Julstök i julkök

Förkylning, mjölkstockning, ögoninflammation på båda ögonen samt ont i en visdomstand. Så går jag in i den här julhelgen. Trots allmänt skräpig kropp är jag ganska glad till sinnet. Att få vara ledig och vara med barnen och ha massa tid för att återhämta mig.

Igår parkerade jag mig i fåtöljen framför granen, med kaffe och pepparkakor. Hips vips vaknade jag av att jag satt och snarkade högt. Somna i fåtölj mitt på dagen – det är ändå en bra sysselsättning.

Huset är som sagt julfixat färdigt nu. Igår städade vi tillsammans hela familjen. Barnen hjälpte till och gnodde runt och ställde iordning. När jag städar tänker jag på min mormors storstädningar inför varje jul. Ordning i varje linneskåp, städat i varje skrubb och dammtorkat på varje hyllplan. Så härligt! Men att själv ha sådana jular är ju bara att glömma. Som tur är ska vi varken fira jul i linneskåp, skrubb eller på något hyllplan. Så några tag med dammsugaren räcker ganska långt.

Så skönt också att tänka att det jag inte gjort nu – det hinner jag ändå inte med. Det får vänta till nästa jul! Och det gäller både pepparkakshus, julpyssel och städning.

På årets kortaste dag hann jag knappt få fram kameran innan det skymde.

Och ingenting blir riktigt skarpt i det skumma ljuset.

Nu ska vi bara ta det lugnt fram till julafton. Pyssla på med de sista små bestyren men mest bara ha det väldigt, himla skönt!

Drömbilden som höll ångan uppe

Ni vet när man har köpt ett par nya skor? Hur man liksom vill hem och kombinera dem med alla olika outfits i garderoben. För att få en uppfattning om hur de egentligen ser ut. Så är det med garaget Jakob byggt. Jag är nipprig varje ny årstid för att jag vill se hur det gör sig.

Det var en sådan där riktig blå decemberskymning igår. Som det blir efter en solig, kall dag. Perfekt ljus för att dokumentera ett garage.

Garagefönstret med en frostig ruta och en stor julstjärna – det var drömbilden som höll tålamodet uppe under den långtråkiga byggfasen.

Nu har jag äntligen min stjärna i mitt frostiga fönster. Och den som hävdar att lyckan kommer inifrån har helt rätt.

Inifrån det där fönstret.

Eller det här?

Eller kanske från det här?

Nej. Jag är säker. Det är från garagefönstret.

När jag knäppt några bilder och till på köpet tappat känseln i fingrarna på grund av svår köld. Då skyndade jag mig in igen. Nöjd med att så att säga ha provat mina nya skor med ännu en outfit i garderoben.

Det första man möts av

Ett rum i vårt hus som snabbt grötar ihop sig – det är vår veranda och entré. Här blir blöjhinken stående. Tillsammans med leriga stövlar och postpaket som väntar på att öppnas. Sopsortering som är på väg ut och matkassar som är på väg in. Tycker att det är så tråkigt. Vill inte komma hem och mötas av stök. Man får vara noga med att städa och hålla efter helt enkelt.

Nu har jag i alla fall städat och gjort vinterfint på verandan. Ett stort fång granris som doftar skog. Julbonader av papper, broderad duk på vårt runda bord och korgstol i hörnet. Där till vänster står barnvagnen.

Ulf sover ju alla sina daglurar här ute. Skönt med frisk luft och samtidigt vindskydd och ingen snö som kan blåsa ner i vagnen…

Det speciella med vår veranda är de många dörrarna. Den gröna dörren som vätter mot grusvägen, de röda pardörrarna som vätter ner mot vår baksida. Och så den gula dörren som leder in i huset.

Den gula dörren ska vi sälja. Den är jättefin men vi satte in den innan vi fick vår veranda och då var det mycket ljusare i hallen. Nu är det mörkt där på grund av utbyggnaden och vi vill ha en ytterdörr med rejäla glaspartier och allra helst också överljus. Har kikat på dörrar från Qvesarum men inte bestämt oss ännu. Kanske ber vi en lokal snickare att göra den åt oss istället.

Men dörren är inte första prioritet. För där innanför finns hallen och den håller Jakob på att renovera för fullt. Blanda annat platsbygger han garderober av v-spont. Gammaldags fint. Återkommer med bilder på det i ett senare inlägg!

Vilsam dag med våldsamt snöfall

Jag vaknade inatt av att det ven i knutarna och smällde på taket. En snöstorm hade dragit in över Västerbotten. Idag har det fortsatt snöa lovikavantar och det är jag bara glad för. Vill verkligen ha en snörik jul!

Sitta på kökssoffan och se ut i det vita är en favoritsysselsättning. Minns att jag gjorde det mycket som barn – bara satt och tittade i fönstret. Ut på trädgården och den lilla skogen bakom mitt hus. Nu ser jag ut över vita vidder istället. Och fortfarande är det vilsamt att bara tomglo och låta tankarna vandra.

Jag hade min kompis Frida på besök idag. Därför hade jag tänt varenda ljus i hela huset. Tror vi har tre ljuskronor på nedervåningen, fyra vägglampetter och fem kandelabrar. Utöver alla udda ljusstakar som står utplacerade här och var. Mycket brinn blir det!

Ulf bekantade sig med Frida. Så småningom hans blivande förskolefröken <3 vilken lycka för honom!

Jag bjöd på lite charkisar och goda oliver…

Och en saffranskaka med citronfrosting och lingon.

Det här vita skåpet har återvänt till matrummet. Det har stått i hallen i flera år men nu har ju Jakob påbörjat platsbyggd förvaring i pärlspont där istället.

Som ni ser står en kökssofffa under varje fönster i matrummet. Först tänkte jag att det skulle kännas övermöblerat. Men nu känns det ju helt perfekt med soffor i flera väderstreck.

Städade förresten bokhyllan härom dagen och körde massa gamla böcker till loppis. Rrensade samtidigt ut flera års prenumeration på tidningen Lantliv. Sparade bara några få nummer för nostalgi. Känns ändå som att jag får den mesta inspirationen från internet. Och att Lantliv tappat stinget sista åren. Är mer för Gård & Torp när jag någon gång köper tidning.

Det här är första vintern med fungerande garage. Nu har Jakob rensat ut där så att bilen ryms igen. Har varit fullproppat med annat under sommaren. Precis som jag drömt och fantiserat om så är det väldigt trivsamt med ett falurött trähus på gården. Särskilt mot den vita snön.

Är inte röda amaryllis det finaste förresten? Helst såhär som snittblommor som riktigt tar för sig. Positiva klubben antecknar!

Övar mig förresten på att fota mitt hem från andra vinklar än ni är vana att se. Tänker att det kanske kan vara roligt för någon…

Ingen mistel i år men granrisgirland och gammaldags papperklockor mellan salen och matrummet.

Ja. Det var den onsdagen, det. Fångad i bilder!

På skåpet

Jag har aldrig förstått mig på det där med att dra in alla julgrejer på en gång. Julen ska stegras vecka för vecka eller allra helst dag för dag. Annars känner jag ju inte längtan väckas i kroppen på mig. Kronan på verket är julgranen och den tar jag inte in förrän huset är julstädat och klart och det på sin höjd är några dagar kvar. DÅ kommer den där djupa, innerliga julfriden (förhoppningsvis).

Att julpynta hemmet är som när jag jobbade i butik och fick göra om skylten. Så härligt att få se på sitt hem så. Hur kan jag göra det vackrare? Var ska jag ställa stakarna det här året och var ska kransarna hänga? Vore det inte fint att prova att möblera om och byta plats på alltsammans? Kransarna tar sig bättre ut på skåpdörrarna än in fönstret…ja, sådär håller jag på och det är verkligen njutbart!

Blev så nöjd med mitt skåp när den urgamla julkyrkan fick ta plats uppepå tillsammans med en aprikos julstjärna och en matchande julstjärna i papp bredvid. Lite granris som pricken över i!

Tog fram en massa juliga kuddar också som legat på vänt under sommarhalvåret.

Den röda kökssoffan gifter sig så fint med de gröna tapeterna! Och nu vill jag bara sitta här och titta på och avnjuta alltihop.

Loppat i Boden

Usch nu har jag varit i farten och loppat igen så att jag nästan skäms. Men när hälsade på hos min faster i Boden – på väg upp till mormors hus – stannade vi till på världens bästa loppis! Hurra vad mycket jag fann. Som synes en trave bilderböcker. Och en trave kläder.

Underbara mönstrade barnkläder. Till mina barn och juklappar till Annas. Kolla in koftan med mönsterstickade bär på! Kommer bli oemotståndlig på Ulf tillsammans med de rutiga hängselbyxorna som ligger under.

Den perfekta lilla hyacintkrukan. Med en förvånad mun på ena sidan och en glad på den andra. Samt en helt onödig liten vas av blått porslin.

Och så en liten skir toppspira i glas. För adventsgranen jag alltid har här hemma. Samt en liten ljusstake med handtag och plats för en tändsticksask under. En blå keramikskål lagom till dressing och en stor fin plåtburk. Behöver fler till alla mina kakgömmor!

Och så detta underbara majolikafat i storlek XL i precis den serie jag samlar på. Till höger skymtar också en fin grön lampett som ska få hänga i vår hall så småningom.

Två små gula handgjorda skålar. För flingsalt, sojan till sushin eller annat lämpligt ändamål.

Slutligen ett gäng skira kaffekoppar.

Innesluten i en iskristall

Den här årstiden är vår veranda som att vara innesluten i en stor iskristall.

Det glittrar och glimrar och våra tunna fönster känns som den första spröda isen på en vattenpöl.

Ibland går jag ut och sätter mig där, påbyltad med ytterkläder och dricker varmt te. Fast det är nästan lika kallt på verandan som utomhus. Bara för att det är så mysigt att ha en plats prick mellan ute och inne!

Extra vacker blir verandan klädd i ljusslinga. Ska sätta upp den så fort jag bara hinner.

Full i fan och fräsig!

I onsdags var jag bjuden på lunch hos Frida!

Så sanslöst god lunch. Som alltid. Någon slags älggryta (tillredd lite som pulled pork?) på en toast. Med ruccola, picklad lök, västerbottensost och lite annat smått och gott. Och en äggula.

Tur att Fridas hem är kittat med leksaker så Ulf hade något att roa sig med.

Till efterrätt åt vi chokladkaka med flagad mandel ovanpå. Och som vanligt hade vi alldeles för mycket att prata om på för lite tid.

Frida är inte det minsta lågmäld och ljuv som man kan tro av hennes intagram. Snarare full i fan och rolig så man gapskrattar. Precis som jag gillar mina vänner <3

Och så har hon så fint hemma att jag alltid tar med mig kameran för att kunna bjuda er på några fina godbitar.

Som det här!

Och det här! Tack för en fin lunch Frida. Kolla in hennes konto vettja.

Tacka vet jag trasmattan

Trasmattor har alltid funnits i mitt hem. Både mamma och mormor vävde vackra mattor och några av mina tydligaste barndomsminnen är hur jag klänger i mammas vävstol. För när hon inte vävde var den ett sjörövarskepp eller ett framrusande tåg.

Det finns någonting så sympatiskt med trasmattor. Att kläder och textilier efter att ha vårdats och nött på och lagats fem gånger om inte slängs utan remsas upp och sedan fortsätta sitt liv i form av en matta. Bästa sortens återbruk. De visste vad de gjorde förr i tiden!

Jag har trasmattor i mängder här hemma. Byter efter humör och säsong och använder dem både som golvbeklädnad och som överdrag på exempelvis en kökssoffa. Och om jag någon gång böjer mig ner för att “slå ut” mattfransarna tänker jag på mormor. Hon gjorde detta varje gång hon gick förbi en trasmatta. Fransarna skulle vara raka och fina!

Tycker att trasmatta som sofföverdrag det ger en så lantlig fin känsla – samtidigt som det är ett smutståligt tyg där matfläckar inte syns. Perfekt för en kökssoffa alltså. Som ofta blir den plats där barnen tränger ihop sig och sitter vid middagen.

Men nu var det inte mitt hem och mina trasmattor vi skulle titta på utan några fina från mitt instagramkonto @underbaraboning!

@oldfancythings

Hur vackert är det inte med breda golvtiljor och tunna trasmattor i milda färger? Bra i gamla hus också där det ofta är golvkallt.

@byggbogarna

Jag älskar den här bilden och hur trasmattan är lagd i en sväng. Så här la min farmor ofta ut sina trasmattor nämligen. Undrar om det är farmor som ändå lagt grunden till min trasmattekärlek? Hemma hos henne låg trasmattorna så tätt på golven – i olika fasoner och färger – att man bara skymtade små springor av trägolvet under.

@lisa_lj

Titta vad viktig en trasmatta kan vara för att ge “botten” åt ett rum! Speciellt ett ljust sådan med vitmålade trägolv.

@hagafrida

Det är så fint hur en trasmatta kan plocka upp färgerna på andra möbler eller målerier i ett rum och samtidigt få helheten att poppa!

@clarashus

Klart man ska ha en rosarandig trasmatta som matchar ens rosa kök!

Jag gillar långa och lite “tarmiga” trasmattor mest. Som här. Nytillverkade trasmattor är ofta lite för korta och breda för gamla hus. Men om man VILL ha en riktigt bred trasmatta – under ett köksbord eller så. Då kan man faktiskt skaffa två likadana trasmattor och lägga bredvid varandra och sedan laska ihop dem med varandra. Vips har man en bredare modell!

@nordingarden

Avslutar med en grej jag gillar massor och det är att lägga trasmattor i trappen. Antingen nubba fast som halkskydd i en halkig trappa inomhus eller som här ute på farstubron. Har länge funderat på att göra så vid vår entré. Måste bara hitta en trasmatta som jag kan tänka mig att “offra” först. Den håller sig nog inte ren och fin så länge….

Loppat sen sist

Jag har gjort så många bra loppisfynd sista tiden! På olika loppisar. Sorgligt nog stängde min husloppis Bjurfors Antik för gott för några veckor sedan. Jag har varit stammis där i tio år och köpt så mycket fint genom åren. Vid stängningen knep jag i alla fall åt mig den här fina termosen jag kikat på många gånger. Betalade 225 kronor tror jag.

Senare fyndade jag också en fin osthyvel som inte stör när man dukar, ett fint silverkastrullunderlägg, ett durslag från Kockum och en flätad gammal picknickkorg.

Dessutom en stor vit duk med svarta broderier. Som om jag inte redan hade fyrahundra broderade dukar? Får aldrig nog! Köpte också underbara blåbroderade köksgardiner. De kanske får komma upp lagom till jul!

Jag har varit på jakt efter ett sådant här litet string-nattygsbord (egentligen en gammal telefonhylla) att skruva upp vid överslafen vid barnens våningssäng. Att ställa vattenglaset på och lägga boken. Slog till när jag fann ett för 65 kronor.

Anna är ständigt på utkik efter loppisfynd hon vet att jag skulle vilja ha hemma. Efter en föreläsning på Erikshjälpen i Jönköping hittade hon dessa urgamla gröna majolikatallrikar till mig. Otroligt vackra! Plus det udda majolikafatet med en maskros på. Tror hon betalade 15 kronor per del eller så.

Jag har också slagit till på en hel trave med gamla och nya böcker ur serien “En liten gyllene bok”. Några titlar var i dåligt skick och dessutom på finska så där tänker jag nog skära ut bilderna och göra tavlor till barnens rum. Om inte det räknas som helgerån förstås?

Slog också till på detta antika gamla pipskåp. Har aldrig sett något liknande förut. Det ska sitta i ett hörn. Och så ska piporna hänga där uppe. Och tobaken i lådan där nere. Jag tänker nog använda det för att förvara pjöller i sovrummet istället.

Ovanpå står tre små porslinsfigurer jag ska ha som juldekorationer. Jättegamla och jättesöta. Och så en cigarrlåda och en liten glasask jag köpte som blivande julklapp till Bertil som gillar lådor att förvara sina små samlingar i.

Jag avslutar med denna gräsliga fyrtiotalslampa med björkfot. Har aldrig sett något liknande och kunde givetvis inte leva utan den en sekund längre.

Ja, det var min senaste loppisskörd det!

Underbara eldstäder

Äntligen är det så kallt ute att man kan mata elden i vedspisen utan att riskera att huset förvandlas till en bastu. Ett hem med en eldstad – vilken som helst – är så otroligt mycket hemtrevligare än en utan. Det spelar liksom ingen roll om det är en modern täljstenskamin eller en vacker gammal kakelugn. Det blir en speciell luft hemma när man eldar. Som känns varm, torr, mjuk. Och så luktar det så gott också. Ja. Finns bara fördelar. Nu kikar vi!

Psst. Alla fina bilder kommer från mitt instakonto @underbaraboning!

@torpet125

Titta så torpargulligt och mysigt med det broderade kantbandet på sniskan på spiselkåpan och fotogenlampan på svaj på sidan av.

@fotograflinaostling

Precis så här möblerar jag själv ofta. Jag ställer korgstolen mitt emot spisen som ett bord. Och så värmer jag fötterna mot kanten och matar sedan i pinnar i jämn takt. Otroligt mysigt när man behöver värma sina kalla fossingar efter att ha varit ute.

@perolofjerner

Jag älskar den typ av rustika eldstad som anas här! Med rejäl murad kåpa och vedlagret uppepå.

@hemmahosnora

Även om det blir en himla massa extra flyttande och bärande när man ska elda – tycker jag att det kan vara värt det för möjligheten att få ha någonting fint på spisen. Som hemma hos Nora!

@sussijo

Urgammal Gotländsk vedspis med en modern häll gömd i en tillbygd del bredvid (om jag ser rätt). Ganska fiffig och praktisk lösning – med köksfläkt gömd i spiskåpan.

@ellenjudit

Den här eldstaden i köket har så fantastiskt fina proportioner. Och med den blommiga tapeten till är det en fullträff.

@alla_dessa_dagar

Ytan ovanför eller bakom en vedspis kan lätt kännas lätt lite kal när spisen inte är i bruk. Då är det fint att antingen ha en stång i framkant på kåpan, eller längst bak mot muren. Och så kan man hänga upp gamla grytlappar, emaljredskap och kanske en fin kastrull.

@lizze_westerlund

Så härligt hur vedspisen i cremegulsenap går igen i tapetens blomma. Gillar också detaljen med den gamla kaffekvarnen på väggen.

@ancherdesign

Den här bilden fastnar alltid blicken på när jag scrollar igenom mitt eget flöde på Underbaraboning. En helt otrolig stämning! Tänk att sitta där med sin morgonkopp kaffe och sitt enda ensamma ljus och höra elden spraka.

@litethus

Jag avslutar allt med något jag faktiskt aldrig sett förut. En murad spis målad i glada färger! Trodde det var något modernare hyss men en läsare upplyste mig om att detta inte är en helt ovanlig syn i trakterna kring Västergötland. Så himla underbart! Gult, grönt och så blågrå lister och trösklar. Färgglatt FTW!

Underbara kakelugnar!

Två tunga as

Mitt mående kan mätas i matlagning. Jag riktigt njuter av att laga mat åt min familj. Testa nya recept, fixa mysfika och efterrätt. Och när jag mår bra så gör jag det. När jag inte mår bra, är stressad, trött och känner mig otillräcklig. Då blir det varmkorv med bröd.

Idag har jag bakat två kakor, gjort en vegetarisk lasagne, ett storkok köttfärsås och sedan bakat matbröd. Så ni kan ju räkna ut dagsformen. Är det snön som gjort det? Det är en bidragande orsak i alla fall!

Det är så mysigt nere nu sedan jag fiffade om. La ut vår mörkröda orientaliska matta. Plockade fram fårfällar och ullfiltar och hundra ljusstakar.

Alla innerfönster har äntligen kommit på plats. Så nu är det varmt och dragfritt dessutom…

Hyllan som hängt vid vedspisen har fått komma in i vardagsrummet. Med fotogenlampan ovanpå. Gillar också vägglampetten i porslin som Stina gav mig i present när jag fått barn. Den passar ju PERFEKT mot tapeten.

Idag var farmor på besök och byggde en snöborg och en jättestor snögubbe med barnen. Jakob skyndade sig ut för att byta till vinterdäck på Volvon. Behövs verkligen i veckan när jag ska upp till norrbotten. Men även här är ju isiga vägar är på ingång.

I fredags när vi städade huset möblerade jag också om i vardagsrummet. Det här bruna skåpet har stått i vartenda hör på nedervåningen tror jag. Men så fort jag flyttar det så känns huset som nytt igen! Så det får fortsätta åka runt. Jag flyttar det själv varje gång. Tungt som ett as är det och då kommer ju min egen höga vikt (tung som ett as) väl till pass för att trycka på.

Nu sover alla småttingarna sedan en timme tillbaka. Och jag ska gå ut och gå. Har försökt slippa undan hela dagen men nu är ursäkterna slut.

Sedan hägrar en stund i soffan innan sängen.

Och innan måndagen drar igång igen. Fy vad man blir trött av helg. Tur att det blir vardag så man får vila upp sig någongång!

Gårdsbilden

Hade ju lovat fler bilder på vårt garage när det var färdigmålat. Men eftersom jag väntat på att det ska bli helt färdigt och nu slutligen inser att det kommer dröja tills våren – så bjuder jag på det här så länge.

Jag har försökt ta bilder i samma vinklar som när jag fotade garaget i våras. Men nu är det målat i röd slamfärg och har dörrar strukna med grön linoljefärg. Här tycker jag man ser hur bra det kommer bli när alla fönster är engelskt röda på bostadshuset – och det på så sätt “pratar” med garaget.

Glad i att till och med vår häck pratar med vårt hus. Färgmässigt alltså.

Det som inte är klart på garaget är målning av fönster och foder. Just nu har bara halvmånens foder ljus färg – men sedan ska hela fönstrets foder också målas. Samt fönsterna ner mot åkern.

Visst är det knölig och gullig natur här förresten? En bit upp på berget där i bakgrunden bor Stina och Emil.

Det är något visst med hus där man kan se igenom. Hos oss kan man det i alla riktningar. Och jag älskar att åkern och skogen på andra sidan huset anas genom rutorna. Det känns syrerikt. Om ni fattar hur jag menar?

Jag är så glad för att äntligen ha ett falurött hus på gården. Känns inte som att vi haft en riktig gård innan vi fick det huset. Det ÄR ju liksom definitionen av landet.

Min dragon har förresten gått bananas. Den växer mig högt över huvudet.

Det är detaljerna det sitter i! Som skarprörsvinklar och skarprörsutkastare med tvära böjar. Då blir det gammalt med stil.

Mmmm…är så glad att Jakob byggde detta garage. Och att vår vän Albin som är arkitekt ritade det åt oss. Jag ville inte ha ett dussingarage utan något som faktiskt skulle vara en prydnad för gården. Då krävs lite finess i allt ifrån takets exaktalutning till fönstrets placering. Precis det tycker jag han lyckades så bra med. Och sedan hjälpte Ulrika på Marstorps Byggnadsvård till med färgsättningen. Och bistod med riktigt gamla fönster, för den rätta känslan. Jag vill gärna tipsa både Albin och Ulrika ifall du är på jakt efter arkitekter – som dessutom har kompetens inom byggnadsvård.

Men nu. Nu ska vi snart påbörja ett nytt husbygge på tomten. Men exakt vad det är får jag lov att återkomma till i ett senare inlägg.

Små, nätta saker

Små nätta bord är mina favoritmöbler. Bara på nedervåningen i mitt hus kan jag räkna till sju stycken bord. Eller styling-ytor. För det är så jag använder dem. Som små ytor för fina stilleben som jag enkelt kan variera. Och de nätta borden är perfekta att flytta runt när man vill möblera om en smula.

Som en bonus går udda små bord ofta att hitta billigt på loppis. Kommer du över något bord målad i en färg som nötts ner – slipa för all del inte bort den. Och måla för guds skulle inte över gamla vackra träbord. Det skabbiga är det trevliga!

Runt, rektangulärt, trebent eller enbent – finns hur många fina modeller som helst av nätta bort. Jag är ständigt på jakt och har till och med kånkat hem ett litet bord på nattåget från Borås. Ett enbent björkbord jag inte kunde leva utan.

Här är några småbord som jag tycker är särdeles charmerande och som jag tidigare publicerat på mitt instagramkonto @underbaraboning

@hverdagslykkelise

Den gröna kommoden med tvättkanna i porslin, kammarljusstake och hårborste med silverrygg. SÅ HIMLA VACKERT! Inte minnst ihop med de blå panelerna. Norrmän är bäst på färgkombos. Så ÄR det bara!

@patinaheim 

Här vill jag sova. Och vakna. Så tjusigt med ådringsmålat litet nattygsbord med gullig läslampa ovanpå. Och bra med rejäl låda. Man vet att det är där snorpapper, öronproppar, lypsyl och udda knappar hamnar för att inte synas. Precis som det ska vara.

@nina.elisabet

Bleka pasteller mot brun tapet. Hur fint? Väldigt fint! Hemma hos Nina.

@vibekedesign

Grönt gammalt glas mot gul gammal byrå. Och så lite zinkhink ovanpå det. Mmmmm…norrmännen gör det bäst av alla!

@leilalindholm/

Leilas skamfilade hallbord skulle jag inte säga nej till. Så fin placering mitt på golvet – med härliga rosor och böcker ovanpå. Man vet att man har en lagom stor hall när det utan problem ryms ett omotiverat bord mitt på golvet. Bara som pynt.

@nordingarden

Vet att jag nämnt det förut men jag MÅSTE ha sån här gul panel som Nordingården har. Tror det får bli i hallen nere när den renoveras. Men nu ska vi fokusera på det avskavda grå bordet med knöliga ben – och hur fint det är att låta citronerna och stearinljusen fånga upp färgen på panelen. Snyggt också med bruna stakar och gula ljus. Hade aldrig tänkt på att det funkar så bra ihop!

@krickelin

Slutligen kikar vi på Krickelins lilla runda, mörka lackade bord. Med charmigt plock ovanpå och gullig, spretig stickling. Så snyggt med mörkröda träslag mot blått. För att blått och rött är komplementfärger till varanndra! Såklart.

Min koppsamling

Eftersom inlägget där jag visade min karaffsamling blev så uppskattat tänkte jag fortsätta med att visa mina samlingar. Näst på tur är koppsamlingen. Jag har en jädra massa koppar nämligen!

De flesta av dessa koppar tillhör serviser som står instuvade i olika vitrinskåp här hemma. Men några är också udda koppar. När man fotar olika recept och gör kokböcker gör det nämligen ingenting att kopparna är udda. Oftast behövs bara en kopp för bilden. Samtidigt gillar jag också att duka med udda koppar. Det känns personligt och fint. Och varje morgon väljer jag med omsorg ut vilken jag vill ha just den dagen!

Flest koppar och serviser har jag i blått, med blomstermönster på. Från vänster syns en beige kopp med rosa blommor på och prickar. Den servisen har jag ärvt från min faster. Så mjuk och skön att dricka ur. Vintagekänsla. Men tror att den egentligen är köpt på typ Konsum på åttiotalet? Bakom den syns två vita koppar med blå blommor (har ett dussin) från Gefle. De är så härliga i sin enkelhet. Anspråkslöst fyrtiotal typ. Perfekt till röda pelargoner i solvarmt kök. Den vita koppen med blå blommor som står längst fram. Utan fat med med kantigt öra. Den är supergammal men saknar märkning.

Den låga vida koppen med fat, öggla på handtaget och en blomma i botten av koppen – är handgjord och handmålad. Men saknar stämpel. Den stooora tekoppen längst till vänster är min BÄSTA tekopp! Arden från Burleigh. Bredvid den syns en modern kopp med blomstermönster som jag också är svårt förtjust i. “Charlotte” Från Alfred Meakin.

Den turkosblå buckliga kopp har jag fyra stycken av. Antingen är de supergamla eller så är de typ importerade från Kina. Älskar skirheten hur som. Bakom den står en ljusblå vågig kopp och fat med kantigt handtag. Den heter Menuett. Fick ett dussin av den plus en kaffekanna av min faster 2009. ÄLSKAR! Och längst bak syns Blå Blom från Gustavsberg. Vår kanske mest klassiska kaffeservis? Gudomligt fin!

Så går vi över till de gröna kopparna. På boktraven står koppar vi fick av Jakobs föräldrar när vi gifte oss. Har stått hemma i deras köksskåp. Hett eftertraktade frukostkoppar i vårt hem. Alltid i disken. Saknar tyvärr stämpel.

Traven med helgröna koppar köpte jag i vintras. Saknar också stämpel men är suveräna att dricka kaffe ur. Den helvita koppen längst till vänster, med fyrkantigt fat med avrundade hörn är en servis jag ärvt av mamma. Har ett dussin av allt i den. Otroligt vacker i sin enkelhet. Den heter Karlskrona och kommer från Uppsala Ekeby. Den blommiga koppen precis bakom är en del av en servis jag fick förra sommaren av en bloggläsare. Så söt! Mitterteich Bavaria står stämplat i botten.

De små blommiga kopparna längst fram kommer från Rörstrand. Har sex stycken med olika landskapsblommor på. Här syns Skåne och Bohuslän. Bakom dem står mina absolut vackraste koppar – och kanske några av mina äldsta? Har ett helt gäng av dessa superskira randiga koppar med grön glasyr. De är så delikata och vackra att jag sällan vågar använda dem. Har fått dem av min syster. I botten står det Württemberg.

Slutligen anas den lite oansenliga cremefärgade koppen med blomglasyr. Har tre stycken och älskar dem. Påminner mig om det porslin som finns i farmors köksskåp nämligen.

Det här är kanske den märkvärdigaste koppen i samlingen? Den vita med gröna palmer på. Köpte den för en tia på kyrkans loppis. På koppens kant står det “Minne från Skandinaviska Kaffeförädlings Aktiebolagets serveringspaviljong å utställningen i Stockholm 1897”. Urgammal alltså. Och Den Perfekta Kaffekoppen. Får allt kaffe att smaka gott.

Vi avslutar med mina mest färgglada koppar. Den blågröngulblommiga längst fram till vänster saknar märkning tyvärr. Bakom den syns en Muminkopp jag fick i ett pressutskick i våras. Underbara färger! En blåmönstrad kopp står uppepå boktraven. Det saknas stämpel i botten men glaseringen avslöjar att den har några år på nacken. Har fått den av min syster.

Den vita med svart och rosa mönster är från Gefle. Och den ljusgröna bredvid står det Figgjo Flint Norway på i botten. Den vita med rosa blommor heter Rosa och kommer från Gustavsberg. Och den gula koppen heter Ceylon och är från Rörstrand. I den står en liten blårödblommig kopp som saknar märke.

Traven med utsökta moccakoppar är i benporslin från Gustavsberg. Har ett dussin av dem. Längst bak står två gamla cafékoppar med röd och blå rand kring överdelen av koppen. Söta i sin enkelhet.

Om jag ska kora vilja koppar som jag gillar mest att dricka ur – då blir det dessa fyra. Det är någonting med storleken, vidden på koppen, ljudet mot assietten som är så himla härligt!

Vilken kopp tyckte du var finast?