Igår var jag tvungen att stanna på en parkeringsficka på väg in till stan och sova i tio minuter. Jag var rädd att jag annars skulle somna bakom ratten. Och när jag väl kom in till stan satt jag kvar och sov ytterligare tjugo minuter i bilen. Sedan tränade jag och därefter somnade jag i en solsäng. Så sjukt! Men sedan när jag vaknade upp hade jag ny energi. Fick mer gjort på jobbfronten än vad jag fått på många månader och kom vidare med boken och diskussioner med förlaget och Lotta som gör formen. Sedan somnade jag igen under fredagsmyset och missade hela Fantomen-filmen. Inte mig emot. Men barnen.

Konstigt att vara så trött. Kanske är det en reaktion på att ha börjat jobba igen efter ett lov av sjukor samt att inte lyckats vända tillbaka dygnet? Den här lördagsmorgonen har vi i alla fall städat huset. Folke är i slalombacken med en kompis och vi väntar besök av farmor. Jag kommer inte ta ner något julpynt alls till Tjugondag knut har jag bestämt. Det blir alldeles för kalt och tråkigt. Granen får åtminstone stanna till nästa helg och stjärnorna ännu längre. Hoppas jag blir riktigt less så att det sedan känns roligt och fräscht att byta.

Jag har fått önskemål från flera läsare att köra en ”Städa som Rut-utmaning” igen. Är det några som är peppade på att haka på? Själv tycker jag att det känns det oöverstigligt jobbigt. Men kanske är det ett tecken på att det verkligen behövs? Har till exempel letat mig fördärvad efter sminkborstar försvunna i lådorna i hallen. Borde verkligen ta mig tid att gå igenom dem. Samt skafferiet efter jul. Samt garderoben…