Rädda i onödan

Är väl knappast modigt att ta ställning för Gaza när man bor i Sverige. Mycket modigare att ta ställning för Israel 🙂

Tack fina Clara❤️
Dina barn och barnbarn kommer i framtiden att vara stolta över dina ord.
Tro mig, jag som barn till palestinier har växt upp med mina föräldrars sorg över att att tvångfördrivas från sitt land och att förlora många familjemedlemmar. Men vet ni, alla ni som försvarar Israel att mina föräldrar aldrig har uttryckr sig hatiskt mot judar såsom många av er gör mot palestinier. Tvärtom har mina föräldrar uttryckt stort medlidande för förintelseöverlevare och sett till att vi har kunskap om det fruktansvärda som judar utsattes för i Tyskland. Samma stora hjärta hade palestinier som tog hand om många judar som kom under 40-talet till Palestina. Min farfar var en av dem.
Men vad hände sen? Han och hans egen familj splittrades när de tvångsförlyttades från sin egen mark bara några år sedan när sionismen tog över. Jag har kvar släktingar i Palestina som inte bor i Gaza, men som varje dag fruktar för sina barns liv varje gång de går ut, att de ska tvångsfängslas utan orsak. Eller att nya bosättare ska ta deras hem.
Tro mig alla ni som läser detta att i framtiden kommer de lyckliga vara de som stod på rätt sida, dvs på fredens och medmänsklighetens sida. Det ni ser nu bara en liten del av det hemska som palestinier har varit utsatta för. Men framtiden kommer att visa allt eftersom vi aldrig för har haft så mkt bild, video och textbevis. Det är en konstig tid vi lever i. Att människor se ett livestreamat folkmord och tvångsfördrivning och samtidigt inte vågar uttala det. Jag själv har fortfarande i minnet den snälla mannen och hans familj som under min uppväxt stod på torget på helgerna och demonstrerade mot apartheidsystemet i Afrika. 40 år senare vet jag att deras barn och barnbarn är oerhört stolta över det deras familj kunde göra då.
Så tack till er som skrivit härinne också som stöd till palestinierna. Det värmer läsa ❤️

Den gamle mannen berättade för barnet -” I människans hjärta bor två vargar, Den ene är generös, hjälpsam och snäll. Den andre är girig, elak och full av lögner. Och de två slåss mot varandra!”
– ”Oj! Och vem vinner?”
-”Den du matar!”

Jag har blivit tystad på jobbet som antisemit och ”terroristkramare” och då har jag inte aktivt tagit upp ämnet själv utan svarat när kollegor önskade att Gaza skulle jämnas med marken efter 7.10. Så det är väl det som är faran. Nu bor jag i Tyskland och här är det såklart en helt annan diskurs än i Sverige. Å ena sidan kan man förstå att Tysklands relation till Israel är partisk. Å andra sidan skulle man också kunna tro att ett land som Tyskland skulle vara lite på tårna och kanske gärna skulle vilja stoppa ett folkmord lite innan det blir helt entydigt att det är ett. Tyvärr inte.

Det är ju komplext det där att Israel är så starkt förbundet med det judiska folket att det inte går att kritisera det utan att någon tok står och skriker antisemit. Bara genom att säga att alla judar automatiskt är israeliska medborgare (vare sig de vill det eller inte) så har vi en djup förankring i bilden av att Israel är lika med det judiska folket och att vara emot Israels göromål är lika med antisemitism.

Jag kan prata om det här hela dan. Jag har lärt känna folk på båda sidor, jag har läst mina läxor. Jag kan det mesta. Men jag orkar faktiskt inte gå emot när jag blir kallad antisemit på jobbet. Så jag håller tyst. Det är alltså otroligt effektivt.
Den uppenbara rasismen åt det andra hållet – för palestinier är ju inte människor längre. Stänger man in folk i bur och dödar dem urskillningslöst, precis som djur, eller om man som innan 7.10 petar på dem med en pinne hela tiden, stör, irriterar, ibland ger man godsaker och ibland nackar man en – betraktar tydligen omvärlden dem som just djur – den rasismen får såklart stå oemotsagd.