Kategori: Claras jul

Datumfilter

8 januari, 2021

Inomhus är som en varm filt nu. Granens guldiga sken, lysande julstjärnorna i alla fönster. Tända ljus i överflöd.

Vi spelar UNO det här jullovet. Ett barnspel jag utan att lida faktiskt kan stå ut med att spela.

Mellanbrorsan måste dock ha insynsskydd i form av en bok. Fast en bloggläsare tipsade om att en uttjänt äggkartong att ställa korten i funkar bättre. Så det ska jag absolut testa!

Jag är så djupt nere i ledigheten nu. Sådär läskigt förslöad att jag helst inte vill göra någonting. Älskar när det stadiet infinner sig för det efterföljs alltid av tristess vilket är det perfekta sinnestillståndet för att vilja börja jobba igen.

Självklart stökas ingen jul bort här innan Tjugondag Knut, inte. Fattas bara annat!

De dagar som nu är kvar på jullovet ska jag försöka ägna åt att få iordning lite på barnens rum, sortera in all rekvisita jag tog hem från Susannes Skafferi och som just nu står i garaget och väntar. Samt komma ikapp med tvätthögen. Orkar jag allt detta behöver jag någon slags medalj eller utmärkelse tänker jag…

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
7 januari, 2021

Så tacksam för vädret det här jullovet. Det regnade (!) två dagar innan julafton men sedan slog det om och vräkte ner snö. Och sedan kring nyår blev det svinkallt och härligt. Och otrooooligt vackert ute.

Så här såg det ut vid skymningen igår. Vartenda barr, gren och pinne var täckt av tjock frost och gräddig snö.

Kalla dagar blir det fantastiska färger i den blå timmen.

Vill bara vara ute och liksom insupa allt med ögonen!

Jamen titta själva! Så fruktansvärt fint. Och imorgon ska jag ut i spåret för en längdskidpremiär. Glad för att barnen och jag fortfarande har jullov. Faktiskt ända fram till på onsdag.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
6 januari, 2021

Jag måste visa er den här fina teckningen jag fick i julklapp av Ericas dotter Maria. Ni som hörde säsongsavslutningen av En Underbar Pod där Maria var med och pysslade – ni har hört hur det gick till när jag fick den. Och den är så genomljuvlig. Mina barn blir alltid stående framför den och undrar hur man blir så här bra på att rita?! Ja, tänk vilken grej att gå i sjuan och vara så kreativ, pysslig och konstnärlig som Maria är.

Nu hänger den i mitt vardagsrum men de ska nog få en skyddande ram och sedan har jag lovat att Bertil ska få ha den på sitt nya rum.

Hans nya rum förresten. Ska påbörja rensandet idag så att vi kommer vidare. Hans julklapp var ju ett eget rum – att få vara med och skapa och inreda ett! Tapetsera och så införskaffa lite nygamla möbler. Förhoppningsvis kommer vi framåt på den här fronten nu på jullovet.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
28 december, 2020

Den här julen när man inte kan göra någon av alla mysiga saker man så gärna gör på jullovet. Som att gå på bio, ta en fika på mellandagsrean, åka till badhuset med alla barn eller drar en repa på loppis. Då ägnar jag mig åt uteliv. Och som ett enda stort julmirakel vräkte det ner snö över regniga Västerbotten dagen innan julafton. Och det har fortsatt snöa.

För mig får det gärna vräka ner fram till i mars någon gång

Vi har tagit fram hela fordonsparken av sparkar och kappkör

Essa är lycklig och rullar sig i djupsnön så att hon nästan försvinner

Fina tjejen som får öva på att gå lös utan att gå fram och hälsa på någon

Är så nöjd med att ha ett garage och äntligen få se ut på snö och röd falufärg som väl ändå är något av det vackraste man kan tänka ut?

Barnen har påbörjat en snöborg och en tunnelrutschkana och jag hjälper till i byggandet.

Uppskattar gårdskänslan så mycket. Den som vi börjat få till i takt med att fler byggnader uppförts. I sommar blir det här huset också rött.

Vi åker pulka också. Och bob och skrana som barnen fått i julklapp

Och jag har svårt att med ord beskriva glädjen jag känner av att ORKA leka med mina barn. Dra dem upp för backen. Skotta snö till deras snöborg utan att få ont i fogarna. Klättra, klänga och leka. Är värt varenda timme på gymmet när resultatet är detta. Mer liv, liksom!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 december, 2020

Tack för alla fina kommentarer i gårdagens inlägg. Idag känner jag mig lite bättre igen. Har sovit megalånga nätter och sedan tagit lurar mitt på dagen. Det brukar göra susen för mig.

Nu har jag hunnit redigera bilderna från julaftonen. Så här kommer dagen i sin helhet.

På julaftons morgon är det alltid kakfrukost som gäller. Jag steg upp tidigt och fixade fikat.

Barnen hittade varsin Nissepresent i fotänden när de vaknade. I Ulfs paket låg ett par silvermokkasiner, i Folkes en lego-Yoda och i Bertils låg ett par regnbågsrandiga knästrumpor med “fingrar” för alla tår. Lyckan var total.

Sån himla julstämning med rödgransdoften och alla hyacinter.

Folke var morgonpigg som attan. Sådär som man blir när man har en klapp som väntar.

Är så lycklig över att min systers familj är här och att vi kan isolera oss tillsammans hela jullovet.

Kusinerna leker nonstop

Och på kakfaten fanns Susannes saffransbiscotti, flätad saffranslängd och pepparkakor.

Efter att ha ätit frukost i timmar masade vi oss ut på ett sparkparti. Lycklig unge

Trött kvinna

Ulfs julklapp var en källke jag hittat på loppis. Han ÄLSKAR den. Perfekta höjden för honom att skjuta framför sig.

Ett sånt himla julmirakel med vädret! Att det vräkte ner ny snö dagen innan julafton. Efter att nästan all snö först regnat bort.

Gullgris och moster

Det pågår någon slags informell tävlan i vem som har längst hår. Än så länge leder Juni men jag spår att Bertil med sin superhårkvalitét snart är ikapp henne!

Vi sparkade förbi Stina och Emils hus

Och jag drog min syster på kälke medan Ulf kraschade ner i diket med sparken

När vi kom in igen svidade vi om och började förbereda jullunchen. Så konstig jul när inga äldre släktingar närvarade. Ingen att vänta på och välkomna. Men skönt på det sättet att vi gjorde precis det som blev bäst för barnen. Nämligen tidigt julbord och sedan tidig julklappsutdelninig. Anna gjorde Juni fin i håret

Vi dukade fram vårt kraftigt decimerade julbord med ett fåtal favoriter på.

Jag hade på mig min folkdräkt som jag kom i för första gången på flera år! Den har varit för liten sedan 2017.

Dukade med linneduken mamma sytt, lummer, amaryllis och lila porslin i serien Asiatisk Fasan. Den är arvegods från faster. Till det la jag fram farmors gamla silverbestick.

Jag tog ju hem julgruppen jag gjort till Susannes skafferi och alldeles lagom till julaftons eftermiddag slog den ut så vackert.

Vi åt och åt och åt och trots det märktes det knappt på julbordets innehåll. Så skönt när man sedan kan äta julbord varje måltid i en vecka och inte behöver tänka på att laga mat.

En synnerligen älskad hög med människor.

Är så förtjust i min taniga gran i år. Den ser ut ungefär som jag känner mig. Lite skör och vek men fin för det. Den prakfulla ädelgranen jag köpte till livesändningen från mitt hem till första advent – den kändes alldeles för prålig och Disneyaktig. Den står istället i trädgården och tar för sig lite lagom av uppmärksamheten.

Och så innan vi hann märka riktigt hur det gick till började det skymma.

Barnen blev otåligare och otåligare. Tills vi plötsligt hörde bultande på fönstret. När vi rusade dit såg vi världens sötaste tomtenisse som smög omkring i mörkret med en stor säck med klappar. Ulf darrade av upphetsning och viskade –Tomtomtomtom med uppspärrade ögon.

Sedan blev det paketutdelning som väl aldrig tidigare varit så snabb eller så höggljudd. Kusinerna bytte paket med varandra och det tjoades, dansades och kastades omslagspapper åt höger och vänster.

Barnen får öppna i vilket tempo de vill och så sitter jag och väntar tills på slutet. Fick så fina saker till mig själv fast vi vuxna inte ens skulle ha paket. Anna gav mig några vintageklänningar och en vacker pajform. Min faster gav mig silverbestick och ett samiskt tennarmband och en vacker handbroderad antik duk. Jakob gav mig en ny vinterjacka och ett par täckbyxor – precis vad jag behövde. Och Bertil var så lycklig för han fick allt han önskat sig. Både en didgeridoo, knästrumpor och ett helt eget rum.

Strax efter sju var barnen helt utmattade och utan att protestera eller förstå hur lite klockan egentligen var gick de och la sig alldeles färdiglekta och trötta. Det här upplägget ska jag banne mig kirra varje jul från och med nu!

Så satt vi vuxna kvar uppe och spelade två nya spel jag köpt som en gemensam julklapp. Med andra ord blev favoriten. Skrattade så att jag blev helt rosslig i bröstet – och det var samma sak för min syster. Det är en genetisk defekt vi ärv av morsan. Att skratta sig rosslig.

Kvällen avslutades som sig bör i pyjamas med en skinksmörgås på mjukkaka.

Och det var den julaftonen det. Inte lik någon tidigare. Men väldigt bra ändå.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 december, 2020
Foto Lena Lee

Okej. Tack för den här gången. Idag sänder vi sista Susannes Skafferi från Tegs Byagård. Känns sorgligt och fint på samma gång. Koka en kopp kaffe, kryp upp i soffan och häng med i SVT 1 klockan 10.35! Vi hoppas på ert sällskap

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
22 december, 2020

Nu är det ett avsnitt kvar av Susannes Skafferi innan vi går i mål den 23e december. Det kommer kännas lite sorgligt – för vi har hunnit bygga upp någonting fantastisk under våra två sändningsveckor. Vi fick sex dagar på oss av SVT att sno ihop den här produktionen. Och vi lyckades på den tiden mejsla fram ett program som nu har 130 000 tittare per avsnitt – vilket är otroligt fina siffror. Över 20.000 personer har hjälpt till att bygga programmet genom chatten och omröstningar och programmet har fått över 90.000 interaktioner i sociala medier. Vi är så otroligt glada för fantastiska är gensvaret. Sällskapsteve är grejen och för mig är det här definitivt topp tre bland de roligaste jobb jag gjort. Och faktiskt ett helt nytt, unikt koncept på SVT!

Ja, roligt är det nästan jämt. Som när jag skulle göra en väldoftande krans till köket…

Älskar Susannes yogamentalitet – acceptansen och allt det snälla. Ser framför mig hur hon får duka vingligt resten av livet på sitt köksbord. För att det sitter fast en aniskrans där.

Idag klockan 10.35 – då körde vi live i SVT-play. Imorgon kör vi igen och har du inte DUO-appen så ladda hem den för sjutton så att du bättre kan hänga med!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
20 december, 2020

I år blir en annorlunda jul för oss alla. Men annorlunda behöver inte betyda sämre. Den mest annorlunda jul jag upplevt var julen efter att mamma dött. En jul jag bävat för. Oroat mig och haft ångest över. Efter att ha firat underbara jular hos mormor och morfar i princip hela min uppväxt. Med varje aktivitet, maträtt och fikastund genomförd på precis samma sätt som året innan. Skulle det nu bli jul utan henne? Otänkbart.

Vi bestämde oss ganska snabbt för att vi behövde få göra något annat den julen. Så jag, pappa, Anna och Jakob åkte till farmors gamla hus i Glommersträsk. Där vi mötte upp min faster Inger och hennes man Ulf och min kära farbror Lars. Bara att skotta sig in, få upp värmen och få julstämning i det utkylda huset var ett helt bestyr. Ingen hade firat jul där sedan farmor dog sju år tidigare. Vi plockade fram hennes lilla bordsgran i plast och dekorerade med en slinga med kulörta lampor. Vi tog in granris och hängde upp en pappersgirland. Och sedan var det bra med det. Julmat hade min faster dock ordnat. I långa banor.

Under dagarna där gjorde vi jul på ett nytt sätt. Vi gick på en fullsatt julmässa. Vi promenerade runt byn. Vi såg hemvideofilmer från tidigare år och fulgrät med tröjkragen uppdragen under näsan. Vi pratade gamla minnen och planerade för nya tider. Och mamma var med oss. Men inte på det där påträngande sättet – som en fruktansvärd saknad. Utan mer i bakgrunden. Som en värme. Desssutom skrattades och skojades det. Som det alltid gör med pappas syskon. Och jag tyckte då och tycker fortfarande att det är en av de bästa jular jag har upplevt.

Jag minns också att jag berättade att vi tittat på ett hus vi inte kunde sluta tänka på. Och de peppade oss att våga ta steget och lägga ett bud. Så när vi kom hem efter jul hade vi bestämt oss. Ringde mäklaren. Och inom några veckor var saken klar och flytten inbokad. Och det är det hus där vi bor i idag. Den plats våra barn kallar hemma. Och den plats där vi nu ska få fira ännu en annorlunda jul.

Och det kommer bli bra. Det blir alltid bra tillslut.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
16 december, 2020

Det blev en så märklig december i år. Just nu skulle jag egentligen gått in i min lugnaste period. Inga fler samarbeten, inget extra jobb utöver bloggen. Bara lugn, njut och mys. Men förra tisdagen fick vi samtalet med den här fantastiska förfrågan om att sända sex avsnitt av Susannes Skafferi. I SVT 1 mellan 9.45 – 11.15 på morgonen. Den lite udda sändningstiden är för att det här programmet är tänkt att vara sällskapsteve till alla som arbetar hemma eller sitter isolerade i karantän.

Och fast det här är det mest arbetsintensiva jag gjort på länge så är jag BARA tacksam och lycklig. För vet ni? Det känns så meningsfullt att få vara med och bjuda på en stunds sällskap under en period som är jobbig för så många. Och det har ju blivit en sån succé! Superfina tittarsiffror, enormt engagemang från alla tittare som skickar in bilder, hälsningar och tips till mig och Susanne i direktsändning. Jag känner att jag är på precis den plats där jag vill vara just nu. Och varje morgon strax innan sex när jag kör in för att förbereda mig – ja då ber jag en tacksamhetsbön.

Det var så länge sedan jag fick jobba i ett team så här under en period av flera veckor. Och förutom Susanne så ingår några pärlor från tidigare tv-jobb jag gjort. Som Caroline som gör smink och hår och Tomas som filmar. Och så här ser det ut bakom kulisserna. Anton och Tomas sköter kamerorna. Föredömligt iklädda munskydd. Vi har också en stor skärm framför oss där vi ser tittarchatten och alla inskickade bilder. I rummet bredvid sitter Moa som är producent, plus Christoffer, Sofia och Håkan som sköter tekniken. Och så har vi Julia och Ida som hjälper oss att plocka iordning, göra inköp och förbereda för varje sändning.

Susanne lagar mat och jag pysslar och tillsammans svarar vi på tittarfrågor och delar med oss av bilder och hälsningar. Och har bara SÅ otroligt kul! Särskilt när jag gjorde den här kransen och råkade limma fast den stenhårt i bordsskivan. Ojoj. Det är sånt som händer när man kör live.

Massa god och enkel julmat är det också och det bästa är att jag får glufsa i mig och smaka allt!

Här är jag direkt efter sändning när jag kollar DMs på instagram från alla glada som hängt med oss.

Jag känner mig väldigt lyckligt lottad denna december. Trots omständigheterna.

Här hittar ni alla avsnitt! De går att se över hela världen dessutom. Perfekt för alla jullängtande utlandssvenskar.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
16 december, 2020

God morgon på er. Jag sitter just nu i sminket och sticker bara in för att lämna länken till morgonens sändning i SVT som håller på mellan 9.45-11.25. Hoppas vi syns! Det blir restfest, juldessert och så ska jag kirra lite gammaldags julgranspynt…om jag inte gör som igår och lyckas limma fast allt i bordet, hehe

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 december, 2020

Ni hänger väl med oss idag igen från Susannes Skafferi? Vi blev så glada av alla hälsningar, bilder och glada utrop som ni delade med er av!

Och vi trivs så bra i fina Tegs Byagård med alla sina vackra detaljer.

Slå på nu klockan 09.45 på SVT 1 vettja!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
14 december, 2020
Foto Lena Lee

Hjälp! Nu är det dags att rulla igång Susannes Skafferi igen. Kom och häng med mig och Susanne idag när vi kör live klockan 9.30-11.30 i SVT 1. Vi lagar mat, julpysslar och pratar med er tittare. Och vi är SÅ peppade på att få göra vår slow-tv-grej igen. Tillsammans med er. Ladda hem DUO-appen om du vill, för att interagera med oss i sändningen. Eller se i efterhand här på bloggen eller i SVT-play.

Och imorgon tisdag sänder vi samma tid igen. Plus onsdag och torsdag. Och två dagar nästa vecka. Så jag hoppas att vi syns. MEN jag hinner faktiskt inte skriva en rad till just nu. För jag ska nämligen hoppa rakt in i sändningen…

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
13 december, 2020

I år blir det inget med lucia. Jag som brukar få se tre tåg! Först förskolans tåg som alltid får mig att snora i halsduken där jag står på förskolegården i den mörka morgonen. Sedan skolans tåg i kyrkan. Spröd stämsång och barn fnittriga och spända av stundens stora allvar. Gummiband som skär in i hakan på stjärngossarna och glitter som hamnat på svaj i hår. Slutligen byns eget luciatåg där jag själv brukar medverka. Då får man se luciatåget från andra hållet och möta blickarna på mammor som håller bångstyriga treåringnar i famnen, äldre par som sitter glansögda och så de som inte fick sittplats som får trängas längst in i serveringen. Med läppstift och snyggskjortan på.

Nej i år blir det inget med lucia. Men inget hindrar väl oss från att kika på hur det sett ut vid tidigare luciafiranden? Och då menar jag inte mina firanden – utan mycket äldre! Alla bilder jag hittat i Digitala Arkivet.

Luuciafirande i Järpås slutet av 1800-talet.

Det finns många som har starka åsikter om hur ett luciatåg “ska” se ut. Det SKA vara stjärngossar. Och man SKA ha glitter i håret och rött band i midjan. Och tomtar och pepparkaksgubbar är bannlysta. Nå. Här kan vi då se ett luciafirande från sent 1800-tal. Där två tredjedelar av tåget består av folk som “spökat ut sig” sådär i allmänhet. Det gick tydligen också bra.

Stina Nordkvist från Skövde – en lucia från sekelskiftet

I vit särk med enkla rosetter och en krans av granris omlindad med band – lussar Stina. Och vilken underbar lussebrud, sedan! Men den lucia som kom med en stor rosett på bröstet idag skulle väl betraktas som en revoltör!

Luciafest i Götlunda 1920

Här skulle man ju velat vara med! På luciafest i Götlunda, tidigt 20-tal. Bilden är liten men zoomar jag så syns glada ansikten och uppsluppen stämning och jag hittar både tomtenisse och finklädda herrar med strut på huvudet. Jag vet inte varför men mina tankar går till just den där flamspirriga stämningen som ofta uppstår vid luciatåg. Inte minst om man varit uppe sent kvällen innan och slagit runt.

Gud ett så gulligt luciatåg! Bilden är tagen någon gång under tjugotalet i Västsverige. Tre brudar med förvånansvärt korta klänningar som dessutom har påsydda bårder i avvikande färger. Ingen har ljus i håret – men däremot kronor i vad som ser ut som glanspapper. Hemmagjort såklart!

Rut Berglund och Tyra Särnblad lussar hos ett äldre par

Här ser ni Rut och Tyra som lussar hos ett äldre par. Förutom de otroligt vackra klänningarna med blommor på fastnar jag för tavlan i hörnet. En tavla i ett hörn? Aldrig sett något liknande! Det måste jag testa på.

Luciafirande i Ardala

Gud vilket frejdigt luciafirande det var i Ardala! Med lilla hjärtat i mitten och tomtar, tomtemaskbeklädda lucior och en farbror i hatt mitt i allt! Blir så lycklig av stämningen.

1920-tal i Bohuslän

Ett Bohuslänskt luciafirande på vad som förmodligen är en skola. Här har stjärngossarna inte bara stjärnor på strutarna utan även på särkarna. Precis som lucian! Och flickorna ser ut som små nissar längst fram. Så himla rart alltihop.

1926 Bohuslän

Varför vara en lucia med ljus i hår när man kan vara två? Med stjärnbeströdd klänningsbård och slöja under kronan och allt. Wow!

Luciafest i Timmersdala Folkskola 1930

Och här ser vi ett fullkomligt genomljuvligt tåg! Herrn med hatt i mitten. De allvarsamma vitklädda stjärngossarna. Och inga stackars tärnor här inte – nej i Timmersdala Folkskola fick alla ha ljus i hår. Notera också grandekorationerna i bakgrunden, de svenska flaggorna och himmelin av halm i taket.

Fru Larsson med barn firar lucia

Av Fru Larsson med son som ordnar luciatåg finns flera bilder bevarade. Samtliga suddiga, med barn på väg in och ut ur bild. Och mamma med brickan på svaj eller ryggen vänd mot fotografen. Vilken igenkänning! Det var tydligen lika sjåigt att ordna luciatåg med barn på 1940-talet som det är idag.

Jag tycker att vi avslutar med en bild från Turmans luciafest i Örebro. Med kvinnliga stjärngossar. För visst kan en kvinna vara stjärngosse. Och faktiskt är det så att den allra första vitklädda lucian var en dräng från Skinnskatteberg. Bevisar väl bara att ingenting är som man tror och att man kan fira lucia på tusen olika sätt?

Och även om vi inte får bevittna några Luciatåg live just i år. Så kommer det fortsätta firas Lucia. Och om trettio år är den här vintern bara en märklig parantes i en lång räcka fina firanden på tusen olika sätt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
13 december, 2020

Eftersom jag jobbar idag söndag med att rigga det sista inför Susannes Skafferi, dukade vi fram adventsfrukost redan igår lördag. En viktig tradition vi håller styvt på.

Lussekatter, peppisar och…

Fruktkaka. Mitt värsta när jag var liten. Nu eventuellt det bästa jag vet?

Hade köpt varsin marsipantomte till pojkarna också. Från NK konditoriet i Umeå.

Det blev glada miner och konstaterades snabbt att tomtens fötter var godast.

Tätt följt av Tomte-torso

Som vanligt hade bordsklättraren fullt sjå med att hinna klättra överallt. Vi försöker få honom att inse att det inte är någon stress. Att han kan lugna sig. Att vi inte kräver att han ska klättra på bordet vid varje måltid. Han kommer ändå hinna klättra så mycket på bord i sitt liv. Riva ner så mycket porslin och mata så många hundar med pepparkakor. -Bränn inte ut dig! Sitt en stund i din barnstol och sug på en sked! Men hans pliktkänsla är enorm. Så han klättrar vidare som om han jobbade på beting och fick provision på krossat porslin.

Folke fångade mig och Bertil i en kram. I matchade pyjamas

Vilket givetvis betydde att Bertil ville fånga Folke på samma sätt <3

Här ser ni förresten hur frusen jag är. Nattinne, ullkofta, ullångkalsonger och tjocksockar på morgonnen.

Efter frukosten ägnade vi en timme åt att julpynta barnens rum.

Sedan tog Bertil sparken till Ada

Och jag rastade hunden. Essa är så underbar! Hon ÄLSKAR snö och kastar sig med huvudet före i den så att hela ansiktet täcks av vitt.

Rationellt tänkande. Det är att helt sonika dra reflexväxten utanpå ryggsäcken.

Och hips vips medan jag var ute på gården och rastade Essa kom den här utstövlande i nattlinnet. Nu hade han klättrat färdigt på bord och kommit att tänka på att det var länge sedan någon verkligen tagit sig tid att klättra i trapp. Och eftersom bra sås reder sig själv tog han utan annans inblandning på sig sin storebrors stövlar och gick ut och satte igång med arbetet.

Och när det målinriktade klättrandet var avklarat stövlade han vidare för att…

Skälla lite strängt på Essa och se till att hon gick in igen..

Vilket hon förstås genast gjorde. Han har sista ordet i den relationen.

Och när vi kommit in fortsatte vi julpyntandet med att ta fram barnens krubba och hänga upp pepparkakor och göra granrisbuketter. Sedan stack Jakob och Folke ner på byn för att åka skrana med andra ungar.

Och det var den lördagsmorgonen det.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
10 december, 2020

Nu ska ni få höra någonting VÄLDIGT roligt. Tack vare det fantastiska gensvaret på vår 1a adventssändning av Susannes skafferi har vi nu fått möjligheten att fortsätta fram till jul. SVTs chefer liksom bara vände på en femöring och bestämde sig för att göra plats för mer. Så fram till jul kommer vi sända SEX AVSNITT av Susannes Skafferi. Med underbara Susannes som kockande programledare och jag som pysslar och skapar julstämning. Den här gången håller vi till i Tegs Byagård och jag vågar lova härlig stämning och vackra miljöer!

Nu kommer allt dessutom sändas i SVT så att vi når ut också till de som inte har vana inne att se på SVT-play. Men precis som förut kan du kommentera och interagera med oss via DUO-appen! Jag kommer såklart också lägga upp alla avsnitt här på bloggen så att ni kan se direkt från bloggen.

Susanne och jag är så otroligt pirriga och lyckliga över den här möjligheten. Om ni bara visste! Tack för peppen genom allt

Så här sänder vi Susannes Skafferi i SVT1, SVT Play och Duo-appen: 

Måndag 14/12 – Torsdag 17/12
09:45 – 11:15


Tisdag 22/12 – Onsdag 23/12
10:35 – 12:05

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
9 december, 2020

Jag kan tycka att all choklad, marsipan och alla nötter på julens gottebord behöver balanseras upp med lite syra. Då är den här julmarmeladen helt perfekt. Här är den gjort på svartvinbärssaft – men det går lika bra med någon helt annan sort också!

Marmeladkonfekt med smak av svarta vinbär

Bitar

30 bitar

Tillagningstid

20 minuter + 5 timmar

Ingredienser

  • 5 dl koncentrerad saft (tex svartvinbär, äpple, apelsin)

  • 2 msk gelantinpulver

  • 2 tsk glykos

  • Strösocker att rulla bitarna i

Gör så här

  • Sjud saften i en kastrull tillsammans med gelantinpulvret och glykosen tills det är helt upplöst
  • Klä en bakform ca 23×17 cm med bakplåtspapper. Häll saften i formen och låt stela i kylskåpet i ca fem timmar
  • Skär upp marmeladen i bitar och rulla i lite strösocker precis innan serveringen. Marmeladen håller sig fräsch i kylen i ca 5 dagar.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
7 december, 2020

Vi hade en betydligt lugnare andra advent än första! Jag masade mig upp först vid nio på morgonen och tog Smulf till “hjälp” att duka fram fika och göra mysigt.

Med hjälp menar jag att han var väldigt duktig på att pressa ner saffransbullar i en kaffekopp tills de blev fullkomligt platta. Ett hårt jobb, men någon ska ju göra det också!

Hade fyllt matrummet med apelsinnejlikor, enris, hyacinter och annat luktegott

Och barnen i nattkläder och nattmössor smaskade pepparkakor för fullt!

Essa är ingen dumbom inte. Hon har lärt sig under vem hon ska sitta för att få allra bäst utdelning.

Kan meddela att köksgolvet blivit 100% renare sedan hon flyttade in!

Älskar söta frukostar förresten. Det enda jag egentligen vill äta om morgonen är en rejält fet och söt bakelse. Och starkt kaffe.

På tal om sött och fett är det väldigt sött med ettåringar och deras feta kalaskulor som putar i pyjamasen. Behövs inte ens kaffe för att man ska njuta av den kombinationen.

Och det var den adventssöndagsmorgonen, det!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
6 december, 2020

Glad andra advent och pass på! Fram till midnatt inatt håller min affär öppen för beställningar av julposters. Sedan stängs den fram till våren någon gång. Har du inte hunnit beställa ännu – gör det nu! Pusshej!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
5 december, 2020

Hej på er. Hoppas ni har en fin lördag. Vi har varit väldigt segstartade idag. Trötta och mest suttit och pysslat. Jag tog fram marsipan och degade lite med ungarna.

Sånt mysigt pill! Samtidigt lyssnade vi på Astrid Lindgrens Julberättelser som är perfekta att ha i bakgrunden när man skapar.

Det bidde en hel radda grisar som mer såg ut som krokodiler enligt Bertil. Och så några skrämda tomtar.

Sedan var det Folkes tur att högtidligt öppna adventskalendern. Turtagning är inte det enklaste för sexåringar alltid. I alla fall inte när det är någon annans tur <3

Här julas det till mer för varje dag som går med gamla tomtar i trä och porslin.

Efter lunchen gick barnen ut och byggde snöborg men Ulf fick stanna inne och se på från fönstret.

Innan vi gick upp och ammade och vilade lite middag. Och nu medan han sover sitter jag här och bloggar. Ett snabbt instick från min lördag.

Vi hörs sen igen!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
2 december, 2020

Åh. Äntligen lanserar jag min alldeles egna lilla affär här på bloggen. Vad som är först ut att säljas? Fyra av mina mest önskade julbilder! Som nu förvandlats till julposters.

Ha tvekat och våndats inför att ta det här steget. Varit nervös och pirrig och funderat fram och tillbaka. Men jag kan ärligt säga att när jag såg mina färdiga posters första gången på tryckeriet blev jag liksom nästan rörd. För det är så fantastiskt att se någonting man själv skapat och känt sig tveksam och självkritisk kring – till att bli stolt. Printen är så mycket finare än jag kunnat föreställa mig!

Storleken på julpostern är 30×40 centimeter (ungefär som A3 alltså – men inte riktigt) och passar perfekt i till exempel vanliga IKEA-ramar.

Printen jag lanserar är Advent på vänt, Vinterstad, Julbord för en och Sockerbagaren.

Den här webbshoppen är lite speciell. För den är nämligen bara öppen i fyra dagar! Bara fyra ynka dagar? Japp! Från idag 3/12 fram till midnatt nu på söndag den 6/12. Sedan stängs den för den här gången. Och då sätter vi igång att trycka alla beställningar och skicka ut dem nästa vecka.

När affären öppnar nästa gång? Jag skulle tro att det blir fram emot vårkanten någon gång!

Varje print kostar 379 kronor och frakten är såklart gratis. Skickas till dig i en skyddande tub via PostNord.

Hoppas ni ska tycka om dem! Och själva webbshopen hittar du här på bloggen överst i menyn.

Och när jag nu testat webbshoppen hoppas jag så småningom kunna utöka den med några av alla önskemål som kommit in både på produkter och print. Och skicka till fler ställen än bara inom Sverige såklart.

Men vi börjar så här. Det är stort nog för mig! Stort och läskigt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.