• innehåller reklam för Marstorps Mat •

Grönt från Marstorp

Odlandet till alla våra grönsaksprenumeranter är i full gång. I år odlar vi mer än någonsin. Och smartare.

Blir så stolt av raderna av spirande grönsaker och vetskapen om att Marstorps Mat ger närodlat grönt till över 300 familjer i Umeå med omnejd. Varje vecka från mitten av augusti packar vi grönsakskassar fulla med rykande färskt från våra åkrar. I en rolig, smaklig och varierande mix.

Nytt för i år är att ALLA grönsakskassar levereras direkt till dörren. Bor du i Umeå så kommer grönsakerna till dörren med elcykel. Bor du utanför Umeå så levereras de med elbil. Dessutom har vi på Marstorp nu teamat ihop oss med Kulturbageriet i Umeå som är mästare på hanverksmässigt bakat bröd. Nu kan du alltså prenumerera både på en grönsakskasse och en bagerikasse och få hem dem till dörren samtidigt.

Vi levererar i dagsläget till Umeå, Holmsund, Obbola, Vännäs, Vännäsby, Sävar, Stöcksjö, Brån mfl. På hemsidan kan du söka på din adress och kolla ifall vi levererar dit där du bor!

Albin och Jakob driver Marstorps Mat med respekt för natur och djur – med hållbarhet i fokus i varje led.

Hur bra som helst ju!

Husmanskost i vardagslag

Enkel husmanskost är ändå min favoritmat. Dukad anspråkslös med gulligt gammalt porslin på rutig duk. Mormors fina små köttbullar med kryddpeppar och ansjovisspad (det är hemligheten till den goda smaken).

Lingonsylt kokt på egna bär. En massa god brunsås.

Duka fram och proppa i sommarlovslediga barn och man som precis kommit in från åkern.

Alla gillar

Såklart

Finns ju inget godare!

Småkakor och sommarlov

På sommaren vill jag ha skafferiet fyllt med kaffebröd. Småkakor redo för varje oväntat besök. Jag har fått det från mormor Rut. Hemma hos henne var sju sorters kakor en självklarhet. Vid halv tre varje eftermiddag skulle det fikas. Och det var dagens bästa stund.

På sommaren förvandlas jag till Rut. Jag tjofsar runt i träskor och klänning och förkläde med fickor. Huckle och ständigt en kaffepanna redo. Vi får så många besök. Familj som tittar in en sväng. Någon grannkompis som cyklar förbi och stannar på en fika.

Just småkakor ska det vara. Det är viktigt. Jag vill ha doppa till strandutflykten och doppa till kvällsteet. Doppa när det regnar och när solen steker. Småkakor och sommar är menade för varandra.

Fikabrödet vill jag plocka fram ur plåtburkar med blomstermönster på. Där kakorna ligger i prydliga lager, med bakplåtspapper mellan. Sedan servera på skira porslinsassietter eller bulla upp på rustika fat.

Eftersom vi nu gått in i sommaren bestämde jag mig i lördags för att baka lite. Gjorde fem sorters småkakor.

Kaffekyssar, apelsinsnitt, hallongrottor, havreflarn och kolakakor. Att baka småkakor är löjligt enkelt. Även om jag vet att många tror att det är tvärtom.

Här är mina bästa knep för att lyckas med småkaksbak

  • Baka med smör. Så mycket godare slutresultat
  • Välj ekologiska ingredienser
  • Mät noga. Bakning är kemi. Man ska inte höfta.
  • Jag brukar nypa ihop degen för hand. Men ska man baka mycket är det klart värt att använda matberedaren och köra degen i. Med beredaren hinner man slänga ihop tre olika degar på under tio minuter.
  • Om du är osäker på om din kakdeg har rätt konsistens – provgrädda en kaka i ugnen först, innan du bakar ut hela degen. Då kan du tillsätta lite mer mjöl om den känns för mjuk. Eller mer vätska/smör om den känns för hård.
  • Försök att göra alla kakor lika stora så att de gräddas jämnt.
  • Tänk på att gräddningstiden varierar från ugn till ugn. Håll koll på kakorna så att de inte bränns!
  • Förvara kakorna i en burk på ett svalt, torrt ställe. Eller ställ burken i frysen för betydligt längre hållbarhet.

Lycka till!

Gotte-listan

Topp 3 smågodis? Lakritsnappar, colaflaskor, och halvmåneformad apelsinchoklad

Popcorn eller godis på bio? Både och. Känns orimligt att behöva välja. Man behöver både krispigt salt och segsöttsurt.

Vad för biogodis då? En stor påse med allting gott i. Bland annat sura flaskor, colaflaskor, röda magasin, lakritsdäck, lakritsfiskar och colanappar. Röda munnar,  choklad och lite annat smått och gott.

Bästa chokladen? Krokofanter, Toblerone, halvmånar av apelsinchoklad, Polly, Dumle, Geischa och Schweizernöt. Kort sagt, all choklad utom riktigt mörk.

Glass eller tårta? Tårta. Glass kan jag ha eller mista.

Favoritefterrätt som liten? Stekta bananer med glass och hemmagjord chokladsås. Eller så mjölkskak (som vi kallade det). Är hemskt nyttigt uppfostrad och det blev inte så mycket onyttigheter när jag var liten. Men glass, mjölk och lite oboy kört i en mixer. Det fick vi ibland och det älskade jag.

Favoritefterrätt som stor? Allting med choklad. Älskar allting sött förstås men känner i regel att efterrätter utan choklad är bortslösade kalorier.

Bästa fyllekäket? Har aldrig varit full så jag vet inte. Men jag kan tänka mig att typ pomfritt strl XXL och hejdlösa mängder dip skulle vara gott. Plus massa iskall cola. Har jag rätt?

Bästa läsken? Portello

Favoritsnack som liten? Salta pinnar. Var en sport att stoppa in dem i munnen på bredsidan och se hur mycket man kunde spärra upp kinderna. Gillar fortfarande salta pinnar och tycker att de har ett oförtjänt dåligt rykte som tråkiga. 

Skämsgodis? Kanske inte skäms direkt – men det är ju tantigt värre! Bridgeblandning och Briokola. Sjukt gott.

Vad beställer du för efterrätt på restaurang? Allting med choklad. Eller efterrätter som är krångliga att göra hemma.

kladdkaka rabarber recept vit choklad

Godaste pajen? Min schweizernötspaj eller min rabarberkladdkaka

Favoritbakelse? Arraksboll på café. Chokladboll om jag gör hemma. Fast få saker klår en riktigt tung semla i mjölk…

Godaste småkakan? Jakobs mormors hasankakor. Syltsnitt, chokladkakor och chocolate chip cookies.

Favoritfrukt? Nektarin och riktigt sur grape.

Favoritfärg bland vingummin? Visste inte att de hade olika smak?

Favorit i Gott och blandat? Sötlakritsen var länge hatgodis men nu älskar jag det. Vill ha en påse med ENBART magasin i.

Favoritgodis utomlands? Utländskt godis är typ som utländsk schlager. Svårt att se charmen i när man inte är uppfödd på det.  Men det finns ETT godis som är godare än allt vi har i Sverige sammantaget. Och det är isländskt Djupur. Saltlakrits dragerad med mjölkchoklad täckt av ett sockerskal. Ät och dö lycklig. Finns bland annat på Frukthörnan i Umeå.

Ostbågar eller chips? Chips oftast. Fast kanderade popcorn är ÄNNU godare.

Favoritchips? Dillchips eller grillchips. Räfflat skare va. 

Favoritdipp? Ingen dipp alls såklart.

Det ultimata fredagsmyset? En stor chipspåse att inte dela med någon annan än mig själv.

Bästa glasssmak? Mäktig choklad med mer kaksmulor, sås och chokladbitar i än glass. Eller saltlakrits. Eller egentligen isglass.

I GB-sortimentet då? Piggelin, Nogger och 88an. Igloo och Calippo. Och den där stora chokladnougatkulan i mitten på en Tipp Topp. Kan inte någon ta fram en glass som består ENBART av den där kulan? Skulle köpa genast. Folk som föredrar vanilj rätt och slätt däremot – det provocerar mig.

Bästa godissmaken all time? Viol. Vet att folk tycker att det smakar tvål. Men vad är det för fel på tvål nudå?!!

Vad jag vill ha på julbordet

I år firar vi jul hemma hos oss med tjocka släkten. Att som på mormors vis själv ansvara för hela julbordet och göra all mat känns inte rimligt när man är en modern familj, med yrkesarbetande värdpar. Visst älskar jag att ordna jul – men allting med måtta! Så jag brukar skicka små uppdrag till gästerna på sånt de får ta med sig. Någon får göra en paj, någon annan får fixa sillen, en tredje tar med sig köttbullarna.  Om man inte är bekväm med det förfaringssättet kan man också i god tid skicka ut till gästerna vad man kommer att ha på julbordet – med uppmaningen om att om de saknar något är de välkomna att ta med sig det! Som ett mini-knytis. Då sätter man förväntningarna på rätt nivå! Och folk brukar gladeligen vilja bidra.

Jag har redan börjat lite försiktigt med julmaten. Någon rätt i veckan sådär. För att inte få det för stressigt i december. Kål, pajer och rotsakslåda går utmärkt att frysa in. Precis som julköttbullar och Janssons Frestelse.

Jag försöker tänka efter vad som känns viktigast att ha på mitt julbord. Och när jag ser det nedskrivet är det faktiskt inte så himla mycket. Många saker kan jag faktiskt undvara. Men sedan tillkommer ändå alltid sallad och annat småplock som får variera från år till år. Tomtegröt och dopp i grytan är också julmåsten – men det har vi inte på julbordet, utan dagen efter eller innan.

Här är julens måstelista!

-Julskinka (helst från våra egna grisar. Då är skinkan grå istället för rosa, eftersom vi inte har nitrit i den)

-Rödbetssallad

-Kålrotslåda

-Långkål

-Brunkål

-Mormors julköttbullar med kryddpeppar 

-Rödkål

-Revbensspjäll med salvia och citron

-Goda små prinskorvar

-Åtminstone 2 sorters sillar (varav den ena gärna senapssill – gillar det här receptet )

-Gravad lax och sås

-Västerbottensost

-Västerbottenspaj

-Ett riktigt gott tunnbröd

-En stor röd julost

 

Nu är jag nyfiken på vad DU måste ha på julbordet? Är det något helt annat än vad som finns på min lista? Tipsa gärna! 

Gult som smakar gott!

Brandgult. I dag går jag vidare på det brandgula temat och här har jag samlat mina egna smakfavoriter!

Plats 5 – Squash


När vi odlar i växthuset här hemma får vi mängder av grönsaker. Och gulsaker! Pröva gärna mitt squashbröd och det här receptet på butternutpumpa när du vill ordna en härligt höstig middag!

Rund härlig ostpaj i en gyllene färg, dukad intill skål med kräftor.

Plats 4 – Ostpaj


Färgen, doften, smaken. Den godaste matpajen innehåller Västerbottensost. En gyllene paj mitt på bordet höjer festkänslan, ger mättnad och är toppen eftersom du kan äta den både som huvudrätt och tillbehör. Här är mitt bästa recept!

Gul pasta färgad av saffran ligger på en enkel tallrik, i pastan skymtar grönsaker som små tomater.

Plats 3 – Saffran 


Lussekatter är vansinnigt gott och min saffranspasta med svamp är en fantastisk middag!

Plats 2 – Citrusfruker

Självklart måste jag ha citrus med på listan. Bilden är från ett kok apelsinmarmelad jag gjorde som tidig bloggare. Nu som gravid äter jag typ fem till åtta citrusfrukter om dagen. GOTT!

Plats 1 – Hjortron!

Västerbottning som jag är, ligger det här bäret mig nära om hjärtat. Det är en speciell stämning att dra sig ut mot hjortronmyrarna på somrarna och försöka hitta de gyllene skatterna i marken. Hjortronet är det överlägset mest spännande bäret att plocka! För det första är jag alltid osäker på om det ens är ett hjortronår. Och finns det hjortron i skogen är det ändå inte säkert att de mognat än. Och skulle de ha mognat kan någon annan ha hunnit före och plundrat det hjortronställe jag själv trodde var mitt hemliga!

Hjortron är godast till frasvåfflor och ugnspannkaka. Har du inte hjortron så kan du alltid använda en anna brandgul ingrediens som var bubblare på den här listan – nämligen honung! Ringla honung över våfflorna och plättarna och njut.

God gul dag på dig!

• annonssamarbete KRAV •

Gör hållbara val!

När jag flyttade hemifrån beslöt jag mig för att bara handla ekologisk och KRAV-märkt mat, när det alternativet finns i butik. Jag tänkte att om jag redan från början vänjer mig vid den kostnaden så kommer det aldrig kännas svårt att välja ekologiskt på grund av ekonomin. Det här var elva år sedan och den principen har jag hållit fast vid. Fast det har blivit betydligt enklare. Utbudet är större och prisskillnaderna mindre.

För er som lyssnar på podden har ni hört om att min klimatångest ökat efter den här varma sommaren. Och att den fått och kommer fortsätta få konsekvenser för svenska bönder. Som Pär och Ebba, som är KRAV-bönder utanför Uppsala. Se och sprid gärna den här filmen. Vi behöver göra alla göra mer hållbara val!

Ibland kan jag känna mig maktlös i miljö och klimatfrågan. Men när jag tänker på  hur många tusen jag lägger på mat i månaden – då ser jag att jag kan påverka. Vart mina pengar hamnar gör skillnad.

Jag är väldigt glad och stolt över att samarbeta med KRAV. För att köpa KRAV-märkta varor är att göra hållbara val. Och jag vill gärna inspirera andra till att ta efter. Idag driver vi själva ett jordbruk och att gå ut och spruta bekämpningsmedel på våra grönsaker, konstgödsla våra åkrar eller mata våra får med något annat än ekologiskt foder skulle kännas fel.

KRAV innebär också att djuren lever ett bra liv, grödorna odlas miljövänligt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att bonden får en sjystare arbetsmiljö och att maten inte innehåller konstiga tillsatser.

Om du vill börja handla bättre finns det fem typer av varor där det gör stor skillnad att byta till KRAV-märkt. Dessa varor är mejeriprodukter, kött, bananer, potatis och kaffe. Börja där och arbeta dig sedan vidare.

Fler tips finns på krav.se/hallbaraval!

Jag är en prepper

Ibland har jag hört folk säga att de inte fattar hur man vågar bo på landet om det “händer något”. Själv känner jag likadant fast tvärtom. Det vore läskigt att bo i en stad om vattnet tog slut, om mat inte levererades till affärerna och jag inte hade åtminstone lite konserver och vatten någonstans i lägenheten. Så att jag skulle klara mig en vecka utan hjälp.

Jag har inte tänkt på mig själv i de termerna tidigare – men jag är nog lite av en prepper. Eller egentligen är det väl sunt förnuft det borde heta? Jag är som mormor och morfar som hade jordkällaren och frysen full med mat. Och huset liksom säkrat mot strömavbrott och elände. När man bor på landet så är man en prepper vare sig man vill eller inte. Men vi preppar inte för apokalypsen utan för vintern.

-Vad gäller maten så har vi i källaren tre frysboxar med “egen fångst”. En med kött, en med fisk, bär och grönsaker och en med sånt som dumpstrats som ost, bröd etc.

-Vårt hus värms upp med ved, så vi är inte beroende av elektricitet.  Vi har en stor vedpanna i källaren och en järnspis uppe i köket. Dessutom går vår vanliga köksspis på gas istället för el. Även när vi har strömavbrott är det med andra ord ganska odramatiskt.

-Vattnet kommer från egen källa och det funkar även när elektriciteten har gått.

– Vi har också en jordkällare under trappen där vi kan vinterförvara rotsaker. Men den är inte så himla bra och går dessutom på el så på sikt skulle jag vilja bygga en ny jordkällare utomhus efter konstens alla regler. Men den här funkar tills vidare.

-Vi har ett skafferi i källaren som går under namnet Lill-Konsum. Där finns sånt som krossad tomat, mjöl, bönor, soya, kaffe, konserver, olja, buljong mm. Det skafferiet har vi för att inte behöva handla så ofta. Vissa saker tar ju jämt tar slut hos oss –  som ketchup – så det är perfekt att ha hemma. Vi storhandlar till Lill-Konsum en gång om året och fyller upp förråden. Delvis gör vi inköpen på vanliga affärer, delvis från Matsmart. Där säljs mat med kort utgångsdatum, och sånt som kan ha defekta förpackningar men bra innehåll tex. Både billigt och klimatsmart att kunna handla därifrån!

-På Lill-Konsum har vi också förråd av tandkräm, plåster, toapapper, hushållspapper, diskmedel, lampolja, stearinljus och tvättmedel. Såna där saker man inte vill få slut på hux flux och heller inte vill behöva köpa jämt och ständigt.

-Det enda vi egentligen behöver nu är ett dieselaggregat. Det skulle underlätta om strömmen försvann under en längre period.

Det här visste du inte om potatisen…

Potatis i form av ett hjärta, vilar i en handflata.

Potäter, plugg och pära. Eller pantoffel, nolor och kartuffel. Det finns många dialektala uttryck för potatis. Här i Västerbotten säger vi till exempel “en pära till tack” när vi är sugna på att få ha en potatis till på tallriken. Uttrycket ligger nära namnet “jordpäron” som potatisen kallades när den kom som ny till Sverige. I Västerbotten odlar vi avlång mörkgul mandelpotatis och den kallas då förstås mandelpären (plural).

Färskpotatis, nypotatis, sommarpotatis. Det finns många potatisbegrepp vars betydelse kan glida in i varandra. Men om du är en riktig traditionalist säger du bara färskpotatis om potäter som skördas före midsommar. Efter det kallas all potatis nypotatis.

Titicacasjön, på gränsen mellan Peru och Bolivia började människan använda potatis redan för 10 000 år sen.  Till Europa kom potatisen först på 1500-talet.

Alströmer var inte först! Troligen var Olof Rudbeck den första svensk som planterade potatis när han gjorde ett försök i sin botaniska trädgård i Uppsala i mitten av 1600-talet. Jonas Alströmer, som i gamla skolböcker beskrivs som potatiskungen, tog in potatis från Frankrike först 1720. Han förstod att det här skulle bli en bra basföda för folket men lyckades inte nå ut med sitt budskap så bra som vi i Sverige tidigare trott. Det hindrar tack och lov inte Alingsås (Alströmers stad) från att fira en egen potatisfestival. Helt rätt! I år börjar den firas nu på fredag 15 juni.

Grevinnan Eva Ekeblad gjorde potatisen riktigt populär i mitten av 1700-talet. Hon upptäckte nämligen att man kunde göra brännvin av potatis. Men det finns också uppgifter som visar att potatis odlats i större volymer redan tidigare för att mätta fattiga bybor. Det visar anteckningar från Carl von Linné som varit på resa i Älvdalen i Dalarna 1733. En präst där hade tagit initiativ till att odla potatis och byborna kunde frossa i födan.

7 grader. Är jorden kallare än så börjar potatisen inte växa.

33 kilo per år! Så mycket potatis äter varje människa på jordklotet. I genomsnitt. Australiensarna toppar konsumtionen med nästan 60 kilo per person och år.

2 500! Så många olika sorters potatisar finns runt om i världen. Här i Sverige odlar vi ett hundratal olika sorter.

54 000 fotbollsplaner. Så mycket mark går åt för att odla svensk potatis och då är vi självförsörjande till 90 procent.

Odling i rymden. 1995 testade astronauter att odla potatis ombord på rymdfärjan Columbia och det fungerade!

Storpotäten i Storbritannien. Världens största potatis plockades upp ur jorden 2010 då en engelsk bonde skördade en knöl som vägde 3,76 kilo!

Så mycket snacks! Av världens potatisodlingar blir ungefär 35% till pommes frites, 28% äter vi som färskpotatis och 13% tuggar vi i oss som chips.

Storkökspotatis är nyttigare än vad man kan tro. Näringsmässigt skiljer den sig inte nämnvärt från potatissorterna som finns i våra vanliga matbutiker. En undersökning som Livsmedelsverket gjort visade till exempel att en portion kokt potatis (175 g) innehöll mer än 20 procent av det rekommenderade dagliga intaget av vitamin C, vitamin B6 och kalium.

Sötpotatisen är också nyttigare än vad man kan tro! Den innehåller mycket kolhydrater, men har ett lägre GI-värde än vanlig potatis och är därför bättre på att hålla blodsockret på ett vettig nivå. Sötpotatisen är också mer fiberrik så att du känner dig mätt längre. Men sötpotatis och vanlig potatis är inte så nära släktingar som man kan tro.

Purpur. I Sverige är sötpotatisarna ofta orangefärgade, men det finns sorter som är knalligt lila.

Gröna döden. Du vet säkert att en potatis som får för mycket solljus kan bli grön och den ska du inte äta eftersom du kan börja må illa. De gröna fläckarna är faktiskt så giftiga för människan att de i sällsynta fall kan leda till döden. Hela potatisplantan är faktiskt giftig utom just potatisknölarna.

Kastrull ger bättre hull. Rå skalad potatis som tappat sin spänst blir fin och fast igen om den får bada i en kastrull kallvatten.

Så dödar du dålig doft! Om du har en kniv som luktar lök kan du ta bort lukten genom att skära med kniven genom en rå potatis.

Källa: Livsmedelsverket, ne.se, bondeniskolan.se, potatisakademin.se och när det gäller husmorstipsen – min egen erfarenhet.

Potatisfestivalen – därför firar jag!

En runda runt påskbordet

Runt, salt och sött!  Tittade igenom mina påskrecept häromdagen och ser att jag ofta bjuder på cirkelformad mat den här tiden på året. Här är några av mina klotrunda favoriter:

Krämig laxröra på runda knäckebröd

Lax. Ingen påsk utan min laxröra med syrligt äpple i. Servera på små runda knäckebröd och vips får du en festligare snittkänsla!

Sillröra med krydda och en klick gräddfil på en vit tunnbördsbit.

Sill. Ju tunnare bröd desto festligare. Den här matjesmackan är lätt att göra och ger en härlig sälta!

Stor räkmacka byggd på höjden i många lager.

Skaldjur. Vill du slå på stort bygg en räkbomb på höjden!

Stor rund smörgårstårta med sill

Eller så slår du på ännu större och gör min krämiga silltårta! Den här har jag gärna på buffébordet.

Närbild på potatissallad med dill och skivor av räddisor.

Potatis. En annan favorit på plockbordet är potatissallad med dill och fina skivor av rädisa. Som jag sa – runt ska det va!

påsktårta i choklad

Choklad. Det här påsktårtan drar verkligen blickarna till sig och smakar dessutom galet gott med passionsfrukt i fyllningen.

Godis formade som kläckta ägg med gul nonstop i mitten.

Hemgjort. De minsta gästerna brukar gilla att plocka  påskgodis som jag gjort själv  direkt ur ägget.

Eftersom en av påskens viktigaste smaker är just sött vill jag också tipsa om mina kladdkakemuffins, här hittar du recept på både vita och mörka.

Självklart är också de  bakverken bulligt runda – som magen på en nykläckt dunboll!

Små gula duniga kycklingar på promenad ute bland gräs och jordig mark i solsken.

Alla mina påskrecept med inspiration inför helgen hittar du här!

 

 

 

Har utvecklats en del som fotograf…

Nu&2007. En av de största vinsterna med bloggandet är att det utvecklat både mitt skrivande och fotograferande. För i början var framförallt fotograferandet under all kritik…

Mörka chokladgodisar i tre långa rader på bakplåtspapper på en köksbänk, blänker i lampskenet. I bakgrunden står en bakbunke i plast. Från 2007.

Detta kan man ju flabba käken ur led av. Jag minns att jag var så stolt när jag tog den här bilden några dagar före julafton 2007. Jag tyckte att detta var min absolut finaste matbild någonsin – vinkeln var perfekt och blänket i chokladen snyggt. Det fanns medveten skärpa och suddighet i samma bild och receptet på världens enklaste julgodis var faktiskt riktigt bra.

Men när jag jämför med de bilder jag tog av samma julgodis bara några år senare – kan jag lättat konstatera  att jag med tiden blivit några stå vassare på det här med att plåta.

Ett knep är att godis ska se ut som något man vill stoppa i munnen.

Inte bajs.

Lördag med lingonplock

Imorse tog jag med mig Folke och hunden ut och plockade lingon. Finns så mycket lingon häromkring och ingen annan verkar plocka.

Folke kämpade på bra men åt helst en massa kråkbär

Nattfrost på lingonen. Lingon kan man plocka ända tills snön lägger sig.

Vi plockade några liter…

Sedan gick vi hem och rensade

Det gick undan!

Lite av bären använde vi för att koka lingonsylt

Lite av bära sparade jag för att testa att ta fram ett recept på en lingonkaka. Experimentet blev lyckat så receptet kommer upp på bloggen strax!

Receptet på lingonkakan

• Inlägget är ett annonssamarbete med Santa maria •

Sätt krydda på livet





Jag tycker väldigt mycket om att laga mat – men precis som med klädstil eller frisyr är det väldigt lätt att fastna i ett manér där man bara gör på samma sätt som man alltid gjort. Inte för att det känns kul men för att det känns tryggt.

Jag kan bli lite oinspirerad när jag står där i köket och ska svänga ihop vardagsmaten. Därför var det himla härligt att få träffa tevekocken Jessica Frej som är en fena på snabblagad vardagsmat. Jag gav henne en riktigt utmaning – kunde hon med hjälp av kryddor från Santa Maria och deras kampanj #älskakrydor sätta piff på den goda men lite tråkiga ugnsbakade sejen med potatismos? Det är en vanlig rätt hemma hos oss som jag själv verkligen tröttnat på. Kravet var att göra den på ett sätt som samtidigt fick mina barn att fortsätta äta det med god aptit. För mer härlig receptinspiration från Santa Maria kika här!

Just fisk tycker jag är ganska svårlagat – bara för att den lätt blir lite torr och smaklös. Många fiskrätter med vit fisk påminner tyvärr också om skolbespisningens otäcka fiskanrättningar. Därför kändes det härligt att göra någonting helt annat av sejen.

Jessica kryddade upp potatismoset med saffran (hade jag själv aldrig kommit att tänka på) och sedan fick hon fart på sejen med kryddblandningen Seafood & Fish från Santa Maria –  som bland annat innehåller saffran, dillfrön, vitlök och fänkål.  Tänk att lite kryddor så enkelt kan förändra upplevelsen av råvarorna!

Resultatet blev gudagott och jag har redan passat på att laga det hemma till barnen som slevade i sig i väldig fart. Se hur Jessica kirrat den goda ugnsbakade sejen med saffranspotatismos. Och kolla in hos Santa Maria för fler smarriga recept och kryddpepp!

Missa inte heller tävlingen jag har tillsammans med Santa Maria på min instagram där du har chans att vinna ett kryddpaket till ett värde av 400 kr.

Sex sätt att ta rätt på skörden

Det finns många sätt att bevara höstskörden på. Förr tvingades man konservera både kött och ägg – idag gör tack och lov frysboxarna jobbet åt oss (just konserverat kött är ju inte jättegott…). Men att veta hur man ska förvara sin skörd bäst är lika viktigt nu som då.

  • Mjölksyrning passar för de flesta typer av grönsaker så som lök, kål, morötter, tomater och gurka. Det är också mitt favoritsätt att bevara grönt på. Vanligtvis tillsätts endast salt och vatten i processen och mjölksyrebakterierna som bildas är en riktig hälsokur för magen.
  • Konservering används idag oftast som metod för frukt och bär som kokas med socker och töms upp på desinficerade burkar. Smidigast är ju att göra ett storkok på hösten och kunna ta fram färdiga burkar allt eftersom. Men ofta förvarar jag bären i frysen och tar fram och kokar lite åt gången. Då är det inte lika noga att burkarna är perfekt desinficerade.
  • Syltar gör man med ättika, socker och vatten. Passar bra till lök, squash, svamp och pumpa.
  • Infrysning passar grönkål, spenat och kryddor så som dill, basilika och persilja. Och förstås även kött och bär. Styckfrys bären på en bricka och töm sedan ner i en bytta så går det lättare att ta upp en liten mängd åt gången. Äger du en vakumförpackare går jobbet ännu enklare. Fisken vi fångar vakuumförpackas  och sedan fryser vi in den. På det sättet håller den länge och tar lite plats i frysen.
  • Torkning är en utomordentlig metod för att bevara tomater, bär, svamp, kött, frukt, kryddor och fisk. Speciella torkapparater är en bra investering om du torkar stora mängder. Annars fungerar ugnen utmärkt – eller en luftig plats i köket.
  • Vinterförvaring i jordkällare passar framförallt rotfrukter av alla slag. Temperaturen ska vara kall, omkring fem grader, men det får aldrig frysa. Luftfuktigheten ska vara hög, dock inte så hög att det droppar från taket. Man kan också förvara rotsakerna i sand för att ytterligare förlänga hållbarheten. Vi har en enkel jordkällare byggd under vår källartrapp men drömmen vore ju att bygga en på gammalt vis eller varför inte installera en sådan här.

85 grödor i växthuset!

Augustiliv

Det skulle vara intressant att göra någon slags hälsoundersökning i augusti. Och jämföra resultatet med januari. I augusti går jag långa skogspromenader varje dag. Stannar ideligen upp för att fylla munnen med färska blåbär, snart mogna lingon och ett och annat hallon. Jag är fulladdad med d-vitamin och energi efter en sommar av bad, god sömn och motion. Vill jag äta något gott framför de enstaka filmkvällarna jag hinner med när jag inte är ute och arbetar i trädgården. Ja då blir det en skål med bär.

I januari är jag gulgrå i ansiktet, sockerstinn efter julen. Går helst inte längre än en bit bortefter vägen. Pliktskyldigast. För hundens skull. Och inte ett färskt blåbär i sikte. Vill jag äta något gott framför filmen (för film vill jag se från sju på kvällen till midnatt) så inte är det något nyttigt – utan snarare något kvarglömt julgodis från frysboxen.

Vad enkelt det vore att leva bra om man bodde i ett lite varmare, ljusare land. Intalar jag mig.

Då behövde jag en kompiskur!