Logga Underbara Clara
• Reklam Norrmejerier •
6 maj, 2025

Visste du att redan på vikingatiden konserverade bönderna mjölk genom att tillsätta mjölksyrabakterier till färsk komjölk? Resultatet blev det vi idag benämner som filmjölk. Här i norra Sverige kallades det för tätmjölk – eftersom tätört användes till själva syrningsprocessen. Jag har äldre släktingar som fortfarande använder begreppet tätmjölk när de pratar om fil.

De olika gårdarna hade sin alldeles egen tätmjölkskultur. Varm mjölk direkt från kons spenar hälldes i ett ämbar bestruket med tätmjölk från tidigare satser. Efter några dagars mognande var filmjölken redo att dricka. Näringsrik och lätt att ta med sig när man skulle ut på skogsarbete eller till fäboden.

Tätmjölken ansågs nyttig, sårläkande och bra för magen. Och det tanken lever fortfarande kvar. Vem har till exempel inte fått höra att de ska dricka fil vid magsjuka eller semestermage?!

På sjuttiotalet bestämde sig professorn Stig Holm, vid Umeå Universitet för att undersöka de olika gårdarnas tätkultur närmare. Under några år samlade han in och frös ner tätkultur från en mängd olika gårdar i Västerbotten. Tio år senare började proverna undersökas systematiskt, för att isolera mjölksyrebakterierna och hitta de bakteriestammar som hade bäst förmåga att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier.

Bland alla tätmjölksprover fanns det ett från en gård i Skellefteåtrakten, som utmärkte sig som särskilt kraftfullt. Den bakteriestammen patenterades och fick namnet Lactococcus Lactis L1a och låg till grunden för det som sedan blev Verum® Hälsofil från Norrmejerier. Fortsatt arbete ledde till att även Verum® Hälsoyoghurt utvecklades.

När jag var liten drack min hälsomedvetna mamma jämt Verum Hälsofil till frukost – och vi fick äta det när vi blev sjuka. Jag tyckte inte om den syrliga smaken som barn, men nu gillar jag den!

Och nu för jag den goda vanan med Verum vidare till mina barn. Men som tur är kommer Verum yoghurt nu i många olika goda smaker – så att familjen kan njuta vid varje frukost.

Folkes favorit är den nya smaken Verum Aloha Upload Yoghurt, med ananas, guava och aloe vera.

Uffe gillar Blue boost med blåbär, granatäpple och acai lite extra.

Verum är krämig, med perfekt syra och finns i flera goda smaker som också känns lite kul och otippade. Man kan äta den precis som den är eller med müsli. Givetvis finns också Verum fil och yoghurt som naturella om man föredrar det. Och då tycker jag att det är gott att skära ner lite färsk frukt i filen.

Tänk att Verum innehåller 10 miljarder goda bakterier per deciliter yoghurt?! De nya smakerna innehåller också 30 % mindre socker än andra fil- och yoghurtprodukter på marknaden.

Verum stöttar immunförsvaret eftersom den är berikad med vitamin C, som bidrar till immunsystemets normala funktion och skyddar cellerna mot oxidativ stress. Samt Vitamin D, som bidrar till immunförsvarets normala funktion. Yoghurten är dessutom extra rik på kalcium som bidrar till matsmältningsenzymernas normala funktion.

Verum görs på 100 % norrländsk mjölk, som har ett naturligt lägre klimatavtryck. Och Norrland är faktiskt en utmärkt plats just för att driva mejeri på! Våra ljusa sommarnätter ger snabbväxande gräs och klöver med ett högt närings- och energiinnehåll. Och tack vare våra kalla, långa vintrar har vi mindre problem med skadedjur och behöver använda mindre växtskyddsmedel.

De norrländska mjölkgårdarna har också en större andel vallodling än den genomsnittliga mjölkgården. Det är väldigt bra – eftersom att vallens stora rotsystem bidrar till kolinlagring i marken. Och givetvis ägs Norrmejerier av de norrländska bönderna själva och är det största, helt svenskägda mejeriet i landet.

Så att inleda dagen med en tallrik Verum är verkligen en god vana, ur alla perspektiv!

Vilken smak är din favorit?

5 maj, 2025

Hade den där kliande oron i kroppen imorse. Av begynnande kontrollförlust. Har manuslämning till Hemmets Almanacka, ett helt gäng sponsrade samarbeten som ska in. Ska till Stockholm och baka i Nyhetsmorgon, har lovat att hjälpa till på en gudstjänst, Bertil har teateruppspel, jag behöver fota kompletterande bilder till boken och allt är lite upp och ner…

Så jag gjorde som jag brukar: Kokade en kopp starkt kaffe, satte mig vid det rentorkade köksbordet och tog fram min veckoplanerare.

Jag som har allt i huvudet och datorn i vanliga fall tar till papper när det verkligen kniper. Så att jag kan få en tydlig visuell överblick.

Senast jag använde min veckoplanerare var vecka 48. Ett gott betyg att den inte har behövts på hela våren. För även om jag stundtals har haft en hög arbetsbelastning så har det mest varit sammanhängande bokarbete och inte tusen olika bollar att springa på. Och det är lättare att fokusera på en stor sak sak än många små.

Men nu satte jag mig och började pytsa ut allt som ska ske de närmsta tre veckorna. Sedan gick jag igenom min assisent Charlottes dokument, med uppgifter och frågor jag behöver besvara. Sedan började jag skissa på vad jag ska göra när. Och efter att ha arbetat på med detta i några timmar såg veckoplaneraren förfärligt kladdig och rörig ut. Men insidan var betydligt lugnare. Det här ska nog gå!

5 maj, 2025

Så härligt med en riktigt låååååånghelg! Kände mig ledig redan i onsdags, eftersom så mycket tid gick åt till att ordna inför Valborgsfirandet. Därefter hälsa på farmor och demonstrera på torsdagen, som då kändes som en söndag! Sedan vaknade jag på fredagen och ledigheten bara fortsatte.

Jag tog en mängd bilder från fredagen, lördagen och söndagen. Men när jag redigerade dem insåg jag att de föreställde i princip samma sak: matrummet! Nåja. Ni får hålla till godo ändå.

Jag hade i alla fall en lugn och trögstartad fredagsmorgon, men efter lunch kom Elina och hennes dotter Iris ut och hälsade på. Jag bakade tigerkakan från Claras Kakbok och den är helt suverän! Sedan svängde jag ihop scones, eftersom vi inte hade något gott bröd hemma.

Ute var det dimmigt och kallt, så att baka var en lämplig syssla.

Gjorde en smoothie, ställde fram honung och lagrade ostar. Skar upp flortunna äppelbitar och krispig gurka och så fikade vi.

Scones är verkligen det bästa receptet att behärska när man bor på landet, gott bröd är svårt att få tag i och man får (hyfsat) oväntat besök.

Dukade med en broderad folkloristisk duk, Mon amie och Vinranka i en härlig mix.

Tekanna med tehuva. Varför gör jag inte tekannor till mig själv lite oftare? Så trevligt att ha en hel balja att gå runt och fylla på ur.

Det är så fint när jag tänker på att jag känt Elina sedan jag var sexton. Och att våra barn nu leker ihop. Och att Elinas storebrors dotter Dahlia är bästa kompis med Folke. Det trodde jag inte när den där Värmlandsfamiljen kom till Umeå. Trodde nog att vi knappt skulle hålla kontakten efter gymnasiet. Att de skulle flytta härifrån. Så glad att det inte blev så!

Mycket att avhandla och inmundiga.

Och efter fikat försvann barnen ut för att leka blindbock på studsmattan. Jag och Elina tog en långpromenad i den fuktiga skogen. Promenaderna har blivit så härliga sedan skogen smälte fram.

Sedan satt vi och surrade i flera timmar, innan jag fick ändan ur vagnen och började laga middag. Men det glömde jag att fota.

På lördagen kom farmor ut och hälsade på.

-Farmor någon gång vill jag att du ska köpa för mycket lördagsgodis till oss.

Folkes fromma önskan hade hörsammats. Vi hällde upp alldeles för mycket på ett fat och mumsade i oss över ett parti 500 och Finns i sjön.

Sedan åkte jag och veckohandlade.

Och farmor och barnen studsade studsmatta och lekte ritleken.

På kvällen valde jag ett varmt bad och bok framför en film. Jakob och barnen såg Tillbaka till framtiden.

På söndagen vaknade jag och hade en otrolig lust att göra någonting! Hade planerat att ta fram utemöblerna, men det hade snöat under natten och blåste iskalla vindar. Behövde verkligen städa det äckliga kylskåpet – men för att få ork till det behövde jag först göra någonting roligt som gav energi. Bestämde mig för att möblera om matrummet. Tömde vitrinskåpet på allt vingligt så att jag skulle kunna skjuta det över golvet utan att någonting gick sönder.

Skruvade ner tallrikshyllan och bytte plats på den. Kände mig inspirerade av den här möbleringen och tänkte prova den ett tag.

Fortsatte sedan med köksbänksstädning och rens. Och så ringde Elina och ville gå en promenad.

Snön hade smält bort men det var kallt som tusan och på promenaden kom det ideliga hagelskurar.

Värsta sortens majväder. Blåsigt och svinkallt. Men Essa var peppad och jag fick röra på fläsket i alla fall.

Ska det aldrig ta slut på samtalsämnen mellan mig och Elina? Nej aldrig! När vi pratat färdigt om våra själsliv och innersta längtan övergår vi till att prata städrutiner och middagstips. Och det är minst lika trevligt. Jag beklagade mig över hur dålig jag är på baljväxter och Elina tipsade mig om vad jag borde göra.

Jag svängde ihop en pastasås. Ugnsrostade först morötter så att de nästan blev lite svarta. Stekte lök i en gryta, adderade lite tomatpuré och la ner en tetra blandade bönor. Kokade pasta och tog stärkelserikt pastavatten och hällde på bönorna. Mixade nästan slätt med en mixerstav, tillsatter morötterna och mixade lite pyttelite till. Ner med vitlök, kryddor och en burk paprikapesto. Mer kryddor! Och sedan varva såsen med den färdiga pastan. Avslutade med riven Västerbottensost jag hittat i kylskåpsstädningen.

Blev riktigt gott!

Glömde fota den nya möbleringen när den blev klar.

Men det blev så trevligt. Älskar hur glada mina barn blir varje gång jag möblerar om.

-Shit vilken najs stämning det är här nu mamma!

Alla mår bra av lite nya energier tror jag.

Avslutade långhelgen med ett träningspass på gymmet i byn. Och med att gruva mig lite för närmsta jobbveckorna som blir rätt intensiva.

Och det var helgen (men mest matrummet) i bilder, det!

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.