Kategori: Matprat

Datumfilter

8 november, 2022

Jag älskar att baka. Kanske särskilt matbröd. Det känns gediget och rejält – och billigt är det också. Bröd är dock till skillnad från matlagning inte lika lätt att improvisera med. Eftersom det handlar om kemi är det lite kinkigt men mängderna – det får varken bli för mycket eller för lite av jäst, degvätska eller mjöl.

Dock utgörs matbröd nästan alltid av samma beståndsdelar och proportioner mellan de olika delarna. Så lär man sig bara “grundreceptet” kan man sedan våga lite mer. Testa gärna att variera ett befintligt recept genom att byta ut degvätskan. Istället för vatten kan det vara mjölk, lite filmjölk, en skvätt öl eller något annat spännande i degen. Och byt ut lite av mjölet också – det finns många olika sorter att pröva. Börjar lite försiktigt och testa dig fram, så småningom skapar du kanske receptet till ditt alldeles egna favoritbröd!

Jag bakar sällan med surdeg utan använder vanlig jäst – därför är tipsen nedan anpassade efter det.

Grundrecept bröd

5 dl degspad

25-50 gr jäst eller 1 – 1/2 påse torrjäst

2 tsk salt

1 msk honung

1,1 – 1,2 liter mjöl

Eventuella kryddor och frön

Blanda lite fingerljummet degspad med jästen tills den löst sig. Tillsätt salt och honung och blanda noga. Häll därefter ner mjöl och arbeta ihop degen.

Här är mina tips för att lyckas med brödbaket

  • Välj ut ett pålitligt, bra brödrecept och baka det flera gånger i rad. Med tiden lär du dig hur det ska kännas i konsistensen och när brödet är perfekt gräddat. Såndär viktig kunskap som faktiskt mest sitter “i händerna”.
  • Jag är noga med temperaturen på degvätskan. Den ska vara 37 grader/ fingervarm och det betyder att när man stoppar fingret i vätskan ska den kännas som ens eget finger. Varken kall eller varm för huden. Använder man däremot torrjäst så får den gärna vara lite varmare för att aktivera jästen. Men tänk på att för varm vätska dödar jästen – medan kall vätska bara gör brödet lite långsammare i jäsningen. Degar som jäser över natten innehåller ofta väldigt lite jäst – just eftersom den degen har så lång tid på sig att jäsa. Bröd som jäser länge utvecklar mer smak och degen ska i första jäsningen uppnå ungefär dubbel storlek – då vet man att den är klar.
  • Färsk jäst har begränsad hållbarhet. Därför brukar jag också alltid ha torrjäst hemma – för den har lång hållbarhet. Men man kan också förvara färsk jäst i frysen. Bara att ta fram och låt tina i rumstemperatur.
  • Proffs väger ingredienserna istället för att mäta. Det gör inte jag – men är ändå noga när jag bakar. Stora litermått är till exempel bättre än decilitermått för att mäta mjöl. Och mjölet ska aldrig packas i måttet! Själv använder jag sällan något mjölmått alls utan iakttar istället degen för att se hur mycket mer mjöl den klarar av. Men det rekommenderar jag bara till mer erfarna hemmabagare.
  • Jag har alltid mer salt i degen än vad som anges i receptet. Tycker nästan alltid att det är snålt tilltaget med salt, vilket i slutändan ger ett smaklöst bröd. Samma sak med honung och sirap – jag adderar gärna lite extra. Även i bröd som inte ska smaka sött tycker jag att 1-2 matskedar honung ger mer smak. Sockret hjälper dessutom jäsningen på traven.
  • Jag arbetar degen ordentligt. Om man är lite lat och slarvar på den här punkten blir brödet trist och platt.
  • Jag är försiktig med mjöl eftersom för mycket mjöl gör brödet hårt och torrt. Det är ju meningen att mjölet som anges i receptet ska räcka till utbakning också. Det tar dessutom ett tag för mjölet att arbetas in – så kanske märker man först efter att maskinen gått ett tag att en mindre mängd mjöl än vad som står i receptet räcker. Så fort degen börjar släppa bunkens kanter vet man att mjölmängden är lagom. Hellre lite för lös än lite för hård deg är mitt måtto!
  • Olika degar beter sig på olika sätt – det bästa sättet att lära sig att baka bröd är att välja ett pålitligt recept och göra det flera gånger i rad. Då får man en känsla för hur brödet ska kännas. Och efter ett tag kan man experimentera med receptet och byta ut mjölsorter. Lite grahamsmjöl, en deciliter havregryn, en skop rågmjöl eller Ölandevete…om bara konsistensen på degen känns bra så funkar det mesta. Kom bara ihåg att de grövsta mjölsorterna ska i först.
  • Ställ degen på en varm och skyddad plats när den ska jäsa. Alltid övertäckt med en handduk så att den inte torkar ut. Är det väldigt kallt och dragigt i köket kan man fylla en kastrull med varmt vatten och placera bunken i ett vattenbad. Då får den en värmeskjuts.
  • En brödskrapa är toppen för att dela degen och skrapa upp rester från bakbordet med. Och när det kommer till att diska kladdiga skålar med gammal deg är det mycket bättre med iskallt vatten än varmt. Varmvatten gör degen slemmig och seg medan kallt vatten gör att den krullar ihop sig och lossnar lätt.
  • Under plåten som brödet gräddas på brukar jag ha ytterligare en plåt. När ugnen är varm och brödet instoppat slänger jag in någon deciliter vatten på den undre plåten. Vattenångan ger brödet en fin yta. Det är också gott är att stänka lite saltvatten på brödet när det är i ugnen. Då får det en salt och krispig skorpa.
  • Mycket av smaken sitter i skorpan på brödet så våga grädda tills det verkligen får färg!
  • Experimentera gärna med kryddor. Runda småfranskor med torkad basilika är supergott till soppan. Brödkrydda i påse är suveränt i de flesta bröd. Anis, fänkål, pomeransskal eller kummin är också gott att blanda i degen. Och testa gärna olika sorters frön ovanpå. Solros, vallmo, sesam. Penslar du brödet med ägg får det dessutom en glansig och fin yta.
  • Man kan också experimentera och blanda ner rivna morötter, riven squash, nötter, ost eller annat gott i smeten för ett mer smakrikt och saftigt bröd.
  • Låt brödet svalna på galler innan du skär upp det. För en mjukare skorpa låter du det svalna med en handduk över.
  • Hembakt bröd som blivit torrt och tråkigt kan penslas med vatten, viras in i aluminiumfolie och gräddas på 200 grader i ca tio minuter. Då smakar det nybakt igen!
  • Vill du helt slippa knåda och jäsa matbröd så kan jag tips om att istället baka filmjölksbröd med bikarbonat! Finns många bra recept bara en googling bort.

Har du fler tips för ett lyckat brödbak så lämna gärna ditt bidrag i kommentarsfältet!

• Reklamsamarbete Cylinda •
16 oktober, 2022

Vilken lyx det är med en frys! Något vi tar för givet idag men som inte alltid varit självklart. Tänk att kunna äta osockrade bär mitt i vintern, smaka kött som varken varit nedsaltat eller konserverat och ta fram och spisa grönsaker från frysen som har i princip alla näringsämnen kvar….

Vår alldeles lagom stora frys längst ner till vänster i högskåpet

Vi har tre frysar i vårt hus. Två stora frysboxar i källaren. En med kött och fisk (köttet köper vi i stora kvantiteter från grannar som jagar eller har egna köttdjur) och en frys med bär, kakor, grönsaker och bröd. Sedan har vi en liten frys uppe i köket. Den är vår vardagsfrys. Där ställer vi in middagsrester, ostskalkar, och sånt som ska lagas upp inom kort.

Hur ska man då sköta sin frys? Jo, med omsorg! En frys full av frost rymmer mindre mat och drar betydligt mer energi. För att minska frosten i frysen ska man såklart vara snabb med att öppna och stänga luckan och sedan aldrig aldrig aldrig lägga in varm mat.

Tur att jag eh…lever som jag lär. Så här såg vår frys ut när jag frostade av den förra veckan. Mycket is har bildats under det senaste halvåret när barnen hämtat glass, jag hämtat is och dörren ideligen öppnas och stängs.

Som tur är går det ganska snabbt att frosta av frysen. Dra först ut kontakten / skruva ur säkringen. Töm över innehållet i frysen till en kylväska med frysklampar. Alternativt ställ ut om det är vinter. Placera sedan en bunke eller plåt med kokhett vatten i frysen, så påskyndas smältandet. Om det behövs – använd en plastspatel (inget som kan ge repor eller skada frysen) för att bända loss isbitar. Och täck gärna golvet framför frysen med handdukar för att skydda mot vatten.

Den här frysen från Cylinda har en fördjupning i botten där smältvattnet samlas och det gör den lätt att avfrosta. Man skopar bara upp vattnet och torkar torrt. Inga blöta golv!

Själva lådorna sköljer jag sedan rena från frost med hett vatten i badkaret.

Kan någon förresten ge tips på bra islådor? Vi använder mycket is men den enda riktigt bra islådan jag har är den som följde med vårt kylskåp från Cylinda. Den är av lite mjukare plast så att isbitarna kommer ut hela och oskadda ur lådan och man slipper slush.

Cylinda är ett svenskt varumärke som återfinns lite överallt hos oss. Torkskåp, tvättmaskin, diskmaskin och frys. Cylindas motto är en enklare vardag och deras maskiner är både användarvänliga, prisvärda och framförallt energismarta.

Nu när jag rensade frysen märkte jag upp lådorna med min märkapparat, för att få lite bättre koll. En låda för bröd. En låda för proteiner och grönsaker. Och en stor låda för isbitar. Livet utan isbitar är fattigt.

Sedan lagade jag en strålande god restmiddag på gamla hamburgebröd och biffar som var kvar sedan i somras.

Vad kan man då frysa? Jo nästan vad som helst, även om allt inte är lika gott efter att det varit fryst. Hållbarheten är också olika beroende på hur mycket fett något innehåller. Ju fetare desto kortare hållbarhet. Rent teoretiskt kan man förvara maten hur länge som helst i frysen utan att den blir farlig att förtära. Men däremot blir den mer eller mindre aptitlig beroende på hur länge den har varit fryst. Själv kokade jag nyligen hjortronsylt på fem år gamla hjortron och det smakade utmärkt!

Får vi pannkaka över är det perfekt att frysa in. Bara att ta fram och värma på i en stekpanna eller över murikka på utflykten.

Frostiga frystips

Jag skulle vilja börja med att slå ett slag för att förvara märkpennor/etiketter i närheten av frysen så att det går smidigt att märka upp vad man har i förpackningarna. Även bra för att datummärka tex locket på pestoburken i kylen. Och för att undvika frysskador på maten ska man förpacka den så tätt som möjligt och försöka bli av med all överskottsluft i förpackningen.

Kyl maten snabbt – då förlängs hållbarheten och risken minskar för bakterietillväxt. Det finns smidiga isbrickor man kan förvara i frysen och ta ut och ställa matlådorna på för att skynda på processen.

Frys in i platta paket. Lägg tex köttfärs i en plastpåse och platta ut den. Då tar den mindre plats i frysen och tinar dessutom snabbare när du ska värma den.

Frys in i mindre kvantiteter så att du inte måste tina mer än du tänkt äta upp.

Tina maten på rätt sätt. Kvällen innan djupfryst mat ska tillagas kan den med fördel flyttas till kylen. Då tinas den skonsamt och sänker samtidigt energiförbrukningen i kylen som inte behöver arbeta lika hårt. Och om du glömt att tina något som ska tillagas så skulle jag vilja föreslå ett vattenbad! Jag spolar upp lite ljummet vatten i en stor bunke och lägger den frysta förpackningen däri. Efter ett tag kan man addera lite nytt ljummet vatten. Det tinar förpackningen på nolltid.

Styckfrys bär och grönsaker. Jag lägger dem på en bricka och låter stå i frysen i ca 2 timmar. Sedan tar jag ut och häller över i det påsar. På det sättet fryser inte allt ihop till en klump.

Frys kryddor. Dill och persilja är två kryddor som vinner på att frysa och som helt förändrar smaken när de istället torkas. Packa tätt i plastpåsar med så lite luft som möjligt. Eller hacka valfria kryddor och lägg i ett iskubsfack och täck med en god olja. Frysa dem och pluppa över i en egen påse så islådan blir ledig. Tänk bara på att olja har begränsad hållbarhet så det är bra att konsumera kryddkuberna inom 3-4 månader.

Frys in slattar i iskubsfack. Vin, fond, buljong, såser eller barnmat…pluppa sedan över tärningarna i nya påsar och märk tydligt så att du vet vad du har.

Frys in mejeriprodukterna. Ska vi resa bort och har mejeriprodukter som kommer att bli dåliga lägger jag in hela förpackningen i frysen. Perfekt att ta fram och göra pannkaka av. Jag brukar också återanvända bra förpackningar för att frysa in i. Som den här fetaförpackningen som istället innehåller överbliven sås.

Ostskalkar är tacksamma att frysa. När osten blivit tummad och tråkig och ser ut som en skidbacke – ja då river jag den och sparar i frysen tills det är dags för pizza, lasagne eller paj.

Att frysa mat öppnar också för möjlighet att köpa extra mycket av något när priset är bra. Bruna bananer kostar mindre än hälften av gula. Jag slantar och fryser in dem och tar fram till smoothies och bananbröd. Bregott/Norrgott brukar jag också köpa extra av när priset är rätt och sedan slänga direkt i frysen.

Frys in kakdegen. Känner du dig huslig någon dag och bakar så kan du göra en kakdeg extra och forma till en rulle och lägga i frysen. När du blir sugen tar du fram och skär några kakor och gräddar. Eller när du får oväntat besök och gärna vill att det doftar nybakt i hela huset!

Har du fler smarta frystips? Fyll gärna på i kommentarerna!

1 september, 2022

Nu har jag skördat veckans grönt på Marstorp där odlingar frodas och är fina.

Tog för mig av allt möjligt gott. Skönt att få hämta det Albin odlat när vår egen skörd är så blygsam. Det är egentligen bara kryddorna som fått någon kärlek hos oss i år.

Det är en fasligt vacker första september idag och det märks att hösten är på intåg. Björkarna har börjat gulna, nätterna är kalla och luften är hög och klar.

Tur det finns växttunnlar som skyddar mot nattfrost.

Jag plockade åt mig lite squash och en rejäl laddning vaxbönor.

Ska mandolina squashen tunt och äta den så här – som squashpasta. Kan verkligen varmt rekommendera det.

Och morötter är alltid så bra. Särskilt när man inte ids hacka en sallad som halva familjen ändå inte äter.

Jag kände mig iakttagen när jag skördade.

Och själv iakttog jag en kålrabbi modell XXL. Blir spännande att se om den är hård och torr eller hållit sig saftig trots storleken? Kålrabbin är så god att skära i bitar och äta som råkost. En skål med morot och kålrabbi serverad den hungriga halvtimme innan middagen är klar får barnen att frossa i grönt!

Kan också tipsa om att servera majrovor och kålrot som råkost – bara skala och skär i bitar. Billigt och barnvänligt. Och ni vet väl det bästa knepet när grönsaker blivit mjuka, slaka och tråkiga? Jo, skär i mindre bitar och lägg i iskallt vatten några timmar. Då får de tillbaka spänsten. Funkar på så väl sallad som kål och rotsaker.

Och köper du sallad på påse vill jag tipsa om att öppna förpackningen och lägga i en bit hushållspapper – då håller sig salladen fräsch längre.

Jag skördade flera sorters sallad och en hel del bondbönor och dill.

I helgen kommer Jakobs mormor och hälsar på och eftersom hon är vegetarian brukar jag försöka hitta på lite roligare grönsaksrätter att bjuda på. Det är ju roligt att laga grönt när någon verkligen uppskattar det! Återstår att se vad jag ska göra av allt det här…

När jag skördat proppade jag munnen full med surkörsbär och gjorde en mental minnesanteckning om att plantera likadana träd hemma hos oss nästa sommar.

(Här har jag förresten skrivit ett inlägg om hur jag får barnen att äta mat i allmänhet – och grönsaker i synnerhet.)

• innehåller reklam för min bok •
7 juli, 2022

Här kommer ett litet tips för dig som har sommarlovslediga barn omkring dig – nämligen den här lilla gröna pärlan som främjar kreativitet och skaparlust hos barnen. Förra sommaren hade vi en enorm försäljning av Nu bakar vi för det verkar som att vi är många föräldrar som vill uppmuntra barnen till att skapa självständigt istället för att bli sittande för länge framför någon skärm.

Pedagogiska, smarriga och lagom lätta recept för små bagare.

Köp den på Adlibris eller annan lämplig bokhandel i din närhet.

Jag och Annakarin blir så glada när vi får se barn baka ur våra böcker – och de stolta föräldrarna som taggar eller DMar oss på instagram. Vi uppskattar alla hälsningar och de många intressanta synpunkter och tankar som kommer från bagarna

4 april, 2022

Olika typer av sallader är min standardlunch nu för tiden. Sallad kan ju vara fasligt trist och tråkigt – eller det godaste tänkbara om man bara lägger lite tid på att komponera den. Min syster är salladsmästaren och hon lyckas alltid blanda konsistenser och smaker på ett sånt bra sätt. Alltid lite knaprigt, syrligt, salt, beskt och sött på samma gång. Och alltid en god dressing till!

Fantasilösheten är hotet mot alla grönsaker och kanske särskilt salladen som rätt. Men det behöver inte vara svårt att göra gott. Så här kommer nu en liten lathund till hur jag komponerar en god lunchsallad. En sallad som inte får mig att känna mig som ett idiotiskt tuggande får på bete.

Första steget är att köpa sallad på påse. Jag vet, jag vet det är säkert sämre för miljön än att köpa salladshuvuden bla bla bla. Men det är så himla smidigt. Och om vi ska få folk att äta mer grönt än kött så behöver det vara smidigt. Så när vi inte odlar eget köper jag hem olika färdiga sorter från butik och växlar mellan. Det finns påsar med kålblandningar, med strimlade rotsaker och så salladsblandningar som utger sig för att vara toscanska eller något annat fånigt. Det spelar inte så stor roll vilken sort man tar men i botten av min djuptallrik (viktig detalj) lägger jag två rejäla nypor sallad.

Sedan tar jag fram de grönsaker som råkar finnas hemma. En bit av en gurka, lite paprika, tomat, morötter eller en bukett broccoli. Jag lägger alltid lite extra krut på att tärna det väldigt fint för stora råa grönsaker är jobbigt att tugga!

Lite sötma är för övrigt alltid gott så har jag päron eller äpple hemma så brukar jag tärna ner lite av det också.

Det viktiga här är att ration mellan trista salladsblad och goda grönsaker blir rätt. Typisk trist sallad innehåller massa gröna blad och bara någon enstaka skrajsen gurkbit eller tomat. Det ska ju vara 50/50 tycker jag!

När grönsakerna täcker botten av tallriken är det dags för protein. Det kan vara allt ifrån ägghalvor, lite grillad kyckling, tofu, ost, räkor, kikärter, bönor..mmmmm allt är supergott! Just på den här salladen lassar jag på fetaost i färdiga kuber. Absolut inte den godaste fetan som finns men så himla bra om man behöver hålla det enkelt.

Sedan dags för det livsviktigt knapriga! Jag har sedan tidigare olika rostade frön och nötter som jag förvarar i burkar i skafferiet. Jag köper naturella och rostar själv i stekpanna. Sesamfrö, mandlar, valnötter, hasselnötter, pumpafrö, solrosfrö…ja allt man kan tänka sig. Så jag tar jag några nypor av varje och strösslar över.

Jag som är stillasittande nästan hela dagarna klarar mig fint på en sådan här sallad till lunch – men den som vet med sig att den behöver kolhydrater för mättnad och energi kan addera det nu. Så på med pasta. Eller kokt bulgur, matvete, quinoa, linser eller couscous. Och kokar du det med en buljongtärning blir det betydligt godare. Det bästa är att göra iordning en laddning kolhydratet som räcker till några dagars sallader i rad.

När även detta är kirrat kikar jag in i kylen igen. Finns det något mer att pimpa med? Någon gammal ugnsbakad rotsak från en tidigare middag? Några oliver som håller på bli dåliga? Förskrämda feferoni i någon burk? Ja men hacka lätt och släng över det också. Se salladen som ett tillfälle att ta rätt på rester.

Sedan använder jag händerna för att blanda runt allt gott i tallriken så att det fördelar sig på ett bra sätt.

Därefter avslutar jag med dressing. Om man orkar kan man blanda ihop och smaka av i en skål först – men jag tycker att det är lättast att bara ringla olja direkt över salladen. Raps eller oliv beroende på vad jag känner för. Sedan på med lite syra. Det kan vara citron, vinäger, lime eller crema di balsamico. Det är inte så noga – jag tar vad jag har hemma som är surt. Sedan skvätter jag över det – men inte lika mycket som av oljan! Därefter på med lite salt, kanske peppar och har jag färska kryddor hemma är det också toppen att klippa ner.

Är du istället en person som gillar dressingar som är krämiga, feta och trögflytande så kan ju hummus, en creme fraische-dressing eller något majonäsbaserat också vara gott till. Finns många bra färdig alternativ på burk/tub om du inte orkar göra själv. Det viktigaste är att det finns något slags fett i salladen för att smakerna ska komma fram och man ska känna mig mätt och nöjd efteråt.

Sekunden efter att man adderat salt, syra och olja börjar salladen sjunka ihop och slaka – så se till att äta den omedelbart. Sedan tar ju en sallad alldeles oavsett en evighet att äta och det är bara bra. Att måltiden får bre ut sig och ta plats så att man får en riktig paus – det är något att bejaka.

Efter maten brukar jag dricka en stor kopp te eller en lite mindre kopp kaffe. Kanske med en sockerbit eller en dadel eller något annat lite sött. Det söta, varma gör att jag känner mig mer nöjd, mätt och belåten efteråt och får den där härliga varma känslan i kroppen som man får efter ett varmt mål mat.

Ps. Självklart äts sallad bäst med sked så att man kan lassa in det i munnen. Men det visste ni ju redan, ni är ju inga gaffel-barbarer!

2 februari, 2022

Här kommer en lista på sånt jag snacksar på som mellanmål eller till kvällen när jag är väldigt sugen på något gott. Men let’s keep it real – det är ju chips och sånt som är godast egentligen. Det här håller mig dock flytande på veckodagarna så att jag istället kan njuta chips på helgen. Varsågod, tretton nyttiga(re) snacks!

Frysta hela edamamebönor som jag bara blanscherar lätt. Sedan på med salt och denna underbara krydda från Santa Maria som innehåller wasabi och sesam. Smakar så umamirikt, saltigt och gott. Sojabönor är rika på protein och känns mättande pch eftersom det är lite pill med varje skida så man räcker snackset en stund. Kryddan är förresten jättegod även på popcorn, avocado eller en tomathalva.

En kopp med körsbärstomater och oliver. Behöver inte vara några fin-oliver utan ICA Basics stora burkar funkar fint. Det salta i oliverna med det söta i tomaterna är snacksigt och gott.

Coctailkapris. Att äta bara rakt upp och ner.

Hemmagjord risifrutti av vaniljkvarg och keso. Servera tillsammans med lite tinade bär eller fruktsallad. Arlas Kvarg är den godaste sorten förresten.

Frysta vindruvor. Skölj och lägg i frysen. Du behöver inte ens plocka av dem från stjälken. De djupfrysta vindruvorna smakar som piggelin när man är sötsugen!

Rostade kikärtor. Skölj av en tetra kikärtor och lägg i en skål. På med en liten skvätt olivolja och sedan ner med kryddor. Rökt paprika, curry, chili, wasabi, spiskummin….vad du nu tycker är gott. Glöm inte salt! Rosta på plåt med bakplåtspapper i ca 15 min på 225 grader. Skaka i plåten då och då så de blir jämnt rostade.

Tamarirostade mandlar är otroligt begärligt och gott! Plättlätt.

Om man är sugen på något sött så tycker jag att en varm dryck som bottnar magen hjälper till att ge mättnadskänsla och nöjdhet. En lite fruktig tesort ihop med ett torkat fikon eller några osvavlade aprikoser att snacksa på – det ger den där söta känslan jag ofta vill ha efter maten.

En bit rökt påläggsskinka med en snutt av pepparrotskräm på tub inuti. Rulla ihop och ät upp!

Glass på frysta bär och frukter.

Äppelskivor stekta i en gnutta smör och sedan på med kanel och kardemumma. Ät ihop med keso eller vaniljkvarg.

Alla typer av fruktsallader. Här finns ett inlägg jag skrivit med olika sätt att pimpa en vanlig fruktsallad på.

En gammaldags hederlig fruktkräm. Kanske inte högst på nyttighetsskalan iofs. Men sjukt gott!

9 januari, 2022

Efter all tung julmat längtar jag efter lite fräschare och lättare recept. Samtidigt är det den kallaste tiden på året så det måste vara lagad, varm mat jag äter! Mitt bästa tips för lite bättre vanor är i alla fall att alltid ha en stadig sallad i kylskåpet. Gärna en stor grönsallad men i nödfall alltid en burk med typ syrad vitkål. Då får man alltid det där efterlängtade krispet. Plus massa nyttiga bakterier för magen.

Här är 5 favoriter ur mitt eget receptarkiv som jag planerar att laga närmsta tiden.

Mustig lammfärssoppa med potatis kan också göras på nötfärs eller vegfärs om man inte har lamm hemma. Jag bara vräker ner det som råkar finnas i kylen – gärna sånt som börjar bli lite skrumpet och tråkigt. Billigt blir det på det viset och bara godare dagen efter. Mjukbröd är bra till alla soppor och jag svänger ofta ihop scones medan soppan puttrar. Några kokta ägg gör det också mer mättande.

Den här broccolisalladen med äpple och sötsyrlig, krämig dressing är ett bra tillbehör till en köttbit eller så äter man som den är och kompletterar istället med bröd och ägg på sidan av. Otroligt crunchig och god!

Fishcakes med vitt ris på blå transparant glastallrik.

Thailändska fish cakes gillar jag att göra! Ett bra sätt att få i ungarna fisk och ett trevligt sätt att variera laxen på.

En snabbgjord, grön ärtsoppa som är mild och god och som även mina ungar brukar gilla. Billig är den också om det är tomt i plånboken efter julens alla festligheter.

Den här ugnsbakade sejen med saffransmos lärde Jessica Frej mig receptet på! En sån enkel vardagsfavorit med milda (men tydliga) smaker. Funkar för stora och små.

22 september, 2021

Jag hörde någon siffra om att medelsvensson har åtta maträtter hen roterar mellan i vardagen. Lät väldigt lite men sedan när jag började rannsaka mig själv så kom jag på att det nog låg rätt nära sanningen ändå? Fullt rimligt när man ska kirra middag varje dag och snabbt behöver komma på något som funkar.

Jag har en lista i telefonen med de vardagsrätter som går hem hos oss just nu och som barnen gillar. Så att jag inte behöver bli stående som en idiot i affären och inte veta vad vi ska äta. Jag tänker att jag delar med mig av den och så kanske du som vill kan dela med dig av några av dina vardagsfavoriter? Så kan vi hjälpa och inspirera varandra att utöka/variera vardagsmenyn litegrann. Som förälder kan ju den lusten komma även om barnen inte ber om det.

Pasta med majs och tonfisksås – billig och oväntat god vardagsfavorit!

Flera av rätterna på listan varvar vi att köra i vegetarisk variant och med kött. Ibland gör jag en sallad till men barnen föredrar hellre grönsaker i bit. Och då blir det oftast morotsstavar, vitkålsbitar, majrova, kålrot, gurka eller paprika som jag ställer fram på bordet i en skål. Gärna en stund innan maten är klar så att barnen äter mer grönsaker! Och äter vi soppa till middagen brukar jag staga upp med bröd – helst mjukbröd – på sidan!

Vardagsmat som funkar just nu

Spagetti och köttfärsås

Pannkaka

Bakad småpotatis med någon slags kall röra

Lax i ugn med citron o potatis och kall sås på lättcremefraiche och dijon

Köttbullar/vegbullar med potatis/pasta

Pyttipanna (veg eller vanlig)

Potatisbullar

Palak Paneer m ris

Ceasarsallad

Ugnsrostade rotsaker med fetaoströra/hummus

Palt

Pizza på libabröd/tortillia

Tomatsås/linssås m pasta

Korvstroganoff m ris

Falafel i pitabröd

Linssoppa

Broccolisoppa

Potatis och purjolökssoppa

Köttsoppaa

Köttfärslimpa

Nikkalouktasoppa

Pastasallad

Lite kyckling eller nötkött fint strimmat och blandat i en gryta med de grönsaker och kryddor som finns hemma

Tonfisk&majs-sås och pasta

Panerad fisk & potatis

Tortilliawraps med det som råkar finnas hemma

• Reklamsamarbete Felix •
28 april, 2021

Jag är inte den som tycker att vegetarisk mat måste vara en kopia av “vanlig” mat. Vegetarisk mat får gärna vara något helt annat.

Men ibland är det ju faktiskt det där vanliga, vardagliga man söker efter. Särskilt när det är barnen man försöker göra mätta och glada. Som vegetariska köttbullar som till smaken liknar kött – eller en pytt i panna där man inte ens märker att “köttet” i själva verket är vegetariskt. I min familj får en sådan pytt högsta betyg.

Felix har precis lanserat sin vegetariska Krögarpytt. Som smakar förvillande likt köttvarianten men med 70% lägre klimatavtryck! För mig är det en no-brainer vad jag kommer välja i frysdisken framöver. När det är så mycket enklare att göra ett miljömässigt bra val utan att någon i familjen knorrar – ja då är det ju bara att köra!

Idag tycker 8 av 10 svenskar att det är svårt att veta just vad som är klimatsmart mat. Och eftersom maten står för 30% av vår miljöpåverkan är det viktigt att vi ökar våra kunskaper. Därför är det så bra att Felix nu redovisar sina produkters klimatavtryck och dessutom sätter de siffrorna i en kontext. 

Deras mest klimatsmarta produkter har symbolen ”Lågt Klimatavtryck” som visar att produktens klimatavtryck är mindre än hälften jämfört med dagens snitt för mat och därmed ligger i linje med FN’s klimatmål. Det ska vara lätt att göra rätt.

Felix har också tagit fram en digital Klimatbutik där du genom att registrera din veckohandling kan se om den lever upp till FNs klimatmål om att halvera livsmedelsutsläppen. Dessutom kan du lära dig mer om vilka matvaror som har högt respektive lågt klimatavtryck.

• Reklamsamarbete Felix •
23 mars, 2021

Köttbullar och makaroner är en himla bra vardagsmiddag att svänga ihop i farten. Ändå kan det ha en lite tråkig klang. Som att halvfabrikat är dåligt? Men så behöver det ju absolut inte vara! Servera maten med en god sallad eller bara morotsstavar och vitkålsbitar. Det senare funkar nästan bäst för mina barn. Tricket är att ställa fram grönsakerna en stund innan maten. Då slinker det ner extra mycket!

Något annat som är skönt att veta att de där delikatessbullarna man bjuder på faktiskt är riktigt klimatsmarta.

Livsmedel står för drygt 30% av de svenska hushållens klimatpåverkan samtidigt som en majoritet av oss svenskar tycker att det är svårt att veta vilken mat som egentligen är mest klimatsmart. Och där har ju livsmedelsföretagen en viktig roll att spela. Både i hur de framställer maten och hur de märker upp den för att hjälpa oss konsumenter.

Det Felix nu gör så föredömligt är att redovisa alla sina produkters klimatavtryck och dessutom sätter de siffrorna i en kontext. Deras mest klimatsmarta produkter har symbolen ”Lågt Klimatavtryck” som visar att produktens klimatavtryck är mindre än hälften jämfört med dagens snitt för mat och därmed ligger i linje med FN’s klimatmål

Felix vegetariska delikatessbullar är gjorda i Sverige, baserade på vete och ärtprotein och innebär 80% mindre klimatavtryck än motsvarande bullar gjorda på just kött! Men framförallt är de goda. När min mest nogräknade unge sätter i sig dem utan att tveka – då vet man att det smakar bra. Också det en viktiga aspekt eftersom matsvinn är en stor miljöbov i sig.

Så med andra ord. Ät dina makaroner och vegetariska delikatessbullar med gott samvete! Och vill du skruva ner klimatavtrycket ytterligare – välj makaroner gjorda på svenskt vete och ketchup tillverkad på ekologiska tomater.

Felix har också tagit fram en digital Klimatbutik där du kan testa din meny för en hel vecka och se hur den klarar sig jämfört med FNs klimatmål om att halvera livsmedelsutsläppen. Ganska spännande läsning!

19 mars, 2021

En grej med min hälsoresa. Det är att jag bestämt mig för att helt enkelt börja äta och gilla sånt jag inte äter och gillar annars – men som är nyttigt och förenklar livet. Som kvarg och keso. Numera slinker båda ner utan problem.

Omelett är en sådan där sak jag avskydde när mamma gjorde. Men som jag nu lärt mig äta. Ja till och med gilla. Perfekta lunchen också när man går hemma och vill ha något snabbt och enkelt. Jag brukar göra omelett på kylskåpsrens. Som igår. Tog fram några slakande sparris, lite hackade champinjoner som blev över när jag gjorde pizza. Lite riven, menlös ost från sagda pizza. Och så ägg. Utanför bild fanns också trött pak choi som gett upp på framtiden. Samt en halv rödlök som skulle förgås om inge drastiskt skedde. Hade det funnits tomat, påläggsskinka och kanske lite överbliven sallad så hade det säkerligen också fått följa med ner i pannan!

Först stekte jag sparrisen och la sedan den åt sidan. Hakade ner pak choi, rödlök och slängde ner svampen. Fräste en stund i lite smör medan jag vispade ihop tre ägg med en skvätt mjölk, salt och peppar. Sedan hällde jag alltihop över grönsakerna.

Lät stelna och sedan på med lite mer svartpeppar och lite ost.

Sedan skjuts upp på tallriken men självklart sprack den sönder. Jaja, smaken var det inget fel på. Och jag visar nu inte detta för att jag tror att du är så korkad att du inte kan tillaga en omelett. Utan om du precis som jag kanske inte tror att du gillar omelett men skulle ha ett så mycket enklare liv om du bara kunde lära dig gilla det! Testa. Det kanske kan ändra sig?

10 februari, 2021
Torkat renkött i tunna, fina bitar

Nyfiken på renen. Att jag älskar renkött kanske framgått av bloggtemat den senaste veckan. Och självklart kan jag inte avstå att lista mina fem bästa sätt att avnjuta det på. Hittar du inte renkött i affären kan du alltid be dem ta hem – de stora grossisterna som affärerna beställer ifrån brukar ha renkött inne.

Nu börjar vi med plats nummer fem på listan.

5. Buljong kokt på ben från ren. Låt koka i en stor kastrull i en handfull timmar. Tillsätt gärna lagerblad och enbär. Kanske lite vit, svart eller kryddpeppar i hela korn. Skumma av buljongen för att få den klar och använd sedan som bas till en köttsoppa, grönsakssoppa eller något slags gryta. En fantastisk smaksensation! Du kan också låta lök, selleri eller andra rotsaker koka med under tiden. Men gör du en köttsoppa på buljongen behövs det ju inte för då får du ju med de smakerna ändå!

4. En hederlig renstek serverad med kokta mandelpären (potatis alltså) brunsås och rönnbärsgelé. Så vansinnigt gott att man knappt kan beskriva.

3. Rökt renkorv skivad i tjocka bitar. Att äta precis som den är – inget tjorv eller knussel.

2. Renskav/souvas Det börjar vattnas i munnen bara jag tänker på det… det bästa renskavet är lite rökt – alltså souvas. Jag köper alltid stora lådorna direkt från Renslakteriet i Arvidsjaur när vi åker förbi där på väg till mormor. Det köttet liknar på inget sätt de där små pappkartongerna med rensskav som man kan köpa i butik (även om det för all del också kan vara gott). Det är rökigt men milt i smaken och en helt FANTASTISK snabbmat. Bertils favoritmat tillika. Jag bara tar upp lådan ur frysen, bryter några flarn med handen i mindre bitar och slänger det i en het stekpanna med smör. Fräser runt en stund och sedan på med grädde, en skvätt soja och lite krossade enbär jag plockat själv. Ihop med potatismos och hemmagjord lingonsylt är det en DRÖM!

1. Och på första plats placerar jag givetvis torkat renkött. Ärligt talat är det godare än nästan allt annat jag kan komma på. Minns hur morfar karvade bitar åt mig och syrran som vi åt under andakt. Och nu för tiden är det min farsa som torkar renköttet. Han brukar ge mig och Anna stor kasse var i present varje vår. Han saltar och torkar den själv hemma på gården. När jag blir sugen på att snacksa på något salt, umamirikt och tuggigt – då plockar jag upp en bit torkat renkött ur frysen och äter upp!

Här hittar du alla övriga delar i mitt tema Nyfiken på renen:

Nyfiken på renen

“Renen är en del av min familj”

Krämig renskavsgryta med krispig grönsakstopp

Ren fakta och lättare på gasen

Ljusslingetjuven

15 november, 2020

Ska jag hinna ordna allt jag vill hinna utan att behöva jäkta – då gäller det att börja jula i tid. Redan i mitten av november helst och för mig är det ingen jobbig plikt utan njutning. Jag njuter av bondmoreriet. Att ställa fram ett julbord med kött och grönt från gården (vår gård eller grannens – det är ju inte alltid vi har egen gris till exempel). Någon undrade vad man ska tänka på och i vilken ordning man ska göra saker och så här lägger jag upp det.

Det allra mesta förbereder jag i god tid innan jul. Småkakor, saffransbröd, vörtbröd och julgodis. Allt sånt går fint att frysa. Men också mat. Julkorv, köttbullar, pajer, jannssons och olika kålanrättningar. Det klarar några veckor (och mycket längre) i frysen alldeles utmärkt. Vissa saker behöver också ordentlig framförhållning – som ifall man ska luta sin egen fisk och salta in sin egen skinka. Lutfisk lägger man i lut till Anna-dagen den 9e december för att hinna bli klar till julafton. Och en liten julskinka behöver rimmas i ungefär en vecka medan en stor behöver upp till två.

Det jag fixar just precis innan julafton är till exempel att griljera julskinka, göra olika färska sallader, fixa revbensspjällen, rödbetssallad och andra röror. Plus gravad lax såklart – om jag gravar den själv. Då är det bra att grava minst två dagar innan julafton. Är laxen vildfångad ska den dessutom först frysas i -18 grader i tre dygn för att eventuella parasiter ska dö. För sillen kan man klara sig med 2-3 dagar innan jul lite beroende på inläggningar. Krämiga inläggningar håller i kylskåp 1-2 veckor ungefär medan klara inläggningar håller några månader i ett svalt, mörkt utrymme.

Rutinerade husmödrar som mina äldre släktingar – de har i sin receptpärm ett helt litet körschema med vad som ska ordnas och när under veckorna innan jul. Det kan vara klokt att ha om man är en sån som gärna vill göra mycket själv men slippa stressen på slutet.

Generellt vad gäller julmaten så tycker jag att man ska göra precis det man har lust med. Äter ingen av syltan – nej men gör inte den då! Och vill du hellre bjuda på pizzabuffé – gör då det. Poängen är ju att de ska vara trevligt och gott och det kan det bli på många olika sätt. Här har jag skrivit lite mer om hur jag tänker kring arbetsfördelningen för att det ska bli rimligt i juletid när man är yrkesarbetande människor som ordnar julen.

1 november, 2020

Min mormor samlade alla sina recept prydligt i två pärmar. Den ena mer för bakning. Den andra mer för mat. Jag är så glad att de finns kvar för jag brukar sitta och bläddra i dem när jag är där. Se hennes prydligt avskrivna recept på Britts Rån (bra recept!), Vilmas goda äppelkaka eller Mariannes 3- veckorsallad. Britt var mormors syster och Vilma var hennes bästa vän. Och det sista receptet verkar min mamma Marianne ha skrivit och postat till henne.

Så fint att skicka handskrivna recept åt varandra. Och så inser jag att hon ofta fått låna papper och penna när hon till exempel smakat Britts goda rån under något festligt kalas. Och sedan plitat ner receptet på plats. Varje skrynklig papperslapp bär på en liten historia från ett särskilt tillfälle.

Visst är det smidigt med alla recept på internet men jag kan sakna att ha saker på papper. Inte främst i form av kokböcker utan urrivna recept som man lagt i en pärm. Tror jag ska påbörja en egen samling jag med.

Fast jag har förstås inte lika prydlig handstil som mormor. Och alla recept i pärmen ser inte heller jättegoda ut. Mycket är utklippt ur Allers under åttiotalet och innehåller bilder och recept på gulgrå korvsallad, stabbiga fyllda lunchkorvar eller ananaskottletter med senapsgrädde…hua! Ett riktigt tidsdokument.

Blev rörd när jag hittade det här urklippet. En jul när jag samarbetade med Norrmejerier lagade jag upp min mormors Ruts julköttbullar som är DET GODASTE SOM FINNS! Receptet hamnade på baksidan av mjölkpaketet och jag tror aldrig att jag sa något om det till mormor. Och hon nämnde heller aldrig att hon sett det. Men nog klippte hon ut det och satte det i sin pärm alltid. Så lite glad måste hon ha känt sig. Och kanske stolt över hyllningen.

Nu ska jag i alla fall baka Johans kalljästa bullar eftersom det var den sorts bullar mormor bjöd på varje frukost. Och till jul ska jag definitivt göra Britts goda rån! Återkommer med recept om det är så bra som mormor hävdar…

1 november, 2020

Så blev det paltfest för alla frusna slalomåkare i familjen. Palt. Är så. Fult. Och lika fult som det är gott! Förfärligt smakligt om du frågar mig. Man behöver egentligen bara fyra ingredienser för att göra palt. Och sex för att servera den på bästa sätt. De fyra ingredienserna jag använder i palten min mormor lärt mig att göra är fast potatis, rimmat fläsk, vetemjöl och salt. Sedan adderar jag smör och lingonsylt vid servering och så är jag i sjunde himlen.

Jag monterade köttkvarnen på mormors gamla hushållsassistent och malde den råa potatisen. När all potatis var mald tillsatte jag så pass mycket mjöl att det blev en smet liknande havregrynsgröt. Bara lite torrare. Och sedan vräkte jag på med salt. Potatis gömmer salt förbluffande väl – så här gäller det att salta ordentligt om det ska vara någon mening alls.

Sedan kokade jag upp en enorm balja vatten. Hackade fläsket och tog fram en skål vatten att blöta handen med mellan varje palt. Palten gör jag genom att lägga en klick paltsmet mitt i handen och forma den till en ganska platt, cirkelformad sak. Sedan lägger jag det rimmade fläsket mitt på och nyper ihop smeten till en boll med fyllning. Som jag sedan öägger i paltsleven och låter sjunka ner i kastrullens kokande vatten. Efter kanske en minut i paltsleven (en hålslev funkar också) pluppar jag ner palten så att den får flyta runt som den vill. Sedan fortsätter jag så tills all paltsmet är använd. Då låter jag palten koka i omkring en timme innan jag serverar den. Med smör och lingonsylt. Och iskall mjölk.

Och varje gång blir jag lika chockad över att något som ser så tråkigt ut kan vara så gudomligt gott.

Och om du tyckte att det här var krångligt att förstå sig på så har jag faktiskt gjort en hel liten film om det också. Så att du kan se alla moment med egna ögon!

Lycka att hitta en köttkvarn på loppis!

22 oktober, 2020

Så här kan en vanlig middag se ut hos oss. När jag är för trött för att tänka och det ska vara väldigt enkelt – men jag ändå inte bara vill koka havregrynsgröt rakt upp och ner.

Då kokar jag blåbärsgröt. På massa blåbär från frysen, lite vatten samt mannagryn och socker. Sedan tar jag en hel påse mjuka tunnbröd. Brer med smör, ost och prickig korv och rullar ihop. Skär i små barnstorleksbitar. Sedan samlar jag en skål med missbildade morötter från Marstorp. Jag tar rätt på dem eftersom våra grönsaksprenumeranter ska få de fina i sina lådor. Utlyser Missbildade Morötters Dag och låter barnen välja vilken av de knasigaste de vill ha.

Och fast det är så enkelt är detta nästan det bästa jag kan laga. Om man frågar mina barn.

14 september, 2020

Nu ska ni få träffa stjärnorna i mitt kök! De där riktiga hjältarna jag inte vill vara utan och som gör matlagningen till en så mycket härligare upplevelse. Jag presenterar dem helt utan inbördes ordning såklart. Så att ingen kränkt kniv eller svartsjukt zestjärn förklarar krig och kapar fingrarna på mig.

Japansk skalare och Japansk mandolin

Min japanska mandolin. Den här köpte min syster Anna till mig när hon bodde i Tokyo en vinter. Sylvas och alldeles underbar. De olika bladen kan skiva råvaror på många olika sätt och fasoner men mitt vanligaste är bara att använda den precis så här. För att på nolltid förvandla gurka till flortunna skivor eller göra prydliga äppelringar att torka. Eller hyvla chips av potatis eller få lökringar tunna som psalmbokspapper.

Min japanska skalare. Vet inte om den egentligen är särskilt japansk men eftersom även den är en present från Tokyo så kallar jag den så varje gång jag vrålar till familjen -VEM HAR HAFT MIN JAPANSKA SKALARE NU IGEN DÅ?!!! Svaret är alltid jag själv och att jag lagt tillbaka den i fel låda. Skalaren har också olika löstagbara blad man enkelt kan byta ut för att få olika skäreffekter. Men helst använder jag den till att skala morötter med. Och sedan bara fortsätta och fortsätta att skala tills det blir tunna platta morotssträngar att ringla ner i salladen. Eller soppan. Eller så hyvlar jag squash som tillbehör till laxen istället för potatis.

Globalknivarna. Jag har fem och den största fick jag i bröllopspresent av min syster (börjar ni ana ett tema här?) och sedan har jag byggt på allt eftersom. Mest gillar jag faktiskt de två små knivarna till frukt och sånt där. De kan också barnen använda till matlagning (under visst överinseende från vuxen) och JO de är sylvassa men det är betydligt större risk att skära sig på en slö kniv än en vass. När dessa knivar är nyslipade glider de igenom tomatskalet som om det var av smör. Man behöver inte ta i alls och risken för att skära sig är minimal.

Zestjärnet. Ett microplanejärn för att riva vitlök, citronzest, ingefära, muskot eller parmesan till pastan på. Det är ett måste! Använder vid ungefär varje måltid.

Skärbrädan. Jag har ett gäng olika som jag gillar men den här tjocka i trä är extra härliga att arbeta på. Den har en bra tyngd och ska barnen hjälpa till att laga mat lägger jag en fuktig trasa under så ligger den blickstill.

Gjutjärnsgrytan i blå emalj. Den här blå grytan från IKEA köpte vi typ för tio år sedan men jag blir fortfarande chockad av hur snyggt det ser ut när den står på bordet med någon härlig gryta eller soppa i. Blått är en utmärkt komplementfärg till all mat – tänk bara hur snyggt det är med blått porslin!

Den mellanstora Kockumkastrullen. En perfekt storlek på kastrull för morgongröten till barnen, potatiskoket, pastalunchen för två eller en rejäl laddning varm choklad till utflykten. Bränner inte i botten i första taget och är dessutom fin att ställa fram på bordet. Stort plus för rejält lock som inte glider av.

Mitt stora gröna durkslag. Ett loppat fynd som är så fint i färgen och som och rymmer hur mycket som helst!

Ja. Det var mina hjältar i köket, det!

Något jag saknar då? Jo, en pepparkvarn. Jag äger alltså inte ens en pepparkvarn utan maler med den fula plastkvarnen som svartpepparn kommer i från affären? Sjukt trist. Jag ska slå till när jag hittar någon fin på loppis nästa gång. Så att den får inta sin rättmätiga plats på matbordet.

30 augusti, 2020

Äntligen är det skördetid och man får betalt för allt arbete som lagts ner i trädgården under sommaren. Ibland får man dock betalt utan att ha lagt ner något arbete. Alls. Som när man får rensa grannens vinbärsbuskar eftersom ens egna ger sådan klen skörd. Ja, då kan man verkligen snacka lyxigt.

Jag plockar mycket bär, rensar och fryser in precis som de är. Till sylten, filbunken, smulpajen och gelén. Men sedan plockar jag också sånt som ska gå direkt till saftkoket. Det bästa är att man slipper rensa de bären!

Och hemmagjord saft smakar verkligen helt annorlunda än köpes. Det hjälps inte, men den är bara så mycket godare! Jag brukar koka saft i kastrull och hälla av med en silduk men nu har jag faktiskt investerat i en ny saftmaja för att förenkla arbetet och kunna göra mer i ett svep. Det köpet ångrar jag inte. Mitt mål är att den här saftmajan ska stå och puttra nästan varje dag.

Jag är värdelös på att följa recept men det brukar gå bra ändå. Med saftmaja är ju allt så mycket enklare. Bären behöver bara sköljas i durkslaget till saftmajan. Dåliga bär plockas bort och sedan varvar jag socker och bär litegrann efter eget tycke och smak. Fyller understa kastrullen med vatten och sätter igång och kokar. Den heta vattenångan får bären att explodera och så rinner saften från durkslaget, ner i mellankastrullen. Varifrån man kan tappa färdigt koncentrat direkt på flaska.

Det viktigaste för att påskynda kokningen och ge mer smak till själva saften är att ösa den heta saften över bären några gånger. Jag brukar tömma ut med slangen till en liten karaff och sedan direkt hälla över det på bären igen.

Enklaste sättet att desinficera flaskor är att ta rena flaskor och sedan lägga dem i ugnen. Låt ugnen stå på drygt 100 grader under saftkoket och så tar du fram en varm flaska åt gången och fyller den med het saft. Akta så du inte bränner dig!

Viktigt att fylla ända upp till korken för saften krymper ihop när den svalnar. När flaskan kallnat har ett vakuum bildats som håller saften fräsch och fin. Nu för tiden tillsätter jag aldrig konserveringsmedel eftersom vi dricker upp allt inom ett år. Oftast snabbare. Men ska du förvara saften ännu längre kan det såklart vara klokt med lite Atamon i flaskan.

Jag inledde saftkoket med att göra en massa svartvinbärssaft. Sedan använde jag den sista rabarber och jordgubbarna för att göra saft som påminner om den som mormor hade i sin jordkällare. Det är den röda flaskan på bilden. Jag tillsatte lite vanilj i den saften men kardemumma är också supergott! Dock hade jag så lite rabarber att det bara blev några flaskor i första koket. Men jag ska nog kunna skaka fram mer rabarber att koka saft av!

Etiketter hade jag heller inga hemma så jag klippte bara ut och klistrade fast papper med lite washitejp. Och nu ska dessa flaskor ner i vår jordkällare och gotta till sig!

Har du dåligt med bär på dina vinbärsbuskar kan jag förresten tipsa dig om att istället göra saft på svartvinbärsblad. Den saften är suveränt god och frisk i smaken.

26 augusti, 2020

Bra råvaror är en sådan lyx eftersom även det enklaste blir delikat. Lite smör och salt bara för att framhäva allt det goda. Jag hämtade det här från Marstorp idag och det fick bli lunchmat. Surdegsbröd från Kulturbageriet (vi säljer ju deras fina brödkassar till alla våra grönsaksprenumeranter som vill ha) och så lite färskt grönt av olika slag. Adderade gårdsägg i vackra färger som jag hade hemma sedan tidigare.

Och detta blev alltså dagens enkla lunch. Jag ansade och stekte bönorna i lite smör och olja, saltade och tillsatte sedan vitlök som just precis fick färg. Avslutningsvis lät jag några blad salvia friteras i oljan i pannan så att de blev krispiga och gick att strössla över.

I den heta gjutjärnspannans eftervärme knäckte jag sedan ner ett ägg som fick stå tills gulan var krämig men vitan stannat. Jag la upp allt på en tallrik och skar sedan några skivor surdegsbröd. Hällde upp en rejäl pöl med god olivolja och salt att doppa brödet i. Och sedan åt jag och njöt. Fy farao så gott!

Med bra råvaror alltså. Då behöver man inte krångla till det.

8 augusti, 2020

Ingen annan tid på året äter jag så bra som i augusti. Varje skogspromenad fyller jag munnen med blåbär eller vildhallon. Varje middag tillagar jag några av alla goda grönsaker som åkern dignar av. Jag föreställer mig hur mitt inre liksom spritter av alla vitaminer och mineraler jag plötslig får i mig.

Sallad av olika slag är en stående maträtt just nu. Jag tar lite olika grönsaker av vad som finns att skörda. Och med lite quinoa eller bulgur i salladen så mättar det bra. Jag kokar alltid i grönsaksbuljong för att få lite mer smak på grynen. Och inte sällan äter vi salladen ljummen. Eller med lite pasta i. Eller ett gott bröd till. Ägg är förresten bra till sallad också. Det bottnar magen. Ost är inte heller fel och uppriktigt sagt tycker jag att vanlig Edamerost skuren i tärningar är bland det godaste man kan lägga i en sallad. Dessutom gillar barnen den osten.

För att en sallad ska kännas som en trevlig måltid och inte bara massa gamla blad så tycker jag att det är viktigt att det är gjort med lite finess. Typ att jag orkar dela sockerärtorna på längden så de blir så här vackra. Att jag verkligen strimlar vitkålen fint, fint. Att jag istället för att tärna morotsbitar hyvlar långa strängar med en skalare. Eller tar mig tid att skrapa ur det vattniga fröhuset i gurkan innan jag skär den i bitar. Ja. Sånt där.

Olika texturer är också viktigt. Jag vill till exempel alltid ha något som är lite knaprigt i salladen. Har jag några mandlar kanske jag rostar dem och grovhackar. Eller så krossar jag ett gäng valnötter med händerna och strösslar över. Eller snabbrostar sesamfrön att toppa med. Något sött får också gärna slinka ner. Ett fint tärnat äpple. Små bitar av nektarin eller päron. Sånt bryter av på ett bra sätt.

Min syster är salladsmästare. Hon gör så goda kombinationer. Blandar alltid ner något frö, mixar krispigt med mjukt och syrligt med sött. Jag vet inte hur hon gör men det är alltid gott? Tror det kanske är det där med finessen. Att hon tar sig tid att göra det där extra.

En vinägrett är förstås gott till alla sallader. Men jag brukar ännu hellre göra någon slags dressing på creme fraiche. Det mättar lite mer. Jag tömmer en burk i matberedaren och sedan klipper jag ner buketter av alla färska kryddor jag hittar. Sedan salt, peppar, en aning färsk vitlök, chiliflakes, olivolja, citronzest…ja allt som är gott. Och så mixar jag det. Länge. Tills det blir illande grönt och tunt rinnande. Då kan man enkelt ringla den över salladen.

Men en riktigt fullträff blir det om jag råkar ha ingredienserna hemma till en ceasardressing. Olja, ägg, sardiner, kapris, parmesan, dijonsenap och citron. Det är nästan det godaste jag vet.

Om barnen äter detta? Det kan vara dåligt med den saken. Man får tänka på att en sallad är ett helt projekt att tugga i sig för små barn. De blir rastlösa innan de ens ätit sig mätta. Och förmodligen tycker de inte ens om smaken. Nioåringen kan absolut äta sånt här, medan sexåringen på sin höjd kan smaka. Och lilleman är i den åldern då han inte gör skillnad på grus, sallad eller hönslortar utan äter allt med god aptit. För mättnadens skull brukar jag dock alltid ha lite pasta i en skål bredvid. Några korvslantar och kokta ägg som barnen gillar. Då funkar salladsmiddag för hela familjen.

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.