. Vackert som ett sago vykort är det. Gott Nytt År 🙏
Skaffa ett barn till….
Jag ville ha 5, fick 3 egna (men förlorade ett) och en bonus så om jag räknar med katten så blir det 5 😉👍
Barnlängtan ska man ta på största allvar, så känner jag iallafall.
Kram igen
Katarina i Linköping
Katarina i Linköping: jag vill inte låta näsvis, eller så kanske jag vill det. Jag förstår din tanke, men barn är inte alltid bara att skaffa. Jag vet vad jag talar om eftersom jag tidigare har haft flera missfall. Sedan bestämde jag och maken oss för att adoptera, vilket inte var en enkel resa även om slutresultatet blev fantastiskt. Vi hämtade vår älskade son i Kina när han var 15 månader gammal. Nu har han hunnit bli 13 år gammal och är precis lika älskad nu som då.
Så mysigt att läsa dina årssammanfattningar, och fundera på sin egna.
Känner igen det där med saknaden. Förlorade min lillebror för drygt 6 år sedan. Första tiden var totalt sorgekaos, men sen kom perioder av att jag nästan kunde inbilla mig att han bara var bortrest, varvat med sorg över att han inte är här precis just nu. Jag tänkte också med stor sorg på den framtid som vi inte skulle få dela, vad den nu än skulle bära med sig.
Men nu är sorgen på något sätt djupare och bredare. Det handlar inte om att han inte är här just nu, men om hela det liv som alla ”just nu:n” blev tillsammans. Nu sitter jag ju här, i framtiden, med barnen och huset och glädjen och sorgen och livet, och har facit på vad vi missar, som vi skulle ha delat. Och ibland kan det bli nästan outhärdligt att tänka på. Han hade passat så bra in i den här framtiden som han inte fick.
Ville bara skicka en kram, blev berörd av hur fint du beskriver din saknad.
Hur känner du inför att fylla 40 nästnästa år? Jag fyller 40 om ett halvår och krisen har kommit med besked. Inte som när jag fyllde 30 för då vore det som om att livet vore över. 😅 Är det därför din saknad efter din mamma är annorlunda nu tror du? Du är i en annan/ny fas i livet?
Glömde i tidigare svar!
Vill en engång tacka för stödet från Alla som lämnade fina kommentarer när jag var nere på femårsdagen av min Pappas bortgång!!!
Katarina i Linköping ❤️❤️❤️
Jag är tre år yngre än dig och väntar vårt första barn. Kan absolut inte föreställa mig att ha en nästan tonåring!
Men det är ju det fina med livet – att alla har egna vägar och att det blir som det blir 🙂
Gott nytt!
Härligt med en årssammanfattning!
Borde nog alla göra….
Då ser man ju inte allt elände utan tänker även på det som varit bra.
Själv ska jag ta med mig mitt lyckade odlade i sommar, det som innebar en ny men gammal bekantskap (100år).
Alla dessa solrosor och som en annan odladre sa: Nu är de ju bara 3 månader kvar tills vi odlar igen!
Snacka om att bli pepp i November 😉
Idag skiner solen och till Nyår är det lovat både SNÖ 😃 och oväder – spännande…
Kram till alla som behöver!
Katarina i Linköping ❤️🥰
Jag håller så med dig om saknaden efter mamma. Min mamma dog för snart 15 år sedan, också i bröstcancer, och detta år har saknaden varit extra stor, vet inte varför. Lyssnade på Ed Sheerans och Elton Johns ”Merry Christmas” innan jul och börjar gråta vid Eltons rad ”While we’re here can we all spare a thought for the ones who have gone”.
Fin text hela låten ❤️