Jag tänker på hur ont jag hade under min graviditet. Och att jag till slut hade sådan ångest att jag fick hembesök av en psykolog från barnhälsan i Umeå.
Jag tänker på tiden efter Folkes förlossning, när jag förlorat så mycket blod att det var tal om att få en transfusion.
Jag tänker på när jag födde Ulf och äntligen fick en bra förlossning, med all den smärtlindring jag behövde. Vilken enorm skillnad det var!
Jag tänker på alla barnsjukdomar vi har sökt för och alla olyckor som har skett. Alltifrån nedfallna glasdörrar i huvudet till feberkramper i ambulanser och spruckna knän.
Jag tänker på tryggheten i att leva i ett samhälle som prioriterar barn. Och hur fruktansvärt farligt det är att vara mamma och barn överallt annars.
Jag tänker på den unga mamman jag träffade, som födde sitt barn i ensamhet under ett träd. Med en pinne mellan tänderna som enda smärtlindring.
Jag tänker på den mamma i Turkana, Kenya som frågade om jag kunde ta med mig något av hennes barn hem? För hon kunde inte sörja för dem själv.
Jag tänker på den generella bristen på preventivmedel, mödravård, kunskap och respekt för kvinnans kropp. I stora delar av världen.
Man jag tänker också på hur det hjälper när man öppnar ett sjukhus eller en mödravårdsmottagning. Där kvinnor kan sätta in en p-stav, gå på regelbundna kontroller, föda på klinik och sedan återvända för att mäta och väga bebisen, så att den växer som den ska. Där bebisen kan få alla vaccin som behövs och näring om den är undernärd.
Jag är otroligt glad över att få arbeta med Läkarmissionen och vara med och bidra till deras arbete med sådana kliniker och mottagningar. Och jag är så stolt över alla er som valt att bli månadsgivare och också vill hjälpa till. Det är våra bidrag som gör direkt skillnad för mindre lyckligt lottade mammor och barn runtom i världen. Tack för att du är med! Och vill du bli månadsgivare så får du just nu Claras Kakbok som ett extra tack för ditt bidrag.
15 svar
Det här inlägget gjorde ont för mig. Tycker att du ska gå in på barnens sjukvårdsuppror och se hur vår prioritet av barn numera ser ut. Min bror s 2åriga pojke dog på akuten för att det inte fanns några barnläkare när det var helg. När hans hjärta till slut stannade tog det 20 minuter (på en avdelning för sjuka barn) för akut-utrustningen att komma och då fanns det ingen utrustning för barn på vagnen. Vår förebyggande vård är bra (vaccinen). Men förlossningsvården och den akuta vården är en av de sämsta i Europa, trots att vi är ett rikt land.
Blir så förtvivlad av att höra detta Moa! Så fruktansvärt hemskt att det ska få gå till på det viset i ett rikt land som Sverige. Usch.
Jag beklagar verkligen den svåra förlusten.
Så rent hemskt och faktiskt ofattbart att sådant händer i vårt så kallade rika land men både resurser och kompetens brister och det sparas på ett egendomligt sätt inom många områden.
Och det lyssnas inte på dem som har insikt, vetskap, insyn m m. Och det finns helt otrolig kompetens och hjältar och hjältinnor men de överbelastas med arbete. Så det mesta ändå fungerar.
Missar och brister ska inte förekomma, vi ska inte kliva bakåt i landet.
Dessa samarbeten är dina bästa tycker jag. Det är så viktigt att ha god vård för kvinnor och barn.
Vad viktigt och fint skrivet. Alla barn och mammor vill man ska ha en trygg och bra förlossning och ett tryggt liv. ❤️
Grundades redan 1958 och det är så viktigt, ja alla organisationer som ser och hjälper även här. Och så många skadade och utplånade i kriget som drabbat och drabbar Ukraina, alla barn och unga som nu saknar både armar och ben, har svåra buk- och hjärnskador och även läkare från Sverige hjälper ideellt där. Tack och lov finns ännu omtanke och mänsklighet. Många barn som har det svårt, väldigt svårt även i vårt land som vi måste se.
Läkarmissionen har jag givit till i 40 år och mina föräldrar likaså så länge de levde. Och ger till fler organisationer som arbetar för att försöka ge hjälp och hopp.
Nu är jag månadsgivare! Så bra samarbete ❣️
🥳❤️ fantastiskt!!!!
Så bra samarbete, Clara. Nu har jag blivit månadsgivare.
Hurra och trumpetfanfar för dig ❤️❤️❤️❤️
Finns det någon gosigare situation, än när barn ammas? Man blir varm på insidan. 🙂
Det kan jag säga, fastän jag antagligen aldrig hamnar i den (igen). Tänker på ofrivilligt barnlösa, och all oro som väntar föräldrar.. Just där och då, är det fint!
Får jag fråga om du har hjälpt den där mamman som bad dig ta hand om något av hennes barn för att hon var för fattig? Hur är det med henne och barnen idag?
❤️❤️❤️
Jag är redan med sedan decennier. Ka, egentligen generationer då farmorsmor började stödja det som då hette Svenska journalens läkarmission.Vill bara säga att jag uppskattar detta viktiga samarbete så mycket.
Så fantastiskt bra! HEJA!