Kategori: Matprat

Sveriges kändaste ost kommer från Norrland, närmare bestämt Västerbotten. Gissa hur stolt man som Västerbottning är över det?! Här uppe har vi gjort ost i hundratals år, på riktiga råvaror med ett hantverk som ärvts i generationer. Och nu har Norrmejerier som tillverkar Västerbottensost tagit arvet vidare och utvecklat två nya fantastiska ostar: Abisko och Höga Kusten.

All ost från Norrmejerier är tillverkad på Sveriges lyxigaste adress för en ko. Nämligen Norrland. En plats särskilt väl lämpad just för mjölkproduktion. Tack vare våra kalla vintrar har vi mindre problem med skadedjur och behöver använda mindre växtskyddsmedel. Och våra ljusa sommarnätter ger snabbväxande gräs och klöver med ett högt närings- och energiinnehåll.

Här i Norrland kan man inte odla spannmål och grönsaker lika effektivt som i andra delar av Sverige. Därför är det extra smart att låta kor beta gräs och omvandla det till näringsrik mjölk som vi kan dricka eller göra ost och fil av. Här uppe odlar mjölkbönderna dessutom mycket mer vall än den genomsnittliga svenska mjölkgården. Och vallens stora rotsystem bidrar till kolinlagring i marken. Ja, ni hör ju hur bra det är?!

Men nog om det – nu till ostarna. För hur smakar egentligen Abisko och Höga kusten? Abisko (som är min absoluta favorit) har en rund och fyllig karaktär. Såklart supergod på en smörgås – men jag hyvlar gärna bitar och äter precis som de är. Konsistensen är tät och ljuvlig och under lagringen utvecklar den härliga kristaller. Osten Höga Kusten har en längre lagringstid och därmed en lite mer utpräglad, nötig smak. Även den otroligt god. Både i matlagning och på ostbrickan.

Jag äter gärna osten på en smörgås med lite hemkokt hjortronmarmelad med rosmarin och citron.

En solig septemberdag bredde jag mackor med Norrgott, hyvlade över Abisko och la på lite marmelad. Sedan slog jag in smörgåsarna i papper och gjorde en utflykt.

För att njuta höstfärgerna i Västerbotten.

Essa hakade på, tiggde ostkanter och vispgrädde.

För givetvis är det vispgrädde till den varma chokladen! Tar med mig den i en separat burk och klickar över vid servering.

Jag hade också gjort en enkel pinnbrödsdeg med riven Abisko att grilla över elden.

Pinnbröd med smält Abisko, doppad i hjortronmarmelad. Mmmmm…

Så vansinnigt gott!

Du hittar Abisko och Höga Kusten i butiker runtom i Sverige. Och om inte just din mataffär har den hemma, så kan du alltid be att de ska ta in ostarna i sortimentet.

Pinnbröd med Abisko

Print

Ingredienser

• 2 dl vetemjöl

• 1/2 tsk salt

• 1 tsk bakpulver

• 2 dl riven Abisko eller Höga Kusten

• 1 dl vattten

Print

Gör så här

• Blanda vetemjöl, salt och bakpulver.
• Riv osten på ett rivjärn och blanda i mjölblandningen.
• Häll på vatten och knåda hastigt ihop till en deg. Lägg i en plastpåse och förvara i kylen.
• Grilla över elden genom att ringla fingertjocka degrullar runt en grillpinne. Grädda tills brödet går lätt att lossa från pinnen. Njut precis som det är, eller med en god marmelad!

Klart att Filmjölken ska ha en egen dag i almanackan. Vår svenska filmjölk är nämligen världsunik!

Det är Norrmejerier som instiftat Filmjölken Dag och placerat den på just den 8e juli. Otroligt passande! För fil är inte bara frukostmat utan även en utmärkt sommarlovslunch. Det var inte sällan vad som bjöds i min barndom – och det är ofta vad mina barn får till lunch. Svalkande, nyttigt, gott och går att variera på många olika sätt.

Norrmejeriers nyhet Norrskensfil är toppengod – och just Icy Peach & Polar Lemon tycker jag känns som en riktig somrig smak. Testa att äta den med skivade nektariner eller persikor, vettja! Och nu på sommaren gillar jag också Solskensfil. Särskilt smaken Kokos & Passion som är tillbaka i hyllorna, framröstad av konsumenterna själva. Båda sorterna går att köpa i hela landet under sommaren. Men finns de inte i din lokala butik kan du alltid be dem ta hem!

Smolanedi, bruttu, bryta eller brösull. Kär maträtt har många namn. Smula ner tunnbröd eller knäckebröd i filmjölk och servera med lite sylt eller strösocker på toppen. En klassisk norrländsk frukostmåltid som funkar lika bra som mellanmål. Här med lite frystorkade hallon som strössel.

Historiskt har filmjölken varit väldigt viktig i Sverige. På somrarna när man arbetade i skogen eller färdades långa sträckor så surnade vanlig mjölk. Men filmjölken kunde förvaras och fraktas i matsäcken under längre tider. Det var till och med så att amerikaemigranter skrev hem till sina släktingar och bad om att få lite filtäta skickat till sig från Sverige. Filtätan är det startämne som behövs för att kunna göra egen filmjölk.

När mormor och farmor var unga husmödrar gjorde de sina egna filbunkar. Och de berättade ofta om hur knepigt det kunde vara på somrarna, eftersom filen som stod och mognade i skafferiet alltid skar sig vid åskoväder.

Och så till en riktigt norrländsk delikatess: långfilen med sin lååååångdragna konsistens och unika karaktär. Helt underbar mild och god i smaken. Idag är det bara Norrmejerier som fortfarande tillverkar den, men den säljs enbart i norra Sverige. Passa på att testa den om du kommer norröver i sommar!

Fil med hjortronsylt. Faktiskt nästan godare än glass och bär.

Norrmejerier har förresten en kul kampanj. Du kan swisha en fil och dela med sig av Norrland till någon du tycker om. Du köper en valfri Norrmejerierprodukt på hemsidan och swishar en kupong till din kompis som kan hämta ut en gratis fil i butik! Perfekt gåva till den som ännu inte testat mejeriet i norr.

Filmjölk är också toppen för att baka knådfria, grova bröd.

Med nötter, fröer och rågflingor, så att det blir ett bröd som mättar all hunger.

Rakt över åkern här går korna på sommarbete. Korna som mjölkar i Norrmejeriers tjänst! Så fridfullt att höra deras råmande under sommardagarna. Eller se dem ligga och idissla i gräset, med ögonen slutna mot solen. Norrmejerier ägs och drivs av norrländska bönder och alla deras produkter baseras på mjölk från Norrland.

Sommartid är nätterna ljusa här i norrland, vilket ger snabbväxande gräs och klöver med ett högt närings- och energiinnehåll. Och tack vare våra kalla, långa vintrar har vi mindre problem med skadedjur och behöver därför använda mindre växtskyddsmedel. De norrländska mjölkgårdarna har också en större andel vallodling än den genomsnittliga mjölkgården. Varför är det bra då? Jo för att vallens stora rotsystem bidrar till kolinlagring i marken. Här kan du läsa mer om fördelen med mjölkproduktion i norrland!

Vill du baka mitt goda filmjölksbröd? Det är klart att du vill! Här kommer receptet.

Filmjölksbrödet som mättar all hunger

Print

Ingredienser

• 3 dl rågflingor

• 7 dl rågsikt

• 3 dl hackad, torkad frukt

• 1 dl solroskärnor

• 1/2 dl hackade hasselnötter

• 2 tsk salt

• 2 tsk bikarbonat

• 5 dl filmjölk

Print

Gör så här

• Sätt ugnen på 175 grader och lägg ett bakplåtspapper i en brödform.
• Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
• Häll filen i bunken och rör till en smet. Töm över den i formen och grädda i mitten av ugnen i ca 60 minuter.
• Låt svalna och lyft sedan upp brödet ur bakformen.

Det har varit så roligt att göra Claras kakbok! Jag började fotografera i augusti, efter att ha använt maj till att förbereda mig och provbaka alla bakverk. Mitt mood board var färgglatt, innehöll rutor av olika slag och hade en tydlig vintagekänsla utan att bli en pastisch.

Att både vara matstylist och fotograf är ganska knepig – särskilt om det innefattar att själv vara med på bild. Ändå är det lättare med bakverk än mat, som ju ändrar färg och form när det kallnar.

Att få rota i mina rekvisitaskåp och kombinera lämpligt porslin som missmatchar på precis rätt sätt – det är en rolig utmaning. Och det är så otroligt tillfredsställande när något jag köpte på en antik 2016 äntligen kommer i bruk och gifter sig med en duk från farmor eller en assiett jag hittat på soptippens porslinssektion.

Till Claras kakbok har jag samlat alla lärdomar jag gjort under åren jag bakat, rörande vetebröd och bullar, mjuka kakor och småkakor. Klassiska svenskt fikabröd alltså! Jag har plitat ner tips jag snappat upp när jag hängt över axeln på mormor – eller knep som Susanne lärt mig när vi gjort matlagningsteve ihop. Hur får man den perfekta vetedegen med bullar som jäser fint? Hur kan man tillverka sitt eget strössel och variera en sockerkaka med några enkla grepp? Kan man bara bra grundrecept så går det sedan att experimentera!

Vi svenskar är i ett globalt perspektiv väldigt skickliga hembagare. Jämfört med tex USA där kakmixer av alla de slag dominerar eller länder med en rik fikabrödskultur – men där man framförallt handlar det färdigt på bageri. Den kunskapen ska vi vara stolta över! Och framförallt tycker jag att vårt klassiska svenska fikabröd förtjänar att leva vidare i många generationer till.

Jag tycker att Claras kakbok är en suverän vår- och sommarpresent! Kanske särskilt om man ger bort den signerad. Tack till alla er som redan har bokat ett exemplar. Om du inte hunnit med? Ja, då…

…förbokar du ditt signerade exemplar här!

Hurra! idag släpps förhandsbokningarna av min nya bok Claras Kakbok! Så stolt över den här pärlan. Ni förstår, i höstas när jag släppte Hemmets Almanacka var det bara första delen i en tvåstegsraket.

Min ambition är ju att skapa ett modernt ”husmorslexikon” för hemmet. Ena delen är kalendrar som kommer varje höst, som är fullproppade med husmorstips, recept, DIY, pyssel, klimatsmarta knep och folkbildning. Andra delen är faktaböcker som släpps varje vår. Där jag går på djupet i ett särskilt tema och skapar den ultimata handboken. Så att man som läsare kan samla på sig de olika delarna och spara i sin bokhylla. Som ett slags lexikon! Eller en vuxen hemkunskapsbok.

”En hallongrotta eller en skiva sockerkaka – vad kan smaka mer svenskt på tungan? Möjligen en kanelbulle. Den här boken är en hyllning till svenskt fikabröd där Clara Lidström samlar de klassiska bakverken, från saftiga bullar med kardemumma till de delikataste småkakorna med pärlsocker på. Sådant som mormor brukade baka. Nu är det din tur att hålla traditionen levande.

Här får du recept, inspiration, fakta och framför allt kunskap om hur du lyckas med bakverken som vi fikat i generationer. Lär dig de klassiska teknikerna, få hjälp med felsökningen och tips på redskapen som gör dig till en bättre hemmabagare. Det är egentligen enkelt. Eller som Claras mormor brukade säga:

”Baka några småkakor … det gör jag medan en sömnig bonde gäspar.”

Så står det på baksidan av min bok.

Lotta Kühlhorn är som vanligt den fenomenal formgivaren och jag ger ut boken på mitt vanliga förlag The Book Affair. Boken har samma format som Hemmets Almanacka – eftersom de hör ihop. Och omslaget har samma härliga vaxduksliknande material, men med ett smårutigt gult mönster. Boken på bilden är bara en dummy men så fort jag fått hem den riktiga ska jag visa den versionen.

Våra svenska småkakor och vårt typiska fikabröd är en del av vårt kulturarv och jag tycker att det känns så viktigt att det får leva vidare. Och inte minst roligt att nya generationer hemmabagare får lära sig att baka klassikerna.

HÄR kan du förhandsboka ett signerat i exemplar.

I april kommer jag åka ner till Falun och signera dem precis som jag brukar!

Det här är smoothien jag druckit till frukost nästan varje dag i ett års tid. Den tar ungefär tre minuter att göra vilket är ungefär så lång tid jag är beredd att lägga på min frukost om mornarna till vardags. Jag är nämligen ingen frukostmänniska och saknar helt aptit. Då är det skönt att kunna dricka något och sedan släppa tankarna på mat.

Brukar dricka så mycket jag är sugen på. Resten häller jag över i min shake och tar med som mellanmål om jag jobbar borta. Eller ställer in i kylen om jag är hemma. Då kan jag snabbt fylla på när jag är hungrig.

Det här innehåller min proteinshake: 2 bananer, 2 dl proteinpulver, 2 teskedar kakao, 1 msk osötat jordnötssmör, 2 tsk snabbkaffepulver samt 5 dl vatten. Eventuellt ett gäng isbitar. Och ibland när jag känner för det också ett glas med blötlagda chiafrön som skakas i på slutet.

Alla ingredienser står på hyllorna i närheten av blendern, så inget behöver plockas fram ur skafferi och inga påsar behöver dammas med.

Jag kör allt utom chiafröna i min blender. Trettio sekunder räcker. Sedan får man en fluffig chokladsmoothie som tack vare kaffe, kakao och jordnötssmör inte är sådär sötsliskig som en smoothie med proteinpulver annars kan bli. Jag brukar använda detta vassleproteinpulver med vaniljsmak från Star nutrition. Det finns i en massa olika smaker. Jag föredrar dock vanilj, för då passar den till allt. Choklad och andra smaker kan jag tillsätta själv.

Proteinpulvret ger bra mättnad och på den här smoothien håller jag mig nöjd fram till lunch. Tycker förresten mycket om min shake i rostfri metall från Smartshake. Den har ett nät så att man kan skaka bort eventuella klumpar som bildas. Eller skaka upp ett skum även efter att shaken stått i kylen några timmar. En kvarglömd odiskad proteinshake luktar satan och det går knappt att få bort lukten ur plastbehållaren. Men med den här i metall är det inga problem!

Ett enkelt och billigt sätt att ”tillverka” en god müsli är att köpa en dammig och tråkig müsli (som ICAs I love Eco) och blanda den med en påse Chrunchy som är rena godiset i smaken och fruktansvärt sött. Två påsar vanlig tråkig müsli med havregrynsbas, samt en påse godismüsli blir tillsammans en helt okej nyttig och god blandning. Med lite sött granolacrunch, men också många vettiga ingredienser. Jag häller över det i en stor plåtburk, skakar den som en maracas och sedan är den klar att inmundiga!

Här är mitt recept på den godaste havregrynsgröten

Här kommer ett annat önskeinlägg, den här gången från läsarsignaturen Annie. Nämligen att dokumentera allt jag äter på en dag. Okejdå, det kan jag göra! Men inte som i ”så här äter jag varje dag” utan som i ”så här åt jag just den här dagen”. Nämligen gårdagen.

Börjar dagen som jag brukar, om det bara finns tid att göra det. Nämligen med att enbart dricka kaffe första 1-2 timmarna. Kaffe med mjölk och något litet sött, som en osvavlad torkad aprikos eller en bit råsocker. Mums! Intog den i sängen medan jag läste. Så skönt att invänta hungern istället för att proppa ner maten direkt.

Gick sedan en långpromenad med Essa och då blev det ett par nävar färska blåbär längs vägen.

När jag kom in tog jag min frukost. En skål vaniljkvarg, lite AXA Gold, några sötmandlar och ett halvt äpple. Efter någon timme åkte jag till gymmet och tränade.

När jag kom hem därifrån svängde jag ihop en tonfiskröra med yoghurt, kapris, persilja, rödlök och chili. Gott att lägga på macka, tycker Fazer rågform är ett bra bröd. För ovanlighetens skull hade jag färsk avokado hemma och skar upp den och la ovanpå. Hackade över lite mild chili från växthuset och avslutade med ett ägg.

Efteråt blev det kaffe med mjölk och ytterligare en torkad aprikos. Något litet sött efter maten stänger måltiden och brukar minska mitt sockersug senare på dagen.

Till middag gjorde jag färska vårrullar. Fult rullade, så de ser inte mycket ut för världen. Grönsaker från trädgården, avokado, cashewnötter, koriander och så en sås/dressing på olja, ingefära, sesamolja, guangchang, vitlök, lime, socker, japansk soja och en snutt riven ingefära. I glaset hade jag lite Fun Light ice tea peach & love. Deras iste är helt okej. Tillsätter massa is och citron i den, så blir den riktigt läskande.

Till efterrätt blev det en stor mattallrik vattenmelon och färska bär från trädgården.

På kvällen åt jag två sådana här skivor rågform med lite kaviar och ett mosat, kokt ägg på varje bröd.

Och det var det som jag åt igår. Höll mig mätt och kände mig nöjd hela dagen. Bra med fibrer, frukt och grönsaker i olika färger. Bra och nyttiga fetter i avokadon, äggen, cashewnötterna och dressingen till grönsakerna. Däremot för lite protein. Protein har jag ofta svårt att få i mig ordentligt av – och det är ju viktigt när man styrketränar. Det är därför jag tycker om proteinshakes. Ett enkelt, snabbt sätt att se till att jag får i mig mer protein och är ordentligt mätt.

Klockan 14 idag lördag sänder vi en påsklive från mitt kök på min instagram @underbaraclaras – och Susannes youtube. Recepten till dagens sändning ligger ute på Susannes blogg!

Och här kommer recepten på några av mina påskfavoriter! Ifall du behöver lite inspiration till buffén! Fler förslag och ideer finns under kategorin Recept här ovanför!

Grekiskt äggbröd

Ugnsbakade ägg i frallor

Smarriga påsksnittar

Den godaste Västerbottenspajen

Silltårta

Lammstek med citron, honung och rosmarin

Påskbakelser med choklad

Påsktårta med choklad

Nu gör vi om arbetsfördelningen här hemma igen. Jag ska laga lite mer vardagsmiddag, medan Jakob övertar några av mina sysslor. För att få inspiration gick jag tillbaka till det här inlägget från 2021 – när vi på bloggen hjälptes åt med vardagsmaten. Vet inte varför riktigt, men jag blev rörd när jag läste. Alla generösa tips och kommentarer. Små inblickar i andra familjer och hem som kämpar på med samma som vi.

Jag fick några uppslag och tips därifrån som jag tänker testa. Bland annat på en god sötpotatissoppa och Mexikanskt ris. Lät barnkompatibelt! Och en dag i veckan ska jag i alla fall göra spagetti och en köttfärsås av sojafärs. Då gör jag dubbel sats av såsen så att den några dagar senare bli basen till en tacogratäng/köttfärsgratäng med potatis eller en tacosoppa av något slag. Två barnvänliga rätter i en smäll! Kan för övrigt tipsa om att sojafärs mår bra av en påse Fajita-kryddmix från tacohyllan. Ger såsen ett djup och en mustighet som den inte får annars. Säkert alla E-nummers förtjänst.

Det kommer förstås göras soppor av olika slag och en matig sallad någon dag. Men sedan fastnade jag på fiskrätterna. Jag måste erkänna att vi kämpar för att få till det här med fisken i familjen. Ingen är stormförtjust i fisk och utmaningen är att hitta recept som både barn och vuxna kan gilla. Med fisk som blir god! Så nu tänkte jag be er som läser om hjälp med de bästa recepten. Särskilt på vit fisk, vilket jag tycker är extra utmanande. Hur lagar ni fisk? Vilka recept är goda? Vad gillar barnen?

Bjuder i gengäld på ett fiskrecept som mina barn gillar – nämligen norska fiskekakor. Inte det mest snabblagade – men milt och gott!

Frukost är mest ett nödvändigt ont om du frågar mig. Jag älskar ju att äta på kvällarna! På morgonen saknar jag helt matlust. Mår mest illa.

Men jag kämpar på med mina frukostar ändå. Och när jag är ledig och inte har någon tid att passa så känns det alltid lättare. Då inväntar jag helt enkelt aptiten.

Förra helgen gjorde jag bananpannkakor av ägg, banan och lite proteinpulver. Vi hade ingen grädde hemma så jag tog vaniljkvarg och sedan gjorde jag en enkel chia-jordgubbssylt. Den har jag lärt mig av Susanne. Dessa jordgubbar skördade jag ju i perfekt mognadsgrad i somras så de smakar himmelrike. Behövs inget socker! Bara mosade jordgubbar och chiafrön. När bären stått en stund får de den rätta syltiga konsistensen eftersom att chia är gelerande.

Så sjukt gott.

Mums

Filibaba

Andra saker jag ätit till frukost i veckan:

Vaniljkvarg, müsli och chiasylt.

Banan och jordnötssmör. Jag dippar alltså bananen i smöret. Det är så sjukt gott. Skulle kunna äta åtta på raken! Bara inte precis till frukost, då.

Och smoothie på vaniljkvarg. Med fryst avokado, banan, mango och jordgubb. Serverad med lite frön och nötter.

Min motvilja inför frukosten var besvärlig under alla år jag gick i skola. Att illamående försöka tvinga i mig något, bara för att orka med dagen. Skönt att ha fria arbetstider och kunna äta en nätt frukost och istället satsa på en tidig lunch när hungern sätter in!

Den här veckan inledde jag min grönsaksutmaning. En sak jag ville kolla var hur många olika typer av frukt, bär och grönt som jag egentligen får i mig på en vecka. Så jag gjorde en lista i telefonen och skrev upp varje dag. Bara det tror jag påverkade hur jag åt – för jag blev mer medveten om att variera mig och försöka få in många olika typer av frukt och grönt.

Så här såg listan ut. Mycket på den var fryst, en del var torkat, något var picklat och annat färskt:

Potatis, morot, vitkål, avokado, torkad aprikos, torkat fikon, körsbär, banan, tomat, gurka, majs, jalapeno, chili, jordgubbar, broccoli, sockerärt, haricot vert, romanesco, rättika, ruccola, ingefära, lime, sjögräs, lingon, paprika, rödlök, basilika, isberg, romansallat, kronärtskocka, äpple, mandarin, apelsin, vindruva, blåbär, melon, mango, ananas, gullök, vitlök, spenat, vildgurka, björnbär, hallon.

Hur åt jag då detta? Jo bland annat genom att göra…

Smoothie. Jag köper alltid prickiga bananer till nedsatt pris. Mycket godare och perfekt i smoothies. Sedan i med jordgubbar från landet, fryst mango och avokado. Några deciliter vaniljkvarg och lite limejuice. Ibland någon skopa proteinpulver också samt en skvätt vatten.

På slutet blandar jag i chiafrön och så toppar jag med nötter. En läskande, frisk frukost. Brukar göra lite extra för barnen gillar också detta.

Frysta grönsaker på påse är en vanlig syn hemma hos oss. Den här färdiga blandningen med romanesco, broccoli, sugar snaps och haricot verts är supergod. Barnen äter med glupande aptit om man bara strör lite salt ovanpå. En klick smör som får smälta är också gott. Åt ihop med tonfiskröran Jakob lagat till middag.

Tricket med frysta grönsaker är att just precis värma dem. Snabbt i micron eller i en kastrull man häller kokande vatten över. De ska bli varma men inte sladdriga och överkokta. Kokar man pasta kan man lägga dem i ett durkslag över pastavattnet och ånga dem varma samtidigt som pastan blir färdig.

Fredagslunch på spat där jag ofta stannar kvar och skriver på bok. Det blev min vanliga sallad med quinoa, kronärtskocka, kyckling, picklad rödlök, tomat och olika gröna blad. Äter den med en parmesandressing till. Otroligt smarrig.

Tycker om att köpa sallader när jag äter ute för då får jag i mig lite andra grönsaker än de jag skulle köpt hem (som typ kronärtskocka och rättika). Och så slipper jag hacka dem också!

Lördagsfrukost. En skål med smoothie baserad på vad som just då råkade finnas. Frysta körsbär, banan och hallon från i somras. Valnötter och chiafrön. Plus kvarg såklart.

Istället för fredagsmys unnade jag mig lite färdigskuren fruktsallad ur charken. Kostade dubbelt så mycket som ett vanligt fredagsmys som räcker till hela familjen. Sjukt. Eller det är egentligen inte konstigt att frukt är dyrt eftersom det fraktas långväga ifrån och dessutom innehåller massa nyttigheter. Men håll med om att det är sjukt att godis och chips ska vara så mycket billigare?

Nu blev det ju en himla massa färgglada frukter på bild här. Men huvudsakligen äter jag ändå i min vardag potatis, morötter, kål och lök. Jakob gör till exempel en jättegod och billig veckosallad på söndagarna, som sedan räcker hela veckan. Baserad på kål, morot och purjolök. Och oftast är det den jag slevar i mig av till lunch och middag. På sådana grönsaker får kosten baseras och sedan kan resten vara strösslet som förhöjer.

Grönsaker som fortfarande är relativt billiga i butik

Purjolök (har faktiskt sjunkit i pris under vintern)

Morötter

Potatis

Kålrot, kålrabbi, palsternacka

Blomkål

Gul lök

Avokado (är inte direkt billigt men har faktiskt sjunkit i pris)

Jag har varit intresserad av matlagning hela mitt vuxna liv men senaste åren har intresset för mat utvidgat sig från att mest handla om vad som är gott och roligt – till att också tänka på maten som ett sätt att vara snäll med kroppen och hjälpa den på alla sätt jag kan.

Jag äter rätt bra i min vardag men känner att det är dags att ta steget från att äta ”mycket frukt och grönt” till att fundera på vilka frukter och grönsaker jag äter. Här är omväxling nyckeln. Många av nyttigheterna från frukt och grönt sitter ju i färgämnena. Så jag ska tänka mer på att äta efter regnbågens alla färger. Röd lök, lila aubergine, mörkröda tomater, klorofyllgrön ruccola och djupgrön spenat. Orange morot, blodapelsin, jordgubbar, röd kål och blåa bär. Vita grönsaker är också bra – som vitlök och blomkål.

Att äta fler olika sorters vegetabilier är dessutom bra för tarmfloran och ökar möjligheten att få i sig allt kroppen behöver!

Några saker jag ska utmana mig med

• Jag äter 2-3 frukter om dagen men i ärlighetens namn blir det oftast samma tre frukter. Banan, apelsin och äpple. Jag ska försöka variera mig och köpa fler olika sorters frukter. Men också välja olika färger på tex äpplena. Röda och gröna äpplen innehåller lite olika ämnen nämligen.

• Jag ska äta mer fryst frukt. Frysta grönsaker, bär och frukt är mer miljövänliga än att färska. Och jag tänkte bli lite mer ambitiös med mina smoothies genom att addera olika sorters fryst frukt och grönt. Övermogna bananer är redan en stående favorit i mina smoothies. Men ICA Basic har billiga påsar med mango, ananas och avokado. Fryst spenat på påse borde också funka bra. Alla trädgårdsbär från frysen ska såklart också användas. Med kvarg, proteinpulver eller lite nötsmör blir det hela mer mättande.

• Jag ska äta mer frysta grönsaker. Ofta innehåller frysta grönsaker mer näring än färska eftersom de skördas när de är som bäst och omedelbart fryses in. Om man tillagar dem försiktigt genom att ånga eller micra dem så bevarar man maximalt med vitaminer. Dessutom älskar mina barn sådana där påsar med frysta ärtor, paprika och majs. Man kan lägga de frysta grönsakerna i en metallsil över pastavattnet eller potatisen några minuter så att de blir ångade – och sedan servera med en liten klick smör och salt. Ett bättre sätt att få i barnen grönsaker på än att försöka envisas med olika råa sallader som de ändå knappt orkar tugga i sig.

• Jag ska skriva upp alla olika grönsaker och frukter jag äter under en vecka och se om jag kommande vecka kan utöka det till fler olika sorter. Grönsaksbingo!

• Jag ska öva på att tillaga frukt och grönt på fler sätt. Rosta kikärterna, mixa bönorna till en god dipp, lägga grönsaker i smoothien och frukt i matsalladen. Köra ångade grönsaker till en pure med hjälp av en mixerstav och sedan krydda upp med smör och örter. Helt enkelt ge grönsakerna lite mer kärlek och uppmärksamhet i min vardagsmat. Känns roligt och spännande!

Åh nu måste jag tips om att min fina vän och kollega Susanne startat en matblogg. Hon bloggade under många år på SVT men nu finns hon äntligen i egen regi på Susannes Skafferi.

Som vanligt när det gäller Susannes matlagning är det massor av smarriga recept i varierande svårighetsgrad. Vardagsknep, matlagningshacks och tips på hur du kan bekvämimpa.

Fina matfoton i kombination med djupt kunnande om mat eftersom Susanne inte bara jobbat på trestjärniga franska restauranger utan också har en magisterexamen i gastronomi.

Förhoppningsvis blir det utöver matlagning också många äventyr med Susanne i hennes underbara gröna folkabuss! In och följ vettja.

Jag älskar att baka. Kanske särskilt matbröd. Det känns gediget och rejält – och billigt är det också. Bröd är dock till skillnad från matlagning inte lika lätt att improvisera med. Eftersom det handlar om kemi är det lite kinkigt men mängderna – det får varken bli för mycket eller för lite av jäst, degvätska eller mjöl.

Dock utgörs matbröd nästan alltid av samma beståndsdelar och proportioner mellan de olika delarna. Så lär man sig bara ”grundreceptet” kan man sedan våga lite mer. Testa gärna att variera ett befintligt recept genom att byta ut degvätskan. Istället för vatten kan det vara mjölk, lite filmjölk, en skvätt öl eller något annat spännande i degen. Och byt ut lite av mjölet också – det finns många olika sorter att pröva. Börjar lite försiktigt och testa dig fram, så småningom skapar du kanske receptet till ditt alldeles egna favoritbröd!

Jag bakar sällan med surdeg utan använder vanlig jäst – därför är tipsen nedan anpassade efter det.

Grundrecept bröd

5 dl degspad

25-50 gr jäst eller 1 – 1/2 påse torrjäst

2 tsk salt

1 msk honung

1,1 – 1,2 liter mjöl

Eventuella kryddor och frön

Blanda lite fingerljummet degspad med jästen tills den löst sig. Tillsätt salt och honung och blanda noga. Häll därefter ner mjöl och arbeta ihop degen.

Här är mina tips för att lyckas med brödbaket

• Välj ut ett pålitligt, bra brödrecept och baka det flera gånger i rad. Med tiden lär du dig hur det ska kännas i konsistensen och när brödet är perfekt gräddat. Såndär viktig kunskap som faktiskt mest sitter ”i händerna”.

• Jag är noga med temperaturen på degvätskan. Den ska vara 37 grader/ fingervarm och det betyder att när man stoppar fingret i vätskan ska den kännas som ens eget finger. Varken kall eller varm för huden. Använder man däremot torrjäst så får den gärna vara lite varmare för att aktivera jästen. Men tänk på att för varm vätska dödar jästen – medan kall vätska bara gör brödet lite långsammare i jäsningen. Degar som jäser över natten innehåller ofta väldigt lite jäst – just eftersom den degen har så lång tid på sig att jäsa. Bröd som jäser länge utvecklar mer smak och degen ska i första jäsningen uppnå ungefär dubbel storlek – då vet man att den är klar.

• Färsk jäst har begränsad hållbarhet. Därför brukar jag också alltid ha torrjäst hemma – för den har lång hållbarhet. Men man kan också förvara färsk jäst i frysen. Bara att ta fram och låt tina i rumstemperatur.

• Proffs väger ingredienserna istället för att mäta. Det gör inte jag – men är ändå noga när jag bakar. Stora litermått är till exempel bättre än decilitermått för att mäta mjöl. Och mjölet ska aldrig packas i måttet! Själv använder jag sällan något mjölmått alls utan iakttar istället degen för att se hur mycket mer mjöl den klarar av. Men det rekommenderar jag bara till mer erfarna hemmabagare.

• Jag har alltid mer salt i degen än vad som anges i receptet. Tycker nästan alltid att det är snålt tilltaget med salt, vilket i slutändan ger ett smaklöst bröd. Samma sak med honung och sirap – jag adderar gärna lite extra. Även i bröd som inte ska smaka sött tycker jag att 1-2 matskedar honung ger mer smak. Sockret hjälper dessutom jäsningen på traven.

• Jag arbetar degen ordentligt. Om man är lite lat och slarvar på den här punkten blir brödet trist och platt.

• Jag är försiktig med mjöl eftersom för mycket mjöl gör brödet hårt och torrt. Det är ju meningen att mjölet som anges i receptet ska räcka till utbakning också. Det tar dessutom ett tag för mjölet att arbetas in – så kanske märker man först efter att maskinen gått ett tag att en mindre mängd mjöl än vad som står i receptet räcker. Så fort degen börjar släppa bunkens kanter vet man att mjölmängden är lagom. Hellre lite för lös än lite för hård deg är mitt måtto!

• Olika degar beter sig på olika sätt – det bästa sättet att lära sig att baka bröd är att välja ett pålitligt recept och göra det flera gånger i rad. Då får man en känsla för hur brödet ska kännas. Och efter ett tag kan man experimentera med receptet och byta ut mjölsorter. Lite grahamsmjöl, en deciliter havregryn, en skop rågmjöl eller Ölandevete…om bara konsistensen på degen känns bra så funkar det mesta. Kom bara ihåg att de grövsta mjölsorterna ska i först.

• Ställ degen på en varm och skyddad plats när den ska jäsa. Alltid övertäckt med en handduk så att den inte torkar ut. Är det väldigt kallt och dragigt i köket kan man fylla en kastrull med varmt vatten och placera bunken i ett vattenbad. Då får den en värmeskjuts.

• En brödskrapa är toppen för att dela degen och skrapa upp rester från bakbordet med. Och när det kommer till att diska kladdiga skålar med gammal deg är det mycket bättre med iskallt vatten än varmt. Varmvatten gör degen slemmig och seg medan kallt vatten gör att den krullar ihop sig och lossnar lätt.

• Under plåten som brödet gräddas på brukar jag ha ytterligare en plåt. När ugnen är varm och brödet instoppat slänger jag in någon deciliter vatten på den undre plåten. Vattenångan ger brödet en fin yta. Det är också gott är att stänka lite saltvatten på brödet när det är i ugnen. Då får det en salt och krispig skorpa.

• Mycket av smaken sitter i skorpan på brödet så våga grädda tills det verkligen får färg!

• Experimentera gärna med kryddor. Runda småfranskor med torkad basilika är supergott till soppan. Brödkrydda i påse är suveränt i de flesta bröd. Anis, fänkål, pomeransskal eller kummin är också gott att blanda i degen. Och testa gärna olika sorters frön ovanpå. Solros, vallmo, sesam. Penslar du brödet med ägg får det dessutom en glansig och fin yta.

• Man kan också experimentera och blanda ner rivna morötter, riven squash, nötter, ost eller annat gott i smeten för ett mer smakrikt och saftigt bröd.

• Låt brödet svalna på galler innan du skär upp det. För en mjukare skorpa låter du det svalna med en handduk över.

• Hembakt bröd som blivit torrt och tråkigt kan penslas med vatten, viras in i aluminiumfolie och gräddas på 200 grader i ca tio minuter. Då smakar det nybakt igen!

• Vill du helt slippa knåda och jäsa matbröd så kan jag tips om att istället baka filmjölksbröd med bikarbonat! Finns många bra recept bara en googling bort.

Har du fler tips för ett lyckat brödbak så lämna gärna ditt bidrag i kommentarsfältet!

Vilken lyx det är med en frys! Något vi tar för givet idag men som inte alltid varit självklart. Tänk att kunna äta osockrade bär mitt i vintern, smaka kött som varken varit nedsaltat eller konserverat och ta fram och spisa grönsaker från frysen som har i princip alla näringsämnen kvar….

Vi har tre frysar i vårt hus. Två stora frysboxar i källaren. En med kött och fisk (köttet köper vi i stora kvantiteter från grannar som jagar eller har egna köttdjur) och en frys med bär, kakor, grönsaker och bröd. Sedan har vi en liten frys uppe i köket. Den är vår vardagsfrys. Där ställer vi in middagsrester, ostskalkar, och sånt som ska lagas upp inom kort.

Hur ska man då sköta sin frys? Jo, med omsorg! En frys full av frost rymmer mindre mat och drar betydligt mer energi. För att minska frosten i frysen ska man såklart vara snabb med att öppna och stänga luckan och sedan aldrig aldrig aldrig lägga in varm mat.

Tur att jag eh…lever som jag lär. Så här såg vår frys ut när jag frostade av den förra veckan. Mycket is har bildats under det senaste halvåret när barnen hämtat glass, jag hämtat is och dörren ideligen öppnas och stängs.

Som tur är går det ganska snabbt att frosta av frysen. Dra först ut kontakten / skruva ur säkringen. Töm över innehållet i frysen till en kylväska med frysklampar. Alternativt ställ ut om det är vinter. Placera sedan en bunke eller plåt med kokhett vatten i frysen, så påskyndas smältandet. Om det behövs – använd en plastspatel (inget som kan ge repor eller skada frysen) för att bända loss isbitar. Och täck gärna golvet framför frysen med handdukar för att skydda mot vatten.

Den här frysen från Cylinda har en fördjupning i botten där smältvattnet samlas och det gör den lätt att avfrosta. Man skopar bara upp vattnet och torkar torrt. Inga blöta golv!

Själva lådorna sköljer jag sedan rena från frost med hett vatten i badkaret.

Kan någon förresten ge tips på bra islådor? Vi använder mycket is men den enda riktigt bra islådan jag har är den som följde med vårt kylskåp från Cylinda. Den är av lite mjukare plast så att isbitarna kommer ut hela och oskadda ur lådan och man slipper slush.

Cylinda är ett svenskt varumärke som återfinns lite överallt hos oss. Torkskåp, tvättmaskin, diskmaskin och frys. Cylindas motto är en enklare vardag och deras maskiner är både användarvänliga, prisvärda och framförallt energismarta.

Nu när jag rensade frysen märkte jag upp lådorna med min märkapparat, för att få lite bättre koll. En låda för bröd. En låda för proteiner och grönsaker. Och en stor låda för isbitar. Livet utan isbitar är fattigt.

Sedan lagade jag en strålande god restmiddag på gamla hamburgebröd och biffar som var kvar sedan i somras.

Vad kan man då frysa? Jo nästan vad som helst, även om allt inte är lika gott efter att det varit fryst. Hållbarheten är också olika beroende på hur mycket fett något innehåller. Ju fetare desto kortare hållbarhet. Rent teoretiskt kan man förvara maten hur länge som helst i frysen utan att den blir farlig att förtära. Men däremot blir den mer eller mindre aptitlig beroende på hur länge den har varit fryst. Själv kokade jag nyligen hjortronsylt på fem år gamla hjortron och det smakade utmärkt!

Får vi pannkaka över är det perfekt att frysa in. Bara att ta fram och värma på i en stekpanna eller över murikka på utflykten.

Frostiga frystips

Jag skulle vilja börja med att slå ett slag för att förvara märkpennor/etiketter i närheten av frysen så att det går smidigt att märka upp vad man har i förpackningarna. Även bra för att datummärka tex locket på pestoburken i kylen. Och för att undvika frysskador på maten ska man förpacka den så tätt som möjligt och försöka bli av med all överskottsluft i förpackningen.

Kyl maten snabbt – då förlängs hållbarheten och risken minskar för bakterietillväxt. Det finns smidiga isbrickor man kan förvara i frysen och ta ut och ställa matlådorna på för att skynda på processen.

Frys in i platta paket. Lägg tex köttfärs i en plastpåse och platta ut den. Då tar den mindre plats i frysen och tinar dessutom snabbare när du ska värma den.

Frys in i mindre kvantiteter så att du inte måste tina mer än du tänkt äta upp.

Tina maten på rätt sätt. Kvällen innan djupfryst mat ska tillagas kan den med fördel flyttas till kylen. Då tinas den skonsamt och sänker samtidigt energiförbrukningen i kylen som inte behöver arbeta lika hårt. Och om du glömt att tina något som ska tillagas så skulle jag vilja föreslå ett vattenbad! Jag spolar upp lite ljummet vatten i en stor bunke och lägger den frysta förpackningen däri. Efter ett tag kan man addera lite nytt ljummet vatten. Det tinar förpackningen på nolltid.

Styckfrys bär och grönsaker. Jag lägger dem på en bricka och låter stå i frysen i ca 2 timmar. Sedan tar jag ut och häller över i det påsar. På det sättet fryser inte allt ihop till en klump.

Frys kryddor. Dill och persilja är två kryddor som vinner på att frysa och som helt förändrar smaken när de istället torkas. Packa tätt i plastpåsar med så lite luft som möjligt. Eller hacka valfria kryddor och lägg i ett iskubsfack och täck med en god olja. Frysa dem och pluppa över i en egen påse så islådan blir ledig. Tänk bara på att olja har begränsad hållbarhet så det är bra att konsumera kryddkuberna inom 3-4 månader.

Frys in slattar i iskubsfack. Vin, fond, buljong, såser eller barnmat…pluppa sedan över tärningarna i nya påsar och märk tydligt så att du vet vad du har.

Frys in mejeriprodukterna. Ska vi resa bort och har mejeriprodukter som kommer att bli dåliga lägger jag in hela förpackningen i frysen. Perfekt att ta fram och göra pannkaka av. Jag brukar också återanvända bra förpackningar för att frysa in i. Som den här fetaförpackningen som istället innehåller överbliven sås.

Ostskalkar är tacksamma att frysa. När osten blivit tummad och tråkig och ser ut som en skidbacke – ja då river jag den och sparar i frysen tills det är dags för pizza, lasagne eller paj.

Att frysa mat öppnar också för möjlighet att köpa extra mycket av något när priset är bra. Bruna bananer kostar mindre än hälften av gula. Jag slantar och fryser in dem och tar fram till smoothies och bananbröd. Bregott/Norrgott brukar jag också köpa extra av när priset är rätt och sedan slänga direkt i frysen.

Frys in kakdegen. Känner du dig huslig någon dag och bakar så kan du göra en kakdeg extra och forma till en rulle och lägga i frysen. När du blir sugen tar du fram och skär några kakor och gräddar. Eller när du får oväntat besök och gärna vill att det doftar nybakt i hela huset!

Har du fler smarta frystips? Fyll gärna på i kommentarerna!

Nu har jag skördat veckans grönt på Marstorp där odlingar frodas och är fina.

Tog för mig av allt möjligt gott. Skönt att få hämta det Albin odlat när vår egen skörd är så blygsam. Det är egentligen bara kryddorna som fått någon kärlek hos oss i år.

Det är en fasligt vacker första september idag och det märks att hösten är på intåg. Björkarna har börjat gulna, nätterna är kalla och luften är hög och klar.

Tur det finns växttunnlar som skyddar mot nattfrost.

Jag plockade åt mig lite squash och en rejäl laddning vaxbönor.

Ska mandolina squashen tunt och äta den så här – som squashpasta. Kan verkligen varmt rekommendera det.

Och morötter är alltid så bra. Särskilt när man inte ids hacka en sallad som halva familjen ändå inte äter.

Jag kände mig iakttagen när jag skördade.

Och själv iakttog jag en kålrabbi modell XXL. Blir spännande att se om den är hård och torr eller hållit sig saftig trots storleken? Kålrabbin är så god att skära i bitar och äta som råkost. En skål med morot och kålrabbi serverad den hungriga halvtimme innan middagen är klar får barnen att frossa i grönt!

Kan också tipsa om att servera majrovor och kålrot som råkost – bara skala och skär i bitar. Billigt och barnvänligt. Och ni vet väl det bästa knepet när grönsaker blivit mjuka, slaka och tråkiga? Jo, skär i mindre bitar och lägg i iskallt vatten några timmar. Då får de tillbaka spänsten. Funkar på så väl sallad som kål och rotsaker.

Och köper du sallad på påse vill jag tipsa om att öppna förpackningen och lägga i en bit hushållspapper – då håller sig salladen fräsch längre.

Jag skördade flera sorters sallad och en hel del bondbönor och dill.

I helgen kommer Jakobs mormor och hälsar på och eftersom hon är vegetarian brukar jag försöka hitta på lite roligare grönsaksrätter att bjuda på. Det är ju roligt att laga grönt när någon verkligen uppskattar det! Återstår att se vad jag ska göra av allt det här…

När jag skördat proppade jag munnen full med surkörsbär och gjorde en mental minnesanteckning om att plantera likadana träd hemma hos oss nästa sommar.

(Här har jag förresten skrivit ett inlägg om hur jag får barnen att äta mat i allmänhet – och grönsaker i synnerhet.)

Här kommer ett litet tips för dig som har sommarlovslediga barn omkring dig – nämligen den här lilla gröna pärlan som främjar kreativitet och skaparlust hos barnen. Förra sommaren hade vi en enorm försäljning av Nu bakar vi för det verkar som att vi är många föräldrar som vill uppmuntra barnen till att skapa självständigt istället för att bli sittande för länge framför någon skärm.

Pedagogiska, smarriga och lagom lätta recept för små bagare.

Köp den på Adlibris eller annan lämplig bokhandel i din närhet.

Jag och Annakarin blir så glada när vi får se barn baka ur våra böcker – och de stolta föräldrarna som taggar eller DMar oss på instagram. Vi uppskattar alla hälsningar och de många intressanta synpunkter och tankar som kommer från bagarna

Olika typer av sallader är min standardlunch nu för tiden. Sallad kan ju vara fasligt trist och tråkigt – eller det godaste tänkbara om man bara lägger lite tid på att komponera den. Min syster är salladsmästaren och hon lyckas alltid blanda konsistenser och smaker på ett sånt bra sätt. Alltid lite knaprigt, syrligt, salt, beskt och sött på samma gång. Och alltid en god dressing till!

Fantasilösheten är hotet mot alla grönsaker och kanske särskilt salladen som rätt. Men det behöver inte vara svårt att göra gott. Så här kommer nu en liten lathund till hur jag komponerar en god lunchsallad. En sallad som inte får mig att känna mig som ett idiotiskt tuggande får på bete.

Första steget är att köpa sallad på påse. Jag vet, jag vet det är säkert sämre för miljön än att köpa salladshuvuden bla bla bla. Men det är så himla smidigt. Och om vi ska få folk att äta mer grönt än kött så behöver det vara smidigt. Så när vi inte odlar eget köper jag hem olika färdiga sorter från butik och växlar mellan. Det finns påsar med kålblandningar, med strimlade rotsaker och så salladsblandningar som utger sig för att vara toscanska eller något annat fånigt. Det spelar inte så stor roll vilken sort man tar men i botten av min djuptallrik (viktig detalj) lägger jag två rejäla nypor sallad.

Sedan tar jag fram de grönsaker som råkar finnas hemma. En bit av en gurka, lite paprika, tomat, morötter eller en bukett broccoli. Jag lägger alltid lite extra krut på att tärna det väldigt fint för stora råa grönsaker är jobbigt att tugga!

Lite sötma är för övrigt alltid gott så har jag päron eller äpple hemma så brukar jag tärna ner lite av det också.

Det viktiga här är att ration mellan trista salladsblad och goda grönsaker blir rätt. Typisk trist sallad innehåller massa gröna blad och bara någon enstaka skrajsen gurkbit eller tomat. Det ska ju vara 50/50 tycker jag!

När grönsakerna täcker botten av tallriken är det dags för protein. Det kan vara allt ifrån ägghalvor, lite grillad kyckling, tofu, ost, räkor, kikärter, bönor..mmmmm allt är supergott! Just på den här salladen lassar jag på fetaost i färdiga kuber. Absolut inte den godaste fetan som finns men så himla bra om man behöver hålla det enkelt.

Sedan dags för det livsviktigt knapriga! Jag har sedan tidigare olika rostade frön och nötter som jag förvarar i burkar i skafferiet. Jag köper naturella och rostar själv i stekpanna. Sesamfrö, mandlar, valnötter, hasselnötter, pumpafrö, solrosfrö…ja allt man kan tänka sig. Så jag tar jag några nypor av varje och strösslar över.

Jag som är stillasittande nästan hela dagarna klarar mig fint på en sådan här sallad till lunch – men den som vet med sig att den behöver kolhydrater för mättnad och energi kan addera det nu. Så på med pasta. Eller kokt bulgur, matvete, quinoa, linser eller couscous. Och kokar du det med en buljongtärning blir det betydligt godare. Det bästa är att göra iordning en laddning kolhydratet som räcker till några dagars sallader i rad.

När även detta är kirrat kikar jag in i kylen igen. Finns det något mer att pimpa med? Någon gammal ugnsbakad rotsak från en tidigare middag? Några oliver som håller på bli dåliga? Förskrämda feferoni i någon burk? Ja men hacka lätt och släng över det också. Se salladen som ett tillfälle att ta rätt på rester.

Sedan använder jag händerna för att blanda runt allt gott i tallriken så att det fördelar sig på ett bra sätt.

Därefter avslutar jag med dressing. Om man orkar kan man blanda ihop och smaka av i en skål först – men jag tycker att det är lättast att bara ringla olja direkt över salladen. Raps eller oliv beroende på vad jag känner för. Sedan på med lite syra. Det kan vara citron, vinäger, lime eller crema di balsamico. Det är inte så noga – jag tar vad jag har hemma som är surt. Sedan skvätter jag över det – men inte lika mycket som av oljan! Därefter på med lite salt, kanske peppar och har jag färska kryddor hemma är det också toppen att klippa ner.

Är du istället en person som gillar dressingar som är krämiga, feta och trögflytande så kan ju hummus, en creme fraische-dressing eller något majonäsbaserat också vara gott till. Finns många bra färdig alternativ på burk/tub om du inte orkar göra själv. Det viktigaste är att det finns något slags fett i salladen för att smakerna ska komma fram och man ska känna mig mätt och nöjd efteråt.

Sekunden efter att man adderat salt, syra och olja börjar salladen sjunka ihop och slaka – så se till att äta den omedelbart. Sedan tar ju en sallad alldeles oavsett en evighet att äta och det är bara bra. Att måltiden får bre ut sig och ta plats så att man får en riktig paus – det är något att bejaka.

Efter maten brukar jag dricka en stor kopp te eller en lite mindre kopp kaffe. Kanske med en sockerbit eller en dadel eller något annat lite sött. Det söta, varma gör att jag känner mig mer nöjd, mätt och belåten efteråt och får den där härliga varma känslan i kroppen som man får efter ett varmt mål mat.

Ps. Självklart äts sallad bäst med sked så att man kan lassa in det i munnen. Men det visste ni ju redan, ni är ju inga gaffel-barbarer!