• annnonssamarbete Babyland •

Bebisprylar och säkerhet


Efter att Folke lämnat bebisstadiet skänkte jag bort de flesta småbarngrejerna. Som bilbarnstol, babysitter, babyvakt och andningslarm. Så nu när vi fick smått igen fick vi införskaffa en hel del saker. Prioriterat att köpa nytt, var sånt som rör just säkerhet.

Som ni vet har jag på grund av foglossningen varit en riktig stugsittare de senaste månaderna. Så att ränna runt på stan och göra inköp har inte kommit på fråga. Skönt att då kunna klicka hem det vi behöver från Babyland. De har funnits i branschen i snart sextio år och tillhandahåller allt som nyblivna föräldrar kan tänkas behöva.

Frakten är alltid fri och deras mål är att skicka alla ordrar inom 24 timmar från beställning. Men de som bor i Stockholm kan få gratis hemleverans redan samma dag, om de beställer innan klockan elva på förmiddagen.

Jag slog till på den här kombinerade amningskudden och babysittern – Candide Multirelax Air. En multifunktionell och ergonomisk kudde rekommenderad av barnmorskor. Kudden är fylld med små EPS-kulor som gör den formbar och stabil. Jag älskar den här! Flyttar runt den mellan rummen här hemma, när jag själv förflyttar mig. Och lillen ligger gärna i den på golvet, medan barnen leker runt honom. Eftersom den är formbar kan man “knöla till den” på olika sätt, så att han kan byta sittställning då och då.

En bra babyvakt är också nödvändig. Så att jag hör att allt är lugnt där inne, när jag är ute på gården och arbetar. Slog till på en från Motorola, med uppladdningsbara batterier. Som också går att plugga in i vägguttaget. I babyvakten finns också en liten nattlampa man kan slå på, ifall man behöver en sådan.

Slutligen blev det också ett babyskydd från Be safe. Här sitter han bra.

Under sin lilla stjärnmönstrade babyfilt.

Jag gillar Babylands ambition att vara en grönare e-handelsaktör. Deras logistikcenter drivs av solenergi och nytt för i år är att de klimatkompenserar alla ordrar som skickas skickar från deras lager. Dessutom samarbetar de med organisationer som SOS Barnbyar, BRIS och Barncancerfonden. Under förra året samlade de in över 250 000 kr till välgörande ändamål.

Här finns produkterna jag valt ut från Babylands sortiment. Och på deras webbshop finns massa mer att botanisera bland!

• annnonssamarbete adlibris •

Tre toppentips

Jag är så otroligt glad över att jag nu har inlett ett längre samarbete med Adlibris. Att läsa har alltid varit ett av mina stora intressen och anledningen till att jag så småningom valde att plugga litteraturvetenskap. Nu när jag fått barn känns läsandet ännu viktigare. För att förhoppningsvis föra vidare läsglädjen till dem! Och tack vare samarbetet med Adlibris har jag alltså anledning att mer regelbundet läsa och tipsa om nyutgiven litteratur!

Den här gången tänkte jag lyfta tre fina barnboksnyheter ur vårens utgivning. Tre böcker som jag fastnat för. Visste ni att Sverige är ett föregångsland inom barnbokslitteratur? Få andra länder ger ut barnböcker med så moderna teman, som visar på olika typer av familjer och sätt att leva. Vi ligger långt före de flesta andra länder. Också vad gäller typen av illustrationer, som ofta är väldigt nyskapande. Jag tycker att vi gott kan kosta på oss att vara lite stolta över vår svenska barnbokstradition.

Innan jag hoppar in i boktipsandet vill jag passa på att berätta att idag den 21a april får ni 10% rabatt på barnböcker hos Adlibris om ni uppger koden: CLARA10. Rabatten gäller enbart inom Sverige fram till midnatt. Så det är läge att slå till om ni är sugen på någon ny titel!

Först ut är Dom som kallas vuxna. En helt underbar bilderbok av Annica Hedin och Hanna Klinthage. Vi läste den från pärm till pärm och direkt efteråt ville barnen läsa den ett varv till.

Boken har ett lite annorlunda upplägg, där varje uppslag tar upp något som är typiskt för vuxna att göra – men ganska konstigt från ett barns synvinkel. Frågor som varför köper vuxna inte lördagsgodis? Eller varför gråter inte vuxna när de slår sig? Och så kommer olika svar som vuxna brukar ha på dessa frågor. “Jag har liksom glömt hur man gör när man gråter. Jag tränade bort tårarna när jag blev tonåring. Då ville jag se tuff ut”. En annan svarar “Jag gråter helst i smyg så att ingen blir orolig” och en tredje “Jag gråter när jag ser nåt vackert. Då är det som att känslorna bara svämmar över”

Mina barn var så fascinerade över svaren. Och det visade sig att de hade haft just dessa undringar själv. De funderade på vilka svar som kunde tänkas stämma in på mig och pappa – och varför svaren kanske är annorlunda för barn.

Varför har vuxna så bråttom? Varför önskar sig vuxna tråkiga saker när de fyller år? Varför går vuxna på promenad när de ändå inte är på väg någonstans? Varför badar vuxna så kort? Just sådana frågor tas upp i boken. Och illustrationerna är helt magiska. Humoristiska och roliga och riktigt rörande.

Det här är en av de böcker som väckt mest frågor och diskussion här hemma (någonsin!). Vi har redan hunnit läsa om den flera gånger och varje gång fastnar vi i någon ny detalj att fundera över. Boken rekommenderas varmt!

Tove Janssons klassiker Det osynliga barnet kommer nu i en nytolkning som fått titeln Mumintrollen och den osynliga gästen. En rikt illustrerad bilderbok där Cecilia Davidsson och Filippa Widlund tolkat originalet på ett lite lättare språk, med fler illustrationer

På ett väldigt poetiskt och vackert sätt skildras vad som händer med barn som inte får kärlek och bekräftelse. Hur Ninni som blivit skrämd av vuxenvärlden, tillslut blir helt osynlig. Muminfamiljen testar alla knep för att hon ska bli synlig igen – men det går trögt. Bara delvis kommer hon tillbaka. Och det är först när ilskan får ta plats, som hon verkligen blir synlig. Det är då hon kan bli sig själv.

Det här är en så otroligt fin och tankeväckande berättelse. Läs den! Visst innehåller den ganska mycket text – men min fyraåring tappade inte intresset för en sekund.

Slutligen vill jag tipsa om en lättläst och spännande kapitelbok för lite äldre barn. Nämligen Mysterieklubben och det hemliga rummet av Patrik Bergström och Filippo Vanzo.

Det här är första delen i en helt ny serie. Som börjar med att Amanda och hennes föräldrar flyttar till staden Vilunda. Och att hon bakom väggen i det gamla huset upptäcker en hemlighet. När hon lär känna Carl bestämmer de sig för att tillsammans starta Mysterieklubben. Och snart dras de in in ett spännande äventyr…

Det här är en perfekt bok för lite äldre barn som kommit in i bokslukaråldern!

Psst! Glöm inte – idag får ni 10% rabatt på barnböcker hos Adlibris om ni uppger koden: CLARA10. Rabatten gäller enbart 21 april för köp inom Sverige.

så rik jag är

Jag lägger dig i vagnen. I din lilla ulloverall. Med din stickade vita mössa. Rättar till nappen och den rosarutiga filten. Fäller bak suffletten några steg. Så att du får se på himlen. Du som knappt varit utomhus en minut i ditt liv.

Din stora bror har fått en ny röd cykel. 26 tum med snabba hjul. Din inte fullt så stora bror springer efter. Har hittat en reflexpinne i diket. Den agerar både vandringsstav och svärd.

Jag går sist. Långsamma steg. Hunden sicksackande kring mina ben. Lite skakig efter månader av stillasittande.

Vagnen gör spår i leran och fläckar mina gympaskor. Morgonsolen värmer kinderna och vi blir stående. Hör en ringduvas tydliga purrande. –Lyssna mamma! Det porlar i bäcken! säger storebror. Vi lyssnar på våren som rinner fram under snön. Ner över det branta berget. De är så stora nu, att jag kan lämna dem här. –Lek ni. Jag går vidare. Cykla hem när ni har lust.

En åttaåring. En fyraåring. Och en som är alldeles ny. Två gossar försvinner upp i skogen, på berget. Men du. Du ligger här. Kisar mot den blå himlen. Mot trädtopparna som för din blick bara är suddigt grönt. Och dina rosa kinder som aldrig tidigare känt någonting. Känner nu aprils milda vind.

Så rik jag är.

Loppade gåvor

De bästa presenterna som finns är loppade gåvor! Finns inga gåvor som gör mig så glad. Av matlaget fick vi fina loppispresenter till bebisen. Som den här gula stickade mössan.

Och två sparkdressar samt en handstickad liten kofta.

I det andra paketet låg det här. Så ljuvligt sött!

Mamelucker, stickade strumpor och en söt gammal barnbok.

Och så speldosan i form av en röd björn (?) som spelar en rar liten melodi och samtidigt rör på ögonen. Den ska få hänga vid skötbordet så småningom. Som distraktion under besvärliga blöjbyten.

Jag väntade visst miljoner år på denna enda minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med mörkbrunt hår,
hur fick jag dig i min famn? 

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år på denna enda minut

Den här dikten av Erik Lindorm (skriven 1921) fick vi med oss från BB när Bertil föddes. Tycker fortfarande att den är så otroligt fin. Bara det att den skrevs för hundra år sedan – och att känslan inför miraklet barn var lika stor då som nu.

Jag tycker mycket om tanken på att jag förenas med generationer av mammor före mig. I min omsorg och oro för barnen. I den gränslösa kärleken. I hoppet jag bär för deras liv. På samma sätt förenas jag med mammor över hela världen. Som känner samma sak som jag gör. Men som lever på flykt, i våldsamhet eller svår fattigdom. Moderskärleken är densamma. Viljan att ge sina barn allt och lite till är universell. Är det några vi måste satsa på. Hjälpa och stötta för att åstadkomma en bättre värld. Så är det alla dessa mammor ♡

Stjärnhimlen ska vara din vardagsrumstapet

Du ska få ett 
panoramafönster
i barnbidrag.
Stjärnhimlen ska vara
din vardagsrumstapet
och Mozart ska skriva musiken.

Du ska får ett hem
som älskar dig.
Du ska få ett sinne
för humor.
Och Strindbergs 
samlade verk.

Och alla mina barnbarn.

Min present till dig
är att du ska tala många
språk och tåla all
slags väderlek.

Du ska få god
markkontakt och
svindlande takhöjd
med stuckaturer.
Du ska få ett liv som
förlåter dig allt.

Klar i tanken ska du vara.
Och stark i känslan.
Du ska få ha roligt.
Allt detta står i
hemförsäkringen.
Du ska få vara ifred.

Mitt underhållsbidrag
till dig är att du aldrig
någonsin kommer att
sluta hoppas.
Du ska få ett modigt hjärta.
Och ett dristigt intellekt.

Och ett gott omdöme.

Den du litar på
släpper inte din hand.
Min julklapp till dig
är att om du faller
så ska medmänniskorna
glädjas åt att
få ta emot dig.

Ett vänligt leende
ska gå genom 
hela din resa.
En frisedel ska jag
sända från
min ensamhet.
Du ska inte få
ärva någonting 
alls av mig.
Men du ska få
alla pengarna.

(Min favoritdikt av Kristina Lugn. Som sammanfattar allt det väsentliga ♡ )

I bebisbubblan

Tack för alla era gratulationer. Jag så blir rörd av att läsa. Här i bebisbubblan kan man ju bli rörd för mindre. Allt är så stilla och vackert och skört och sårbart på en och samma gång. Tusen känslor trängs med varandra. Men mer än tidigare ryms tacksamheten. Över att ännu en gång få amma en bebis, snusa i nacken, byta blöja och trä på små kläder.

Den här gången är också glädjen större. För att jag är så mycket tryggare och mer närvarande. Kanske särskilt som jag får dela upplevelsen med storbarnen. Se deras omtanke, fascination och gränslösa kärlek till familjens nyaste medlem. Som bara funnits en vecka, men som redan är en omistlig del av familjen.

Nu måste vi hjälpas åt

Malekano med mamma Elesi och pappa Emanuel

Det är säkert ingen som missat rapporterna om cyklonen Idai som drog in över sydöstra Afrika i torsdags. Med hårt regn och starka vindar på upp­emot 170 kilo­meter i timmen (!). Redan före cyklonen var Moçambique och Malawi hårt drabbade av över­sväm­ningar – en situa­tion som nu för­värrats kraftigt.

Jag kände mig helt kall inombords när jag fick höra nyheten. Malawi besökte jag ju hösten 2016 och såg då med egna ögon hur skört samhället är. Redan innan katastrofen levde två tredjedelar av Malawis befolkning under fattigdomsgränsen. Men 2016 var det inte översvämningar utan långvarig torka som var problemet. Extremväder påverkar regionen hårt.

Utanför UNICEFs hälsoklinik

Många barn var redan då undernärda och saknade tillgång till sjukvård. Hur ska det då inte se ut efter den här katastrofen? Mina tankar går till lille Malekano som jag träffade där – och hans föräldrar Emanuel och Elesi. Hur har deras by klarat sig i orkanvindarna? Står huset kvar? Det lerhus de så stolt visade upp för mig. När vi sågs var Malekano undernärd och gick på Unicefs näringsprogram för barn. Något år senare fick jag hör positiva nyheter – programmet haft effekt och han hade skjutit iväg i växten. Men hur mår han nu? Malekano och alla andra barn som drabbats.

Man räknar med att 2,6 miljoner människor har drabbats av väderkatastrofen, som är en av de värsta någonsin på södra halv­klotet. UNICEF arbetar dygnet runt för att nå alla barn i området med näring, vatten, sjukvård och skydd. Men mer hjälp behövs och läget är akut.

Så nu ber jag dig. Har du något att undvara – swisha en katastrofgåva till 902 00 17. Jag vet att pengarna gör stor nytta för de värst utsatta. Inget bidrag är för litet. Och saknar du swish kan du istället skicka en gåva här.

En riktig morsa

Blööh. Ikväll värker varenda led i kroppen. Jag har nämligen gjort något vansinnigt dumt. Jag har varit med fyra barn på äventyrsbad. Jo men. Låt mig förklara.

Vi kände att vi inte hade någon energi för att ordna ett barnkalas när Bertil fyllde åtta. Så istället fick han löfte om att ta med sig sina kompisar på badhuset. Och så har jag skjutit upp och skjutit upp. Och tillslut kunde jag inte skjuta upp något mer. Har redan så dåligt samvete över allt jag inte kan göra med barnen under den här graviditeten. Alla gånger jag inte orkar komma och kolla, följa med ut eller delta i leken.

Så idag packade jag in fyra barn i bilen och körde till stan. Men jag var tack och lov inte ensam. Hade Jakob, gammor och Jakobs syster med mig. Så vi var en vuxen per barn. Och jag gjorde inte så mycket egentligen. Plaskade mest litegrann i bassängerna med dem. Hejade på när de åkte rutchkana och hoppade från svikten. Men den lilla motionen räckte gott och väl för att paja hela kroppen.

Fast det var det värt. För Bertil fick ta simborgarmärket som han pratat om i ett helt år. Det är fantastiskt att följa utvecklingen. Gå från vattenrädd till vattenvan. Ingenting är mer tillfredsställande än när barnen växer och utmanar sig själva. Och jag. Jag kände mig som en sån morsa. I ordets bästa bemärkelse. Medhavd matsäck. Ballerinakex och saft och en stor plastbytta full med smörgåsar. Tjock, vankande gång. Löpande band-principen när alla barn skulle schamponeras, balsameras och torkas. Och så gav jag några ungdomar som sprang i badhuset en riktig åthutning. Fy vad härligt det var. Känner hur den här graviditeten lockar fram morsigheten i mig på ett utmärkt sätt. Och barnen var så nöjda när vi åkte hem igen, många timmar senare.

Nu har jag tagit dubbel dos alvedon och krupit ner under täcket och tänkte försöka göra en tidig kväll. Nöjd över att ha fixat den här dagen och inte gjort min storpojke besviken.

Vad ska babyn heta?

Den här förtjusande lilla boken fick jag i brevlådan av min bästis Elina. Utgiven 1945 och inleds med orden

Det är en känd sak att när en liten flicka eller gosse kommer till världen är det i allmänhet ganska besvärligt med vad babyn skall heta. Följden blir mången gång att man enas om namn som man vid närmare eftertanke inte alls är nöjd med. “Men vi kunde ju i hastigheten inte finna på något bättre” hör man ofta sägas.

En present kan knappast vara mer passande. Vi har ju ännu inte kunnat enas om något namn! Och vi vill för allt i världen inte finna på något i hastigheten, som ingen av oss blir nöjda med. Som tur är får jag utmärkt ledning av bokens tidigare ägare som gjort små noteringar här och var.

Barbro är “fy”

Och Lalla är “dumt”.

För att inte tala om hela raddan gossnamn som bryskt strukits över. Blir alltså varken någon Anker, Alarik eller Arno för vår del.

Trevligt sammansatta dubbelnamn ges många förslag på. Jag tror att dubbelnamn är nästa stora namntrend – på flickor i alla fall. Är ju oemotståndligt gulligt! Maja-Lisa till exempel. Hur fint är inte det?

Dubbelnamnen i den här boken är dock inte lika rara. Vad sägs om Gunn-Anita, Ulla-Chris eller Sonja-Gunilla? Rullar inte jättelätt på tungan, om jag ska vara ärlig. Bland pojknamnen finns sammansatta namn som Björn-Orvar, Anders-Börje eller Per-Helge. Inte heller dessa namnsammansättningar frestar mig riktigt.

Men vänta bara. Jag ska läsa den här boken från pärm till pärm. Och då kommer vi tillslut få svar på frågan: Vad ska babyn heta?

Bara för att få se deras miner

Sånt som jag älskar att göra, bara för att få se barnens miner.

  • Äta helgfrukost ihop och nonchalant fråga barnen “Vet ni vad vi ska göra idag?” och när barnen skakar på huvudet skrika “ÅKA TILL BADHUSET!”
  • Svara ja på frågan “Kan vi snälla läsa ett kapitel till? Snälla, snälla, snälla”. Och sedan svara ja flera gånger i rad. Så att man plötsligt har varit uppe sent och läst ut hela boken. Bara för den där lyckokänslan att få läsa mer när man har lust.
  • Bada badkar med barnen och hämta varsin Piggelin som barnen inte visste att vi hade. Äta i badkaret. Se deras förvånade miner över detta bus.
  • Skolka från förskolan en dag när barnet inte alls har lust att gå. Och jag själv har lust att skolka från jobbet. Bara helt odramatiskt svara “ja” på frågan om han får vara hemma.
  • Ha ett fat med chokladbollar i kylen. Och när barnen kommer hem hungriga från skolan och undrar när det är mat säga “Det tar en timme ungefär. Men ta en sån här medan ni väntar”. Se minerna inför detta oerhörda. Chokladbollar FÖRE middagen.
  • Inte berätta att farmor ska komma på besök förrän strax innan. Och då säga “Hade det inte varit roligt om farmor kom hit idag?” Och sedan bara “Bra, för vi ska åka och hämta henne på tåget prick nu”.

När jag nu har möjligheten att få magiska saker att hända i mina barns liv. Då är det ren njutning att skapa magin. När de minst anar.

Vad som krävs för att kunna somna

Här är fem saker jag måste ha på nattygsbordet för att kunna sova som gravid. Känner mig som Emma Woodhouses klena hypokondriska pappa när jag pillar och duttar med dessa medikamenter strax innan jag somnar.

  • Samarin. En dos upplöst i ett glas vatten en stund innan sänggående. Hjälper mot halsbrännan plus vansinnigt gott. Är typ beroende?
  • Magnesium. Två tabletter innan jag somnar, med förhoppningen om att det ska hjälpa mot benkramper och restless legs. Oklart om det är verklig effekt eller placebo. Tar i alla fall.
  • Nezefri Menthol. Jag är ju konstant täppt i näsan som gravid – och som bekant ska man ju inte ta vanligt Nezeril under längre perioder. För då blir man beroende. Därför har jag använt deras Menthol-variant. Inte alls lika effektiv som den vanliga eftersom den inte innehåller de där ämnena som gör den beroendeframkallande. Ändå nästan skönare. Mentholen öppnar luftvägarna plus att det är något med den beska smaken som jag har cravings efter nu när jag är gravid. Sprutar näsan full innan jag ska somna och sedan sprutar jag lite i munnen också. Bara för att det beska är så gott. (Vill bestämt avråda andra från det där med munnen.)
  • Försvarets Hudsalva i den största förpackningen. Eftersom jag är täppt i näsan och snarkar mer än vanligt är jag supertorr om läpparna på morgonen. Smörjer tio gånger om dagen för att inte spricka sönder.
  • Slutligen en kartong med Gaviscon. Vidrigt äckliga tuggtabletter (lite som att äta skolkrita) som man tuggar och sväljer innan man somnar för att minska halsbrännan. Väldigt otrevligt och väldigt effektivt.

• annonssamarbete Adlibris •

Bunkra barnböcker för hela året!

Barnböcker har vi drivor av här hemma. Såklart lånar vi massor på biblioteket – men jag gillar tanken på att äga böcker också. Ens alldeles egna bibliotek man får läsa om och nöta på. En hel hög av böckerna vi har är från när jag själv var liten. Ännu fler har jag skaffat sedan jag fick barn.

Att läsa för barnen varje kväll är en självklarhet jag fått med mig från mamma och pappa. Ibland är det istället Bertil som läser högt för lillebror och mig. Den där stunden av både närhet och kunskapsöverföring – den tycker jag så mycket om. Att läsa för två barn samtidigt är extra kul – eftersom de pekar på och fastnar för helt olika saker.

Just nu pågår Bokrean 2019 på Adlibris. En ypperlig chans att införskaffa lite nytt till sitt bibliotek. Eller bunkra födelsedagspresenter och klappar för resten av året. Barnböcker är lågt prissatta i vanliga fall (jag vet – jag har ju skrivit ett par stycken) men nu på rean är de verkligen ohemult billiga! Så passa på att fynda!

Här är tre titlar jag fastnade för. Dels Frallan är Bäst av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge. En utmärkt bok för barn som precis knäckt läskoden eller börjar vilja höra lite längre böcker med handling. Fint också med en bok med tre kvinnliga huvudkaraktärer!

Dessutom är jag glad att jag kom över Gropen av Emma Adbåge. Både hon och Lisen är stora favoriter hemma hos oss. Emma gör sådana där böcker som man som vuxen kan hitta flera lager i och roas av. Gropen fick Augustpriset 2018 och det var verkligen välförtjänt.

Gropen är en fantastisk bilderbok som handlar om en stor grusgrop bakom en skola, där alla barn vill leka. Men de vuxna sätter stopp. Det är smutsigt, besvärligt, farligt. Och en dag när de kommer till skolan är gropen helt igenfylld. Vad gör barnen då?

Berättelsen påminner så mycket om när jag gick i skolan och vi alltid ville leka nere vid bäcken. Balansera över spången och smita iväg ut på myren. Ofta kom vi in från rasten helt blöta om fötterna – och lyckliga. Det var dock inte fröknarna som menade att vi istället borde leka stillsammare lekar på den asfalterade skolgården….

Slutligen fastnade jag för boken Sagoyoga av Filippa Odevall. Båda mina barn är ju väldigt intresserade av yoga. De tränar med Jakob flera gånger i veckan (kanske har ni sett filmerna när de tränar ihop?) och jag tycker att det är så bra för deras kroppskännedom. Men också för att de lär sig ett sätt att stilla sinnet. Åttaåringen brukar sätta sig i lotusställning och meditera när det blir för stökigt runtomkring honom.

Sagooyga består av sagor som lotsar barnen igenom yogaövningar. I djungelsagan får man öva på att elefantandas, fladdra som en fjäril eller vaja som en palm. Både smart och roligt! Boken är fint illustrerad av Karin Lundström

Kolla in Adlibris bokrea – alla titlar finns här!