På cykelsemester i evigheten

Jag är så ledsen just nu. För jag har förlorat min älskade mormor. Som jag är så lik och som jag alltid stått så nära. Som jag fått komma till och vara med på alla lov och ledigheter. Min roliga, slagkraftiga, tuffa, vackra, snälla mormor. Som så ofta varit min ledstjärna. När jag behövt tuffa till mig. Rycka upp mig. Komma igen. Hur hade mormor gjort? har jag tänkt. Och blivit lite modigare.

Nu finns hon inte mer. Och aldrig mer kommer hon lura mig och Anna att skratta tills vi nästan kissar på oss. Aldrig mer kommer jag höra hennes bondska kraftuttryck och talesätt. Aldrig mer får jag stå jämte henne i köket och grädda rån.

När jag blundar och tänker på min mormor så hör jag hennes bestämda, raska steg. Ser hennes krokiga, knöliga fingrar märkta av hårt arbete. Hennes prydliga vita hår och hjortronsmycke i guld. Mormor var alltid i rörelse. Alltid redo att hjälpa till. Så full av kraft och liv och jävlaranama. Och det bästa var att hon älskade mig så mycket. Jag har alltid känt mormor och morfars kärlek som en skyddande kupa runt mig. Som gjort mig trygg när jag som mest behövt det.

Nu är båda borta. Och jag kan inte säga att det var orättvist. 94 år är mer än man kan begära. Men jag saknar dem så fruktansvärt.

Sista åren försvann mormor allt mer in i sin demens. Men en person hon aldrig glömde, det var morfar. Ständigt morfar. Var är han? När kommer han? Jag saknar honom verkligen. Inte att undra på efter sextiofem år som gifta.

Nu hoppas jag att mormor och morfar är tillsammans. Och att de är lika fria och lyckliga som på cykelsemestern de gjorde som nygifta. Ja. jag hoppas att de är på cykelsemester i evigheten. Ända tills vi råkas igen. Möts från varsitt håll på en landsväg. -Är det verkligen ni? Ska jag säga. Och mormor ska fräsa -Jamen fattas bara annat!

Och då vet jag säkert.

• annonssamarbete Adlibris •

Äntligen får jag hänga med Offred igen

Dystopier har aldrig varit en bokgenre jag sökt mig till. Tvärtom har jag skytt den som pesten, bara av baksidestexterna. Det som krävdes för att jag tillslut skulle lockas var att Jakob (när vi var nyförälskade) nämnde Oryx and Crake som en av sina favoritböcker. Vad skulle jag göra? Det var ju bara att bita i det sura dystopi-äpplet och läsa! Man kan ju inte förhålla sig så kallsinnig till det som ens älskade älskar. Och det har jag aldrig ångrat. Oryx and Crake blev nämligen min väg in till Margaret Atwood.

Ändå hade jag inte läst hennes Handmaid’s Tale när den blev serie hos HBO. Men så fort jag sett första säsongen slukade jag också boken. Den gav mersmak och jag har funderat mycket på vad som egentligen hände med Offred efter att hon åkt iväg i den där skåpbilen – anklagad av Anföraren och hans hustru. Hur slutade alltihop? Nu ska vi äntligen ska vi få veta! För trettiofyra år efter att Handmaid’s tale släpptes kommer nu Atwoods uppföljare Gileads Döttrar. Och jag har precis fått hem den. Vet vad jag kommer syssla med närmsta kvällarna i alla fall. Någon fler än jag som är peppad?

Har i ärlighetens namn inte läst mer än sju sidor hittills – men det verkar VÄLDIGT lovande. Böckerna känns ju mer aktuella än någonsin – influerade av den kristna amerikanska högern som är på sådan frammarsch just nu.

Om du gillade första boken – klicka hem Gileads döttrar på Adlibris. Och har du inte läst Handmaid’s tale så klicka hem den också. Den svenska titeln är Tjänarinnans Berättelse. Tänk vilken dröm att läsa båda två i ett svep? Avundsjuk på dig som får göra det för första gången…mmmm.

Men nu till det bästa! Jag har ett SIGNERAT ex av ”Gileads döttrar” på engelska (The testaments) att tävla ut till någon av mina följare. Hur roligt vore inte det att vinna? Lämna en motivering i kommentarsfältet till varför just du ska vinna boken!

(Tävlingen pågår fram till den 1 oktober kl 12:00. Vinnaren blir kontaktad via mail. Adlibris utser vinnaren)

Nu händer det

Min svärmor är en del av en trogen skara människor som utanför stadshuset i Umeå strejkat för klimatet varje fredag under ett helt år. När de stått där och pratat med politikerna som passerat har de fått höra “kom tillbaka när ni är några hundra som står här ute varje fredag. Då kommer vi att lyssna.”

Umeå kommun reviderar just nu sina klimatmål. Kommunen har en befolkning på 127 000 människor så här finns stora klimatbesparingar att göra – om de styrande bara vill och vågar. Nu på fredag hålls vad som förmodas bli världens största manifestation för klimatet. Barn och vuxna över hela världen planerar att strejka för att påverka ledare och beslutsfattare och få dem att inse allvaret. Det handlar om globalt miljöarbete. Men också lokalt.

På fredag tar jag barnen ur förskola och skola och åker in till Umeå och demonstrerar. Både för att visa Umeå kommuns politiker att vi är många som bryr oss om dessa frågor – men också för att vara en liten del i den enorma manifestation som planeras. För att det är viktigt på riktigt. Och när mina barn blir stora och frågar vad vi gjorde under den historiska demonstrationen kommer jag vara glad att kunna säga att vi inte satt hemma på byn och hade en helt vanlig fredag – utan faktiskt deltog. Och vi kan kolla på bilderna från det tillfället – precis som jag nu kan se på på bilderna från när pappa på sextiotalet demonstrerade för USA ut ur Vietnam.

Jag hoppas ni är många som vill vara med och strejka på fredag. Skriva historia. Ingen politiker som vill bli omvald vågar fatta obekväma beslut. Men om vi är tillräckligt många kanske vi kan ge dem råg i ryggen att ta ansvar för klimatet. Och förstå att allting annat är att göra sig djupt obekväm.

Nu händer det.

( Information om din lokala klimatdemonstration kan du hitta genom att söka på facebook eller genom att googla fridaysforfuture + din ort. Mer om eventet i Umeå kan du läsa här)

Fyra låtar och vad de får mig att känna

Welcome to New York Ryan Adams

Ryan Adams cover på Taylor Swifts låt får mig att känna att mitt liv är ett stort äventyr. Och att alla möjligheter fortfarande finns kvar. Att jag kan göra vad jag vill, resa var jag vill, uppleva precis vad som helst. Jag har lyssnat på låten i flera års tid men samtidigt liksom sparat den till ett särskilt tillfälle: När jag satt på planet efter att ha lämnat UNICEFs team i Malawi för att möta upp min vän Nicola i Zambia. Jag var helt själv. Tittade ner över landmassorna med enstaka plåttkvadrater som blänkte i solen och skvallrade om att det faktiskt bodde någon i det karga, torra. Jag såg mig omkring på planet. Kvinnor i färgglada kitenges och stiliga svarta män i kostym. Jag befann mig i världens utkant och samtidigt i dess mittpunkt. Jag var en världsmedborgare. Någon som kunde ta vägen vart som helst. Starta ett liv där jag fick lust. Jag var modig och självständig och hög av att få uppleva mer än jag någonsin trott var möjligt.

Resten av ditt liv – Timbuktu

Det här har varit den första låten på min löplista i alla år. Känner samma livspepp och energi varje gång jag hör beatet sätta igång. Den får mig att orka den där första, sega kilometern runt byn. Och för varje gång jag sätter foten i marken i takt med beatet – så känner jag hur jag samtidigt sätter foten i plytet på alla idioter. Folk som skadat mig eller som jag vill ta revansch på. Att rabbla med i texten som jag kan utantill, samtidigt som jag joggar mig svettig. Det är katharsis.

I’m on fire – Heather Nova

Heathers röst får mig alltid att känna vemod och sugande längtan i bröstet. Efter sånt som har varit och sånt som ska bli. Hennes cover på Springsteens låt är lika bra som originalet. Och helt annorlunda. Jag tänker på tonårens längtan. På vårkvällar i gymnasiet. Grilla och dricka öl på Bölesholmarna. Sitta nära. Känna värmen genom jeansen när låret snuddade hans. Låna en jacka av någon och en halsduk av någon annan. Känna majkvällen både kall och pirrig och eldvarm på en och samma gång. I’m on fire är löftet om ett liv med längtan.

Vi bygger en ny skön värld – Bo Kaspers Orkester

Låten som blev vårens soundtrack. Ja, ända sedan Ulf föddes har jag lyssnat på den dagligen. Tycker om de vispande trummorna som låter som vårsol i ansiktet känns. Texten som är en affirmation över mitt och Jakobs liv. Vi bygger en ny skön värld. Tanken om att tillsammans skapa en bättre värld. Där vi sätter reglerna, stänger ute det destruktiva och väljer bort det som gör ont. Lyckan i att vi på vår lilla plätt på jorden har möjligheten att göra det ihop.

• annonssamarbete Albert •

En spännande företagsresa

En av de roligaste sakerna med att samarbeta med annonsörer på bloggen – det är att lära känna och få en bättre bild av människorna bakom företagen. Oftast är det ju helt vanligt folk, som likt en själv har en dröm om att skapa någonting vettigt för andra att kunna ta del av. Som Arta och Salman – som startade mattematikappen Albert. Jag tog en liten pratstund med dem för att ni också ska få veta vilka killarna bakom Albert är!

Arta och Salman är två kompisar som växte upp tillsammans i en förort till Göteborg. Båda med iranska föräldrar, som verkligen betonade vikten av utbildning.
-Vi har följts åt genom uppväxten och utbildningssystemet, säger Salman. Från mellanstadiet till universitetsstudierna på Chalmers, där vi båda tog examen som civilingenjörer. Snart gjorde vi karriär inom skilda branscher. Men även om vi hade stimulerande jobb så fyllde de inte något högre syfte. Vi kände båda att något saknades.
Tanken väcktes på att byta inriktning och skapa någonting som kunde bidra med samhällsnytta. Socialt entreprenörskap var inte främmande för någon av dem. Arta hade tidigare startat en verksamhet som hjälpte kvinnor i Tanzania att driva företag. Salman å sin sida hade länge arbetat med mentorskap och studiehjälp i Sverige.
-Vi började bolla olika idéer mellan oss – och snart blev det tydligt att vi ville göra någonting som fokuserar på utbildning. Framförallt matte som är ett ämne som tusentals elever underkänns i. En stor utmaning på samhällsnivå. Samtidigt är ju du Salman något av ett mattegeni och var med och hjälpte hundratals elever ideellt med matematik under åren på Chalmers, säger Arta.
Salman fick där med egna ögon se hur mycket elever som får individuell hjälp och handledning kan utvecklas. Men den typer av tjänster är dyra och svårtillgängliga för de flesta familjer. Så duon bestämde sig för att försöka skapa en digital variant som fler skulle ha råd med. Så föddes Albert!

Arta och Salman började arbetet med att köpa in alla skolmatteböcker på marknaden och kartlägga deras innehåll. Vad skulle det finnas för typ av uppgifter i appen? Hur skulle den utformas? Så småningom tog de lärare, matematiker och tekniker till hjälp för att skapa Albert. En app som var intelligent, följde skolplanen och som med AI faktiskt kunde besvara barnens mattefrågor.
Idag används appen av tusentals svenska barn. Samtidigt som både Salman och Arta blivit föräldrar och själva får uppleva utmaningarna med att hjälpa sina barn att utvecklas.
-Jag hade som liten svårt att förstå varför man måste göra på ett visst sätt. Som tur var hade jag ett bra minne och kunde memorera det mesta – utan att riktigt förstå varför jag behövde göra det. Jag är nog det där barnet som hade behövt matteappen Albert som förklarade….
-Och jag är Albert, säger Salman med ett skratt. Albert är en digital version av min hjärna! Jag var alltid en riktig mattenörd som älskade att räkna. Och visionen med Albert är att han ska bli världens bästa mattelärare. Anpassad för varje enskild användare. På det sättet tror vi att man på riktigt kan demokratisera kunskap och utbildning.


-Vi är helt övertygade om att alla barn i hela världen kan bli duktiga på matematik – om bara pedagogiken kan anpassa sig optimalt efter varje elevs inlärningsförmåga, säger Arta och lyser upp

Visst är det inspirerande att höra människor berätta om sin företagsresa? Jag blir glad – och lite modigare! Och så avslutar jag med ett hälsning från Albert. Vill du och ditt barn testa matteappen som passar barn mellan 3-17 års ålder? Just nu har jag ett erbjudande som ger dig 30 dagars kostnadsfri provperiod. Allt du behöver göra är att skapa ett konto via den särskilda sidan för mina följare – det gör du HÄR!

Rop på mamma

Lördagsmorgon och vaken vid sex. Bebisen klättrar på mig, luggar och skallar mig. Men jag lyckas hålla oss kvar i sängen till klockan sju i alla fall. Sedan ger jag efter och stiger upp.

Så sjuk. Snart inne på tredje veckan. Sjuk och ont och öm i hela kroppen. Men det är ändå en petitess i sammanhanget. Jag har så många större hälsoproblem efter graviditeten som jag inte orkar blogga om. Men någon gång gör jag väl det i alla fall. Jag har gått till fler läkare sista månaderna än jag tidigare gjort i hela mitt liv. Och alla krämpor ger mig ångest av oro. När man en gång haft cancer i sitt liv är det alltid dit tankarna går. Min kropp är ett gammalt härke, som bara borde destrueras. Det känns så.

Jag har haft så oförskämt härlig spädbarnstid med alla tre barnen. Vet inte om det är därför jag lider så när den lugna tiden är över? Nu kryper han supersnabbt. Ställer sig och håller i saker och har sylvassa tänder. Stoppar allting smått i munnen, som storbarnen lämnat framme. Är livrädd för att det ska hamna i halsen. Varför skulle det sista barnet bli det som är tidigast i utvecklingen? Jag vill ju stanna tiden. Inte skynda på den!

Jag hade min lediga fredag igår. Eftersom jag varit uppe och fixat i vår studio sent och kom hem vid ettiden på natten. Men den där lediga fredagen blev det ingenting med. Både jag och Ulf var kanondåliga när vi vaknade. Sov bort hela dagen. Och så mer ångest. Över hostan som går så onaturligt djupt i lungorna på oss båda två

Jag hatar att låta som att jag gnäller. Men who am I kidding – jag gnäller ju? Just nu. Det enda jag vill är att ligga i ett mörkt, tyst rum. Ensam med en bra podd och fem liv i gummy drop. Och läka ut den här förkylningen. Och sedan få reda på vad fan det är för fel på min kropp. Eller. Det jag ännu hellre vill – och varför jag är så ledsen. Är för att jag vill ha min mamma. Jag vill att mamma ska rädda mig. Komma och ta alla barnen med sig. Efter att hon först städat mitt stökiga hem och hjälpt mig klä om den där stolen som nu bara står. Sedan skulle hon ta barnen med sig några dagar. Så att jag kan bli mig själv igen. Räknar efter på fingrarna. Jo. Det hade gått. Hon hade hunnit bli pensionär om hon levt idag. Så det hade blivit precis så.

Räddad av sin mamma vid trettiotre års ålder.

Skapar mina egna traditioner

Jag älskar att vara vuxen och få bestämma. Skapa mina egna traditioner, som bildar ett liv. Som att ha ett matlag. En rabatt med aprikosa och knallröda vallmoblommor. Som jag klippa in buketter av. Att alltid duka med fint porslin. Och att första matlaget efter varje fiskevecka alltid bjuda på abborrklämma hemma hos mig.

Sånt gillar jag att få bestämma.

Så idag gjorde jag precis det.

Hade dock först en riktigt härjig arbetsdag. Startade med ett långt telefonmöte med alla mina annonssäljare. De börjar bli ett helt gäng nu och de är så bra allihopa! Mutade Ulf med majskrokar under tiden. Och sedan betade jag av en lång radda mail och arbetsuppgifter som min assistent Charlotte hade spaltat upp åt mig. Allt medan Folke roade Ulf. (Folke var hemma krasslig idag). Sedan åkte jag och vaccinerade bebisen på BVC och uträttade massa ärenden. Och när jag kom hem städade jag nedervåningen innan jag började med middagen till matlaget.

Phju…var väldigt trött när det äntligen var dags att äta. Men efter en stunds surrande och lite mat i magen var tröttheten som bortblåst.

Ganska mysigt att börja tända stearinljus igen. Och kura ihop sig tillsammans i skymningen.

Köket alldeles immigt efter potatiskok mot kalla rutor.

Nyrökt abborre med färskpotatis och skirat smör.

Svårslaget gott i sin enkelhet

Det bästa med att laga all mat till matlaget är att Jakob tar all disk, efterrätt och service under kvällen. Så då kan jag luta mig tillbaka i en fåtölj och dega.

Bästa gänget! Vilken glädje att ha ett matlag. Kanske är vi uppe i 80 regelrätta matlagsträffar nu? Men däremellan ses vi ju lite nu och då mitt i veckan och delar en hämtpizza eller lite varmkorv. Konstigt att man kan ha så mycket att prata om trots att man ses jämt.

Som sagt. Älskar att vara vuxen och skapa mina egna traditioner.

När man får vara med och testa

Det känns så bra att låta barnen vara med. I allt ifrån fårskötsel och ogräsrensning till fiske. Kan inte påstå att de tycker att ALLT är lika roligt. Eller att de är särskilt uthålliga. Men jag tänker att bara av att få vara med och prova, så får de en trygghet och en självklarhet inför sysslorna. Som kommer finnas kvar när de är vuxna.

Här sitter i alla fall jag i blåställ och crocs och tar loss abborrar.

Anna hängde näten och trasslade ut dem

Morfar rensade fisk och fick assistens av barnbarnen.

Bertil fick lära sig att rensa själv. Väldigt stolt när han rensat tre stycken i raskt tempo.

Präktig abborre!

Efter rensning följer rökning

I tunna med enris. Här finns en liten guide till hur man gör!

Observera känslan som högt älskad lillebror

Anna skötte eldningen. Viktigt att det inte blir FÖR varmt i tunnan så att det börjar brinna.

På kvällarna har vi ätit fisk i tunnbrödsklämma. Hur gott som helst! Sedan har barnen fått gå till sängs medan vi suttit uppe och eldat och ätit karameller som vi gömt för barnen.

Sista morgonen var det sex minusgrader och alldeles underbart vackert ute

Dimman dansade över sjön

Och jag hade inte den minsta lust att åka hem. Men det var vi tvungna till ändå.

Och när vi kommit hem avslutade vi med middag hos oss, som Jakob som stannat hemma hade förberett. Med nöjda kusiner uppradade på kökssoffan.

Och efter middagen tuffade syster och pappa vidare.

Och det var den fiskeveckan det! Helt underbar.

Vill du bli min kontorsgranne?

Söker du en kontorsplats i centrala Umeå? Kanske är Lidström & Nyberg något för dig! Vågar nästan lova att vi har det mysigaste kontoret i stan – med det bästa gänget! Just nu sitter där en illustratör, radiojournalist, k-popmakare, fotograf, SEO-optimerare, skådespelerska, arkitekt, kock, personlig tränare, sömnexpert, föreläsare och författare där. Och såklart en bloggare 😉 om än en lite mammaledig sådan.

Kontoret saknar räta vinklar och högblanka ytor men är däremot fyllt med färg, udda och unikt i en fin blandning. Vi erbjuder möjlighet att hyra halv- eller heltid och villkoren är förmånliga. Det finns, utöver skrivbordsplats wifi, skrivare mm, bland annat också möjlighet att använda lokalerna om du vill orda kurs/workshop utöver vanliga kontorstider.

Annakarin klädd i blå Miss Clarity-klänning böjer sig över bord fullproppat med tygprover.

Låter det som någonting för dig? I så fall är du välkommen att höra av dig till mig på underbaraclara@gmail.com!

• annonssamarbete HiPP •

Dags för riktig mat!

Som ni vet äter vi i stort sett bara ekologisk mat här hemma. Det vi odlar och det vi handlar i affär. För mig är det självklart eftersom vi ekobönder ser hur mycket bättre djuren har det och hur mycket hållbarare produktionen är. Att ge ekologisk mat till mina barn är därför en självklarhet.

Vi har ju precis börjat med smakportioner, nu när Ulf är sex månader. Hittills har jag helammat och vi har varit väldigt nöjda med det. Men nu märker jag Ulfs behov av att få i sig lite stadigare mat också.

Att göra sin egen barnmat är kul – det gjorde jag ofta med Bertil. Och kände mig till på köpet väldigt “duktig”. Men sedan med Folke upptäckte jag smidigheten i att kunna ta med en burk i farten – när vi är på väg någonstans. Och nu med tre barn har jag inga planer på att göra annorlunda. Orken måste finnas med i ekvationen. Jag ska ju hinna och orka med alla tre! Därför curlar jag mig själv på alla sätt jag kan komma på.

Och kanske ska vi slå fast en gång för alla – att barnmat på burk verkligen inte är att vara en mindre “duktig” förälder? Även om jag ibland hör mammor urskulda sig som att det nästan vore så.

Jag väljer såklart ekologisk barnmat. Alltid från märket HiPP. Varför HiPP? Jo, såklart för att deras mat är så bra! Ekologiska råvaror och vettig produktion.

HiPP är ett familjeföretag i fjärde generationen. All deras barnmat är märkt med EUs ekomärkning. Men HiPP har faktiskt valt att skapa hårdare krav än så. Djuren äter bara ekologiskt foder. Tillväxthormoner i fodret är förbjudna – liksom antibiotika i förebyggande syfte. (Blir djuren sjuka får de såklart antibiotika – men tas då ur produktion). HiPP kräver dessutom att djuren skall beta så långt som möjligt från industrier, trafikerade vägar och konventionella jordbruk. Allt för att undvika bekämpningsmedel i djurens naturliga föda. Här kan du läsa mer om ekologisk odling.

Men det är inte bara själva maten som är ekologisk – utan hela produktionen fokuserar på hållbarhet och cirkuläritet. HiPPs mål är att producera barnmat klimatneutralt. Ett exempel på det är att man tillvaratar allt matavfall och återvinner det som biogas till den egna produktionsanläggningen. Klicka in på HiPPs hemsida och läs mer om deras arbete med hållbarhet.

Förutom ekologiskt och hållbart producerat – så är ju HiPP så himla tillgängligt. Till och med min lilla handelsbod i byn har HiPP i sitt sortiment. Så bra!

Detta är bara några av anledningarna till varför jag är så stolt över att samarbeta med HiPP hela det kommande året. Vikten av vettig mat är ju ett ämne som engagerar mig. Och jag kommer skriva om olika aspekter av barn och ätande. Ge mina bästa tips på hur vi gjort och kanske dela en och annan matnyttigt kunskap. Så länge kan ni ju förresten kolla in det här gamla blogginlägget jag skrev om hur man får barn att äta! Ni bloggläsare var dessutom himla bjussiga och lämnade i kommentarerna era egna små knep. Lästips!

En annan slags tisdagsmorgon

Vaknar tidigt av kusinerna som leker på nedervåningen. Drar på mig morgonrocken och tjocksockarna och bär Ulf på höften. Skjuter upp den tröga tunga spegeldörren som alltid sväller om sommaren. Och känner värmen från nedervåningen välla mot mig. Doften av vedspis och kaffe. Bullar som värms i ugn. Vi dricker påtår i lugn och ro medan barnen redogör för nattens drömmar. Jag betraktar termometern. Det var tre minusgrader inatt.

När storbarnen blir otåliga skickar vi ut dem att härja. -Gå upp i skogen vettja! Kolla hur många lingon ni kan hitta! Sedan klär Anna och pappa på sig blåställ och flytvästar och ror ut i den kalla morgonen för att vittja näten. Vi hoppas på fiskelycka. Har vi nog många abborrar blir det till att röka fisk ikväll.

Jag pillar in några fler vedträn i pannan. Och i tystnaden som uppstått lägger jag mig på soffan och ammar. Slumrar om ännu en stund.

Kan själv

Jag åkte till mormors hus några dagar innan pappa och min systers familj anslöt. Tog bara med mig barnen. Tvekade lite först. Var förkyld förra veckan. Skrällhosta, feber och värkande leder. Skulle jag orka köra 35 mil, storhandla och komma fram till ett utkylt hus och sätta igång och elda, slå på vatten och bära in ved. Själv med tre barn. Skulle jag?

Känslan av att inte kunna vara självständig har varit en stor sorg under utmattningen. En sorg och en skräck. Att alltid vara beroende av andra och invänta deras hjälp för att få göra det jag vill. Vara tvingad att avstå mitt hjärtas längtan om ingen annan gör den möjlig åt mig.  Det har varit hemskt. För jag är en människa som ordnar det mesta ungefär som jag vill ha det. Driver igenom det på ett sätt eller annat. Men inte under utmattningen.

Fuck you utmattningen! För nu åkte jag själv till mormor igen. Med en större packning än någonsin. Och var lite trött och vissen och med en förfärlig skrällhosta. Men förvissad om att allt det där jobbiga kunde lindras om jag fick vara här några dagar extra med barnen.

Och precis så blev det. Fredagen var ganska jobbig såklart. Men inte för jobbig. Rimligt ansträngande. Och på lördagen när jag vaknade av sol i ansiktet och tre pojkar bredvid mig i dubbelsängen. Då var jag alldeles hög. Av att ha fått längta, våga och kunna genomföra. Åka hit precis som jag önskat. Inte behövt hålla igen.

• annonssamarbete Länsförsäkringar Västerbotten •

Ta det säkra före det osäkra

Länsförsäkringar Västerbotten har varit mitt försäkringsbolag ända sedan jag flyttade hemifrån för tolv år sedan. Så småningom blev det min bank och sedan några år tillbaka är det också min företagsbank. Jag gillar Länsförsäkringar helt enkelt! Varför? Bland annat för att de är kundägda – vi kunder äger tillsammans bolaget. Inga externa aktieägare med krav på avkastning och stora vinster. Utan ett gemensamt ansvarstagande.

Deras mål är inte att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan att erbjuda prisvärda produkter och hög servicegrad. Blir det pengar över, går de till oss som kunder och delägare. Antingen i form av återbäring eller sänkta premier.

Nå väl. Vi har gjort många ombyggnationer på huset senaste åren – bland annat en punschveranda och ett garage. Så det var hög tid för mig att gå igenom min försäkring och säkerställa att jag har rätt skydd!

I somras fick jag således hembesök av trevliga Urban på Länsförsäkringar Västerbotten. Tillsammans gick vi igenom fastigheten och dess försäkringsbehov. Vi kollade hur garaget var beskaffat. Varmbonat? Kvadratmeter? Dessutom kontrollerade vi så att lösöret i vårt hus hade rätt försäkringsvärde. Sånt är också viktigt att justera. Vi tecknade ju försäkringen när vi var nyinflyttade och knappt ägde några saker. Idag är huset betydligt mer välinrett och ska såklart försäkras i enlighet med det.

I samband med besöket fick jag också många bra tips och råd om hur jag bättre kan skydda min fastighet mot skador. Vi kollade lite särskilt på sådant som är riskområden för ett hus. Om hängrännorna fungerar, om pannrummet är korrekt beskaffat, om det står rätt till med avrinning och golvbrunnar i kök och våtutrymmen.

Jag fick stjärna i kanten från Länsförsäkringar – tack vare vårt nylagda tak och hängrännor med exakt rätt lutning.

Med det här inlägget vill jag helt enkelt påminna dig om att det är viktigt att uppdatera din försäkring då och då. Särskilt vid större renoveringar och tillbyggnationer. Eller om du införskaffat lösöre som i sig kan vara väldigt värdefullt. Har du till exempel jättedyr skidutrustning, dyra sportcyklar eller instrument – ja då kan det vara läge att höja upp din hemförsäkring. För att ha ett bättre skydd vid brand eller inbrott. Ta det säkra före det osäkra, liksom.

Uppdaterar din hemförsäkring hos Länsförsäkringar Västerbotten gör du enkelt genom ett telefonsamtal. Och har du frågor och funderingar på vad din försäkring egentligen täcker kan du ringa dit och få klara besked.

Bästa veckan på hela året

Clara klädd i gul stickad tröja tittar i profil i skogslandskap.

Jag är så otroligt glad – för nu stundar min bästa vecka på HELA året. Ja, den kan nog faktiskt till och med tävla med julen i fråga om mysighetsgrad och njut.

Jag har bilen fullpackad med mat och utekläder. Har valt en ljudbok till barnen och brett smörgåsar som matsäck. Direkt när skolan slutar efter lunch sladdar jag in och hämtar dem. Sätter oss och kör längs slingriga, ensliga vägar i septembersolen. Fyra och en halv timme tar resan. Hem. För det är så den känns. Platsen där jag har mina djupaste rötter.

Det är nämligen dags för fiskevecka. Vår årliga septembertradition då min familj, Annas familj och pappa åker till mormor hus i Norrbotten. Fiskar, plockar bär, röker aborre, går skogspromenader. Grillar korv i krispig septembersol. Bastar, badar kallt, sitter uppe sent och eldar. Spelar spel tillsammans och tar en middagslur i soffan. Bakar äppelkaka till eftermiddagsfikat och kärrar in ved som legat på tork under sommaren.

Det är den friskaste, fridfullaste och mest njutbara veckan på hela året!

Vi instiftade den här traditionen efter att morfar dött och mormor flyttat till lägenhet. När vi alla längtade efter att vara mer i mormors hus – men inte riktigt visste hur och när. Så då kom vi på det – fiskeveckan! September är ju den bästa årstiden för att vara ute och njuta.

Och nu är det dags igen!

• annonssamarbete Adlibris •

En ny bra vana

Hösten är en bra tid att ta tag i nya vanor. Några nya vanor vi (peppar peppar) förhoppningsvis lyckas hålla i höst är att barnen ska “plocka” innan läggdags. Alla leksaker ska ner i lådorna, alla kläder vikas ihop. Ordning och reda, veckopeng på fredag. Kanske är detta självklarheter i mer uppstyrda hem? Men inte hemma hos oss.

Min nya vana är att försöka äta en riktig lagad lunch. Jag märker att jag är orimligt trött just nu. Det blir lätt tre koppar extra kaffe och en snålt tilltagen lunch i farten. För att jag inte orkar annat. Vilket i sin tur får blodsockret att dippa kort därefter. Det funkar inte för mig. Sömnbrist ihop med hunger ger mig ångestkänningar.

Adlibris har just nu en Hälsokampanj som ger inspiration till välmående -genom att lyfta böcker inom matlagning, hälsa och hälsosam livsstil. Det ges ju ut mycket litteratur på det området – med många olika läror. Själv är jag inte trogen någon. Jag är en typisk sån där som tycker att lagom är bäst. Däremot läser jag gärna böcker med olika inriktingar för att hitta inspiration och nya infallsvinklar.

Vego i Värdsklass innehåller 120 närings- och klimatberäknade veganska och lakto-ovo vegetariska recept. På alltifrån snabba mellanmål till smarta storkok. Det fina är att boken riktar sig lite extra till personer som tränar och lever ett aktivt liv. Och som kanske vill ställa om till mer hållbara matvanor – men undrar om den maten verkligen ger tillräcklig energi och mättnad? I boken får man svaret!

Förutom massa recept får man smarta tips och råd på hur maten kan tillagas mer klimatsmart. Samt en hel del grundläggande näringslära och fakta om hur träning och näringsbehov hänger ihop.

En annan nyhet (supersnygg sådan!) är Food Pharmacy – Näringsjägaren. Med undertiteln En berättelse om hur du curlar planeten och din hälsa genom att ta näringsjägarexamen.

Titeln är egentligen självförklarande. Succéduon bakom Food Pharmacys nya bok handlar om hur vi kan äta för att få en bättre hälsa samtidigt som vi gör gott för planeten. Jag gillar verkligen den lite pladdriga, roliga tonen och alla bjussiga sådär i-farten-tips! Vrålsnygga bilder och recept som känns annorlunda och kul.

Båda böckerna är bra läsning för mig som behöver uppdatera min repertoar på vegetariska rätter. Vi äter ju vegetariskt mer än hälften av veckans alla dagar. Men min inspiration och fantasi är inte på topp.

En annan bok (som jag dock ännu inte hunnit fördjupa mig i) är Keto av bloggaren och biohackern Martina Johansson. Hon förespråkar en ketogen kost för en bättre hälsa. Men det jag framförallt är intresserad av i den här boken är hennes tankar om att äta mer inälvsmat och fler delar av djuret. Om man nu ändå ska äta kött så känns det rimligt. Och eftersom vi har egna köttdjur är det extra relevant.

Slutligen klickade jag hem Bli Hälsoklok av Lovisa Sandström – en bok helt utan bilder, träningsprogram och dieter.

Istället är den fylld med PT-Lofsans bästa tips och lärdomar om sömn, kost och motion. Hon slår hål på hälsomyter och försöker på ett lättfattligt vis hjälpa “vanligt folk” till en mer hållbar livsstil. STORT PLUS för att boken är fylld med hänvisningar till forskningsrön och vetenskapliga artiklar!

På Adlibris finns Hälsoböcker med alla inriktningar. Som fokuserar på alltifrån sömnens betydelse, till vikten av begränsad skärmtid och ensamhetens effekter på hälsan. Klicka in och låt dig inspireras.