Kreativt kaos…

. image1002

Är inte min starka sida. Gillar mer kreativ ordning. När Anna (min syster) kommer på besök blir det däremot mycket av det förstnämnda. Shises vad den kvinnan kan dra ihop grejer. Hon har kläder och smycken och väskor och skor att fylla en ICA Maxibutik.. Jag tycker att jag har mycket grejer. Men där ligger jag i lä. Hursom. Där hon jobbar är det befriande rörigt för en städmaniac som mig. Bilderna är en smygtitt från vårkollektionen! Mycket äpplen blire!

barnvälsignelse

Idag har jag varit på min bästis barnvälsignelse. Milly är bara några månader gammal och alldellens bedårande. Eftersom att de inte praktiserar barndop i pingstkyrkan så var det en barnvälsignelse istället. Väldigt sympatiskt tycker jag. Dopet är ju ett troendedop. Och hur ska man veta ifall barnet vill döpa sig eller ej när det bara är en liten plutt? På barnvälsignelsen ber istället församlingen för barnet. Och sedan är det fest. Vi har suttit och fikat i trädgården och gått på tipspromenad med Milly som ämne. Jag hade sju rätt av tio vilket inte var illa pinkat!

I alla fall. Sjukt kul att träffas och vara söndagschica och ha ett gardenpartyaktigt fika. Dåligt om skarpa bilder dock!

image999
Mamma, Pappa, Milly

image998
Jag och bebben!

image1001
Jag och Jakob

Förövrigt är mina kläder:
Klänning: Mosters studentklänning från 60-talet
Hårnät, Skor, Väska: Vintage

Och Jakobs
Kavaj: Tiger
Chinos: Pour
Piké: Ralph Lauren
Skor: Bombay, baby!
Halsband: Anna Kristina

Lyckebo

Woho. Hemma från midsommar på Lyckebo. Firat i dagarna tre med 40 människor och fyra hundar. Bastat, badat, solat, läst flickböcker, pratat stunt, sjungit och spelat. Ätit kopiösa mängder paj och varit allmänt sunkig. Inte en enda bild på min midsommarstass lyckades jag knipa heller! Ni får nöja er med lite andra bilder. Jag fick förövrigt en blodigel på foten när jag badade. Djurterror!
image994image996
image997image995

Dissa din Duktiga Flicka

Förut beundrade jag människor med outsinlig energi. Den typ av människor som hinner allt och är med överallt. De individer av människosläktet som benämns som Duktiga Flickor. Det gör jag inte längre. Jag vet att ingen människa i längden hinner allt. Eller ens ska hinna allt. Att det ens är meningen.

Jag spenderade mina sista fem år i skolan med att springa omkring som en skållad råtta och oroa mig för allt och inget. Med ständig magkatarr, prestationsångest och huvudvärk. Jag jobbade varje lördag under tre år och använde söndagen till att plugga. Samtidigt var min mamma svårt sjuk. Under tiden oroade jag mig över om jag dög. Om jag skulle hinna? Vad alla andra människor i min ålder gjorde? Om de hade roligare än mig? De hade de säkert!

När jag tänker på det blir jag illamående. Jag slet och kämpade i flera år. Jag var så himla Duktig hela tiden. Men det insåg jag inte då. Jag tyckte att jag var lat och slö och onyttig. Slacker var min hemska självbild och när min psykolog berättade att jag var svårt insjuknad i "DuktigFlickaSyndromet" så vägrade jag tro på det. Jag var ju dålig! (typisk tanke för en Duktig Flicka).

Nu beundrar jag en helt annan typ av människor. Jag är fortfarande en Duktig Flicka. Men jag har omvärderat vad en Duktig Flicka är för någonting. En Duktig Flicka är jag när jag säger Nej till att jobba mer än nödvändigt. Jag vet att jag skulle orka, men jag säger nej i förebyggande syfte. Jag skulle ha mer cash om jag jobbade mer. Men jag hinner inte jobba, för jag ska leva! Och vad ska jag med pengar till om jag inte har tid att leva? Jag är en duktig flicka när jag inte bry mig om hur duktiga andra flickor är. Eller vilka som hänger med vilka. Jag väljer mina vänner som russin ur en kaka. Jag är en Duktig Flicka när jag lägger mig med en Elle och en chokladbit istället för att städa huset. När jag sover om jag är trött och äter när jag är hungrig och ger blanka fan i vad alla andra pysslar med en fredagkväll. Jag vill leva mitt liv så här. Jag orkar inte jaga runt efter det roliga. Partyt är ju ändå där jag är!

Kära Duktiga Flicka. Jag vet att du sitter där och läser. Du tar givetvis inte åt dig ( vilken Duktig Flicka ser sig själv som duktig?) Men ifall du skulle råka ha lite sjukdomsinsikt ställer jag dessa frågor: Vem tackar dig för att du stressar dig igenom livet? Vem tackar dig för att du ligger sömnlös på nätterna? Vem kommer att finnas där när du är utbränd av andra människors fodringar? Ingen!

Kära älskade Duktiga Flicka. Detta vill jag att du ska veta:

Det går alltid fler tåg.
Det kommer alltid fler chanser.
Välj en egen väg. Det finns redan så många andra.
Din kropp är ingen dödlig sjukdom.
Andra människor har inte särskilt roligt. Det bara verkar så.
När Gud skapade världen vilade han den sjunde dagen. Till och med Gud behöver vila. Helga vilodagen!
Det går fler tåg.
Nej är ett välsignat ord. Använd det så mycket att det plötsligt finns tid att säga Ja.
Att någon är bra gör inte dig dålig. Faktiskt!
Det går fler tåg.
Även Beyonce har diaree ibland
Och du, tanken är att livet ska njutas så ofta som möjligt. Det ska inte vara en plåga.

Och så mitt valspråk:

Du skulle inte oroa dig så mycket för vad folk tänker om dig om du visste hur sällan de tänker på dig!

Amen

felicity huh?

image967

Ikväll blire middag ute. Grektiskt skulle jag tro. Trevligt värre – men först lite vintageshopping! Skolavslutningen var mysig som väntat, men jättelång, som väntat. Ligger med den otroliga huvudvärken och smäller i mig Felicityavsnitt på Felicityavsnutt från säsong 2.

Tjipp!

Blus: tant Märtas
Scarf: Vintage
Människa: Moi!

favoritlådan

image960

Jag tänkte visa vad skokartongen som blev över från mitt skofynd hos Märta (förförra inlägget) nu används till. Jag kunde lixom inte slänga den utan tog tillvara kartongen på ett annat sätt. I den förvarar jag några av mina käraste ägodelar: Mina handskrivna brev! Gratulationskort kärleksbrev och små handskrivna lappar från nära och kära. Blir så glad av att titta i den!

Ett gammalt fynd!

image956

Vill bara visa förra sommarens bästa fynd! Dessa ljuvliga dansskor hittade jag i tant Märtas numera övergivna hus i norrlands inland. Aldrig använda och i orginalkartongen, inlindade i silkespapper. Perfekta i storlek och otroligt välgjorda. I kartongen låg dessutom ett par utsökta silkesstrumpor. Kan det bli bättre? Jag älskar dem!

Underbaraclaras secondhandguide

Flera läsare skriver till mig och vill lära sig hur man hittar saker på second hand. Eftersom att min garderob består till 90 procent av secondhand och ärvda grejer, så man kan säga att jag har vanan inne! Såldes, här har ni Underbaraclaras secondhandguide:

* För en lyckad secondhandshopping gäller det att intala sig "jag kommer inte hitta någonting, jag kommer inte hitta någonting, jag kommer inte hitta någonting," Skrockfullt men sant. Du hittar aldrig det du letar efter när du handlar secondhand. Därför är det bäst att inte leta utan gräva förutsättningslöst!

* Jag handlar aldrig second hand i dyra, utplockade eller nischade butiker. Där kan man ju inte göra några fynd! Det ska vara billigt för att vara ett secondhandfynd! Vanligen kostar mina klänningar mellan 40 – 100 kronor . Såklart kan man ju betala mer för riktigt fina grejer. Men secondhand ska vara billigt för att jag ska fynda.

* Jag handlar inte i de färdigutplockade butiker som storstäderna kryllar av. Det är ju ingen sport att hitta någonting snyggt på Judiths secondhand, när butiksbiträdena redan plockat fram det snygga åt en.

* Ofta tycker jag att ju rörigare desto bättre. Utrusta dig med tålamod och vattenflaska! Ju mer skrot som finns desto mer skillad måste man vara för att hitta guldkornen, och desto fler guldkorn till mig som orkar leta!

* Som med all shopping, i synnerhet secondhand, så rekommenderar jag att man har bekväma kläder som är lätta att ta av. Ibland finns inga provhytter och man får kränga på sig plagget gömd i något hörn. Inga vidriga kalsongtajta jeans med andra ord.

* Mina bästa fynd har jag gjort i små byhålor. Mindre samhällen = lägre modegrad, och därav mindre konkurrensen om fynden. Och bättre priser!

* Jag shoppar alltid secondhand själv eller med min syster. Om båda vill köpa samma sak kan vi alltid uppnå en fredlig lösning. Kompisshopping är annars ett No No när man handlar unika grejer i enstaka exemplar. Konflikter kan uppstå.

* Jag tar med mig tjugo plagg i provhytten på en gång. För att hitta något måste man prova mycket och inte vara så låst i vad man är ute efter.

* Läs på etiketterna noga. Ibland kan man stå och tumma på en värdefull Chanel utan att man vet om det. Om man inte kan ha den själv kanske man kan sälja den vidare på tradera!

* Lite tvättråd: Det vanligaste som folk frågar mig om, är hur man får bort den äckliga och använda känslan på secondhandkläder? Well, köp aldrig saker som inte känns fräscha. Det finns mycket bra secondhand att man har råd att vara kräsen! Och köp bara det som kan tvättas och som känns rent från början. Det här kan låta lite äckligt, men lukta alltid noga på kläderna, speciellt efter eventuell inpyrd svettlukt. Den går inte bort ifall plagget inte kan tvättas i minst 40 grader. Tro mig, jag har försökt! Secondhandlukten brukar däremot gå ur efter ett par dagar när man tvättat och vädrat kläderna. Undivk hemska material som acryl, som är luktfria i butiken men börjar stinka när man har på sig dem.

I övrigt är det fjantigt med folk som tycker att "det är äckligt att handla på secondhand eftersom att man köper använda kläder". Åh, herrejemines! Vet ni inte hur vanligt det är att folk köper hem plagg från H&M över helgen, går ut och partar i dem och lämnar tillbaks dem på måndagen? Är det mindre äckligt? Och det ska jag säga, att folk skulle chockas om de visste hur nyupppackade kläder i butiker kan lukta. Nyproducerade kläder är fulla med giftiga ämnen. Ibland stinker kläderna ciggaretter, bensin och aceton. Och när man tvättar kläderna kommer gifterna ut i svenska sjöar och vattendrag. Är inte det äckligt så säg? De allra flesta gångerna är secondhand att föredra!

* Slutligen: Tveka inte! Hittar du någotning som du känner att du verkligen vill ha bör du slå till. Annars kommer du ångra dig. Det är väldigt sällan jag förköper mig på second hand. Oftast ångrar jag det jag inte köpte. Men har jag gjort en dålig affär så glädjer jag mig med att pengarna i alla fall fick komma till frälsningarméns eller röda korsets nytta (myrorna och kupan) (mycket roligare än att bittert ångra de där skorna du lurades att köpa på rea från Bianco, som du omöjligt kan gå i och som inte glädjer en enda människa, allra minst dig själv) Om du handlar använt så gör du en bra gärning. Kläderna är miljövänliga, unika och bidrar inte till konsumtionen! Vilken fantastisk shoppingkombo!

Hey LoppisHo' Go out and spend your dough!

brevskörd

image955

Dagens brevskörd efter jobbet gjorde mig glad. I helgen blir det sträckläsning, jojomän.

Kvällen spenderades med bönegruppstjejerna och det var super. I försenad födelsedagspresent fick jag kokböcker och valfri skönhetsbehandling på salong. Vilka vänner man har!!

Nu äre lite anime och sedan gonatt.

Tjusiga underbyxor

image947image946image948
image945

Jag ogillar att köpa underkläder av flera anledningar. Den viktigaste är dock att underkläderna som säljs är så fula. Dessa hiskeliga hankypankyimitationer av ett original som redan är fruktansvärt i sig själv. Fula snobbentrosor och BHar av sliskig syntet gör mig illamående. Jag vill ha romantiska underkläder! Och inte som i raffsett och stayups utan romantiska underkläder som i sekelskifte eller femtiotal. Jag vill ha trosor med hög midja och söta volanger. Tänk Carl Larsson, tänk Maddiken, tänk Grease. Trosor som snarare benämns som underbyxor. Sådana vill jag ha! Men det finns ingenstans. Lindex har en del söta varianter som tyvärr är av kass kvalite med låg midja. No no!

Som tur är kan man ju sy sina egna rara mammeluckinspirerade trosor. På översta bilden syns mina sådana. Söta och sensuella på ett subtilt sätt. Kan man inte sy själv kan man handla från Made by Noemi, som gör underbara underbyxor med hög midja. Kika där. På poshgirlvintage.com har de också fattat galoppen. De nedersta bilderna är lånade därifrån. Mer Grease än Maddiken, men lika tjusiga. De röda är ju helt underbara, men pojknamn som Jimmy och Clark broderade på. Kan de bli bättre?