• innehåller reklam för egen verksamhet •

Grönsaker som förbättrar världen

Bor du i Umeåområdet? Vill du äta nyttigt, lokalproducerat och miljösnällt odlat? Vill du vara med och rädda världen? Vill då få en kasse hem till dörren varje vecka med nyskördade grönsaker från min gård?

Det är klart att du vill!

Vår dröm när vi flyttade ut till vår gård på landet var att få odla. Inte bara för vår egen självförsörjning utan också för att kunna erbjuda andra bättre mat. Men det var först när jag och Jakob lärde känna Albin och Ulrika som flyttade hit strax efter oss, som vi verkligen kom igång.

Vi är alltså två familjer från den lilla byn Tvärålund som driver Marstorps Mat. Vi odlar utan bekämpningsmedel eller konstgödsel. Småskaligt, miljövänligt och med stor respekt för natur och djur. Under hösten levererar vi matkassar till Umeå och Vännäs (och såklart även till byn där vi bor).

Varje kasse innehåller ungefär sju sorters grönsaker till ett värde av 229 kronor. Lite av det här kan ligga i en vanlig kasse. Vi ser till att du får nyskördade grönsaker av högsta klass  (vi skördar dagen före eller samma dag som vi levererar) som är  både färgsprakande och varierade. Utlämningen sker en gång i veckan. Och du kan också få matkassen hemcyklad till dörren. Hur miljövänligt är inte det?

I  varje kasse skickar vi med våra bästa recept och tips på hur du ska använda grönsakerna. Vi berättar också om vad vi arbetar med på gården och hur grönsakerna växer. Några gånger per år ordnar vi dessutom gårdsbesök hemma hos oss, skördefest och planteringsdagar för våra prenumeranter.

Så. Vad väntar du på? Slå till för fasen och gör en insats både för miljön och för dina matvanor!

HÄR anmäler du dig som prenumerant!

• innehåller reklam för yawama of sweden •

Sample Sale nu på lördag!

Sticker mellan med ett inlägg för att berätta att vårt märke Yawama of Sweden håller sample sale nu på lördag i Studio Lidström & Nyberg på Västra Esplanaden 6 i Umeå mellan 11-17. Vi kommer sälja ut vårt gamla lager: kopparsmycken, korgar, kuddfodral och gosedjur. Massa fina saker till kraftiga rabatter så kom och fynda! Det mesta är tillverkat i Zambia och allting är etiskt producerat med omsorg om miljö och människa.

Och så vill jag påminna om att vi har gratis frakt i webbutiken med Yawama of Swedens nya sortiment. Det gäller hela sommaren.

Lådcykeln

Nu måste jag visa förra årets bästa köp – nämligen vår eldrivna lådcykel. En Christianiabike med plats för två barn och massor av matkassar – eller fyra barn och två matkassar.

Vi bor ju på landet och har en bit (inte jättelångt men ändå) till både förskola, skola, affär och tågstation. Och framförallt är det väldigt backigt på vägen hem till oss eftersom vårt hus ligger högt.

Fram till i höstas hade vi två bilar. En ny bil som var den vi använde och en gammal skruttbil som mest stod parkerad men användes när nybilen var borta. Men vi bestämde oss för att sälja bort gammbilen för att istället skaffa en lådcykel att skjutsa och hämta barnen i från skolan.

Det var ett väldigt bra beslut. Nu försöker vi hoja varje dag under den snöfria säsongen. Elektriciteten hjälper till i backarna och gör cyklingen uthärdlig. Och eftersom det ryms fyra barn kan man lätt skjutsa hem ungarnas vänner också. Det tog några gånger att lära sig styra en trehjulig cykel (i början tror man den ska välta) men det lär man sig snart.

Att elcykel skulle vara något för latmaskar är en myt. Det är ju ingen moped  – man måste trampa själv hela tiden. Men man får hjälp och det blir lagom jobbigt.  Vår cykel har dessutom ett kapell så man kan skydda barnen mot regn och blåst om det är dåligt väder. På det sättet slipper man bylsa på dem regnkläder när man åker på morgonen. En tjock filt i cykeln räcker bra.

Att det blev en Christianiabike hade att göra med att min syster har en likadan och är så himla nöjd. Det är ingalunda den billigaste elcykeln men vi har redan tjänat in pengarna som det hade kostat oss med bensin, reparation, besiktning och nya däck till skruttbilen. Givetvis är det en enorm miljövinst men också en vinst för hälsan. Dessutom är barnen så glada när de åker lådcykel. Den där stunden det tar för oss att komma hem ger dem möjlighet att sitta och filosofera en stund eller surra med varandra.

Sen stör det ju inte direkt att vi har en sådan här vacker skolväg.

Tyvärr hann vi köpa cykeln innan man kunde ansöka om en elfordonspremie. Men det gör inte så mycket för vi hade ju köpt den ändå. Men för dig som vill fasa ut bilanvändandet, ta cykeln oftare och kunna göra ärenden, handla mat och skjutsa hem barnen från förskolan. Till dig skulle jag definitivt rekommendera att köpa en lådcykel på el!

• annonssamarbete wwf •

ETT HAV I KRIS

Öppet hav. Bräckt vatten. Havsband och oändlig horisont. För mig är havet både löftesrikt och skrämmande. Löftesrikt för att det leder mig ut i världen. När jag var tonåring hade jag en dröm om att bli sjöman.  Spendera några år på ett stort fraktfartyg. En bananbåt som kryssade mellan kontinenter. Jag tyckte att det var själva sinnebilden av frihet.

Men havet är också otäckt. Det gör mig lite rädd. Det bottenlösa, utan gräns. Höga vågor och underströmmar där man kan dras ut hur långt som helst. Och så skrämmer havets hälsotillstånd mig.  Vi bor i ett land med bland de hårdaste miljölagar som finns. Vi är medvetna om att inte slänga skräp i naturen, leda avlopp rakt ut i havet eller måla båtarna med giftig bottenfärg. Samtidigt är Östersjön ett av världens mest förorenade vatten.

© Shutterstock

Östersjön är ett hav i kris. Och en sommar vid havet är inte bara drömmigt, härligt, lockande. Det är också algblomning, döda havsbottnar och stränder som inte går att njuta på grund av allt skräp. Det är överfiske och det är oljeutsläpp. Sommaridyllen har fått sig en törn.

Som tur är går det ju att göra något åt detta. Ett steg är att vi börjar förstå vilken rikedom ett friskt hav är. Östersjön skulle kunna ge  500 000 jobb och cirka 300 miljarder kronor i intäkter varje år – jämfört med ett sjukt hav där vi varken kan fiska eller bada. Men den pågående övergödningen gör att havets ekosystem rubbas – vilket bland annat leder till kraftig och giftig algblomning som i sin tur leder till bottendöd. I dag är ett område i havet nästan dubbelt så stort som hela Danmark drabbat.

WWF arbetar idogt för att skydda Östersjön från överfiske, stoppa övergödningen och farliga utsläpp av miljögifter. Så att vi också i framtiden kan få bada, fiska och njuta av detta vackra hav. Deras arbete är viktigt och det gör skillnad!

I julas startade jag en insamling till WWF som hette “Hörni, nu räddar vi havet!” Jag satte upp 75 000 kronor som mål och hoppades att vi skulle nå upp till det – men kände mig samtidigt lite nervös. Tänk om ingen skulle vilja bidra till min insamling? Men er läsare kan man såklart lita på – och  nu är målet uppnått! Tusen tack till alla er som bidragit.

Men eftersom det gick så bra att nå 75 000 tänker jag att vi kan sikta högre! Ska vi inte tänka stort och flytta målet till 150 000?

Visst vill du vara med och hjälpa till och rädda Östersjön? Här kan du lämna en donation till insamlingen.

 

• Annonssamarbete WWF •

Få stopp på soppan

© Simon Pierce

Jag kan känna en ilning av skräck när jag simmar i varma hav. Jag tänker förstås på hajarna – för efter att ha sett Hajen i allt för ung ålder är jag livrädd för dem. Men egentligen vet jag ju att det är hajarna som borde frukta människor. Varje år fiskas hundra miljoner  hajar upp  ur haven – och många av dem blir till hajfenssoppa.

© Jeff Rotman / naturepl.com

Ofta skärs fenorna av den levande hajen som sedan dumpas i havet och dör. Ungefär en tredjedel av havens alla hajarter är hotade på grund av överfiske. Om hajarna försvinner skulle det vara en katastrof som skulle påverka hela havets ekosystem.

© Paul Hilton

Hajfensfiske är lukrativt och oftast sker det illegalt som en del i organiserad brottslighet. Eftersom straffen är låga och risken att åka dit liten kan man tjäna stora pengar. Men trenden går att vända. WWFs arbete ger resultat.  Fyra hajarter har fått ökat skydd så handeln med hajfenor kommer förhoppningsvis att begränsas.

Jag stöttar WWF – bland annat för att de arbetar med att få stopp på den hemska hajslakten och det olagliga fisket. Hajarna behövs i våra hav.

Innan jul startade jag en insamling till WWF till förmån för världshaven. Målet var att få in 75 000 kronor och jag sköt själv till 10 000 kronor.  Och jag blir så stolt när jag går in och ser alla läsare som bidragit och lämnat hälsningar. Just nu är vi uppe i 56 555 kronor och jag hoppas att vi tillsammans ska nå mitt insamlingsmål

Jag skulle bli så glad om ni ville bidra! Se gärna WWFs film här nedan.

Vi har för mycket pengar för att bry oss

Snålveckan. Jag har ett stort trädgårdsland i ena hörnet av min tomt. En snäll granne körde upp det med traktor när vi flyttade hit. Då hade marken inte odlats på tjugo år, men han försäkrade att det en gång i tiden hade frambringat byns finaste grönsaker. Nu kämpar jag med mitt land från tidig vår till sen höst. Så fort tjälen går ur marken ska jorden bearbetas. Den ska vändas och gödslas och dras i räta rader. Sedan ska frön sås. Morotsfröna är värst. Om jag är för ivrig och jorden är för kall och blöt så ruttnar de bort allesammans. Och hamnar de för tätt i fåran får jag ett väldigt besvär med att gallra längre fram på sommaren. Och blåser det när jag sår flyger morotsfröna iväg och hamnar överallt där de inte ska vara.

Man får inte glömma att vattna de små plantorna. Helst med regnvatten som stått i en tunna och blivit ljummet. Annars kyls jorden ner för mycket. Snart är det dags att rycka ogräsen med roten. Ibland är det svårt att se skillnad på revsmörblommans lömska blad och morotens. Första sommaren sparade jag revsmörblomman och rensade ut alla morötter. Det misstaget gör jag aldrig om. Nu märker jag ut morotsraderna noggrant så att inga förväxlingar kan ske. I mitten av juli – om jag har tur – skördas mina första morötter efter många veckors spänd väntan. Några är korta och tjocka, andra långa och smala. Vissa har två ben och ser ut som ett par byxor med grön blast som överkropp. Ibland snurrar benen ihop sig så att moroten verkar kissnödiga. Några är söta och mjälla, andra hinner jag inte skörda i rätt tid och de bli överväxta och träiga. Men jag äter dem ändå. Jag äter varenda en med andakt för jag minns vilket arbete som ligger bakom.

När hösten kommer och sommarens morötter tagit slut köper jag nya från mataffären. De ser likadana ut allihop. Raka, tjocka, stora. Alla avarter har rensats ut. De smakar helt annorlunda än de som vuxit i hörnet av min tomt. De har en svag ton av pappkartong och när de legat i kylen för länge och skrumpnat i toppen så slänger jag dem på komposten utan en sekunds eftertanke. Morötter är så billiga att köpa nya.

Precis som jag gör med morötterna från affären gör de flesta med sina kläder och prylar.

Saker som kostar oss pengar eller möda bryr vi oss om att vårda. En dyr kofta handtvättar vi gärna. Och bara det bidrar ju till att den håller bättre. Kanske skulle våra billiga koftor hålla nästan lika bra om vi tog oss tid att vårda dem ömt? Men det gör vi sällan, för vi värdesätter inte det arbete som ligger bakom. Det finns människor som på allvar tror att kläder tillverkas genom att man stoppar in en rulle tyg i en maskin som sedan spottar ut en kavaj, eller skjorta beroende på vilken knapp man tryck in. Så är det förstås inte. Ännu på tvåtusentalet behövs den mänskliga handen för att framställa kläder.

Riktigt långt tillbaka i tiden odlade man linet, som spanns till tråden som vävde tyget som blev till plagget. Då värdesatte man verkligen sina kläder. Och när plaggen var så slitna att de inte gick att använda gjorde man trasor av dem och vävde dekorativa mattor.

Men man måste inte gå fullt så långt tillbaka för att hitta andra konsumtionsmönster.  När min mamma var barn var det fortfarande vanligt att man sydde sina egna kläder efter mönster som kunde beställas i veckotidningar. Det var tidskrävande och omständigt – men resultatet blev hållbara plagg som kunde bäras och ärvas av många barn. Och de plagg man köpte nya var relativt dyra och påkostade och gjorda för att hålla i många år. Ibland undrar jag om det kommer att finnas några vintageplagg för våra barnbarn? Nästan inga plagg som tillverkas idag kommer hålla tills dess.  Dels för att kvaliten är undermålig. Dels för att vi inte längre vet hur vi ska vårda dem. Dels för att vi har för mycket pengar för att bry oss.

Just därför är den här folkrörelsen med människor som odlar, slöjdar och vårdar sina prylar så fruktansvärt viktig.  Vi nutidsmänniskor behöver skapa själva för att bli medvetna om sakers värde. Det gör oss snålare med resurserna.

Det här inlägget är en del av mitt tema Snålveckanhär kan du läsa mer, hitta tips och recept för den lilla plånboken!

• Annonssamarbete WWF •

Det går att rädda haven

Jag har ett par hjärtefrågor som jag brinner för och en av dem är frågor som rör klimatet – inte minst haven som idag är starkt hotade. Överfiske, kringdrivande plastavfall och ökade temperaturer påverkar livet i haven och på land. Dör haven dör vi! Förra veckan startade jag en insamling till WWF för att vara med och rädda haven. Jag satte målet 75000 kronor och donerade 10 000 kronor ur egen ficka. Nu är vi uppe i 33 900 kronor och jag är så sjukt glad för att ni är med och skänker. Blir så rörd av alla bidrag – stora som små som gör skillnad på vägen.

Ibland får jag frågan om vad man egentligen ska skänka till när det finns så många behjärtansvärda ändamål? Ska man skänka till människor eller miljön?  Ja det kan ju kännas som en relevant fråga – men varför ställa dessa saker mot varann? Jag tänker att allting hänger ihop. Fattiga personer drabbas hårdast av klimatförändringar och miljöproblem – så självklart hjälper man också människor genom att hjälpa klimatet! Men det viktigaste är ju att man gör något istället för att skeptiskt stå och titta på när andra engagerar sig.

Jag såg en gång en bild på en dykare bredvid en vithaj och texten  “Här simmar ett rovdjur ansvarigt för miljoner dödsfall varje år. Bredvid simmar en fredlig vithaj”. Träffsäkert och smärtsamt. Och på en utställning jag nyligen besökte kunde man lyfta på en lucka för att få beskåda världens farligaste djur. När jag lyfte på luckan fick jag se min egen spegelbild.

Vi människor ligger bakom problemen med världshaven. Det fina är att vi också ligger bakom lösningen på problemen. Vi har makt att förändra det här – men självklart behövs pengar! WWF arbetar för att hjälpa haven på traven – genom att återskapa viktiga kustzoner, stoppa tjuvfisket och destruktiva
fiskemetoder. Etablera marina skyddade områden, minska utsläpp och övergödning samt skydda
hotade arter.

Skänk gärna en slant till min insamling och var med och förändra till det bättre!

• Annonssamarbete WWF •

Hjälp UnderbaraClara att rädda haven!

Världsnaturfonden WWF är en organisation som ligger mig varmt om hjärtat. De kämpar för att hejda förstörelsen av naturen och istället bygga en hållbar framtid för allting levande på jorden. En av WWFs viktigaste frågor handlar om jordens lungor – världshaven. För där är läget akut och ett stort problem är överfisket. Ungefär 90 procent av de kommersiella fiskbestånden i haven är fiskade till sin gräns – eller till och med över den.

Dagens fiskeflotta dammsuger haven på fisk och nästan en fjärdedel av all fångst kasseras och dumpas tillbaka i havet, och det mesta dör i onödan. Detta för att fångsten anses vara felaktig, för liten för att sälja eller betraktas som oätlig. Dessutom dör hundratusentals valar, delfiner och tumlare varje år som bifångst i fiskeindustrin. Gamla fiskenät och fiskelinor som lämnats drivande i vattnet är också ett stort problem då de förvandlas till dödsfällor för havslevande djur.

© Nature Picture Library / Alamy Stock Photo

På ynka fyrtio år har så mycket som en tredjedel av det marina livet försvunnit från haven. Detta får inte fortgå. Dör haven, dör vi också.

När jag hör saker som dessa känner jag mig oerhört nedslagen. Men det positiva är att utvecklingen kan vändas. Organisationer som WWF gör en otroligt viktig insats världen över – bland annat genom att bekämpa tjuvfiske, överfiske och genom att införa skyddade zoner där fiske inte är tillåtet och viktiga kustremsor återskapas.

Men allt det här kostar givetvis pengar att genomföra. Och därför har jag startat en insamling till WWF – med målet att få ihop 75 000 kronor. Jag vet att ni läsare är en generös skara som gillar att göra gott så därför utmanar jag er att skänka. Själv skänker jag 10 000 kronor som en grundplåt till insamlingen. Och jag hoppas att ni kan hjälpa till genom att swisha (gå in på insamlingssidan för att swisha) – stort som smått. Varje krona räknas.

• Annonssamarbete Imse Vimse •

BYT BORT ENGÅNGSARTIKLARNA

Många av de saker vi idag ser som engångsartiklar var för inte länge sedan sånt man återanvände. Som liten hade både jag och min syster tygblöjor och det betraktades som någonting helt normalt eftersom engångsblöjor var så hiskeligt dyrt.

Idag har de flesta engångsblöjor och våtservetter för att rengöra barnen utan att ens reflekterat över att det finns alternativ.  Men till våra söner har vi inte använt våtservetter. Istället har vi haft tvättlappar av frotté eller flanell som man tvättar efter användning. Båda barnen har också haft tygblöjor första tiden (även om vi var mycket duktigare på att använda det till Bertil än till Folke).

Men inte bara barnens hygienartiklar går att ersätta med hållbara alternativ. Istället för bomullspads som används en gång och sedan slängs bort kan man använda rengöringspads av tyg. Jag tycker att det är smidigt att köpa två förpackningar och ha dem hängande bredvid varandra. Jag lägger alla pads i en påse och varje gång jag använt en så lägger jag den i den andra påsen. När den är full så tvättar jag hela påsen och börjar om.

Jag har ju skrivit om menskopp fler gånger och hur fantastiskt det är. Men vad många inte vet är att det också finns tygbindor. Jag brukar kombinera dem med menskopp när jag blöder mer.

Att göra förändringar som dessa är absolut inte svårt. Men jag ska vara ärlig och säga att det kräver lite tillvänjning eftersom man är så van att göra som man alltid har gjort. Innan du vet hur du ska göra kanske det verkar krångligt – men min upplevelse är att det ändå går fort att lära sig de nya rutinerna.

Imse vimse är en superbra webbshop som bland annat säljer tygbindorblöjoroch rengöringspads och de har flera bra guider för hur man kommer igång med användandet. Dessutom ett smidigt startpaket med tygbindor så att man enkelt kan prova! Och att byta från engångsartiklar till återanvändbart är inte bara ett miljömässigt bra alternativ – utan också snällt mot plånboken. På sikt sparar du mycket pengar på att byta ut förbrukningsvarorna till återanvändningsbara sådana.

Läs mer på Imse Vimse om hur du kommer igång! Hur det funkar med tvätt, förvaring och hur mycket du behöver ha hemma av respektive produkt för att få vardagen att funka smidigt. Och vill du testa att köpa hem något så har du 20% rabatt fram till och med den 10 december om du uppger koden underbaraclara.

Matångesten

Jag har sådan matångest. Det är hemskt att gå och handla. Funderingarna trängs i mitt huvud.

Fisk borde jag köpa! Fisk är nyttigt. Fast inte insjöfisk i för stora mängder. Och inte vilken vildfångad fisk som helst. Inte från östersjön. Men inte odlad lax – för miljöns skull. Och inte fisk från för långt bortifrån. Så vad finns då kvar för fiskar? Grönsaker är förstås bra men helst inte så mycket importerat. Helst våra egna grönsaker och helst rotsaker  – tomater bör man visst inte köpa på vintern och heller inte grönsallad eller gurka. Ska det gröna vara närodlat eller ekologiskt? Helst både och men det finns inte överallt. Kycklingfileer är ju lättlagad mat. Men jag vill inte äta industrikyckling. Ska jag äta vår egna djupfrysta kyckling behövs framförhållning. Ett långkok för den är så seg. Pasta och ris ska undvikas. Särskilt riset som importeras långt bortifrån. Pasta är ju så gott men väldigt mycket kolhydrater och raffinerat mjöl – potatis är ett bättre alternativ. Helst vår egen. Fast färskpotatisen i affären ser god ut. Men det är väl den som de gödslar så fruktansvärt mycket? Och besprutar. Inte vill jag ge sådan mat till barnen! Är bönpasta bättre än vanlig pasta?  Fast egentligen – hur stor blir klimatbesparingen av att äta pasta gjord av bönor? Växer ens dessa bönor i Sverige? Ja. Sedan är det mejeriprodukter. Letar efter Norrmejerier. Helst deras ekologiska sortiment. Fast inte använda allt för mycket mejeriprodukter (men vafan – sojamjölk är ju inte heller någon klimathöjdare?!). Och vad ska jag egentligen välja till såsen? Är det bättre med ett fetare alternativ än ett fettsnålare? Light är dåligt va? Och vilken frukt var det nu som var allra mest besprutad? Jag ska nog akta mig för vindruvor och paprika och kiwi. Och den ekologiska tomatkrossen i konservburkar. Konservburkar är tydligen fulla av hormonstörande ämnen. Letar klimatsmarta förpackningar. Helst ingen förpackning alls? Och inte så mycket bröd i onödan kanske?  Snabba kolhydrater utan särskilt mycket näring. Lätt att överäta. Men hu vad jag ryser av tanken på torrt rågbröd. Och ska jag välja ICAs I love Eco när jag handlar – eller är det bättre att stötta små ekoproducenter som Kung Markatta eller Saltå Kvarn?  Synd att det inte finns i våran lilla byaffär. Här finns inte riktigt allt man behöver. Men att handla från ICA i stan vore osolidariskt. Jag ska försöka handla här…ojoj nu glömde jag ta med egna tygkassar igen.

Fyra nya plastkassar på mitt miljösamvete. Och en kundvagn full av tvivel.  Så blir det när jag ska gå och handla mat. Det är så komplicerat för mig. Jag vill göra rätt på alla sätt men det är så sjukt många parametrar att ta hänsyn till. Ibland önskar jag att jag utan att bry mig kunde köpa en dansk fläskfilé i butiken, lite färdig god sås på en burk och en fryspåse med klyftpotatis att värma i ugnen. Eller en smarrig sås på tetra och ett par kycklingfileer att steka lätt och äta med gott ris. Och en sallad full med importerade grönaker. Enkel och smaklig mat utan någon ansträngning eller vidare eftertanke.

För mig är mat ett kärleksspråk. Jag älskar att laga mat till min familj. Men det är så komplicerat att göra rätt att jag ofta tappar lusten. Måltiden handlar allt mindre om mat och allt mer om kost. Vad man får och inte får äta. Vad gästerna vill och inte vill äta. Dieter, klimataspekter, allergier. Jag är så less på den här matångesten som långsamt dödar ett av mina stora intressen i livet. Att laga mat och njuta av den.

• Inlägget är ett annonssamarbete med Yawama of Sweden •

Finheter

Vill bara visa en av de populäraste produkter vi tagit fram för Yawamas of Swedens räkning. Nämligen våra kuddar i batikteknik eller tie-dye som det också kallas.

De färgas av Africolor i Zambia och sys av Chikumbuso – en organisation som drivs till förmån för änkor i en av Zambias största kåkstäder.

Själv är jag extra förtjust i våra skålar, fat och flaskor tillverkade av trä. Och de fina förvaringsburkarna gjorda av recyclade vinflaskor. De sistnämnda hittade Anna och Nicola hos en lokal producent när de besökte en marknad i Lusaka, Zambia. Ett exempel på hur uppfinningsrikedomen blir stor när tillgången på nya material är begränsad. Nöden är alltings moder. Både miljövänligt och klimatsmart.

Nu till helgen har Yawama en popup-store i Stockholm, på Frejgatan 47. På fredag har vi öppet mellan 12-18 och lördag 12-16.  Kika gärna förbi oss och shoppa lite schysst producerade julklappar. Som gör skillnad på riktigt!

Och psst – har du handlat hos oss och länkar eller taggar #yawamaofsweden på din blogg eller Instagram får du 15 procents rabatt på nästa köp. Läs mer här. 

Dags att sluta med brunkål?

Säkert är det många med mig som oroas över klimatförändringarna och vår användning av kolkraft. Vattenfall ägs av svenska staten men släpper ut mer koldioxid än hela Sverige sammanlagt. De mesta av utsläppen kommer från kraftverk i Tyskland som eldas med brunkol. Utsläppen har upprört många och bolaget försöker nu sälja kraftverken. Problemet är bara att det inte löser någonting. Tvärtom – det skulle troligtvis få förödande konsekvenser eftersom en ny ägare kan öka utsläppen med upp till en miljard ton koldioxid.

Regeringen arbetar för att få klart en sådan försäljning innan sommaren 2015. Men istället för att sälja kraftverken till någon annan som driver dem vidare och ökar utsläppen måste regeringen ta ansvar och långsiktigt ställa om Vattenfalls verksamhet till förnybar energi.

Nu kan du göra skillnad! Skriv till en av de ansvariga och kräv att brunkolet fasas ut istället för att säljas. Att lämna kolet i marken är den enda lösningen på klimathotet.

Gör som jag har gjort och skriv under här 

• Inlägget är ett annonssamarbete med Yawama of Sweden •

Smart förvaring

Yawama of Sweden som jag och min syster Anna jobbar ihop med är ett socialt ansvarstagande företag. En av alla de saker vi säljer är fina flätade korgar. Det är inte helt ovanligt att barnarbete ligger bakom en del av de flätade korgar som säljs på marknaden. Men så är självklart inte fallet hos oss. Vi samarbetar med hantverkare och producenter i Sydafrika och vi erbjuder rättvisa löner och arbetsvillkor.

Sydafrikanska korgar är kända för sin fina kvalitet och hantverket förs vidare från en generation till nästa. Varje korg är unik och genom att handla av YS ger du traditionella korgmakare i Sydafrika försörjning och möjlighet att fortsätta väva.

Våra korgar tillverkas för hand av palmblad och är perfekta som förvaring för tvätt, tidningar, vantar och mössor – ja de passar faktiskt överallt. Priset för den övre korgen är 290 kronor och den nedre 390 kronor. Genom att handla från Yawama of Sweden stöttar du småskaliga producenter i Afrikanska länder.

Livsmening

Något av det bästa med att bo så här är allt mina barn får uppleva. Allt jag får ge dem.  Att växa upp med djur. Att växa upp med skit under naglarna. Att fatta var en potatis kommer ifrån och hur en broccoli egentligen växer. Att kossans kiss och bajs är mat för växterna och att hönsen ger oss ägg om vi ger dem korn och gräs och middagens matrester. Att vi jobbar så mycket här hemma och att de alltid kan hänga med på allt. Vara en del av vår vardag och vårt sammanhang. Själv var jag allergisk när jag var liten och fick inte ha några djur alls och trodde aldrig att jag skulle kunna skaffa några heller. Men min son säger att han tänker bli ko-bonde. För att mjölken aldrig ska ta slut hos oss.

I somras när gårdsbutiken stängt för dagen och gårdsplanen tömts på nyfikna människor, höns och grisar. Då gick Ada och Bertil, två skitiga ungar med skrubbsår och fläckar och leriga sandaler  med varsin liten korg och “handlade” sina egna grönsaker i affären.

Odling. Bra mat. Djur som lever gott. Arbetsgemenskap med vänner. Stolthet över en några mycket jordiga knölar från åkerns djup. Det är verklig livsmening för mig.

• Inlägget är ett annonssamarbete med Yawama of Sweden •

Från ax till limpa

Det är så himla mycket jobb som aldrig syns med att driva ett företag. Och att sedan tillverka saker att sälja – det är liksom tio resor värre. Speciellt ifall man försöker ha en schysst produktionskedja med bra villkor för arbetarna och gärna ekologiska material. Men det är en väldigt rolig utmaning!
Med Yawama of Sweden så samarbetar vi ju med små producenter i flera olika afrikanska länder – främst Zambia – och det gör det inte direkt enklare. Flera av de kvinnor som tillverkar våra gosedjur kan till exempel inte läsa stickbeskrivningar. Att försöka få fram alla våra tankar och önskemål är lurigt. Vissa av producenterna vi jobbar med har dessutom stängt under regnperioden så det betyder att vi måste ha ännu längre framförhållning än i vanliga fall. Här sitter Anna och skissar på färgsättning på nya gosedjur och kommande kollektioner.
Eftersom att vi bor en bit ifrån varandra jag, Nicola och Anna så blir det många skypemöten och några få intensiva möten IRL. Anna är designexperten, Nicola sköter all kontakt med producenter och alla säkerhetstester och webshopen – medan jag sköter paketering, det visuella och PR.
När Anna tagit fram produkterna så ska en prototyp tillverkas så att producenterna har något att utgå ifrån. Eftersom alla leksaker är CE-märkta skickas de sedan till Hongkong för att säkerhetstestas innan vi slutligen får hem dem till vår webbshop.
 

Jag vill bara säga ett varmt tack till alla som köpt något från Yawama det här första halvåret när vi varit igång. Det betyder väldigt mycket! Inte bara för oss som driver Yawama utan för våra producenter för vilka  inkomsterna från arbetet betyder att de till exempel kan skicka barnen till skolan eller att de själva kan besöka doktorn om de blir sjuka!