Min koppsamling

Eftersom inlägget där jag visade min karaffsamling blev så uppskattat tänkte jag fortsätta med att visa mina samlingar. Näst på tur är koppsamlingen. Jag har en jädra massa koppar nämligen!

De flesta av dessa koppar tillhör serviser som står instuvade i olika vitrinskåp här hemma. Men några är också udda koppar. När man fotar olika recept och gör kokböcker gör det nämligen ingenting att kopparna är udda. Oftast behövs bara en kopp för bilden. Samtidigt gillar jag också att duka med udda koppar. Det känns personligt och fint. Och varje morgon väljer jag med omsorg ut vilken jag vill ha just den dagen!

Flest koppar och serviser har jag i blått, med blomstermönster på. Från vänster syns en beige kopp med rosa blommor på och prickar. Den servisen har jag ärvt från min faster. Så mjuk och skön att dricka ur. Vintagekänsla. Men tror att den egentligen är köpt på typ Konsum på åttiotalet? Bakom den syns två vita koppar med blå blommor (har ett dussin) från Gefle. De är så härliga i sin enkelhet. Anspråkslöst fyrtiotal typ. Perfekt till röda pelargoner i solvarmt kök. Den vita koppen med blå blommor som står längst fram. Utan fat med med kantigt öra. Den är supergammal men saknar märkning.

Den låga vida koppen med fat, öggla på handtaget och en blomma i botten av koppen – är handgjord och handmålad. Men saknar stämpel. Den stooora tekoppen längst till vänster är min BÄSTA tekopp! Arden från Burleigh. Bredvid den syns en modern kopp med blomstermönster som jag också är svårt förtjust i. “Charlotte” Från Alfred Meakin.

Den turkosblå buckliga kopp har jag fyra stycken av. Antingen är de supergamla eller så är de typ importerade från Kina. Älskar skirheten hur som. Bakom den står en ljusblå vågig kopp och fat med kantigt handtag. Den heter Menuett. Fick ett dussin av den plus en kaffekanna av min faster 2009. ÄLSKAR! Och längst bak syns Blå Blom från Gustavsberg. Vår kanske mest klassiska kaffeservis? Gudomligt fin!

Så går vi över till de gröna kopparna. På boktraven står koppar vi fick av Jakobs föräldrar när vi gifte oss. Har stått hemma i deras köksskåp. Hett eftertraktade frukostkoppar i vårt hem. Alltid i disken. Saknar tyvärr stämpel.

Traven med helgröna koppar köpte jag i vintras. Saknar också stämpel men är suveräna att dricka kaffe ur. Den helvita koppen längst till vänster, med fyrkantigt fat med avrundade hörn är en servis jag ärvt av mamma. Har ett dussin av allt i den. Otroligt vacker i sin enkelhet. Den heter Karlskrona och kommer från Uppsala Ekeby. Den blommiga koppen precis bakom är en del av en servis jag fick förra sommaren av en bloggläsare. Så söt! Mitterteich Bavaria står stämplat i botten.

De små blommiga kopparna längst fram kommer från Rörstrand. Har sex stycken med olika landskapsblommor på. Här syns Skåne och Bohuslän. Bakom dem står mina absolut vackraste koppar – och kanske några av mina äldsta? Har ett helt gäng av dessa superskira randiga koppar med grön glasyr. De är så delikata och vackra att jag sällan vågar använda dem. Har fått dem av min syster. I botten står det Württemberg.

Slutligen anas den lite oansenliga cremefärgade koppen med blomglasyr. Har tre stycken och älskar dem. Påminner mig om det porslin som finns i farmors köksskåp nämligen.

Det här är kanske den märkvärdigaste koppen i samlingen? Den vita med gröna palmer på. Köpte den för en tia på kyrkans loppis. På koppens kant står det “Minne från Skandinaviska Kaffeförädlings Aktiebolagets serveringspaviljong å utställningen i Stockholm 1897”. Urgammal alltså. Och Den Perfekta Kaffekoppen. Får allt kaffe att smaka gott.

Vi avslutar med mina mest färgglada koppar. Den blågröngulblommiga längst fram till vänster saknar märkning tyvärr. Bakom den syns en Muminkopp jag fick i ett pressutskick i våras. Underbara färger! En blåmönstrad kopp står uppepå boktraven. Det saknas stämpel i botten men glaseringen avslöjar att den har några år på nacken. Har fått den av min syster.

Den vita med svart och rosa mönster är från Gefle. Och den ljusgröna bredvid står det Figgjo Flint Norway på i botten. Den vita med rosa blommor heter Rosa och kommer från Gustavsberg. Och den gula koppen heter Ceylon och är från Rörstrand. I den står en liten blårödblommig kopp som saknar märke.

Traven med utsökta moccakoppar är i benporslin från Gustavsberg. Har ett dussin av dem. Längst bak står två gamla cafékoppar med röd och blå rand kring överdelen av koppen. Söta i sin enkelhet.

Om jag ska kora vilja koppar som jag gillar mest att dricka ur – då blir det dessa fyra. Det är någonting med storleken, vidden på koppen, ljudet mot assietten som är så himla härligt!

Vilken kopp tyckte du var finast?

Ett linneskåp, fast mer ändå

Ända sedan jag tapetserade om sovrummet förra april har jag letat efter ett vackert äldre linneskåp att ersätta mitt tråkiga IKEA-skåp med. Jag hade några krav. Att det skulle vara i ett mörkt träslag, eller målat mörkt. Att det skulle stå på ben och kännas lite luftigt undertill. Och att det skulle ha en oval spegel i dörren. Förstå så glad jag blev när jag hittade det här på annons förra veckan.

Inuti satt gammalt hyllpapper från femtiotalet och gulliga små kantband med volang. Och när jag lyfte på pappret hittade jag ettöringar och gamla knappar. Tror ingen bytt ut det där hyllpappret på sjuttio år i alla fall.

Nå. Jag ville ändå sätta min egen prägel och fräscha till skåpet inuti så jag tog bort hyllpapperet och städade hela skåpet. Sedan hade jag århundradets garderobsrensning. Nu känner jag mig så lätt och ren inuti!

Bredvid skåpet har ett annat loppisfynd fått komma upp. Nämligen den vita lilla fickan för borstar. Precis sådana här saker tycker jag sätter stämningen på rätt sätt. Får en sådan snäll, varm gammaldags känsla.

I samma veva fick Ulf ett eget litet hörn av sovrummet. Tänker att han så småningom ska få ligga i spjälsängen mer om nätterna (nu samsover vi) och då tycker jag att det är skönt att ha sängen en bit bort så vi inte väcker varandra.

Älskade gullhönor

Tycker att allting blir så vackert mot den här tapeten. Skönt också att den har en dov botten. Som gör sovrummet ombonat och varmt.

Nu finns det två fina skåp i sovrummet. Det stora är till mig och det lilla med spets innanför glaset är till för Ulfs alla små prylar och persedlar

Hejhej från nya, somriga sovrummet. Några filmer från hur det blev finns på instastory om ni vill kolla. Jag heter @underbaraclaras

En rutig sängkappa

Jag har en ny dyr möbel i mitt hus. En enda. Och det är min Norrgavelsoffa. Den älskar jag. Men har känt mig lite trött på sista tiden. Kommer aldrig göra mig av med soffan såklart – men jag har funderat på om jag ska beställa ett överdrag i en annan färg att variera med.

Så stannade jag på en loppis när jag körde hem från mormor och på textilavdelningen, bland sängkläder och gamla täcken, såg jag något rutigt sticka fram. En klassisk blå Gripsholmsruta. En sängkappa med rynk för 30 kronor. Vad ska jag ha den här till tänkte jag? Ingen aning. Men jag måste ha den. Kan säkert komma till användning någon gång.

Så kom jag hem och fick ett infall och slängde den över Norrgavelsoffan. Och tjöt av glädje. Det blev helt perfekt.

Kom direkt att tänka på målningen Lathörnet av Carl Larsson. Visserligen är den soffan randig. Men känslan är lik. Och rynket. Och eftersom armstöden är i trä så förvandlades soffan från någonting ganska modernt till en gammal (jätteskön) kökssoffa.

Blir så glad varje gång jag går förbi den! Den rutiga soffan ändrade karaktär på hela rummet.

Det bästa är att den också skyddar soffan från fläckar och slitage. Tyget är ju lätt att ta av och tvätta när det behövs.

Slängde på några gamla bolsterkuddar i dun, med grovt beige linnetyg på. Samt en blå bolsterkudde som jag tycker mycket om.

Hela rummet känns som en explosion av sommar!

Gick också en sväng i trädgården och plockade ihop brudslöja och jättedaggkåpa och band en skir och svävande bukett.

Älskar när man för trettio kronor kan lösa något man gått och irriterat sig på i månader och inte riktigt lyckats få till på ett bra sätt. Hade ingen aning om att det var just en rutig sängkappa som skulle fixa problemet!

En tjuvkik på garaget

Ja det får ni här. En liten tjuvkik alltså. För det är inte färdigt ännu. Men visst blir det fint?! Vi har målat med röd slamfärg och det gifter sig helt perfekt mot vårt grå putshus med röda spröjs.

Nu återstår bara att välja fönsterfärg till spröjs och foder. Just nu ser fönstret lite tokigt ut eftersom det nedre fodret är rött och det övre är grått. Men det ska alltså få samma färg. Vilken det blir återstår att se. Kanske gråvitt? Själva spröjsen ska förhoppningsvis bli kromoxidgröna. Och eventuellt matchas med dörrar i samma färg. Hoppas Ulrika håller med. Tänker nämligen överlåta bestämmandet på henne. Hon är oöverträffad på det området och den person som föreslog att göra vår veranda rosa. Något jag själv aldrig kunnat tänka ut eller våga.

Återkommer med fler bilder när det är målat och klart.

Ett lass med loppis

Här är vad jag fann på gårdagens loppistur! Allra mest nöjd är jag över bordet. Man kan aldrig få för många av den här varianten. Perfekt litet avställningsbord bredvid öronlappsfåtöljen, framför fönstret eller under hallspegeln.

Hittade också tre tallrikar i serier jag samlar på. En asiatisk fasan i lila och två grönrosa som jag inte vet namnet på men som jag tror är jugendtallrikar. Slog också till på den stora terracottakrukan. Köper alltid när jag får syn på den här gamla varianten på loppisar. Pelargonerna trivs så bra i dem.

Sedan blev det lite husgeråd. Flera teskedar (de försvinner en tesked i månaden typ) och en ny potatisstomp då den gamla gått sönder. Letar alltid först på loppis när jag måste komplettera något i köket och behöver typ en osthyvel, potatisskalare eller en sil. Tips, tips!

Det sista var inget loppisfynd men något jag bara behövde som dessutom var fint. Tvättlinan gick av i vintras så nu köpte jag en i lin istället för i plast. Sedan ett gäng gamla klädnypor av bästa sort. Varför fult i plast när man kan ha fint i naturmaterial? Så tänker jag!

Min karaffsamling

Jag samlar ju på många saker. Broderade bonader, majolikakrukor, karaffer, gräddsnipor och olika kaffeserviser. Kom på att det kanske kan vara roligt att se någon av samlingarna? Vi börjar med karafferna. Det här är mitt karaffskåp. I detta skåp finns fler karaffer än vad som är hälsosamt.

Men jag gillar ju att variera mig och häller gärna över mjölken i en fin kanna för att det ska vara lättare för barnen att servera sig själva. Och för att det ser så mycket trevligare ut. Karaffer med ängsblommor eller överdådiga syrenkvistar är dessutom en svårslagen syn. För att inte tala om en skir gammal kanna full med jordgubssaft.

Jag har inga planer på att sluta införskaffa karaffer. De jag tröttnat på skänker jag bara tillbaka igen. I loppisens förlovade kretslopp.

Hejhej karafferna! Här står alla kannnor förutom de som jag använder just nu och som är utplacerade runtom i huset. Torde vara omkring femtio stycken ungefär. Bara tre av dem är inköpta nya. Resten är begagnade.

Har försökt sortera dem efter färg. Glaskaraffer för sig, silverkannor för sig.

Gula på sin egen hylla och blå med varandra.

Allra flest har jag av vita med olika sorters blommor på. Svulstiga, kitchiga, diskreta, strama. Jag älskar min samling. Blir så glad av allihopa.

Några är mer som kaffepannor än karaffer. Men de får räknas ändå.

Mina fem favoritkannor just nu är de här. Den blå med sin knalliga färg och bokmärkesrosorna på. Den gröna tycker jag om för den ovanliga färgen och formen på handtaget. Den vita med blått blommönster på gillar jag för enkelheten. Den känns anspråkslös på något sätt. Alla tre karaffer saknar märkning i botten så jag har ingen aning om var de kommer ifrån.

Men kannan framför med beige botten och brun blomma heter Pyro och kommer från Gustavsberg. Samlar på den här serien, som tillverkades mellan 1929 och 1955. Bulligheten är ju underbar! Den här serverar jag gärna mjölken till frukostgröten i. Och bredvid den syns en gulrutig karaff med blomsterbård. Lite egen i stilen och vacker i sin enkelhet. Brukar duka med den när jag kört på gult tema. I botten på den karaffen står det Arthur Wood Made in England. Lite osäker på tillverkningsår. Någon som vet om det finns fler delar i serien?

Det här var mina favoritkaraffer. Var det någon du gillade särskilt i samlingen?

Kusindagar och systerhäng

Nu är vi hos min syster några dagar och pustar ut. Barnen är överlyckliga för kusinhäng och jag för att få vara med syrran. Allting är så fint och roligt här. Inte minst hemmet. På väggen hänger ett cykeldäck som blivit spegel. Underbar gröngrå väggfärg och aprikosa fönsterbågar och spröjs.

Så många fina saker i en och samma bild. VI har helt olika stil och det gör det ännu roligare.

Fåglar i bur över matbordet

Och världens mysigaste utsikt

Avancerade legobyggen framför tavelväggen.

Sån härlig blandning av porslin och keramik. Loppat och sånt som min syster gjort.

Det minimalistiska pianot Anna ärvt av vår faster och som åkt hela vägen ner från Storön utanför Kalix.

Loppad tavla

Min favorit är den röda soffan

Men trots designklassiker och fina stilleben får barnen leka överallt och vara kreativa.

Det finns ett pysselrum model XXL där barnen har hängt i flera timmar i sträck.

Bertil och Juni pysslade en säng till Ulf av en skokartong, limpistol och diverse bjäfs.

När alla fyra barn somnat för kvällen får Ulf följa med ner och hänga i eken och titta på sjön.

Mysigaste stället på tomten.

Ja. Sånt pysslar vi med just nu.

Idag ska vi på loppisrunda och förhoppningsvis fynda lite grejer hem till mig.

Morsdagsnöjet

Vilken fin morsdag det blev. Väcktes av frukost på sängen av Jakob och barnen. Sedan använde jag exakt hela resten av dagen åt att städa. Nå, det låter kanske inte så roligt. Men i städningen ingick också att göra sommarfint. Och det är ju det bästa jag vet!

Jag möblerade om lite på nedervåningen. Hivade ut den stora antika röda mattan, bytte foder till krukorna, spikade om alla tavlor, bytte gardiner, kuddfodral och plädar. Ändrade färgskala helt enkelt. Så att vardagsrummet känns sådär sommarkrispigt som jag vill ha det under den ljusa årstiden. Det är tur att jag har skåpen fulla med porslin, textilier och mattor i olika färgskalor. Så att det går enkelt att variera sig och inte kostar ett korvöre.

Hade fint sällskap av den här gullhönan.

Plockade också in flera fång med hägg som blommar som allra vackrast just nu.

Jag är så glad för min vägglampett i porslin som jag har fått av min kompis Stina. Matchar tapeten perfekt. Och på piedestalen står en majolikakruka jag fått av min vän Frida. Hur snälla kompisar har jag?

Trasmattor på såpskurade trägolv känns himla somrigt. Den här trasmattan har mamma vävt.

Men den gamla blå fåtöljen som mamma klätt om sjunger på sista versen. Tyget har spruckit över hela sitsen. Därav filten som ligger slängd ovanpå. Jag vågar inte klä om fåtöljen själv utan tänker lämna in den och samtidigt laga fjädringen. Men först måste jag besluta mig för något tyg.

Det är så härligt att det äntligen är säsong för hägg och syren. Och att man kan fylla hela huset med buketter – alldeles gratis.

Det tar jag fasta på!

Tänk att nu går vi in i den sista veckan i maj! Pang poff kommer det säga så är det sommarlov.

Det gula huset

I torsdags packade jag in Ulf i bilen och drog till farmors hus. Pappa, farbror och faster med man var där och ställde iordning inför sommaren. Jag har velat passa på att åka hit när släkten är här, men sista gångerna har det kommit det något emellan. Föreläsningar eller andra jobbresor som omöjliggör det. Men nu passade det perfekt! Så underbart med en lugn maj, när jag har möjlighet att göra sånt här.

Så mycket fint att titta på här. Och den speciella doften i huset, ljuden när man går över linoleumgolvet eller stänger farstudörren. Allting är hemma och barndom för mig.

Lille Ulf fick träffa stora Ulf för första gången. Och i köket sitter en bild på min farfar Bertil.

Så mysiga färger och milt ljus.

Hyllor över dörrarna ska jag apa efter hemma. Särskilt fint i köket ju!

Vi gör samma som vi alltid gör här. Eldar, går en promenad, äter Byskekarameller, läser kvällstidningar och diskuterar politik. Det var ju av samtal som dessa som mitt politiska intresse en gång väcktes. Sedan tar vi en sightseeing med bil runt i alla grannbyar och ser om det hänt något sedan sist.

Jag tycker så mycket om att vara med min släkt. Det är både roligt och vilsamt. Och så blir jag påmind om mina rötter. Får mina egenheter förklarade. Som att jag är så dålig på matte. “Det finns inte en Lidströmare genom tiderna som kunnat räkna matte”. Och så är det med det. Tur att vi kan mycket annat istället.

Farmors hus är hundra år, har bubbliga fönster och knarrande trägolv, med mjuka linoleummattor på.

Det är fullt av trappor och prång och konstiga vinklar och vrår…

En alldeles egen färgsättning. Och loppisfynd, antikviteter och skrot om vartannat. I en underbar blandning,

Jag var alltid så rädd för den här fågeln när jag var liten. Och nu är mina barn rädda. Den ser ju inte snäll ut precis.

Kakelugn och småmönstrade tapeter.

Eller stormönstrade.

Blå rummet är mitt favoritrum

Så vilsamt vackert här

Ulf kände sig som hemma och var nöjd precis hela tiden.

Precis som jag kände mig.

På kvällarna är det här obligatorisk läsning. Letar alltid fram den och ryser. “Polisen lägger pussel”. En samling svenska kriminalfall från 1900-1950. Det är rafflande läsning.

Döden i säcken, Fasadklättraren på Grand Hotell, Kolapappersmördaren… Visst blir man sugen att läsa? Det är ruskiga berättelse och ruskiga fotografier. Med svartvita bilder av kallblodiga mördare, av gärningsplats och mordvapen. Och ibland några stackars offer också.

När jag var liten var jag livrädd för att sova ensam här. Livrädd för allt knäppande och knarrande. För det läskiga porträttet av fiskargubben som hängde över sängen. För tanken på att det en gång i tiden var en begravningsbyrå på bottenvåningen. Men nu tycker jag att det är mysigt. Och jag sover hur bra som helst.

Men nu är det dags att pipa hem till familjen igen. Lite mer uppvilad.

• annonssamarbete Plannja •

Äntligen ett garage!

Äntligen börjar vårt garage bli färdigt. Det är Jakob som byggt det och jag är så himla glad över resultatet! Garaget har fått en fint avvägd gammaldags känsla som hör i hop med boningshuset. Bara lite småsaker kvar att göra nu. Som fönsterfoder, stuprör och dörrhandtag. Sedan ska det målas.

Tror det får bli röd slamfärg, kanske med kromixidgröna spröjs på de gamla fönstren. Deras formspråk talar så fint med verandan på huset.

I linje med garaget ska vi anlägga en ny häck (finns en skruttig liten häck där just nu). Men vi ska flytta på den och istället plantera en färdigvuxen som ger omedelbart insynsskydd. Längtar tills allt är på plats – då kommer fler bilder!

Precis som på vårt boningshus har vi valt tak från Plannja. På stora huset sitter ett tak i klassisk profil som kallas Plannja Trend, i färgen ärggrön. Till garagetaket ville vi ha ett lite mindre iögonfallande tak men i liknande äldre stil. Valet föll på profilen Plannja Pannplåt. Istället för att välja en plåt med färgbeläggning valde vi en ytbehandling i aluzink. Plåten är belagd med zink och aluminium och ytan kommer med tiden patineras och få en vacker grå nyans som vi tror att kommer passa perfekt till stilen på garaget.

Takavrinningen till huset kommer även den från Plannja och är i stilen Tradition. Det fina med det här taket är de skarpa stuprörsvinklarna i äldre stil – kallade skarprörsvinklar och skarprörsutkastare. Dessa görs inte i maskin utan tillverkas hantverksmässigt för hand. Dock har vi inte hunnit få stuprören på plats ännu. Men de kommer inom kort!

Jag är så nöjd med vårt takval – det är verkligen en prydnad för huset!

Det roliga är att Jakob själv gjort alla moment med garaget – med lite handräckning från våra hjälpsamma vänner med att resa takstolar. Han har varken byggt garage eller lagt tak förut men det gick fint ändå…

Ett tak från svenska Plannja känns som en trygg investering. De är ett företag som funnits länge och som helt enkelt kan plåt. Det fanns många stilar av tak och kulörer att välja mellan – och av en kvalitet som håller lääänge. Dessutom är plåt 100% återvinningsbart – den dagen man ändå måste lägga om taket. Och det lär inte vara jag eller Jakob som gör det utan snarare våra barnbarn eller barnbarnsbarn..

Står du i takbytartankar kan jag rekommendera Plannjas inspirationsbilder och deras instagramkonto @plannjapro med fler bilder på fina tak! Och här kan du läsa mer om när vi bytte tak på boningshuset.

(För tydlighetens skull vill jag påpeka att jag valde taket innan jag inledde ett samarbetet med Plannja – och att jag har betalt taket med egna pengar och utan minsta lilla rabatt. )

Nu påskas det

Nu har vi påskpyntat lite. En sådan efterlängtad påsk det är i år! Med tre rara påskkärringar här hemma.

Den lilla kycklingparaden har fått komma fram igen. Den köpte jag på loppis i Borås samma vår som vi flyttade in i huset. Tio år sedan. Mitt första påskpynt. Ställde den i köket som på den tiden var ett åttiotalskök med laminatluckor och dalablå bröstpanel. Minns att den var som ett löfte om framtiden. Om huset som mer och mer skulle förvandlas till vårt hem.

Tre barn senare och den står fortfarande i köket och är en lika fin påminnelse.

Ägg i olika färger är ju den finaste dekorationen av alla. Inte ett dugg färgade. Helt naturliga. Visst är det häftigt med höns!

Till jul gillar jag äldre rustika grejer men till påsk tycker jag att det är ganska härligt med knalligt gult, kitchiga porslinstuppar från sextiotalet och färgglada äggkoppar fyndade på loppis.

Min stilförebild är påskköket hemma hos Lotta på Bråkmakargatan.

Lycka är att hitta gamla hyllband med påskmotiv på loppis. Och gulliga små påskkycklingar. De står utställda lite överallt. Men plockas ständigt ner för att lekas med.

Älskar min gamla påskbonad också. Den kommer upp varje vår!

Precis som den här nyproducerade varianten av en gammal bonad. Köpte den i en liten butik i gamla stan.

Jag har lovat barnen att vi ska påskpyssla till helgen. Kort, ägg och kycklingar. Det ser jag fram emot! Ska bara tänka ut några bra projekt först…

Ett riktigt skafferi

En sak jag föll för när vi besökte vårt hus för första gången, var det gamla bevarade skafferiet. Ett skafferi man går in i, som hemma hos farmor. Med blå linoleummatta och hyllor från golv till tak. Tyvärr fick skafferiet så småningom ryka – när vi gjorde om planlösningen nere. Ingenting jag ångrar eftersom det blev till det bättre. Men nog saknar jag det rymliga skafferiet.

Vi funderar på en uppfräschning av köket med nytt kylskåp och plats för frys. Och om vi kommer på något smart sätt att rymma ett riktigt skafferi man kan gå in i, då ska det bli bli ett sådant där gammaldags hörnskafferi. På instagram finns flera fina att inspireras av! Här är några av mina favoriter som jag tidigare visat på mitt konto @underbaraboning

@katarinasoldhouse

Ett cremegult skafferi i v-spont som tar upp den gula färgen i tapeterna. Det tackar jag inte nej till! Så otroligt gulligt.

@nina.elisabet

I Ninas härliga lantkök finns detta rejäla skafferi, som sväljer allt man bara kan tänka sig. Gillar idén med överljuset ovanför dörren. Skafferiet är nybyggt men får en gammaldags känsla tack vare den antika dörren.

@gelinderparullstensbacken

Hur ljuvligt skafferi? Hur ljuvligt som helst! Komplett med liten emaljskylt och allt.

@juliaaabergman

Hemma hos Julia finns ett enkelt skafferi med dörr byggd av spåntade brädor. Så gulligt med den lilla bonaden ovanför!

@hostedbynature

Hemma hos Fanny är det rustikt och rejält. Även här är skafferiet nybyggt – men med gammal känsla som smälter perfekt in i den vackra Västerbottensgården.

@hemmaitorp

Ett skafferi på sniskan i ett lite elegantare kök med spegeldörrar. Den här bilden gör mig helt lugn och harmonisk. Så vacker färgsättning och dessutom effektfullt med den mörkbruna matgruppen till.

@madebymor

Ett annat tidlöst vackert kök i sekelskiftesstil. Visst känns det som hämtat direkt ur Tre trappor upp med hiss av Maria Gripe? Väldigt fint att skafferiet har tre olika luckor och är indelat i sektioner. Undrar om det kan vara original tro? Ser så ut på de välarbetade detaljerna.

@vartlillagrona

Vårt Lilla Gröna postar alltid så fina bilder i sit flöde. Köket med vedspisen, skafferiet och pärlsponten är en favorit!

@leilalindholm

Avslutar med en bild från någon som har en osviklig stilkänsla och ett av Sveriges vackraste hus – Leila Lindholm. Hennes skafferi har jag haft sparat som inspiration sedan jag först såg det på bild (i Family Living tror jag det var). Så roligt lösning med glasdörrarna och det kupade taket. Älskar att hon är en sådan maximalist som alltid inreder till max och adderar så mycket underbar rekvisita

Gula köksdrömmar

Vad det lider måste vi måla om luckorna i vårt kök. De börjar bli slitna och färgen flagar. I dagsläget är luckorna lindblomsgröna och insidan av skåpen solgula. Men när vi ändå måste måla om dem så kanske de får byta färg. Bara för att det är så roligt att kunna variera sig!

Den färg jag i sådana fall lutar åt är gul. Det är nämligen något visst med gula kök. Jag inser att jag faktiskt är lite besatt av dem – när jag ser alla gula kök som jag publicerat på mitt inspirationskonto @underbaraboning

@erikashus

Erika har så många fina bilder i sitt flöde. Och det här köket tar nästan första pris. Så gammaldags och vackert. Nej kanske inte så praktiskt i ett hus man bor i jämt. (Arbetsbänken ser låg ut). Men väl i en sommarstuga. Älskar de sneda små luckorna, vägglisterna där tallrikar och cremegula kockumsprylar förvaras. Dessutom är det himla gulligt med konsollhyllorna i samma färg, med små virkade kantband. Mums!

@byggbogarna

Hemma hos Byggbögarna är det också fantastiskt fint. Jag älskar boaseringen i mörkt trä, ihop med de gula luckorna. Och sättet att vika mattan på. Precis så gjorde min farmor också. Trasmattor måste förresten vara världens bästa golvbeklädnad? Hoppas fler börjar använda dem igen!

@trudelindland

Sött så man nästan får ont i tänderna. Vid den här diskbänken står jag gärna och sätter en deg kanelbullar. Med matchande katt som sällskap.

@janne_paalandet

Ett gult utekök kan funka för den som inte får till det gula inomhus. Extra vackert ihop med den röda väggen.

@wheretheforestends

Vill ha precis varenda pinal i det här köket. Så fint med marmorn som går upp i bakkant. Och den nedsänkta plåtdiskhon. Dessutom är det otroligt vackert med enkla konsolhyllor istället för överskåp – och så blandat porslin i en skön mix.

@ulrikakarin

Det här köket är väl det som tidsmässigt ligger närmast mitt. Och prick den här gula nyansen skulle jag kunna tänka mig. Tycker också mycket om att den gamla linoleummattan fått ligga kvar på golvet. Gamla linoleumgolv med roliga mönster är svåra att klå. Vi hade det i vårt skafferi när vi flyttade in. Men idag är det en del av matrummet och därför fick golvet kastas ut.

@robert_danielsson

Men kolla här så bedårande. Med såpburken och disktvagen. Den lilla kopparkranen och den gamla klassiska kakaoburken.

@bengtssonliv

Och titta vad fint det är att kombinera gult med grönt! Den där trevåningsbúrken som brukar kosta en förmögenhet på loppis passar perfekt in.

@sullkullan

Har man inte möjlighet att måla ett helt kök gult kan man göra som Sullkullan och måla ett skåp. Här i en bjärt och “modern” gul färg. Vilket underbart utropstecken!

@vintageinteriorxx

Jag avslutar med ett tips på ett kök som istället för gula luckor fått gul vägg. Fin rutig fondtapet som matchar med pinnstolen. Också ett tjusigt sätt att föra in gult i sitt hem.

Underbara skafferier

Att hitta en plats i kaoset att njuta på

Äntligen är dagarna så varma att jag kan låta dörren mellan punschverandan och huset stå öppen. Unna hallen att bada i sol. Och själv kan jag ligga där ute på kökssoffan och lyssna på en podd och njuta av allt fint. Eller hur? Nå, här kommer en släng av punschveranda-realism.

För så här ser det ut på vår punschveranda exakt nu. Och sedan flera veckor tillbaka. Flera piedestaler som saknar plats. En gammal julstjärna i ett hörn, som jag glömt att plocka undan. Ett runt bord för mycket, ställt på högkant mot väggen. En massa mattor som ingen orkat lägga ut igen efter att ha dammat. En plastback full med packning från sportlovet. En korgstol som står ovanpå det ena runda köksbordet. Samma duk som låg på bordet i julas. Nu tämligen smutsig. Ingen ordning på någonting.

Det blir så här varje vårvinter. Verandan förvandlas till förvaring åt hött och pött som inte finns plats för någon annanstans. Och det är ju trist. Men ändå inte så farligt när man ändå aldrig är där ute.

Men nu. Nu kan man ju sitta där! Idag är det trettio grader och alldeles ljuvligt. Och jag får panik för att jag har en så värdelös kropp som inte bara kan ta tag i det här utrymmet och göra fint. Jag hatar att behöva vänta på andras assistans. Invänta att Jakob (som redan har en miljard saker som är högre prioriterade) ska få tid att bära ut allt skrot därifrån. Och ställa dit kökssoffan från köket. Så att jag kan städa och pynta och göra fint. Det här är ju exakt den typ av plats jag vill vara på just nu. När jag inte kan vistas utomhus och röra på mig. Men ändå vill känna solen mot ansiktet och värmen i kroppen.

Men man får göra det bästa av situationen. Värmen och ljuset går ju att njuta av trots helvetet runtomkring. Så jag klämde ner mig i korgstolen i ett hörn. Ignorerade bordsbenet som kom i ansiktshöjd. Hittade en chokladkaka från Nabo som jag glömt bort att jag fått. Kokade en kopp te, satte på en podcast. Och sedan lutade jag mig tillbaka och njöt.

Ja, men faktiskt. Njöt. Det är fanimej en begåvning att kunna skapa en plats i stöket att njuta på.

Sånt som sätter stilen

“Ibland får jag sådan lust att bara slänga ut allt och gå och loppisfynda istället. Så fint med gammaldagsa hem. Men var börjar man om man vill ändra om stilen helt?”

Den här roliga frågan ställde Hanna i kommentarsfältet. Vilken himla bra fråga ändå. Hur gör man om man vill ändra om stilen helt? Jag tänker att gamla saker passar bäst i gamla hus. Och nya saker i nya hus. Men sedan ska man mixa och matcha efter tycke och smak såklart. Det positiva med att vilja ändra till en äldre stil är ju att man kan införskaffa allting begagnat och sedan sälja av allting nytt till någon som blir glad för det. Fast vill man byta stil ska man inte glömma detaljerna. För det är ofta i dessa det sitter.

Folk som hälsar på mig blir ibland nostalgiska och säger att mitt hus påminner om deras sommartorp eller mormors stuga Och jag tror att det är för att jag jobbar mer som en rekvisitör när jag inreder – än någon som bara vill göra fint hemma.

Precis som om jag skulle bygga upp en autentisk 40-talsmiljö till en film – letar jag tidstypiska detaljer till mitt hem. Med det sagt är det inte så att allting måste vara från samma tidsperiod hemma. En sådan inredning blir mer en pastisch än något annat. Det fanns såklart inte bara femtiotalsmöbler i femtiotalshemmen. Utan också massa saker både från trettio och fyrtiotalet. Folk hade ju inte råd att slänga ut gamla saker bara för att nya grejer kom på modet. Istället fick man långsamt komplettera. Och lite så kan man själv tänka.

Såklart är äldre möblerna är en av hörnstenarna i en äldre inredning. Men att bara ha äldre möbler och sedan ändå ha moderna gardinstänger, textilier, porslin och lampor. Det gör inte att hemmet känns komplett. Själv har jag gått ner på en nästan nördig nivå i mitt prylletande. Min bästa sak att köpa på loppis är gamla osthyvlar, korkskruvar, kapsylöppnare, saxar, tesilar osv. Bruksföremål i äldre modell som kan ersätta moderna plastiga redskap. Så att hela upplevelsen när jag lagar mat eller ställer fram fika blir gammaldags.

Här är exempel på några detaljer som jag tycker sätter den gammaldags stilen i mitt kök. Jag begränsar tipsen till köksregionen för att göra det lite enklare. Men det kan såklart appliceras på hela hemmet.

Vi har ett gammalt gediget kök – men vad vore det utan alla äldre detaljer? Som förvaringsfickan i tyg. Sådana här fanns i var mans hem för länge sedan. Min är från 1939. För plastpåsar, påsklämmor, gummiband etc. Ovanför syns en gammal hylla med en karaff köpt på loppis för en tjuga. Och en liten såphållare i emalj. Där förvarar jag tändstickorna.

I förgrunden syns skomakarlampan med spetsduk ovanpå. En sådan detalj som omedelbart sätter stilen!

Istället för en vanlig krok till kökshanddukarna kan en gammal handukshållare spikas upp. Kombinerad med en söt paradhanduk – handbroderad såklart. Har ett helt gäng olika loppisfyndade varianter att byta mellan. Jag är själv inte så bra på att brodera – men som tur är kostar hantverk som detta ingenting på loppis.

Bredvid finns en fin liten redalåda för kryddor och annat. Här förvarar jag småplock till köket. Ovanpå står små kryddburkar i plåt som en bloggläsare skänkt till mig. Jag har fyllt dem med samma kryddor som det står på etiketten. Sån himla lyx att ta fram en så fin kryddburk när man äter sin frukostgröt!

På väggen sitter en gammal kaffekvarn som fortfarande fungerar utmärkt. En samling plåtburkar som innehåller precis vad som står utanpå dem. Istället för fula platsförpackningar eller de opraktiska påsar som mjöl, kaffe och socker annars kommer i.

Ett karottunderlägg i luffarslöjd och en gammal sil i emalj. Så vackert att ha framme – istället för ett modernt korkunderlägg till köksbordet och en sil av plast eller metall.

Jag byter successivt ut moderna bruksföremål mot motsvarande i äldre modell. Några är vackra men lite opraktiska. De flesta är dock riktigt behagliga att arbeta med. Gullig mintgrön flugsmälla med tvinnat handtag från loppis. Rejäl borste av naturmaterial för att sopa med. Och så en gammal skyffel i emalj. Ovanför sitter en bonad som jag tror att min farmor broderat.

Jag tycker att antika saker ska få användas. Inte bara stå som dekoration. Jag har ett helt linneskåp fullt med handbroderade dukar. Ja, de spills på och ja jag får tvätta och stryka nya flera gånger i veckan. Det är det värt för njutningen att få äta på en vacker duk. Det är inte många som upplever den lyxen längre.

Kaffepannan kan vara en gammaldags fin variant – istället för en modern. Den här använder jag oftast för att koka upp tevatten. Och här ser ni också underlägget i luffarslöjd. Tänk så mycket tråkigare om köksbordet istället hade haft ett modernt karottunderlägg och en vattenkokare i plast.

På sommaren har vi en fotogenlampa över köksön – istället för en elektrisk variant. I fönstret står en gammal Strindbergslampa köpt på Tradera. Trasmattorna är loppisfyndade ripsmattor och blommorna i fönstret är lantliga pelargoner istället för gröna, mer moderna växter. Krukorna är gamla terracottakrukor – men några är också finare majolikavarianter.

Lägg märket till den gammaldags gardinstången (letade i flera år tills jag slutligen hittade den här typen av stänger till alla rum). Den blå gardinen är en ynklig liten trasa som andas sommartorp. Och som jag älskar den! Tyget är så gammalt och ömtåligt att det nästan går sönder vid beröring.

Ja, det här var bara några av detaljerna som sätter stilen i ett äldre hem. Jag har tidigare skrivit ett inlägg som heter Skapa Torparstilen – och där finns ännu fler tips att få om ni vill fördjupa er!