Vad jag vill ha på julbordet

I år firar vi jul hemma hos oss med tjocka släkten. Att som på mormors vis själv ansvara för hela julbordet och göra all mat känns inte rimligt när man är en modern familj, med yrkesarbetande värdpar. Visst älskar jag att ordna jul – men allting med måtta! Så jag brukar skicka små uppdrag till gästerna på sånt de får ta med sig. Någon får göra en paj, någon annan får fixa sillen, en tredje tar med sig köttbullarna.  Om man inte är bekväm med det förfaringssättet kan man också i god tid skicka ut till gästerna vad man kommer att ha på julbordet – med uppmaningen om att om de saknar något är de välkomna att ta med sig det! Som ett mini-knytis. Då sätter man förväntningarna på rätt nivå! Och folk brukar gladeligen vilja bidra.

Jag har redan börjat lite försiktigt med julmaten. Någon rätt i veckan sådär. För att inte få det för stressigt i december. Kål, pajer och rotsakslåda går utmärkt att frysa in. Precis som julköttbullar och Janssons Frestelse.

Jag försöker tänka efter vad som känns viktigast att ha på mitt julbord. Och när jag ser det nedskrivet är det faktiskt inte så himla mycket. Många saker kan jag faktiskt undvara. Men sedan tillkommer ändå alltid sallad och annat småplock som får variera från år till år. Tomtegröt och dopp i grytan är också julmåsten – men det har vi inte på julbordet, utan dagen efter eller innan.

Här är julens måstelista!

-Julskinka (helst från våra egna grisar. Då är skinkan grå istället för rosa, eftersom vi inte har nitrit i den)

-Rödbetssallad

-Kålrotslåda

-Långkål

-Brunkål

-Mormors julköttbullar med kryddpeppar 

-Rödkål

-Revbensspjäll med salvia och citron

-Goda små prinskorvar

-Åtminstone 2 sorters sillar (varav den ena gärna senapssill – gillar det här receptet )

-Gravad lax och sås

-Västerbottensost

-Västerbottenspaj

-Ett riktigt gott tunnbröd

-En stor röd julost

 

Nu är jag nyfiken på vad DU måste ha på julbordet? Är det något helt annat än vad som finns på min lista? Tipsa gärna! 

Gult som smakar gott!

Brandgult. I dag går jag vidare på det brandgula temat och här har jag samlat mina egna smakfavoriter!

Plats 5 – Squash


När vi odlar i växthuset här hemma får vi mängder av grönsaker. Och gulsaker! Pröva gärna mitt squashbröd och det här receptet på butternutpumpa när du vill ordna en härligt höstig middag!

Rund härlig ostpaj i en gyllene färg, dukad intill skål med kräftor.

Plats 4 – Ostpaj


Färgen, doften, smaken. Den godaste matpajen innehåller Västerbottensost. En gyllene paj mitt på bordet höjer festkänslan, ger mättnad och är toppen eftersom du kan äta den både som huvudrätt och tillbehör. Här är mitt bästa recept!

Gul pasta färgad av saffran ligger på en enkel tallrik, i pastan skymtar grönsaker som små tomater.

Plats 3 – Saffran 


Lussekatter är vansinnigt gott och min saffranspasta med svamp är en fantastisk middag!

Plats 2 – Citrusfruker

Självklart måste jag ha citrus med på listan. Bilden är från ett kok apelsinmarmelad jag gjorde som tidig bloggare. Nu som gravid äter jag typ fem till åtta citrusfrukter om dagen. GOTT!

Plats 1 – Hjortron!

Västerbottning som jag är, ligger det här bäret mig nära om hjärtat. Det är en speciell stämning att dra sig ut mot hjortronmyrarna på somrarna och försöka hitta de gyllene skatterna i marken. Hjortronet är det överlägset mest spännande bäret att plocka! För det första är jag alltid osäker på om det ens är ett hjortronår. Och finns det hjortron i skogen är det ändå inte säkert att de mognat än. Och skulle de ha mognat kan någon annan ha hunnit före och plundrat det hjortronställe jag själv trodde var mitt hemliga!

Hjortron är godast till frasvåfflor och ugnspannkaka. Har du inte hjortron så kan du alltid använda en anna brandgul ingrediens som var bubblare på den här listan – nämligen honung! Ringla honung över våfflorna och plättarna och njut.

God gul dag på dig!

• annonssamarbete KRAV •

Gör hållbara val!

När jag flyttade hemifrån beslöt jag mig för att bara handla ekologisk och KRAV-märkt mat, när det alternativet finns i butik. Jag tänkte att om jag redan från början vänjer mig vid den kostnaden så kommer det aldrig kännas svårt att välja ekologiskt på grund av ekonomin. Det här var elva år sedan och den principen har jag hållit fast vid. Fast det har blivit betydligt enklare. Utbudet är större och prisskillnaderna mindre.

För er som lyssnar på podden har ni hört om att min klimatångest ökat efter den här varma sommaren. Och att den fått och kommer fortsätta få konsekvenser för svenska bönder. Som Pär och Ebba, som är KRAV-bönder utanför Uppsala. Se och sprid gärna den här filmen. Vi behöver göra alla göra mer hållbara val!

Ibland kan jag känna mig maktlös i miljö och klimatfrågan. Men när jag tänker på  hur många tusen jag lägger på mat i månaden – då ser jag att jag kan påverka. Vart mina pengar hamnar gör skillnad.

Jag är väldigt glad och stolt över att samarbeta med KRAV. För att köpa KRAV-märkta varor är att göra hållbara val. Och jag vill gärna inspirera andra till att ta efter. Idag driver vi själva ett jordbruk och att gå ut och spruta bekämpningsmedel på våra grönsaker, konstgödsla våra åkrar eller mata våra får med något annat än ekologiskt foder skulle kännas fel.

KRAV innebär också att djuren lever ett bra liv, grödorna odlas miljövänligt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att bonden får en sjystare arbetsmiljö och att maten inte innehåller konstiga tillsatser.

Om du vill börja handla bättre finns det fem typer av varor där det gör stor skillnad att byta till KRAV-märkt. Dessa varor är mejeriprodukter, kött, bananer, potatis och kaffe. Börja där och arbeta dig sedan vidare.

Fler tips finns på krav.se/hallbaraval!

Jag är en prepper

Ibland har jag hört folk säga att de inte fattar hur man vågar bo på landet om det “händer något”. Själv känner jag likadant fast tvärtom. Det vore läskigt att bo i en stad om vattnet tog slut, om mat inte levererades till affärerna och jag inte hade åtminstone lite konserver och vatten någonstans i lägenheten. Så att jag skulle klara mig en vecka utan hjälp.

Jag har inte tänkt på mig själv i de termerna tidigare – men jag är nog lite av en prepper. Eller egentligen är det väl sunt förnuft det borde heta? Jag är som mormor och morfar som hade jordkällaren och frysen full med mat. Och huset liksom säkrat mot strömavbrott och elände. När man bor på landet så är man en prepper vare sig man vill eller inte. Men vi preppar inte för apokalypsen utan för vintern.

-Vad gäller maten så har vi i källaren tre frysboxar med “egen fångst”. En med kött, en med fisk, bär och grönsaker och en med sånt som dumpstrats som ost, bröd etc.

-Vårt hus värms upp med ved, så vi är inte beroende av elektricitet.  Vi har en stor vedpanna i källaren och en järnspis uppe i köket. Dessutom går vår vanliga köksspis på gas istället för el. Även när vi har strömavbrott är det med andra ord ganska odramatiskt.

-Vattnet kommer från egen källa och det funkar även när elektriciteten har gått.

– Vi har också en jordkällare under trappen där vi kan vinterförvara rotsaker. Men den är inte så himla bra och går dessutom på el så på sikt skulle jag vilja bygga en ny jordkällare utomhus efter konstens alla regler. Men den här funkar tills vidare.

-Vi har ett skafferi i källaren som går under namnet Lill-Konsum. Där finns sånt som krossad tomat, mjöl, bönor, soya, kaffe, konserver, olja, buljong mm. Det skafferiet har vi för att inte behöva handla så ofta. Vissa saker tar ju jämt tar slut hos oss –  som ketchup – så det är perfekt att ha hemma. Vi storhandlar till Lill-Konsum en gång om året och fyller upp förråden. Delvis gör vi inköpen på vanliga affärer, delvis från Matsmart. Där säljs mat med kort utgångsdatum, och sånt som kan ha defekta förpackningar men bra innehåll tex. Både billigt och klimatsmart att kunna handla därifrån!

-På Lill-Konsum har vi också förråd av tandkräm, plåster, toapapper, hushållspapper, diskmedel, lampolja, stearinljus och tvättmedel. Såna där saker man inte vill få slut på hux flux och heller inte vill behöva köpa jämt och ständigt.

-Det enda vi egentligen behöver nu är ett dieselaggregat. Det skulle underlätta om strömmen försvann under en längre period.

Det här visste du inte om potatisen…

Potatis i form av ett hjärta, vilar i en handflata.

Potäter, plugg och pära. Eller pantoffel, nolor och kartuffel. Det finns många dialektala uttryck för potatis. Här i Västerbotten säger vi till exempel “en pära till tack” när vi är sugna på att få ha en potatis till på tallriken. Uttrycket ligger nära namnet “jordpäron” som potatisen kallades när den kom som ny till Sverige. I Västerbotten odlar vi avlång mörkgul mandelpotatis och den kallas då förstås mandelpären (plural).

Färskpotatis, nypotatis, sommarpotatis. Det finns många potatisbegrepp vars betydelse kan glida in i varandra. Men om du är en riktig traditionalist säger du bara färskpotatis om potäter som skördas före midsommar. Efter det kallas all potatis nypotatis.

Titicacasjön, på gränsen mellan Peru och Bolivia började människan använda potatis redan för 10 000 år sen.  Till Europa kom potatisen först på 1500-talet.

Alströmer var inte först! Troligen var Olof Rudbeck den första svensk som planterade potatis när han gjorde ett försök i sin botaniska trädgård i Uppsala i mitten av 1600-talet. Jonas Alströmer, som i gamla skolböcker beskrivs som potatiskungen, tog in potatis från Frankrike först 1720. Han förstod att det här skulle bli en bra basföda för folket men lyckades inte nå ut med sitt budskap så bra som vi i Sverige tidigare trott. Det hindrar tack och lov inte Alingsås (Alströmers stad) från att fira en egen potatisfestival. Helt rätt! I år börjar den firas nu på fredag 15 juni.

Grevinnan Eva Ekeblad gjorde potatisen riktigt populär i mitten av 1700-talet. Hon upptäckte nämligen att man kunde göra brännvin av potatis. Men det finns också uppgifter som visar att potatis odlats i större volymer redan tidigare för att mätta fattiga bybor. Det visar anteckningar från Carl von Linné som varit på resa i Älvdalen i Dalarna 1733. En präst där hade tagit initiativ till att odla potatis och byborna kunde frossa i födan.

7 grader. Är jorden kallare än så börjar potatisen inte växa.

33 kilo per år! Så mycket potatis äter varje människa på jordklotet. I genomsnitt. Australiensarna toppar konsumtionen med nästan 60 kilo per person och år.

2 500! Så många olika sorters potatisar finns runt om i världen. Här i Sverige odlar vi ett hundratal olika sorter.

54 000 fotbollsplaner. Så mycket mark går åt för att odla svensk potatis och då är vi självförsörjande till 90 procent.

Odling i rymden. 1995 testade astronauter att odla potatis ombord på rymdfärjan Columbia och det fungerade!

Storpotäten i Storbritannien. Världens största potatis plockades upp ur jorden 2010 då en engelsk bonde skördade en knöl som vägde 3,76 kilo!

Så mycket snacks! Av världens potatisodlingar blir ungefär 35% till pommes frites, 28% äter vi som färskpotatis och 13% tuggar vi i oss som chips.

Storkökspotatis är nyttigare än vad man kan tro. Näringsmässigt skiljer den sig inte nämnvärt från potatissorterna som finns i våra vanliga matbutiker. En undersökning som Livsmedelsverket gjort visade till exempel att en portion kokt potatis (175 g) innehöll mer än 20 procent av det rekommenderade dagliga intaget av vitamin C, vitamin B6 och kalium.

Sötpotatisen är också nyttigare än vad man kan tro! Den innehåller mycket kolhydrater, men har ett lägre GI-värde än vanlig potatis och är därför bättre på att hålla blodsockret på ett vettig nivå. Sötpotatisen är också mer fiberrik så att du känner dig mätt längre. Men sötpotatis och vanlig potatis är inte så nära släktingar som man kan tro.

Purpur. I Sverige är sötpotatisarna ofta orangefärgade, men det finns sorter som är knalligt lila.

Gröna döden. Du vet säkert att en potatis som får för mycket solljus kan bli grön och den ska du inte äta eftersom du kan börja må illa. De gröna fläckarna är faktiskt så giftiga för människan att de i sällsynta fall kan leda till döden. Hela potatisplantan är faktiskt giftig utom just potatisknölarna.

Kastrull ger bättre hull. Rå skalad potatis som tappat sin spänst blir fin och fast igen om den får bada i en kastrull kallvatten.

Så dödar du dålig doft! Om du har en kniv som luktar lök kan du ta bort lukten genom att skära med kniven genom en rå potatis.

Källa: Livsmedelsverket, ne.se, bondeniskolan.se, potatisakademin.se och när det gäller husmorstipsen – min egen erfarenhet.

Potatisfestivalen – därför firar jag!

Har utvecklats en del som fotograf…

Nu&2007. En av de största vinsterna med bloggandet är att det utvecklat både mitt skrivande och fotograferande. För i början var framförallt fotograferandet under all kritik…

Mörka chokladgodisar i tre långa rader på bakplåtspapper på en köksbänk, blänker i lampskenet. I bakgrunden står en bakbunke i plast. Från 2007.

Detta kan man ju flabba käken ur led av. Jag minns att jag var så stolt när jag tog den här bilden några dagar före julafton 2007. Jag tyckte att detta var min absolut finaste matbild någonsin – vinkeln var perfekt och blänket i chokladen snyggt. Det fanns medveten skärpa och suddighet i samma bild och receptet på världens enklaste julgodis var faktiskt riktigt bra.

Men när jag jämför med de bilder jag tog av samma julgodis bara några år senare – kan jag lättat konstatera  att jag med tiden blivit några stå vassare på det här med att plåta.

Ett knep är att godis ska se ut som något man vill stoppa i munnen.

Inte bajs.

Lördag med lingonplock

Imorse tog jag med mig Folke och hunden ut och plockade lingon. Finns så mycket lingon häromkring och ingen annan verkar plocka.

Folke kämpade på bra men åt helst en massa kråkbär

Nattfrost på lingonen. Lingon kan man plocka ända tills snön lägger sig.

Vi plockade några liter…

Sedan gick vi hem och rensade

Det gick undan!

Lite av bären använde vi för att koka lingonsylt

Lite av bära sparade jag för att testa att ta fram ett recept på en lingonkaka. Experimentet blev lyckat så receptet kommer upp på bloggen strax!

Receptet på lingonkakan

• Inlägget är ett annonssamarbete med Santa maria •

Sätt krydda på livet





Jag tycker väldigt mycket om att laga mat – men precis som med klädstil eller frisyr är det väldigt lätt att fastna i ett manér där man bara gör på samma sätt som man alltid gjort. Inte för att det känns kul men för att det känns tryggt.

Jag kan bli lite oinspirerad när jag står där i köket och ska svänga ihop vardagsmaten. Därför var det himla härligt att få träffa tevekocken Jessica Frej som är en fena på snabblagad vardagsmat. Jag gav henne en riktigt utmaning – kunde hon med hjälp av kryddor från Santa Maria och deras kampanj #älskakrydor sätta piff på den goda men lite tråkiga ugnsbakade sejen med potatismos? Det är en vanlig rätt hemma hos oss som jag själv verkligen tröttnat på. Kravet var att göra den på ett sätt som samtidigt fick mina barn att fortsätta äta det med god aptit. För mer härlig receptinspiration från Santa Maria kika här!

Just fisk tycker jag är ganska svårlagat – bara för att den lätt blir lite torr och smaklös. Många fiskrätter med vit fisk påminner tyvärr också om skolbespisningens otäcka fiskanrättningar. Därför kändes det härligt att göra någonting helt annat av sejen.

Jessica kryddade upp potatismoset med saffran (hade jag själv aldrig kommit att tänka på) och sedan fick hon fart på sejen med kryddblandningen Seafood & Fish från Santa Maria –  som bland annat innehåller saffran, dillfrön, vitlök och fänkål.  Tänk att lite kryddor så enkelt kan förändra upplevelsen av råvarorna!

Resultatet blev gudagott och jag har redan passat på att laga det hemma till barnen som slevade i sig i väldig fart. Se hur Jessica kirrat den goda ugnsbakade sejen med saffranspotatismos. Och kolla in hos Santa Maria för fler smarriga recept och kryddpepp!

Missa inte heller tävlingen jag har tillsammans med Santa Maria på min instagram där du har chans att vinna ett kryddpaket till ett värde av 400 kr.

Sex sätt att ta rätt på skörden

Det finns många sätt att bevara höstskörden på. Förr tvingades man konservera både kött och ägg – idag gör tack och lov frysboxarna jobbet åt oss (just konserverat kött är ju inte jättegott…). Men att veta hur man ska förvara sin skörd bäst är lika viktigt nu som då.

  • Mjölksyrning passar för de flesta typer av grönsaker så som lök, kål, morötter, tomater och gurka. Det är också mitt favoritsätt att bevara grönt på. Vanligtvis tillsätts endast salt och vatten i processen och mjölksyrebakterierna som bildas är en riktig hälsokur för magen.
  • Konservering används idag oftast som metod för frukt och bär som kokas med socker och töms upp på desinficerade burkar. Smidigast är ju att göra ett storkok på hösten och kunna ta fram färdiga burkar allt eftersom. Men ofta förvarar jag bären i frysen och tar fram och kokar lite åt gången. Då är det inte lika noga att burkarna är perfekt desinficerade.
  • Syltar gör man med ättika, socker och vatten. Passar bra till lök, squash, svamp och pumpa.
  • Infrysning passar grönkål, spenat och kryddor så som dill, basilika och persilja. Och förstås även kött och bär. Styckfrys bären på en bricka och töm sedan ner i en bytta så går det lättare att ta upp en liten mängd åt gången. Äger du en vakumförpackare går jobbet ännu enklare. Fisken vi fångar vakuumförpackas  och sedan fryser vi in den. På det sättet håller den länge och tar lite plats i frysen.
  • Torkning är en utomordentlig metod för att bevara tomater, bär, svamp, kött, frukt, kryddor och fisk. Speciella torkapparater är en bra investering om du torkar stora mängder. Annars fungerar ugnen utmärkt – eller en luftig plats i köket.
  • Vinterförvaring i jordkällare passar framförallt rotfrukter av alla slag. Temperaturen ska vara kall, omkring fem grader, men det får aldrig frysa. Luftfuktigheten ska vara hög, dock inte så hög att det droppar från taket. Man kan också förvara rotsakerna i sand för att ytterligare förlänga hållbarheten. Vi har en enkel jordkällare byggd under vår källartrapp men drömmen vore ju att bygga en på gammalt vis eller varför inte installera en sådan här.

85 grödor i växthuset!

Augustiliv

Det skulle vara intressant att göra någon slags hälsoundersökning i augusti. Och jämföra resultatet med januari. I augusti går jag långa skogspromenader varje dag. Stannar ideligen upp för att fylla munnen med färska blåbär, snart mogna lingon och ett och annat hallon. Jag är fulladdad med d-vitamin och energi efter en sommar av bad, god sömn och motion. Vill jag äta något gott framför de enstaka filmkvällarna jag hinner med när jag inte är ute och arbetar i trädgården. Ja då blir det en skål med bär.

I januari är jag gulgrå i ansiktet, sockerstinn efter julen. Går helst inte längre än en bit bortefter vägen. Pliktskyldigast. För hundens skull. Och inte ett färskt blåbär i sikte. Vill jag äta något gott framför filmen (för film vill jag se från sju på kvällen till midnatt) så inte är det något nyttigt – utan snarare något kvarglömt julgodis från frysboxen.

Vad enkelt det vore att leva bra om man bodde i ett lite varmare, ljusare land. Intalar jag mig.

• Inlägget är ett annonssamarbete med Järnaglass •

Känner du Järnaglass?

Känner du Järnaglass? Det gjorde inte jag förut – men nu gör jag det och är väldigt förtjust! Järnaglass är ett litet företag från Järna utanför Stockholm. De tillverkar hantverksglass sedan 2008 och deras ekotänk genomsyrar hela företaget. Inte nog med att de använder ekologiska råvaror – deras populäraste glassorter har nu döpts om för att spegla deras värderingar. Ett himla finurligt sätt att paketera glass på tycker jag.

På förpackningarna syns uppmaningar som Ta tåget istället (Hallonsorbet), Ge blod det behövs (Mint och chokladglass), Du är lika mycket värd (Vaniljglass) Män ska tjäna lika mycket (Chokladglass) och Våga ha fel (Jordgubbssorbet).

Min absoluta favoritsort är Jordgubbssortbeten – som med fördel kan serveras lite tinad. Den smakar friskt och gott och äkta – som någonting jag hade kunnat göra av egna solmogna jordgubbar.

Glass säljs ju som bekant i volym och inte vikt i affären. Det innebär att många glasstillverkare pumpar in stora mängder luft i sin glass. Men det gör inte Järnaglass – och det märks. För deras paket känns liksom tyngre. Man får mer för pengarna helt enkelt. Men samtidigt får man mindre tillsatser. För till skillnad från andra glassmärken används inte mjölkpulver, emulgeringsmedel, färgämnen eller aromer vilket jag tycker är jättebra.

En riktigt hantverksglass med andra ord! En glassförpackning kostar ca 59 kronor i butik. Testa och lär känna Järnaglass du med!

Vilsam matlagning

Något av det bästa med semestern tycker jag är att ha ork och inspiration till att laga ny mat. Experimentera med smaker samtidigt som jag lyssnar på en bra pod och hackar grönsaker. Slipper jag bara gnälliga, hungriga och trötta barn kring benen kan jag laga hur mycket mat som helst!

Min persilja har vuxit explosionsartat i pallkragen så igår testade jag att göra pesto på den.

Plockade in ett rejält knippe som jag hackade i mindre bitar. Använder man hela stjälken blir det lätt lite beskt så jag rekommenderar att huvudsakligen använda bladen.

Jag blandade persilja, en mild olivolja, riven parmesan och en vitlöksklyfta. Sedan körde jag det hela med en mixerstav (men jag rekommenderar att använda en matberedare).  Slutligen rostade jag solroskärnor i en stekpanna och mixade ner också dem. Och tillsatte en smula salt. Jag hade inga exakta måttenheter på någonting  – man kan göra det lite på en höft.

Så vackert och så gott med persiljepesto!

Sedan åt vi middag här ute på altanen.

Ugnsbakad squash panerad i ströbröd och parmesan

En asiatisk pak choi-sallad med ingefära och vitlök. Och så peston med färska grönsaker att dipp. En väldigt god men ganska märklig blandning smaker blev det på middagsbordet.

Det ena barnet åt med god aptit. Det andra barnet grät och undrade varför han aldrig får god mat som på förskolan – utan bara massa konstiga blad? Tack för den, hörru.

Äntligen skörd!

Åh det är så härligt för äntligen finns massor att skörda på gården! Det har varit en seg sommar på grund av kylan men nu kan vi förse oss rikligt. Den här perioden lever vi nästan bara på grönsaker och en smula ost eller keso som tillbehör.

Det blir mycket småplock av olika slag. Som tillsammans ändå skapar någon slags helhet. Råriven kålrot, kokta röd och gulbetor med smör och salt, squashbiffar och tomat och gurka i slantar.

Jag kokade de vackra betorna i två olika kastruller för att färgen skulle behållas.

Av lite kikärtor, ägg, squash och massor av persilja och vitlök mixade jag ihop smarriga biffar! Utgick från detta recept men freestyle sedan.

De blev gröna och fina av all persilja. Till det lite smulad fetaost..

Enklaste, fräschaste och godaste middagen! Bertil, Folke och kompisen Elle åt tills de höll på att storkna! Tycker oftast att barnen äter bättre när de får plocka ihop beståndsdelarna till middagen själva – än när man blandar ihop allt i en sallad eller en gryta.

Min samling av rackarns goda recept på rabarber

Stort fång rabarberstjälkar på trädgårdsstolar utomhus.

Hurra! Nu pressar sig rabarbern upp ur jorden! Här i norr får jag vänta lite innan jag kan skörda den ljuvligt röda rabarbern, men du som bor söderöver har säkert  redan haft chans att smaka säsongens nya stjälkar. Åh vad jag längtar efter det!

Nyskördade rabarber på bordskiva intill en skål med frostnupna hallon.

Så fort det är dags ska jag skära en stjälk, bita i den så det knakar och känna syran sippra ur, så sur att tungan krullar sig!

Nytappad saft av rabarber i flaskor.

Mitt nya favoritrecept förra sommaren blev rabarberkladdkakan.

Receptet på den kakan  och andra rabarberfavoriter hittar ni här!

Rabarberkladdkaka

Rabarbersaft

Rabarberpaj med krusbär

Rabarberkräm med jordgubbar 

Rabarbermarmelad 

• Inlägget är ett annonssamarbete med Marstorps Mat •

Grönt är skönt

Jag är pirrig av längtan efter att odlingssäsongen ska sätta igång. Det är en intensiv period men också väldigt fridfull på något vis. Hela familjen faller in i odlingslunken. Jag vaknar vid sju och ser ut över åkern där Jakob redan är ute och arbetar. Inte sällan i sällskap med barnen.

Sedan några år tillbaka driver vi Marstorps Mat tillsammans med våra grannkompisar Albin och Ulrika. Det är ett småskaligt jordbruk med respekt för naturen – vi odlar utan bekämpningsmedel eller konstgödsel. Det var en dröm när vi flyttade hit att kunna vara självförsörjande till större del. Och idag är det precis så!

Marstorp säljer grönsaker till restauranger och privatpersoner. Men från i år kommer vi satsa ännu mer på att leverera grönsakskassar på prenumeration.

Vi levererar matkassar till Umeå och Vännäs (och såklart även till byn där vi bor). Varje kasse innehåller ungefär sju sorters grönsaker till ett värde av 229 kronor. Vi ser till att du får helt nyskördade grönsaker av högsta klass –  både färgsprakande och varierade. Utlämning sker en gång i veckan. Men nytt för i år är att du också kan få matkassen hemcyklad till dörren. Det känns extra fint att kunna erbjuda!

Några gånger per år ordnar vi gårdsfest med fika och barnaktiviteter för våra matkasseprenumeranter. Eftersom vi tror att det är viktigt att återknyta kontakten mellan konsumenter och jordbrukare. Och för att du som handlar av oss ska få en inblick i hur din mat framställs.

Jag är så stolt över vad vi byggt upp tillsammans på Marstorp!

Vill du läsa mer eller prenumerera på en grönsakskasse från oss så kolla in vår hemsida Marstorps Mat!