Varje dag går jag skogsrundan runt berget bakom huset. Och varje gång stannar jag till och tittar på huset lite på avstånd. Det fridfulla lugnet runt gården, som dock avbryts av enstaka hundskall när Essa leker. Eller bröl från studsmattan där barnen hoppar. Eller vällingklockan som sträcks ut genom ett fönster och pinglar hem barnen.

Sommarlivet är så annorlunda. Min stegräknare visar att jag går mellan 15 000-20 000 steg per dag, men på vintern kämpar jag hårt för att få ihop 10 000. Och de flesta av dem tar jag i mörkret på kvällen, med pannlampa och reflexväst. Nu har jag en oro i kroppen som gör att jag hela tiden måste ut. Oron att försommaren ska gå mig förbi utan att jag hinner njuta av den.

Denna långhelg ska vi storstäda huset, jag ska plantera tomat och gurkplantorna i växthuset och få ner kryddor i de murade bäddarna vid verandan. Vi ska träffa kompisar, Felicia ska komma och sova över och på söndag kommer det släkt på besök. Sedan är det den sista skolveckan för storbarnen! Ser fram emot alltsammans. Och ja, just ja. Vi ska väl också fira nationaldagen på något bra sätt!