Det räcker med att titta på bilderna för att återigen känna spänningarna i brösten, klumpen i halsen och den tunna, sköra huden. Tårarna som brände under ögonlocken. När som helst redo att brista ut i störtgråt. Lyckan och det omtumlande i att få barn.
Extra speciellt var det med Uffe, när de två storebrorsorna kom och besökte oss på BB och var helt nippriga av den lilla skorven.
Moderskärleken och modersstoltheten är sig lik världen över. Här ser vi mamma Bela med tvillingarna Chiku och Kito.
Och Wabiwa med sin nyfödde son Samuel. Båda nyblivna mammor på Kyesherosjukhuset i Demokratiska republiken Kongo.
Det som skiljer oss mammor åt är att vissa av oss föder barn med livet som insats. Enligt WHO dör omkring 700 kvinnor varje dag till följd av komplikationer under graviditet eller förlossning. Men hade de bara haft tillgång till utbildade barnmorskor, mödravård och möjlighet att föda på sjukhus hade chanserna varit stora för att barn och mamma överlevt.
Som månadsgivare till Läkarmissionen är du och jag med och bidrar till Panzisjukhuset och Kyesherosjukhuset i Demokratiska republiken Kongo samt Nkingasjukhuset i Tanzania. Det känns fantastiskt. Det är ju sjukhus som ligger i områden som präglas av fattigdom, konflikter eller begränsad tillgång till vård. Och här tar man emot kvinnor som annars hade fött hemma.
På Mors Dag känns det solidariskt att uppmärksamma mammor världen över! Jag är stolt månadsgivare till Läkarmissionen sedan många år och planerar att fortsätta med det.
Blir du månadsgivare till Läkarmissionen får du både Hemmets Almanacka 2026 och Claras Kakbok som premie när du ger 90 kronor eller mer i månaden. Som ett tack för ditt beslut.
10 svar
När jag läser om sånt här och att många miljoner kvinnor världen över inte har tillgång till barnmorska/sjukhus/läkare vid sina förlossningar blir jag galen på att tänka på kvinnor i Sverige som väljer frifödsel hemma ensamma utan närhet till utbildad personal eller sjukvård för både mor och barn om det skulle gå dåligt. När så många kvinnor inte har något val alls utan bara får hoppas att det går bra. Då väljer alltså folk bort vården för att dom litar mer sig själva och sin egen kropp än en barnmorska som varit med vid 1000-tals förlossningar och sett allt! Snacka om att gå bakåt i tiden! Jag tror att de allra flesta, för att inte säga alla, kvinnor i u-länder gladeligen skulle sälja sin egen mor för att få byta alla dagar i veckan. Då kan frifödarna lägga sig i en avlägsen by i ett kargt bergslandskap och hoppas på det bästa när barnet inte kan passera ner genom bäckenet, navelsträngen ligger ett par varv runt halsen eller moderkakan inte kommer som den ska…
Jag tror att vi har det för bra i Sverige så en del måste krångla till det, t ex föda hemma, föda själva. Det finns fall där barnet eller både mor och barn har dött hemma. Nu går det inte utesluta att det inte skulle skett på sjukhuset men risken minskar betydligt i och med den avancerade vården vi har i Sverige.
Det är samma med föräldrar som väljer att inte vaccinera sina barn i västvärlden för att man har fått för sig att det kan ge neuropsykiatriska diagnoser, finns absolut ingen forskning som tyder på något sådant samband. Jag förstår inte hur man kan utsätta sina barn för den faran som det innebär att inte att grundvaccinationerna bl a mässling som är dödlig sjukdom om det vill sig illa. Men alla är vi olika på gott och ont, mest ont i dessa fall… Men Clara har en viktig poäng med detta inlägg och jag hoppas fler vill bli givare och bidra till deras livsviktiga arbete världen över. ❤️❤️
Det finns nyanser i allt – och tack och lov har vi fortfarande möjligheten att göra egna val; var vi vill föda (även om assisterad hemförlossning ofta måste bekostas själv) och vilka medicinska beslut vi tar kring oss själva och våra barn.
Det är till en början viktigt att skilja på planerade hemförlossningar med legitimerad barnmorska och oassisterade friförlossningar, det är inte samma sak och har olika riskprofiler.
När det gäller hemförlossning handlar det inte alltid om att välja bort vården, utan ibland om att försöka undvika det som kallas interventionskaskaden; att en åtgärd leder till fler, vilket i slutändan kan påverka förlossningsförloppet. Det finns forskning som visar att risken för detta är lägre vid planerade hemförlossningar i lågriskgrupper, särskilt för omföderskor. För vissa handlar valet också om upplevelse av trygghet, autonomi och tidigare erfarenheter av vård och inte en misstro mot kunskap i sig.
Boken Kaos i BB-fabriken, skriven av två barnmorskor, beskriver bland annat detta fenomen och förklarar varför vissa kvinnor upplever att sjukhusmiljön inte passar dem.
Att vissa dessutom väljer oassisterade hemförlossningar tror jag i många fall också har att göra med tillgång och ekonomi. De flesta som önskar föda hemma hade sannolikt föredragit att göra det med legitimerad hjälp – men den möjligheten erbjuds inte alltid i offentlig vård. Där finns kanske ett systemproblem snarare än ett individuellt problem.
Självklart görs alltid individuella riskbedömningar, och vid avvikelser rekommenderas sjukhusförlossning oavsett om man initialt önskat något annat.
Fruktansvärt att så många kvinnor dör. Det visste jag inte. Otroligt tragiskt.
Kärleken i mamma Belas ögon! Herregud, kan det finnas något större än det?
🥲❤️
Jag måste bara säga att den andra sidan av myntet är precis lika viktig också, nämligen alla dom kvinnor i olika delar av världen som tvingas föda barn när dom
själva inte valt det pga bristande sexualkunskaper och tillgång till preventivmedel. Även detta skulle såklart bli så mycket bättre och lösa en lång rad följdproblem om kvinnor över hela världen fick tillgång till mödravård och kunskaper. En jämställdhetsfråga som skulle skapa ett bättre liv för alla på planeten om vi löser den.
Något jag bara kom att tänka på av detta inlägg.
Så bra och viktigt samarbete!
Min mormor som var missionär jobbade i flera år som barnmorska på Nkingasjukhuset i Tanzania. Jag blir så stolt över att hennes engagemang, kompetens och erfarenhet räddat livet på bebisar och mammor. Och det känns fint att kunna fortsatt bidra till fler säkra förlossningar på Nkingasjukhuset <3
Fantstiskt! Förstår att du är stolt över din mormor
Du är underbar, Clara, och gör skillnad i världen på många sätt🙏Jag stöttar flera andra organisationer, men nu har jag även blivit månadsgivare hos Läkarmissionen. Jag och yngsta ser nu fram emot Kakoboken (din Hemmets almanacka har jag redan och använder dagligen)🤗KRAM till dig och alla andra därute.
Heja dig Louise!
❤️
Vilket fint och viktigt inlägg!!! Mammorna ser så fantastiskt stolta och glada ut… Och vackra!