En morgon när Folke var omkring tre år och jag skulle hämta upp honom ur sängen – då såg tapeten ut så här. Han hade hittat en kant i tapeten och helt enkelt börjat pilla, slita och dra tills den lossnade helt. Jahopp. Så har rummet fått se ut fram tills nu. För samtidigt som Bertil fick ett eget rum fick Folke flytta tillbaka till sitt gamla krypin där han sov som liten. Och då fick han såklart välja en ny tapet till det rummet. Ett litet rum med ett litet fönster men i ett härligt söderläge. Folkes enda önskemål var att det skulle vara guld på tapeten.
Okejdå. Jag plockade fram några tapetalternativ med guld i och valet föll på den här som heter Apelviken. Blev riktigt mysigt. Det är som ni ser ett riktigt yttepytterum men det rymmer det viktigaste – en egen mysig sov-vrå, nattygsbord och ett skåp för legobyggen.
Ovanför sängen hängde jag en papperslanterna jag köpt på loppis, en otrolig gammal skolplansch med insekter och en pappersgirland från Sandbergs Pappershandel
Bor man som vi i ett gammalt hus med många konstiga vinklar och vrår så får man trolla med planlösningen. Att slå ut väggar och göra stora rum tycker jag att man ska vara försiktig med då man lätt förlorar charmen på kuppen.
Barnen har ganska små egna rum men ett större gemensamt lekrum utanför – där man kan hålla till när fler barn kommer på besök eller man känner behovet av vildare lekar!
Folkes rum är som att kliva rakt in i solen! Så skönt att båda storpojkarna nu fått varsitt eget rum med fräscha ytskick i en stil som de gillar. Så nöjd att jag svängde ihop det själv också. Tog en dag per rum ungefär så det var verkligen ingen oöverstiglig utmaning.
Puss och trevlig helg på er. Jag är riktigt jäkla förkyld (men har tagit ett negativt covid-19 test) så jag försöker hitta lugna saker att roa barnen med samtidigt som jag får vila. Favoritprogrammet Trädgårdsstider i soffan står på schemat för mig och pojkarna!
I oktober när sommarblommorna frusit bort – ja då fixade jag höstfint vid entrén. Pumpor, ljung, stora kvistar tall, granris och så maaassor av mossa.
Det finns ingen hejd på hur kul det är att göra fint här! Och sedan får det stå kvar – snön täcker över det.
Först litegrann
Sedan mycketgrann.
Tills allting plötsligt tinar fram till våren
Och farstubron ser ut som en majbrasa i vardande.
Pumpa som dekoration har så att säga tappat sin charm
Och ljungen ser ut som håret på ett mögligt penntroll.
Ändå tycker jag att det finns något njutbart med förfallet. Att låta det tina fram och se riktigt bedrövligt ut och gå och störa sig. Och sedan plötsligt göra en total makeover. Så här:
Hejhej gamla farstubro. Renborstad, skurad och redo att dricka kaffe i vårsolen på!
Här trängs penséer och påskliljor och på dagarna flyger det runt fullt av hungriga nässelfjärilar och bin
Det fina med penséerna är att de frösår sig och sedan dyker upp på grusgången som små glada utropstecken. Då plockar jag blommorna och fryser in till vackra isbitar, dekorerar fruktsallader, tårtor och efterrätter med. Penséer är billiga att köpa och med lite näring håller de nästan hela blomstersäsongen. Påskliljorna gräver jag bara ner i rabatten sedan.
Så härligt (och viktigt) att erbjuda något blommande till alla pollinatörer som är i farten den här tiden! Och så härligt (och viktigt) att erbjuda sig själv och alla andra som hälsar på en blommande, välkomnande entre.
Blev så glad när den här boken kom med posten innan påsk. Jag har tjuvbläddrat i den hos en vän och tänkt klicka hem men istället skickade fina Erica Åberg boken till mig. Byggnadsvård – hur du får tid, råd och kraft att restaurera ditt hem
Den här boken skulle vi haft när vi köpte vårt hus. En perfekt gåva till alla som funderar på att köpa eller precis tagit sig an ett äldre hus och vill renovera det på ett hållbart, miljövänligt och tidstypiskt vis.
Det jag gillar med Erikas byggnadsvård är att hon inte är dogmatisk. Det finns många byggnadsvådsböcker på marknaden men de flesta ger mig ont i magen och stresspåslag över alla fel, måsten och ajabajan. Där har ju min kompis Ulrika som är både byggnadsvårdare och arkitekt erbjudit en sund motvikt och rimlig medelväg för mig. Och det tycker jag Erika Åberg också gör. Hon är aldrig kategorisk utan lyfter fram många olika perspektiv på renovering av äldre hus. Ger mig lust och hopp istället för dåligt samvete!
Boken lyfter praktiska tekniker och steg-för-stegbilder på hur man putslagar en murstock eller gör en färgtrappa – men också jämställdhetsfrågor och äktenskapliga råd för minskad konfliktnivå. Alltihopa sånt som är viktigt när man lever i ett renoveringsprojekt som kanske är ens stora livsdröm – men däremellan också ett stort stressmoment.
Ja det var dagens boktips från mig, det <3 Kan förresten tipsa om att Erikas instagramkonto också ger massa bra inspiration och knep kring renovering!
Det ekar lite tomt i storebrors rum för han är i sin kompis stuga några dagar. Så märkligt att ha ett storbarn som utan att blinka eller tveka reser bort från oss. Det är honom väl unt. Att vila upp sig från småbrorsorna
Jag kom på att jag nog inte visat hur hans rum blev. Bertil önskade sig ju ett eget rum i julklapp och för några veckor sedan kom de sista detaljerna på plats. Han fick välja tapet helt själv och drömmen var att det skulle kännas som att sova i en skog. Och det kan man ju säga att han lyckats med. Tapeten Pomona gör rummet varmt och mysigt och grönskande.
Vi rev ner den gamla våningssängen Jakob byggt och ställde in järnsängen igen.
På väggen hänger en fin tavla vi fick i inflyttningspresent när jag och Annakarin startade studion. Det är Frida som gjort min banner som målat den! Väggen på hyllan och den lilla postern kommer från Ikea och var en tioårspresent
Jag tapetserade rummet på en dag. Plockade ut allt på morgonen, tapetserade och ställde in alla möbler igen lagom tills att Mellofinalen sändes på teven den kvällen.
Mina storbarn är helt inne i Minecraft så behoven i barnrummet har förändrats. Mindre leksaker önskas men däremot ett stoort bra skrivbord att spela, pyssla, måla vid. Så ett sånt byggde vi av en gammal bänkskiva och några hopsnickrade konsoller av spillvirke. Orkar jag kommer jag måla in bänkskivan någon dag. Men till vidare får den vara precis som den är!
Men av några spillbitar tapet satte jag piff på det slitna gamla bokskåpets dörrar….
Det knäppa? Det knäppa med hela den här rokaden är att barnen var supernöjda med att få varsitt eget rum efter att ha delat sovrum i flera år. Nöjdheten varade i ungefär fem dagar. Sedan fick Folke flytta tillbaka in i sovrummet och nu sover de skavfötters igen i samma säng. Syskonkärlek!
På min instagram visade jag häromdagen en ganska saftig före/efterbild på vår punschveranda innan den städades ur efter vintern. Besparar er den synen och visar den istället nyinvigd! Är så jäkla LYCKLIG att den är nyskurad, med rentvättade trasmattor och nystruken duk. Fönsterputsningen kvarstår dock tills det blir varmare. Tar väl sisådär en vecka att putsa den här verandan!
Igår satt jag här ute och arbetade hela dagen, tog zoommöten och ringde viktiga samtal och planerade upp våren. Min bästa plats i huset från mars-juni (sedan när det är sommarvarmt är jag ju ännu hellre utomhus).
Har påskpyntat på verandan och bär in och ut mina käraste pelargoner varje dag. Så att de ska få rikligt med sol på sig. Tycker det känns lika tillfredsställande som att ge hungriga barn mat.
Eftersom det var våffeldagen hade jag gräddat våfflor i långa banor. Samt stekt prinskorvar. Utifallatt Folke plötsligt inte gillar våfflor. Han är lite egen på det sättet. Det är inte mycket som slinker ner – inte ens Barns Favoritmat™ eller ens godis nödvändigtvis. Vad som är gott skiftar också från dag till dag. Frysta bär och prinskorv är det enda man vet säkert kommer passa. Synd jag inte är mer lik på honom kan jag känna!
Hela fina familjen. Jakob i arbetsbyxorna direkt från gården där Essa rullat sig i en gödselstack. Men hellre det än det älgkadaver hon upptäckt nere på åkern.
Våfflorna fick tack och lov godkänt av herr Guide de michelin
Eftersom jag är på upploppet av sockerfastan blev det istället våfflor med gräddfil, rödlök och rom för mig. Fy FASIKEN så gott!
Barnen åt våfflor med nykokt svartvinbärssylt och grädde. Har förresten insett att svartvinbärssylt till och med klår blåbärssylt till pannkakor och våfflor. Tur jag har massor i frysen.
Vi skålade i mjölk och firade vårfrudagen och det faktum att verandan nu är invigd för säsongen. Här ska vi sitta många sköna dagar under månaderna som kommer.
Hej på er. Nu är det då äntligen dags för DET STORA KÖKSINLÄGGET! Med betoning på stort – för här snålas inte med bilder! I tisdags blev köket äntligen klart med de rätta knopparna och det sista småfixet. Så nu känner vi oss som hemma. Och samtidigt ändå inte?
Jag blir nämligen så fruktansvärt förvånad och glad när jag ser köket och inser att det är mitt? Ska jag verkligen få ha det så här fint? Praktiskt? Genomtänkt? Är det HÄR jag bor?
Jag kan nästan inte tro det. Suckar av glädje när jag kommer ner här på morgonen och ser den renstädade diskbänken, den glada gula panelen och alla små praktiska detaljer som gör vardagen enkel.
I grunden har vi behållit samma planlösning som förut med en lång, sammanhängande arbetsbänk framför fönstret. Men diskho och diskmaskin har bytt plats för bättre arbetsflöde. Och som ett plus ser man numera ut när man diskar. Dessutom har vi adderat en köksö!
Köksön står på ungefär samma plats som tidigare bord brukat stå på. Men vi drog ut den en bra bit i rummet. Så att köksön blir ett centrum man kan röra sig kring. På andra sidan köksön finns sittplatser så jag letar nu efter några fina höga pallar så att vi kan sitta här och käka frukost eller barnen kan göra sina läxor medan jag brassar middag.
I de djupa, mjukstängande lådorna i köksön har vi porslin (som barnen själva kan nå – hallelujah!) och bestick och sånt. Marbodal har ju fina träinsatser man kan ha istället för plast men alltså ärligt talat? Jag mysryyyser typ av tanken på hur praktiskt det kommer vara att städa här. Bara ta ut besticklådan och skölja av den i duschen.
Vi har förutom Marbodals duktiga köksdesigner Caroline också fått hjälp att fatta beslut kring köket av vår kompis Ulrika som är arkitekt och byggnadsvårdare (hon ritade ju tex vår punschveranda). Hon har hjälpt oss tänka kring färgsättning, lister, köksblandare och knoppar. Vi lurade länge på vilka knoppar som skulle vara fina till skåpluckorna. Och vi kom fram till att träknoppar inmålade i luckans färg skulle bli enkelt, vackert och “understated”. Är så glad för det beslutet nu när jag ser hur det blev. Knopparna hittade jag efter mycket letande på Norrgavel och sedan har de spraymålats för att matcha luckorna.
Smegspisen med gas hade vi sedan förut – vi köpte bara till en matchande kökssfläkt från samma märke. Tycker att det moderna funkar fint ihop med det äldre. Som Ulrika så klokt konstaterade -Så länge allting funkar och blir vackert ihop behöver man inte bry sig så mycket om vad som är tidstypiskt och inte. Och bara det att ha en fungerande kökssfläkt med utsug genom väggen istället för med ett kolfilter? Mind blown!
Och det är ju ett kök med moderna funktioner som vi har velat ha. Just för att få det superpraktiskt och lätt att leva i. Samtidigt gillar jag äldre tapeter, bröstpanel, gamla grejer och avskavda ting. Och det behöver inte finnas någon motsättning i det.
Jag har hela tiden vetat att jag vill ha ett kök som går i varma gulbruna nyanser och det känns som att vi hittat rätt.
Valet föll på Marbodals Svanenmärkta kök Form. Vi köpte det i den beigegrå färgen Sand (inte olik den vi har inuti vår veranda) som är fantastisk eftersom den skiftar utseende med ljuset. Ibland ser den grå ut, ibland beige och ibland nästan lite grön. Precis som sand på en strand. Vi valde ett pluskök med platsbyggd känsla och utanpåliggande golvsockel.
Bröstpanelen blev en smal pärlspont med en rejäl golvlist och krönlist. Som sedan målades i linoljefärgen Ottosons Sandgul. Är så KÄR i nyansen. Den är lite väl blank fortfarande – men linoljefärg blir mattare med tiden så jag tror den kommer landa perfekt om någon månad.
Bröstpanelen gjordes också mycket högre än innan – även det ett manér lånat från äldre kök. Den når upp till ungefär 2/3 av väggen medan den tidigare knappt nådde till hälften.
På den här väggen stod tidigare två högskåp som dolde kylskåp och städ. Vi adderade ett till och tvärtemot vad jag var orolig för blev det luftigare på kuppen. Skåpen blev liksom en hel vägg istället för en otymplig möbel. I det vänstra skåpet finns en liten frys från Cylinda och ovanför den skafferiet. Vi som aldrig haft frys i köket (men har tre frysboxar i källaren) njuter så av att enkelt kunna frysa in matrester, bröd, istärningar och annat man vill ha nära till hands och ta fram enkelt.
I det mellersta skåpet står ett integrerat kylskåp från Bosch som vi hade sedan tidigare – och i det högra skåpet står vår gamla micro i en höjd så att barnen kan tina sitt eget bröd direkt från frysen och göra mellis utan att vi behöver rycka ut. Där i har vi också vårt städskåp.
Porslinslampan ovanför diskbänken satt i vårt förra kök och blev fin här med. Linoljefärgen är en tålig färg som klarar en del väta och stänk. Dessutom är diskhon placerad lite längre ut från väggen än vanliga diskhoar är – detta eftersom att vi valde en tio centimeter bredare bänkskiva än vad som är standard.
Ända sedan jag hörde TV-kocken Leila tipsa om det har jag tänkt att jag ska göra så själv någon gång. Och det gjorde HELA skillnaden. Fattar inte att de där centimetrarna kan göra sån skillnad men det gör de verkligen? De gör det möjligt att ha redskap, oljor, bunkar och sånt stående framme på bänken utan att arbetsytan äts upp.
Själva bänkskivan blev en av hårdvaxoljad ek från LG Collection. Och var det någonstans vi lyxade så var det här. Vi visste nämligen att vi ville ha en träskiva. Men jag tycker att vissa bänkskivor i trä med korta bitar ser ut som om man lagt ett parkettgolv som köksbänk. Så vi valde helstav. MYCKET dyrare. Men med tanke på att vi ska titta på den varje dag i resten av livet och jag dessutom ofta fotar matbilder till olika jobb på den. Ja då kändes det rätt.
Diskbänken funderade vi länge på. Jakob som inte har många synpunkter på det estetiska men desto mer på det praktiska – han ville ha en diskret nedsänkt variant med två hoar i rostfritt. Enkla att rengöra och inga extra krusiduller. Så då tog vi det! Och fick samtidigt rum med en superpraktisk sopsortering under bänken.
Istället för diskställ där saker samlas långt efter att det torkat har vi en stor plåtbricka som disken kan torka på och som sedan enkelt stoppas undan i ett skåp. Vi har alltså inget diskställ stående framme för jämnan.
Kranen ville vi skulle vara en modern, enkel sort men ändå med en något äldre känsla. Så valet föll på den här modellen från Gustavsberg som heter Atlantic. Den tvära böjen på kranens hals för tankarna till en äldre kran. Billig var den också. Så nöjd!
Men det absolut härligaste med hela disksituationen är att vi har installerat en fullbred diskmaskin från Cylinda. Det är som natt och dag. Den rymmer märkligt nog tre gånger mer disk än den vi hade innan och alla har plötsligt blivit superduktiga på att ställa in sin disken efter maten.
Och så till tapeten. Jag har funderat SÅ mycket över vilken tapet vi skulle välja. Mörka tapeter funkar bra hos oss eftersom vi har så mycket ljusinsläpp och köket ligger i söder. Så efter lite funderande knep jag faktiskt den här underbara 30/40-talstapeten jag drömt om i flera år. Modellen heter Kaneli och kommer från finska Tapettitalo.
Anspråkslös, murrig och söt i sin enkelhet. Och ser ni den här lilla detaljen? Tändsticksasken som står på bröstpanelens krönlist. Låter knäppt men det var en sådan där sak jag bara VISSTE att jag ville ha. För hemma i mormor och morfars kök sitter just en bröstpanel med en krönlist som fungerar som hylla. Där man kan ställa tändsticksaskar, julkort, små mynt eller annat. Och det ser så hemtrevligt ut!
Något jag direkt kände att jag ville ha när vi besökte Marbodal och skissade på köket – det var öppna kökshyllor. Jag som gillar att skylta och styla om har känt mig så låst med överskåp. Jag vill kunna variera efter säsong och högtider och med öppna hyllor har jag möjlighet att leka bäst jag vill.
Och nu hänger vår gamla hatthylla ovanför köksbänken. Och på krokarna hänger vardagskopparna till kaffet…
Den gamla köksklockan fick komma upp igen och blev ett glatt utropstecken. Gullrankan i smörkrus ska få klättra från hyllan vidare mot fönstret och i burkarna på hyllan finns bebisgröt och te. Det söta kantbandet på hyllan har jag köpt på Ljungagårdens Allehanda i Borås, tillsammans med redskapshängaren i luffarslöjd som sitter ovanför diskbänken.
Jag valde lampknappar i äldre stil som ser ut och känns lite som bakelit.
Och golvuttagen är utanpåliggande från Renovas äldre linje.
På väggen vid köksbänken monterade jag upp en gammal redalåda. Där har jag kryddor, te, vaniljpulver, saffran, torrjäst och andra små nödvändigheter. Allting ni ser används – inget är bara som pynt! Den guldiga burken ovanpå hyllan är för snabbkaffe och den gula burken är för tepåsar. I den gula lilla keramikskålen vi har salt.
Jag måste säga att jag är så löjligt förtjust i vårt kök. Hur de moderna, praktiska funktionerna gifter sig med allt vackert gammalt. Som karmstol, vedspis, det handvävda draperiet och antika husgeråd av alla de slag.
Och återigen – allting används! Kakaoburken förvarar verkligen kakao och durkslaget och tratten som hänger här är sånt vi brukar till vardags! Novemberkaktusen på översta hyllan placerade jag där med inspiration från Ilon Wiklands Tant Berg-illustrationer.
När vi ändå renoverade passade vi på att måla om kring vedspis och murstock där det varit så smutsigt och dammigt. Nu ska jag bara svärta spisen också!
Något jag är förtjust i är saker som hänger från olika höjder och gör att blicken dras mot takhöjden. Dels har jag hängt en gammal fotogenlampa över köksbänken men också amplar lite här och var. Den här gamla fina luffarslöjdsampeln hittade jag på loppis i somras.
Och den här gamla Rörstrandskrukan hänger i fönstret.
Ett äldre brickband har kommit fram igen och självklart har en virkad bonad placerats ovanför på väggen. Spetsgardinerna i bomull ropade jag hem på Tradera. Tycker bomullsspets är så rackarns fint!
Jag har alltid älskat vårt kök och tyckt att det är husets bästa rum. Men nu älskar jag det ännu mer! Att få stå och laga mat vid den här utsikten varje dag – det är vardagsglädje det. Men trots alla fina detaljer jag blivit så nöjd med så är det faktiskt detta som gör mig gladast:
Utdragbara hyllor, modern skåpinredning, mjukstängande luckor och genomtänkt praktisk design. Japp. Precis så enkelt är det.
Phu. Hoppades ni orkade hänga med ända till slutet av den här redogörelsen? Jag lovar att jag ska visa lite fler bilder från processen längre fram. Men idag ville jag få fokusera på slutresultatet. Säkert har jag glömt att nämna någon viktig detalj så ställ frågor i kommentarsfältet så ska jag svara. Och på min instagram stories finns en filmad rundtur från köket utlagd!
Och är du sugen på att veta mer om vad som kan göras i ditt kök – vare sig det ska helrenoveras eller kompletteras med några smarta funktioner – ja då vill jag tipsa om att besöka någon av Marbodals återförsäljare. De kan allt om kök och lite till. Och att fråga kostar ingenting.
Som jag längtat efter att få sätta igång med planterandet. Så frön, planera sommarens krukor och alla dess olika färgställningar och placeringar. På skissbordet är allt möjligt – i fantasin finns inga begränsningar. Allting kommer blomma och ingenting kommer frysa bort eller bli uppätet av skadedjur eller drunkna i en regnskur….Åååhh ljuva försåddstid!
Hittills har jag mest hållit på och odlat med barnen för fönsterbrädet men nu går jag in i nästa fas. Här ska sås kryddor! Färska kryddor är verkligen livets lyx. Att strössla över den trista omeletten, piffa fruktsalladen och sätta smak på pastasåsen….men att hitta färska kryddor i affären är inte så vanligt där jag bor – så det säkraste är att odla själv. På sommaren fyller jag mina murade pallkragar med kryddor – men redan nu kan man så och ha kryddorna i köksfönstret. Antingen hela säsongen igenom eller så får de flytta ut när vädret tillåter.
Jag la min beställning på kryddfröer och diverse odingstillbehör på Blomsterlandet.se och sedan svängde jag bara förbi butiken och hämtade upp den. Smidigt och extra smart i dessa tider såklart!
Att förså inomhus istället för på friland är en direkt förutsättning för att många växter ens ska hinna utvecklas under vår korta odlingssäsong. Dessutom är utbudet bland fröer mycket större än bland plantor. I jordbruket försår vi alltifrån kål till rotsaker innan vi planterar ut det på åkern. På så sätt klarar plantorna konkurrensen från ogräs bättre.
Jag gillar att så i sådana här krukor och såbrätten av pappersfiber. Smidiga att hantera och efter användning kan man bara lägga dem på komposten alternativt plantera ut hela krukan direkt i jorden.
Jag tycker att det är så värt att så i såjord – den är lucker och genomsläpplig och ger bra förutsättningar för de små fröna. Men man kan också bottna krukan med lite vanlig blomjord och sedan toppa med såjord – på det sättet kan man dryga ut den. Jag brukar också blanda upp jorden med lite perlite och vermiculite vilket hjälper till att reglera fukten i krukan.
Några av de nya kryddor jag satsar på i år (förutom mina vanliga favoriter) är vattenkrasse, thaibasilika och stevia. Vattenkrasse är en riktigt hälsobringande växt med överlägsen mängd nyttiga vitaminer och mineraler. Klår till exempel broccoli med hästlängder! Och har ni testat stevia? Det naturliga sötningsmedlet som kan ersätta socker. Typiskt bra användningsområden är att mixa ner i en smoothie eller i en sorbet. Eller dekorera en paj eller fruktsallad med bladen för extra sötma. Jag har köpt krukor med stevia och planterat ut tidigare år men i år tänker jag prova så från frö!
Att odla kryddor på fönsterbrädet går toppen – men snabbväxande sorter är lättast att lyckas med. Och tänk på att de behöver mycket ljus. Ställ krukorna i ett söderfönster eller hjälp dem på traven med en växtlampa. Och om du odlar ovanför ett element får du vara extra noga så att det inte torkar ut och inte blir för varmt för rötterna!
Mitt kryddtips är också att så i omgångar. Räkna med att det tar 5-7 veckor innan du kan skörda. Men sår du något varje vecka så har du ständigt något ätklart! Och skörda inte allt på en gång. Lämna kvar så pass mycket att ruggen kan fortsätta ge skörd fler gånger.
Och vill du inte förså själv kan jag verkligen slå ett slag för att köpa kryddkrukväxter på Blomsterlandet. Deras krukor kostar bara några kronor mer än på mataffären men kvalitén är överlägsen. Man får någonting HELT annat. De står jättelänge och går att skörda från i omgångar. Och så småningom kan man ju avhärda dem och ställa ut i trädgården också. Tips tips!
En sak jag gillar att göra med mina örter utöver att krydda maten med dem – det är olika örtteer. Jag knipsar några blad citronmeliss och mynta plus pelargonblad från mina Doktor Westerlund. Sedan lägger jag bladen i lite kallt vatten i botten av en kanna och häller sedan på varmt vatten. Låter dra några minuter och dricker sedan. Ibland sötar jag med honung eller steviablad. Ibland tillsätter jag istället färsk ingefära eller citron….
Slutligen vill jag skicka med en uppmaning om att ge dina växter en lite spabehandling efter den långa vintern. Jag brukar duscha krukväxterna i badkaret, fylla på ny jord och en skvätt näring när jag vattnar. Viktigt att det är rätt näring till rätt krukväxt bara. Blommande växter som till exempel pelargon och hortensia behöver näring som stimulerar blomning medan gröna växter behöver näring som stimulerar bladväxt.
Och som vanligt kan du hitta alla fröer, jord, blommor och krukor du behöver hos Blomsterlandet.se. Och beställer du från dem under vecka 10 får du med Blomsterlandets magasin Grönska Trädgård med din order. Annars går den såklart också bra att hämta i butik!
Haha åh jag ser att ni är många som önskar bilder på köket. Och det kommer – JAG LOVAR! Menar inte att hålla någon på halster. Det är bara den lilla detaljen att allt inte är riktigt klart ännu. Fel knoppar sitter på luckorna just nu, den sista elen och lampknapparna installeras idag och sedan ska fönsterbrädet på plats också. Och jag vet att jag skulle kunna visa bilder i alla fall men det vore lika tråkigt som att ha klippt sig fin för en fest och sedan gå dit med smutsigt hår. Ni fattar? Jag vill liksom få det sista på plats. Men jag tror att det ska vara ordnat i början av nästa vecka och då är det min första prio att fota så jag kan få visa er!
Men jag kan i alla fall säga att vi nu har hunnit använda köket (lite haltande men typ) i två veckor och är helt frälsta. Det är så praktiskt, lättstädat och funktionellt. Förutom fint såklart. Och det är ju det som är så häftigt med en renovering som inte bara är estetisk utan också fyller en väldigt praktisk funktion. Det kan verkligen göra en enorm skillnad i hur hela ens liv fungerar. Av just den anledningen är jag så peppad på nästa renoveringsprojekt som faktiskt redan påbörjats. Och det är att göra om vår muggiga gamla källare. Den är stor men har mest varit ett riktigt skrotupplag. Men nu det göras iordning. Vill du höra hur? Här kommer en låååång redogörelse. Utan en enda inspirerande bild som kan lätta upp det!
Sedan vi installerade bergvärme i huset har vi ett pannrum över. Det ska nu förvandlas till groventré. Med nya ytskikt och suverän funktion. En egen garderob med smidiga trådbackar för varje familjemedlem. Bra belysning och skotork, torkskåp och annat som behövs när man är fem i familjen varav en är bonde och har mängder med arbetskläder och leriga stövlar som behöver förvaras. Vår vanliga hall uppe kommer bli mer av en “finhall” medan groventrén blir den som brukas till vardag, Drömmen är att komma hem med tre leriga ungar, kunna spola av deras kläder i diskhon och sedan hänga upp dem för att torka. Veta att de alltid har sin skridskoväska redo och packad i sin garderob. Eller gympapåsen. Eller cykelhjälmen. Var sak på sin plats och varje barn ansvarig för sina egna saker.
I rummet där vi idag har frysboxar och arbetskläder ska det bli tvättstuga. Med tvättnedkast ända från övervåningen. DRÖMMEN! Och ett stort bord där man kan vika tvätt och mangla. Och så ett mindre bord med bra arbetsbelysning. För klädvård, sybehör och en symaskin som alltid står uppställd. Så att man enkelt kan laga saker, putsa skor eller fålla byxor som är för långa. Genom att placera tvättstugan här frigör vi också ett rum uppe i huset – och dit ska kontoret flytta.
I rummet som idag är en väldigt rörig snickarverkstad/lillkonsum/möbelförråd ska vi göra en rejäl matkällare. Med hyllor för torrvaror, konserver och förvaring av allt jag syltar och saftar. Dessutom ska alla mina köksmaskiner som används sällan få en särskild plats här. I köket uppe ska nämligen bara det som används dagligen hålla hus. Där nere ska våffeljärnet, råsaftcentrifugen, saftmajan och mina stora grytor stå. Så att jag vet att om jag ska ta rätt på hundra kilo gurka – då går jag ner hit och hämtar upp utrustningen jag behöver. I matkällaren ska också våra tre frysboxar med kött, bär, grönsaker och bröd placeras. Dessutom kommer allt krukväxtrelaterat placeras här! Vinterförvaring av pelargoner, krukor, jord och sånt småfix…
Slutligen ska rummet som idag är förvaring av kläder, skor, julprydnader och annat som sällan används men måste finnas tillgängligt – få sig en upprustning och fler hyllor. Organiseringen av den här ytan startade jag ju för två somrar sedan då jag sorterade igenom ALLT vi hade i klädväg! Och delade in kläder i olika lådor för olika storleksspann. Det har varit revolutionerande. Varje gång det saknas byxor för ett barn går vi ner och kollar i lådan för nästkommande storlekar. Och passar samtidigt på att lägga ner de byxor som nu blivit för små i lådan med det lägre storleksspannet. Det är som att gå på klädaffär men hemma hos sig själv. Med tre barn som ständigt växer gäller det att ha ordning på grejerna så att de verkligen kommer till användning vid rätt tidpunkt. Innan vi gjorde den här renoveringen hände det (oftare än jag vill erkänna) att vi köpte dubbelt och trippelt av många saker för att vi helt enkelt inte hittade/visste vad vi hade hemma. I de här förrådet ska det också finnas ett litet bord att packa på (när man bär ner en säck med kläder i blandade storlekar behöver man ha någonstans att sortera och vika dem på). Dessutom en bänk där barnen kan sitta när de provar skor och testar ut storlekar.
Jag vet att källarrenoveringen kommer förenkla våra liv betydligt. Och vi kommer göra det ganska billigt dessutom. Det mesta i möbel och maskinväg har vi sedan tidigare. Så vi ska framförallt fräscha till med målarfärg, ny belysning och bättre struktur. Är så peppad!
Att odla är en så otroligt mysig aktivitet att göra tillsammans med sina barn. Tricket för att lyckas är ju som alltid att hålla det enkelt. Och så sånt som växer snabbt eller är ätbart. Förra sommaren tog Bertil hem en solros han odlat i skolan och den blev helt enorm. Sån glädje!
Häromveckan besökte jag Blomsterlandet och botaniserade i deras sortiment efter roliga saker att odla med Folke. Kattgräs är ett härligt frö att så. Fyll bara ett lager såjord i en bytta och så pilla ner kattgräsfrön tätt, tätt. Vattna sedan. Kikar upp ur jorden efter några dagar och växer snabbt som attan! Så härligt att odla till sin egen katt, kanin eller marsvin.
Den vackra vattenkannan i glas heter Adriana och finns på Blomsterlandet
Men man behöver förstås inte odla till ett husdjur. Det är också kul att så kattgräs i en kruka med målade eller fastlimmade ögon på. Då blir kattgräset som världens hårkalufs (man kan till och med klippa det till en frisyr). Vill man istället ha lite lockigt hår på krukgubben kan man plantera krasse. Det är tacksamt eftersom det växer upp på några dagar och dessutom är ätligt. Allt som går att smaka på är extra roligt att odla för barn. Tänk bara känslan att få frisera sin krukgubbe på morgonen och lägga krassehåret direkt på mackan…!
Det fiffiga med krasse är att man kan så det på en bit hushållspapper som hålls fuktig. Vira några lager hushållspapper till en tjock bunt (är den för tunn så torkar det lättare bort) och blöt sedan pappret rikligt. Strö ut krassen på pappret – tänk på att varje frö bara ger en grodd så snåla inte på fröna. Håll sedan fuktigt och ställ ljust och efter 2-3 dagar börjar fröna grodda och efter en dryg vecka är det skördeklart!
Något annat som jag vill slå ett slag för är ärtskott. Växer snabbt, är lättsått och supergott. Även machesallat eller vintersallat som det också heter är toppenbra. Det har en relativt snabb växtperiod och är lätt att lyckas med. Och har ni oskalade solrosfrön hemma – sådana där för fågelbordet – ja då kan ni testa att strö ut lite sådana och täcka med ett tunt lager jord. Solrosskotten kommer inom några dagar och är toppengoda!
Ett riktigt skojigt projekt att göra tillsammans är att skapa en miniatyrvärld för barnens leksaker. Välj ett fat eller en bricka med låga kanter och fyll på ett lager jord. Blomsterlandet har ett stort sortiment av succulenter, små plantor och tåliga kaktusar som passar fint i miniatyrlandskapet och inte är så känsliga för torka. Tänk bara på att välja kaktussorter som inte sticks – ifall barnen vill leka med landskapet. Plantera sedan växterna i jorden och fyll på med lite stenar, snäckor, pinnar eller andra strandfynd. Och om du vill kan du också toppa jorden med ett lager grus eller sand. Avsluta sedan med djuren! Folke valde att göra ett dinosaurielandskap.
Och eftersom han framförallt vill ha sitt landskap som prydnad funkar det fint också med stickiga kaktusar.
Odla med barn – mina 7 bästa tips
Att fylla jord, pilla ner frön och vattna är ju det roliga – men det blir snabbt en ganska kladdig historia. Bred ut tidningar på köksbordet så gör det inget om ni jordar ned!
Välj gärna att plantera ätliga saker eller sånt som växer fort
Testa att plantera egna frön från sånt ni ätit. Vad händer om man pillar ner kärnor från tomat, avokado eller paprika i lite jord? Jakobs lillebror planterade en apelsinkärna som liten och tjugo år senare har den vuxit upp till ett litet apelsinträd!
Plantera i allt ni kan hitta. Gamla mjölkkartonger, en uttjänt leksaksbil med djupt flak, en färgglad plasthink ni brukar ta till stranden…
Många barn gillar att få bestämma och vara chef hellre än att bara få “hjälpa till”. Låt barnen få sina egna sådder att ansvara för. Och gärna sina egna krukväxter att vattna, ge näring och pyssla om.
Det kanske inte räknas som odling egentligen – men prova att grodda mungbönor, alfagroddar eller gula ärtor. Det är som magi och ett härligt sätt att få barnen att äta mer grönt!
När det blir dags att odla utomhus kanske barnen kan få en egen pallkrage, rad i trädgårdslandet eller kruka på balkongen att odla i? Att pilla ner frön, gallra, rensa och förhoppningsvis så småningom skörda är kul. Särskilt om man får vara ansvarig för hela processen.
Har du fler smarta odlingstips för barnen får du gärna dela med dig! Och så vill jag tipsa om att Blomsterlandet har allt som behövs för att stimulera små trädgårdsmästare. Fröer, jord, krukor, näring, drivhus och annat passande. Och alltihop hittar du online i deras webbshopp!
Idag satt jag och bläddrade i trädgårdsböcker och drömde om min egen trädgård och allt jag vill göra i den. När vi köpte huset fanns ingen trädgård att tala om. Bara en övervuxen gräsmatta, en syrén och sex stora björkar. Allt som finns här nu har vi skapat. Och här är några saker som jag älskar särskilt och längtar extra mycket efter just nu…
Att komponera krukor och sommarplanteringar och med dem skapa små rum.
Att kunna plocka in buketter och ställa ut runtom i huset – också på oansenliga platser som nattygsbordet, badrummet, köksbänken. Där förgyller buketterna som mest.
Att ordna trädgårdskalas, duka med tusen cafébord och hänga ballonger mellan träden.
Hänga tvätt utomhus
Göra morgontoaletten i det gröna. Tvätta ansiktet i regnvatten och låta håret lufttorka i vinden
Passera luktärterna som slingrar sig kring verandan och låta fingrarna stryka genom blommorna så att doften sprider sig
Att sudda ut gränsen mellan inne och ute. Att ha fönster på glänt och höra humlor och fågelsång
Morgondopp med barnen när man vaknat i ett ångande sovrum och känner sig kvalmig
Ungar på post i varje klätterträd
Vinbär i mängder och barn som fyller kinderna
Utsikten i majkvällen när dimman drar in över sjön
Fillunch i skuggan när man inte orkar laga något annat
Plocka in ägg till pannkakan och säga hej till hönsen
Midnatshimmeln i maj
Plocka skålar fulla med jordgubbar och smultron till mellis
Sitta och dumglo och låta blicken nå ändå bort till bergen vid horisonten
Jakob och storbarnens sommarviste – de sover i tält den varmaste tiden
Skörda in kryddor från mina palllkragar och alltid kunna sätta piff på sallader.
Pyssla om mina växter. Vattna, binda upp, beskära
Baka och laga mat vid den här utsikten…
och höra ljudet av barnskrik när ungarna klättrar och och gungar
Gå en tur genom trädgården nattetid och bara lyssna på tystnaden
Igår kunde jag läsa i tidningen att utmärkta skådespelerskan Margareta Weivers avlidit. Ni som tillhör min generation och är lika stora Lotta på Bråkmakargatan-fans som mig förstår vad det betyder. Tant Berg har gått ur tiden. Så sorgligt. Se gärna om de fina Lotta-filmerna på SF Anytime. Det brukar jag göra när suget faller på. Tröttnar aldrig.
Om mitt förra kök var skapat med Lotta På Bråkmakargatans kök som inspiration…
Så är mitt nya kök snarare en hommage till Tant Berg. Fägerna, stilen, känslan. Det har precis kommit och står ouppackat och väntar på att monteras. Kan knappt bärga mig!
När vi renoverade vårt hus hade vi inga barn. Och heller knappt några vänner med barn. Allting vi gjorde var anpassat efter hur vi levde då. Somligt har funkat fint medan annat har behövt åtgärdas. Som Jakob som tog initiativ till en väldigt praktiskt hallrenovering förra vintern. Det gjorde våra mornar med vant-jakt och nyckelletande tusen procent bättre. Och fått mig att inse att också den praktiskt lagda i familjen borde få lite mer att säga till om.
När vi flyttade hit rev vi ut det fuktskadade åttiotalsköket med obegriplig planlösning. Eftersom vi inte hade råd med någon riktig köksrenovering och dessutom gillar äldre saker fick vi överta ett gammalt kök som skulle kasseras. Jag älskar vårt kök! Men det har blivit allt mer opraktiskt i takt med att familjen växt – och vi var och varannan dag dessutom har middagsgäster (när det inte är pandemi). Dessutom är köket idag min arbetsplats. Det är här jag fotar och kreerar recept. Och dessutom förädlar jag numera stora mängder mat. Konserverar ett badkar fullt med gurka eller syrar hundra kilo vitkål från höstskörden.
Just nu är diskmaskinen för liten och placerad så att den stänger av arbetsflödet när den öppnas för att fyllas. Köksskåpen är så höga att barnen alltid måste be om hjälp för att få ner dricksglas och tallrikar. Köksfläkten har slutligen gett upp och bänkskivan behöver bytas eftersom den har blivit skadad så att fukt tränger in. Köket skulle också behöva en rejäl platsbyggd köksö med förvaring och rätt arbetshöjd. Plus att vi vill ha en frys i köket och då måste bygga om högskåpen samtidigt.
När vi började började räkna ihop allt som skulle behöva åtgärdas och byggas om satte Jakob ner foten och sa att vi behöver ett nytt kök. För det liv vi lever nu – och som kan hålla för resten av livet.
Det här har suttit långt inne för mig som älskar vårt mintgröna pastellkök. Men han har ju rätt. Så nu i februari ska vi genomföra en köksrenovering. Det gamla köket ska varsamt plockas ner. Bänkskivan ska placeras i tvättstugan där den är mindre utsatt för fukt och diskhon ska återanvändas i vår blivande groventré. Spis och kyl ska vi fortsätta nöta på. Och själva köket tänkte jag skänka bort på samma sätt som vi en gång fick det när vi inte hade några pengar. Med brasklappen att det är lite skevt och avskavt förstås.
Det känns pirrigt, läskigt, roligt. Och framförallt rätt.
När vi väl bestämt oss för att det här skulle ske så vidtog en period av letande och funderande. Vad ska vi välja? Det kök vi väljer nu ska vi sannolikt ha i det här huset så länge vi lever. Men vi har samtidigt ingen obegränsad budget att röra oss med utan det måste bli både prisvärt, vackert och praktiskt. Jag kikade runt på olika leverantörer av kök och fastnade för Marbodal. De har nämligen ett stort Svanenmärkt sortiment och gör dessutom riktigt vackra kvalitetskök.
Så en krispigt kall dag fick vi besök av Caroline som är Marbodals köksdesigner i Umeå. Hon kom ut till oss med kataloger och mätverktyg och fick besvara alla våra tusen frågor. Jakob hade många praktiska önskemål – medan jag själv också fokuserade mycket på det estetiska. Och efter ytterligare ett besök i Marbodals visningsmiljö i Umeå la vi beställning på ett kök. Som alltså kommer om några veckor. Gulp!
Caroline har lyssnat på våra tankar och kommit med egna förslag och ideer. Gett goda råd om var det är värt att satsa lite extra och var vi kan tjäna på att snåla in. Att få hjälp av någon som faktiskt är expert på kök och dess arbetsflöden har varit ovärderligt. Och för mig och Jakob som mestadels gjort hemmabyggda budgetlösningar känns det otroligt skönt att få kompetent hjälp att planera. Det här köket ska tåla tidens tand.
Just nu känns det dock rätt overkligt. Ska jag äntligen få min köksö i praktisk arbetshöjd? Mitt skåp med maskinlyft som gör bakningen enklare? En sopsortering värd namnet – för att inte tala om en frys? Att dessutom få ett fungerande arbetsflöde i köket och en diskmaskin i fullbredd så att vi slipper köra tre maskiner i rad efter ett vanligt matlag. Det känns som en hejdlös lyx. Eller få förresten – jag betalar ju såklart för köket. Men ni fattar vad jag menar.
Januari är en perfekt tid för att fantisera om sin drömmars trägård på. Det är nämligen omöjligt att sätta några planer i verket så istället kan man bara drömma fritt och ohämmat och allt är möjligt i tankarna.
Och även om jag ännu inte känner den minsta lilla lust för trädgårdsarbete (känns som att det typ var förra veckan som vårt jordbruk tog paus för vintern) så gillar jag att fantisera om hur fin en trädgård kan vara.
På mitt instagramkonto Underbaraboning samlar jag inte bara instagrams vackraste hem – utan också trädgårdar. Här är några bilder på trädgårdar och uteplatser som jag helt kravlöst dagdrömmer om den här tiden på året.
Och min vanligaste dröm det är drömmen om en gammal gård med flera fina gårdshus på! Dit är vi sakta men säkert på väg. Så småningom kommer vi bygga en yogastudio, hönshus och gästhus på gården och det kommer skapa den där mysiga känslan som anas här – med huskroppar som tillsammans hägnar in och skärmar av gårdsplanen.
Och se så fint förresten – med vattentunna och skarpa gamla utkastare i plåt. Vill också ha en gammal vattentunna på gården men vågar inte med småbarn. Måste först tänka ut något slags drunkningsskydd i den.
Den här bilden med sommarblommor i överflöd och den underbara färgkombinationen orange, lila och gul gör mig så glad! För att inte tala om de skira spetsgardinerna på dörren. Skirt, sjavigt, stökigt och andlöst vackert på precis rätt sätt.
Grus på gården är vanligt i södra Sverige men inte alls här i norr. Vet att många ifrågasatte vårt val men se hur vackert det är med grus. Inte minst framträder rabatterna så fint på den grusade ytan.
Det här är den finaste snickarglädje jag vet! Smala ribbor som i sin enkelhhet dekorerar en entré eller farstubro. Att dessutom låta den överväxas med vildvin, pipranka, humle, klematis eller annan lämplig klättrare. Det är så rackarns vackert!
Jag tänker på Pettson när jag ser den här innergården med plank, klätterros och cykelhjul. Och blir så nyfiken på att vad som döljer sig bakom den gröna dörren och fönstret som står på glänt.
Det ser alltid så lockande ut med ett stort träd på gården fullt med lyktor. Bara den lilla detaljen att det faktiskt aldrig blir mörkt här under den varma årstiden och lyktorna därmed helt saknar funktion. Men ni andra – ni kan låta er inspireras. Fy sjutton så mysigt alltså.
Fridas trädgård är en prunkande dröm med tusen mysiga vinklar och vrår. Det vet jag eftersom jag besökte den i somras. Här finns ett inlägg om det! Läs och dåna.
Sommartorpskänslan är total. En korgstol, ett gammalt symaskinsunderrede som bord och pelargoner bakom bubbliga rutor. Här vill man ju dricka sitt morgonkaffe och sedan duscha i en utedusch bakom ett snår med syren. Eller hur?!
I somras kom jag över en hel samling gamla humlesstörar. Jag hann aldrig påbörja det jag planerat med dem men i sommar ska det ske. Jag ska faktiskt använda störarna för att skärma av en uteplats som saknar tak och därför alltid känns lite för öppen och otrygg. Då kommer dessa väl till pass!
Humlestörar var förut en vanlig syn över hela landet. Alla som hade mark skulle odla humle för öltillverkning. Fullgjorde man inte sin plikt fick man böta!
Mormorstorp
Avslutar med den här bilden från användaren Mormorstorp. Bara för att det är så lockande att tänka på saftkalas i trämöbler. Med broderad sommarduk och trädgårdssbukett. Mums! Vilken målbild.
Trodde knappt mina ögon när solen behagade visa sig denna morgon. Efter gårdagens vidriga oväder var det en skön lättad.
Jag åkte in till stan och gjorde ärenden. Bland annat hade jag uppstartsmöte för min och Annakarins nya bok. Så peppad! Den kommer i butik nästa höst.
Jag är bara så otroligt mosig efter höstlovet. Varför blir man slut av lov? Känner mig mörbultad och vill typ grina av trötthet och blir helst bara sittande i denna stol. Ändå vet jag ju att jag fått vila massor. Är det därför? Att kroppen liksom skalat av sig alla försvar och allt som gör den hård och utan kontakt med sina känslor? Så att det som kvarstår efter ledigheten är den där lilla känsliga kärnan längst inne? Utan försvar?
Jag försöker vara snäll mot mig själv i alla fall. Tänka att det tar ett tag för hela familjen att veva igång sig.
Och så måste det få vara. Alla omställningar i vardagen tar på krafterna.
När jag möblerade om här nere hängde jag upp den bruna hyllan på väggen. Den har hängt i lekstugan hos pappa i alla år. Den passade liksom inte inne i deras riktiga hus. Men här är den perfekt och det är faktiskt mamma som byggt den! Jag hade en helt fenomenalt händig och konstnärlig mamma. Som vävde mattor, tapetserade, växtfärgade garn och gjorde tusen andra saker. Som att snickra hyllor.
Nä nu ska jag inte sitta här och blogga om spretigheter fast klockan är efter elva. Jag ska istället skynda mig i säng och förhoppningsvis vakna med lite mer energi imorgon.
Lika pirrig och nipprig som jag känner mig i trädgården om våren – lika blasé och mätt känner jag mig på hösten. I slutet av augusti får jag kämpa för att uppbåda någon entusiasm för mina rabatter. I september är glöden nästintill slocknad. Allt får förfalla. Krukorna lämnas åt sitt öde. Tills det börjar bli frost och kallt och jag plötsligt får en strimma energi och river bort allt och arrangerar granris, ljung och mossa i stora fång. Välkomnar nästa årstid.
Jag är trädgårdstrött på hösten. Helt enkelt mätt. Något som känns orimlig att föreställa mig i maj men som blir verkligt efter sommaren. Och samtidigt får jag liksom dåligt samvete över mina känslor? Som att jag borde känna annorlunda? Därför är det så skönt när snön kommer. Då får jag hänge mig åt mina mättnadskänslor utan skuld.
Gick runt på mormors gård häromdagen. Hörde knarret under fötterna och de höga smällarna från sjön som frös ihop.
Enriset som var gyllengrönt i eftermiddagssolen
Tjockt med frost kring varje barr
Och varje frökapsel
Allt det vissna, trötta, förfallna – ihop med det rena vita. Det är vila för en trädgårdstrött. Och till våren är känslan tillbaka igen. Den nippriga, pirriga, lustfyllda.
Jag tror att vi människor är ombytliga varelser. Det ligger i vårt DNA att vilja samla, boa och göra fint runtomkring oss. Men också att förändra. Det tänker jag inte skämmas för att jag gillar att göra. Däremot är det ju ohållbart ur ekologisk synvinkel om förändringen innebär att jag måste köpa nyproducerat. Sån tur då att jag istället kan handla cirkulärt!
Jag ser min secondhandkonsumtion mer som ett lån ur ett system mer än ett regelrätt köp. Särskilt eftersom jag alltid skänker tillbaka det jag tröttnat på så att det kan säljas igen. Att sälja privat har aldrig varit något jag orkat lägga tid på och dessutom tänker jag att mina grejer ju faktiskt gör gott om jag skänker det till Röda Korsets insamlingar. Ibland när folk himlar på ögonen åt mig och min lika loppisgalna systers shoppingbeteende brukar vi skoja om att det faktiskt är välgörenhet. Jo, högst egennyttig sådan – men ändå. Summorna jag lagt ut genom åren börjar bli ansenliga och dessutom har secon handkonsumtionen förhindrat att jag lagt mina pengar på massa nyproducerade, miljödumma grejer. En vinst i sig!
Mitt second handintresse började redan i ung ålder. Jag minns att vi brukade besöka en särskilt fin och välsorterad Röda Korset butik i Arvidsjaur med farmor. Hon letade blommiga blusar och färgglada clips medan jag och syrran letade sammetskavajer, skor och fina saker till våra flickrum. När min sociala farmor blev trött satte hon sig på en stol och pratade med de som jobbade där. Röda Korsets second handbutiker fyller nämligen också en social funktion som mötesplats för människor.
Gissa därför om jag blev glad och stolt när Röda Korset bad mig göra någonting tillsammans med dem – för att belysa nyttan med deras second handaffärer. Både pengarna som genereras till samhällets mest utsatta – men också den nyttan som butikerna skapar i sin närmiljö. Inte minst när människor volontärarbetar där. Röda Korsets butiker blir ofta en viktig social knutpunkt och dessutom erbjuder de en möjlighet för människor med skral ekonomi att faktiskt kunna handla.
För mig har loppisshopping genom åren gått från en rolig hobby till mer av en livsstil. Förut letade jag mest vintageklänningar och roligt porslin. Men nu när jag saknar något hemma – som en pepparkvarn eller osthyvel – då letar jag först begagnat. Det har liksom blivit en vana.
Nu är ju hela mitt hem som en enda reklampelare för gamla grejer. Men för att visa hur enkelt man kan göra fint med begagnat valde jag att duka upp till en mysig höstlunch – enbart med sånt jag funnit på Röda Korsets second hand.
Jag började med att välja en duk jag tyckte om. Fast jag valde ingen duk i traditionell mening. Här ligger en bomullspläd med fransar över bordet. Med något jag egentligen tror är en väggbonad ovanpå. Jag tycker att det är så fint att kombinera olika tyger ihop så här.
De blå soppskålarna på fat ställde jag på några gamla tallrikar jag hade sedan tidigare. Fint att arbeta i flera nivåer och lager. Och jag älskar den stilrena lilla brödkorgen som skymtar bredvid.
Den stora keramikskålen högg jag i hyllan utan att blinka. Precis den typ av hantverk jag är så sugen på just nu. Är det något man kan hitta billigt på Röda Korset så är det hantverk av olika slag. Keramik, broderi, stickat och snidat…
En annan sak jag ständigt letar efter är små träskärbrädor. Att servera ost, frukt och tilltugg på. Den här typ av skärbrädor (och olika vackra udda ostknivar) kan man ofta hitta för en spottstyver på Röda Korset. Så fint och inbjudande att duka så här lågt på bordet.
De grå ljusstakarna som skymtar där bak är svåra att tidsbestämma. Antingen är det någonting tämligen modernt – eller så någonting riktigt gammalt gediget. Vråltunga är de i alla fall och jag är svårt förtjust i dem!
Röda Korset med sina 250 lokala butiker är verkligen Hela Sveriges Secondhand. Du hittar dem i huvudstaden likväl som på de minsta orterna i landet (och där är utbudet oftast lika bra och dessutom billigare). Röda Korsets butiker drivs till stor del av volontärer – så att skänka dina gamla avlagda saker dit betyder att en så stor del som möjligt av intäkterna går till de som behöver det mest!
I oktober lanserade Röda Korset Second Hand online! Deras butiker över hela Sverige har nu tagit plats på Tradera, där de kan nå köpare även utanför sina närområden. Det här är ett sätt för Röda Korset att få ut ännu mer av sina fina varor. Det gör också att varorna i sin tur kan bidra till ännu mer hjälp eftersom butikernas intäkter går till utsatta människor i Sverige och världen. Kika in där och botanisera vettja! Och gör det till en god vana att först leta begagnat och sedan bara köpa nytt ifall behovet kvarstår.
Jag fick sådan fart av att gå runt och bevittna eländet i trädgården igår att jag helt enkelt satte igång att städa när arbetsdagen var slut. Jag kånkade, bar och samlade ihop grejerna på olika stationer. Det är det här jag menar med att orka och våga vänta in det riktigt fula. Då kan man plötsligt få energi av att kasta bort det. Och kontrasten blir desto större efterråt!
Vi avverkade ju massa träd här i höstas så lite av tallriset satte jag högst upp på bron i en enorm mjölkhämtare jag fått av Erica. Rejält ska det vara!
På mitt röda trädgårdsbord slängde jag upp lite smått och gott jag hittat på gården. Äpplen, röda bär, ris och renhorn. Och så en stor grå pumpa jag köpt på Blomsterlandet. Det gäller att fläska på med dekorationerna nu i oktober. När vintern väl kommer snöar allt bara över.
Jag plockade mossa och stoppade ner i en balja tillsammans med kål och lingon och blåbärsris jag klippt av.
Och så pillade jag fast några torkade blommor från rabatten runt den limegröna ljungen.
Enris är så bra att ha både inne och ute. Snitt som står läge och doftar höstfriskt och gott. Tillsammans med lite röda bär på kvist – rönn eller vad man nu råkar ha hemma – blir det riktigt vackert.
-WOW VAD FINT MAMMA! Blev omdömet från barnen när de fick syn på allt. Är beredd att hålla med.
Så kom oktober till Västerbotten. Imorse var det frost på rutorna och is på vattenpölarna. De sista löven håller sig krampaktigt kvar på grenarna men frågar de mig får de gärna släppa taget. Jag är redo för den karga hösten. Längtar också som en tok efter vintern.
Trädgården är en sorglig syn just nu. Döda sommarblommor står och skämmer ut sig. Det ser förfärligt ut samtidigt som jag gillar förfallet. Att gå och vänta in det ratiga, vissna och förruttnade innan jag gör plats för nytt. Låta sommaren gå från sorgligt saknad till något jag är urless på och med glädje slänger på komposten. För mig finns det mening också i det fula.
När jag går runt och inspekterar trädgården konstaterade jag att sommaren verkligen behöver städas undan nu. Vattenpistoler, studsmattor, fotbollar och kubbspel ligger strösslade runt gården.
Vattenspridare, grillkolssäckar, solstolar och trädgårdsmöbler är övergivna som mitt i aktiviteten. En karaff på ett bord har stått där sedan kräftskivan i augusti. Några pangade ballonger hänger kvar i en buske efter Folkes kalas i juli. En hängmatta som ingen legat i på en månad är fortfarande uppspänd mellan träden. Dyngsur och jordig.
Deppiga luktärter borde tas rätt på.
Badkaret är fyllt med alger och löv.
Rosor har sett bättre dagar
Och så har vi min entréplantering som på avstånd bara nästan döljer…
…den deppiga verkligheten. Ingen kul syn när man kliver upp för trappan och kommer hem.
Allt det här ska jag ta tag i nästa ledig stund jag kan skapa för mig själv. Kan knappt bärga mig efter att få städa, plocka undan och ersätta ruttna sommarblommor med färgstark ljung och kål!
I mormor och morfars kök hängde en väggklocka som ringde varje hel- och halvtimme. Mormor drog upp den noggrant – den stod faktiskt aldrig still. Jag minns fortfarande ljudet så väl, trots att klockan varit trasig i många år.
I somras bestämde jag mig för att hitta ett eget väggur. Med högt tickande och klämtande. Som en trygghetskrok. Ljud som genom sin blotta existens sänker min puls.
Jag gick till en antikaffär med många klockor och så letade jag efter modeller som var lika mormors fyrtiotalsklocka i ljusbrunt trä. Det fanns tre modeller att välja på som stämde in på beskrivningen. Den åldrade butiksägare tog fram en trappstege och klättrade upp under taket för att vrida upp klockorna. Så att jag skulle höra klangen. Den första klockan hade blästrat glas och ett vackert sjungande slag. Men det var inte riktigt rätt. Den andra klockan med tjusig blomstermönstrad intarsia var vackrast av de tre. Men klangen var stum och vass. Så drog hon upp den sista klockan. De mest oansenliga av dem. Och klämtningarna träffade mig i magen som ett slag. Jag var helt oförberedd på min egen reaktion. På tårarna som fyllde ögonen. För det var precis den klangen som fanns i mormors klocka. Som jag inte hört sedan jag var barn.
Den här klockan är min madeleinekaka. Den tar mig tillbaka till mormors kök. Till tryggheten och kärleken i alla hennes omsorger. Nu hänger den i mitt vardagsrum och jag vrider upp den lika noggrant som hon gjorde. Varje slag är en hälsning från historien. Min historia.
De fina buketterna från trädgården blir bara färre – men jag vill inte vara utan färgglad fägring för det. Orkidéer är bra på det sättet – deras blommor kan hålla sig i upp till två månader och sedan kan blomman med rätt skötsel blomma om igen – ja ibland upp till tre gånger per år. Man får helt enkelt mycket blomsterprakt för arbetsinsatsen.
Det finns ju så otroligt många olika vackra sorter också – med alltifrån vita svajande skyar av små blommor – till ståtliga orangea stänglar med vackra blad.
Den här orkidéen är en Paphiopedilum – en helt ny sort för mig. De vackert fläckiga bladen i grönt sitter samlade i en kompakt rosett som blomstängeln skjuter upp genom. Blomman har som ni ser en stor, uppblåst läpp – både knasig och vacker på samma gång. Krukan är bara nio centimeter hög så jag ska plantera den i en liten kaffekopp och så ska den få stå på mitt nattygsbord. Jag köpte min blomma på Blomsterlandet där det just nu är rena rama orkidéebonanzan!
Blomsterlandet har nämligen orkidéeveckor som pågår mellan 26/9-11/10 och under den här perioden har de tagit hem ett stort sortiment av orkidéer i alla de olika färger och former. Några väldigt lättskötta och andra mer ovanliga och krävande.
En riktig orkidéerabatt
En blandad kompott av orangerosa och lilaröda orkidéer har fått flytta in i min blomsterbänk. Perfekt plats så här vid väggen – ljust men utan skarpt solsken. I direkt sol bränns nämligen bladen snabbt.
Från vänster till höger ser ni först tre exemplar av Phalaenopsis – en av de mest odlade orkidéerna, som finns i massa olika varianter. Bredvid dem står en Cambria i hallonrött med gul mitt – som precis som Phalaenopsis är en sort som tål vår torra inomhusmiljö väldigt väl. Den lilla lila orkidén med vitstrimmiga blommor är av sorten Miltonia – känd för sin långa, rikliga blomning där vissa sorter dessutom doftar som rosor. Längst ut till höger står en otroligt vacker vinröd Dendrobium.
Och i min gamla majolikakruka står ytterligare en slags Dendrobium som kännetecknas av sina grova stammar och buskiga växtsätt.
Under orkidéeveckorna på Blomsterlandet får du krukan Majken (finns i de tre färgerna på bilden) på köpet när du handlar en orkidé. Här på hyllan står två vita Phalaenopsis och längst till höger en högrest Dendrobium med klockformade blommor.
Min allra finaste orkidé? Ja men det måste vara den här vita Phalaenopsisen översållad med blommor. De mjukt böjda kvistarna liksom svävar där de står och har ett nästan sakralt uttryck.
Jag ska dock ärligt säga att jag misslyckats med många orkidéer genom åren. Det tog ett tag tills jag lärde mig knepet – att låta dem vara ifred lite mer. Orkidéer klarar torka men är oerhört känsliga för väta. Så den överbeskyddande blomsterägaren som vill vara där och dutta riskerar att vattna ihjäl sitt skötebarn om den inte lugnar ner sig…
Ett snabbt dopp räcker bra som bevattning av en orkidé
Mina bästa tips för att sköta orkidéer
Jag gillar att placera blommor en liten bit in i rummet och inte bara i fönstret. Sommartid är det faktiskt idealiskt för orkidéen som gärna kan stå i en bokhylla, på en pidestal, på matbordet eller kanske någon sideboard. Vintertid kan den behöva flyttas närmare ljuset – men se upp för gassande solsken som kan bränna bladen!
Mina orkidéer trivs på verandan eftersom den blir så sval om nätterna och temperaturskiftningar gynnar blomningen. Har du möjlighet och ork att skämma bort dina blommor kan du ställa dem svalt nattetid. Viktigt bara att du inte låter dem stå så svalt att det fins risk för frost. Orkideer tål INTE minusgrader!
Ungefär en gång i veckan (men ibland ännu mer sällan) vattnar jag mina orkidéer genom att dränka krukan i en balja med vatten och låta den stå kvar under någon minut. Sedan tar jag upp och låter blomman rinna av ordentligt innan jag sätter tillbaka den i krukan igen.
Växtnäring för orkidéer ger jag bara när de blommar som mest – framförallt sommartid. Ungefär varannan gång jag vattnar dem späder jag ut lite näring i blommans vattenbad. Supersmidigt och tar ingen extra tid. Orkidénäring finns att köpa på Blomsterlandet.
Orkidéjord är en särskild slags jord av bark som är gynnsam för rötterna att växa i. Jag har faktiskt aldrig känt behovet av att plantera om en orkidé men märker du att den börjar se hängig ut och barken multnat så att rötterna inte få den luft de behöver – då kan du köpa mer och fylla på i krukan. Finns också det på Blomsterlandet!
Orkidéns blad kan bli dammiga och färglösa och då sköljer jag dem försiktigt under kranen och putsar upp glansen med bananskal (insidan av det) eller lite matolja på hushållspapper. Då blir de glänsande och vackra igen.
När en stängel har slutat blomma – kontrollera att den är död rakt igenom innan du klipper ner den. Är den fortfarande grön så låt den stå ifred – förmodligen blommar den om efter ett tag igen!
Du kan med fördel kan ha dina orkidéer utomhus under sommaren. Det brukar sätta fart på blomningen.
Visste du förresten att vi har flera svenska vildväxande orkidéer? Här i Västerbotten där jag bor växer till exempel den sällsynta, fridlysta orkidéen Skogsfrun. Så ovanlig att växtplatsen hålls hemlig för att skydda den…
Besök gärna Blomsterlandet under orkidéeveckorna. Botanisera bland roliga och ovanliga sorter och kläm på deras fina kruksortiment. På Blomsterlandet.se kan du lära dig allt om hur du sköter dina blommor och dessutom shoppa online om du föredrar det!
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
