Ett enkelt och billigt sätt att “tillverka” en god müsli är att köpa en dammig och tråkig müsli (som ICAs I love Eco) och blanda den med en påse Chrunchy som är rena godiset i smaken och fruktansvärt sött. Två påsar vanlig tråkig müsli med havregrynsbas, samt en påse godismüsli blir tillsammans en helt okej nyttig och god blandning. Med lite sött granolacrunch, men också många vettiga ingredienser. Jag häller över det i en stor plåtburk, skakar den som en maracas och sedan är den klar att inmundiga!
Här kommer ett annat önskeinlägg, den här gången från läsarsignaturen Annie. Nämligen att dokumentera allt jag äter på en dag. Okejdå, det kan jag göra! Men inte som i “så här äter jag varje dag” utan som i “så här åt jag just den här dagen”. Nämligen gårdagen.
Börjar dagen som jag brukar, om det bara finns tid att göra det. Nämligen med att enbart dricka kaffe första 1-2 timmarna. Kaffe med mjölk och något litet sött, som en osvavlad torkad aprikos eller en bit råsocker. Mums! Intog den i sängen medan jag läste. Så skönt att invänta hungern istället för att proppa ner maten direkt.
Gick sedan en långpromenad med Essa och då blev det ett par nävar färska blåbär längs vägen.
När jag kom in tog jag min frukost. En skål vaniljkvarg, lite AXA Gold, några sötmandlar och ett halvt äpple. Efter någon timme åkte jag till gymmet och tränade.
När jag kom hem därifrån svängde jag ihop en tonfiskröra med yoghurt, kapris, persilja, rödlök och chili. Gott att lägga på macka, tycker Fazer rågform är ett bra bröd. För ovanlighetens skull hade jag färsk avokado hemma och skar upp den och la ovanpå. Hackade över lite mild chili från växthuset och avslutade med ett ägg.
Efteråt blev det kaffe med mjölk och ytterligare en torkad aprikos. Något litet sött efter maten stänger måltiden och brukar minska mitt sockersug senare på dagen.
Till middag gjorde jag färska vårrullar. Fult rullade, så de ser inte mycket ut för världen. Grönsaker från trädgården, avokado, cashewnötter, koriander och så en sås/dressing på olja, ingefära, sesamolja, guangchang, vitlök, lime, socker, japansk soja och en snutt riven ingefära. I glaset hade jag lite Fun Light ice tea peach & love. Deras iste är helt okej. Tillsätter massa is och citron i den, så blir den riktigt läskande.
Till efterrätt blev det en stor mattallrik vattenmelon och färska bär från trädgården.
På kvällen åt jag två sådana här skivor rågform med lite kaviar och ett mosat, kokt ägg på varje bröd.
Och det var det som jag åt igår. Höll mig mätt och kände mig nöjd hela dagen. Bra med fibrer, frukt och grönsaker i olika färger. Bra och nyttiga fetter i avokadon, äggen, cashewnötterna och dressingen till grönsakerna. Däremot för lite protein. Protein har jag ofta svårt att få i mig ordentligt av – och det är ju viktigt när man styrketränar. Det är därför jag tycker om proteinshakes. Ett enkelt, snabbt sätt att se till att jag får i mig mer protein och är ordentligt mätt.
Klockan 14 idag lördag sänder vi en påsklive från mitt kök på min instagram @underbaraclaras – och Susannes youtube. Recepten till dagens sändning ligger ute på Susannes blogg!
Och här kommer recepten på några av mina påskfavoriter! Ifall du behöver lite inspiration till buffén!Fler förslag och ideer finns under kategorin Recept här ovanför!
Nu gör vi om arbetsfördelningen här hemma igen. Jag ska laga lite mer vardagsmiddag, medan Jakob övertar några av mina sysslor. För att få inspiration gick jag tillbaka till det här inlägget från 2021 – när vi på bloggen hjälptes åt med vardagsmaten. Vet inte varför riktigt, men jag blev rörd när jag läste. Alla generösa tips och kommentarer. Små inblickar i andra familjer och hem som kämpar på med samma som vi.
Jag fick några uppslag och tips därifrån som jag tänker testa. Bland annat på en god sötpotatissoppa och Mexikanskt ris. Lät barnkompatibelt! Och en dag i veckan ska jag i alla fall göra spagetti och en köttfärsås av sojafärs. Då gör jag dubbel sats av såsen så att den några dagar senare bli basen till en tacogratäng/köttfärsgratäng med potatis eller en tacosoppa av något slag. Två barnvänliga rätter i en smäll! Kan för övrigt tipsa om att sojafärs mår bra av en påse Fajita-kryddmix från tacohyllan. Ger såsen ett djup och en mustighet som den inte får annars. Säkert alla E-nummers förtjänst.
Det kommer förstås göras soppor av olika slag och en matig sallad någon dag. Men sedan fastnade jag på fiskrätterna. Jag måste erkänna att vi kämpar för att få till det här med fisken i familjen. Ingen är stormförtjust i fisk och utmaningen är att hitta recept som både barn och vuxna kan gilla. Med fisk som blir god! Så nu tänkte jag be er som läser om hjälp med de bästa recepten. Särskilt på vit fisk, vilket jag tycker är extra utmanande. Hur lagar ni fisk? Vilka recept är goda? Vad gillar barnen?
Bjuder i gengäld på ett fiskrecept som mina barn gillar – nämligen norska fiskekakor. Inte det mest snabblagade – men milt och gott!
Frukost är mest ett nödvändigt ont om du frågar mig. Jag älskar ju att äta på kvällarna! På morgonen saknar jag helt matlust. Mår mest illa.
Men jag kämpar på med mina frukostar ändå. Och när jag är ledig och inte har någon tid att passa så känns det alltid lättare. Då inväntar jag helt enkelt aptiten.
Förra helgen gjorde jag bananpannkakor av ägg, banan och lite proteinpulver. Vi hade ingen grädde hemma så jag tog vaniljkvarg och sedan gjorde jag en enkel chia-jordgubbssylt. Den har jag lärt mig av Susanne. Dessa jordgubbar skördade jag ju i perfekt mognadsgrad i somras så de smakar himmelrike. Behövs inget socker! Bara mosade jordgubbar och chiafrön. När bären stått en stund får de den rätta syltiga konsistensen eftersom att chia är gelerande.
Så sjukt gott.
Mums
Filibaba
Andra saker jag ätit till frukost i veckan:
Vaniljkvarg, müsli och chiasylt.
Banan och jordnötssmör. Jag dippar alltså bananen i smöret. Det är så sjukt gott. Skulle kunna äta åtta på raken! Bara inte precis till frukost, då.
Och smoothie på vaniljkvarg. Med fryst avokado, banan, mango och jordgubb. Serverad med lite frön och nötter.
Min motvilja inför frukosten var besvärlig under alla år jag gick i skola. Att illamående försöka tvinga i mig något, bara för att orka med dagen. Skönt att ha fria arbetstider och kunna äta en nätt frukost och istället satsa på en tidig lunch när hungern sätter in!
Den här veckan inledde jag min grönsaksutmaning. En sak jag ville kolla var hur många olika typer av frukt, bär och grönt som jag egentligen får i mig på en vecka. Så jag gjorde en lista i telefonen och skrev upp varje dag. Bara det tror jag påverkade hur jag åt – för jag blev mer medveten om att variera mig och försöka få in många olika typer av frukt och grönt.
Så här såg listan ut. Mycket på den var fryst, en del var torkat, något var picklat och annat färskt:
Hur åt jag då detta? Jo bland annat genom att göra…
Smoothie. Jag köper alltid prickiga bananer till nedsatt pris. Mycket godare och perfekt i smoothies. Sedan i med jordgubbar från landet, fryst mango och avokado. Några deciliter vaniljkvarg och lite limejuice. Ibland någon skopa proteinpulver också samt en skvätt vatten.
På slutet blandar jag i chiafrön och så toppar jag med nötter. En läskande, frisk frukost. Brukar göra lite extra för barnen gillar också detta.
Frysta grönsaker på påse är en vanlig syn hemma hos oss. Den här färdiga blandningen med romanesco, broccoli, sugar snaps och haricot verts är supergod. Barnen äter med glupande aptit om man bara strör lite salt ovanpå. En klick smör som får smälta är också gott. Åt ihop med tonfiskröran Jakob lagat till middag.
Tricket med frysta grönsaker är att just precis värma dem. Snabbt i micron eller i en kastrull man häller kokande vatten över. De ska bli varma men inte sladdriga och överkokta. Kokar man pasta kan man lägga dem i ett durkslag över pastavattnet och ånga dem varma samtidigt som pastan blir färdig.
Fredagslunch på spat där jag ofta stannar kvar och skriver på bok. Det blev min vanliga sallad med quinoa, kronärtskocka, kyckling, picklad rödlök, tomat och olika gröna blad. Äter den med en parmesandressing till. Otroligt smarrig.
Tycker om att köpa sallader när jag äter ute för då får jag i mig lite andra grönsaker än de jag skulle köpt hem (som typ kronärtskocka och rättika). Och så slipper jag hacka dem också!
Lördagsfrukost. En skål med smoothie baserad på vad som just då råkade finnas. Frysta körsbär, banan och hallon från i somras. Valnötter och chiafrön. Plus kvarg såklart.
Istället för fredagsmys unnade jag mig lite färdigskuren fruktsallad ur charken. Kostade dubbelt så mycket som ett vanligt fredagsmys som räcker till hela familjen. Sjukt. Eller det är egentligen inte konstigt att frukt är dyrt eftersom det fraktas långväga ifrån och dessutom innehåller massa nyttigheter. Men håll med om att det är sjukt att godis och chips ska vara så mycket billigare?
Nu blev det ju en himla massa färgglada frukter på bild här. Men huvudsakligen äter jag ändå i min vardag potatis, morötter, kål och lök. Jakob gör till exempel en jättegod och billig veckosallad på söndagarna, som sedan räcker hela veckan. Baserad på kål, morot och purjolök. Och oftast är det den jag slevar i mig av till lunch och middag. På sådana grönsaker får kosten baseras och sedan kan resten vara strösslet som förhöjer.
Grönsaker som fortfarande är relativt billiga i butik
Purjolök (har faktiskt sjunkit i pris under vintern)
Morötter
Potatis
Kålrot, kålrabbi, palsternacka
Blomkål
Gul lök
Avokado (är inte direkt billigt men har faktiskt sjunkit i pris)
Jag har varit intresserad av matlagning hela mitt vuxna liv men senaste åren har intresset för mat utvidgat sig från att mest handla om vad som är gott och roligt – till att också tänka på maten som ett sätt att vara snäll med kroppen och hjälpa den på alla sätt jag kan.
Jag äter rätt bra i min vardag men känner att det är dags att ta steget från att äta “mycket frukt och grönt” till att fundera på vilka frukter och grönsaker jag äter. Här är omväxling nyckeln. Många av nyttigheterna från frukt och grönt sitter ju i färgämnena. Så jag ska tänka mer på att äta efter regnbågens alla färger. Röd lök, lila aubergine, mörkröda tomater, klorofyllgrön ruccola och djupgrön spenat. Orange morot, blodapelsin, jordgubbar, röd kål och blåa bär. Vita grönsaker är också bra – som vitlök och blomkål.
Att ätafler olika sortersvegetabilier är dessutom bra för tarmfloran och ökar möjligheten att få i sig allt kroppen behöver!
Några saker jag ska utmana mig med
Jag äter 2-3 frukter om dagen men i ärlighetens namn blir det oftast samma tre frukter. Banan, apelsin och äpple. Jag ska försöka variera mig och köpa fler olika sorters frukter. Men också välja olika färger på tex äpplena. Röda och gröna äpplen innehåller lite olika ämnen nämligen.
Jag ska äta mer fryst frukt. Frysta grönsaker, bär och frukt är mer miljövänliga än att färska. Och jag tänkte bli lite mer ambitiös med mina smoothies genom att addera olika sorters fryst frukt och grönt. Övermogna bananer är redan en stående favorit i mina smoothies. Men ICA Basic har billiga påsar med mango, ananas och avokado. Fryst spenat på påse borde också funka bra. Alla trädgårdsbär från frysen ska såklart också användas. Med kvarg, proteinpulver eller lite nötsmör blir det hela mer mättande.
Jag ska äta mer frysta grönsaker. Ofta innehåller frysta grönsaker mer näring än färska eftersom de skördas när de är som bäst och omedelbart fryses in. Om man tillagar dem försiktigt genom att ånga eller micra dem så bevarar man maximalt med vitaminer. Dessutom älskar mina barn sådana där påsar med frysta ärtor, paprika och majs. Man kan lägga de frysta grönsakerna i en metallsil över pastavattnet eller potatisen några minuter så att de blir ångade – och sedan servera med en liten klick smör och salt. Ett bättre sätt att få i barnen grönsaker på än att försöka envisas med olika råa sallader som de ändå knappt orkar tugga i sig.
Jag ska skriva upp alla olika grönsaker och frukter jag äter under en vecka och se om jag kommande vecka kan utöka det till fler olika sorter. Grönsaksbingo!
Jag ska öva på att tillaga frukt och grönt på fler sätt. Rosta kikärterna, mixa bönorna till en god dipp, lägga grönsaker i smoothien och frukt i matsalladen. Köra ångade grönsaker till en pure med hjälp av en mixerstav och sedan krydda upp med smör och örter. Helt enkelt ge grönsakerna lite mer kärlek och uppmärksamhet i min vardagsmat. Känns roligt och spännande!
Åh nu måste jag tips om att min fina vän och kollega Susanne startat en matblogg. Hon bloggade under många år på SVT men nu finns hon äntligen i egen regi på Susannes Skafferi.
Som vanligt när det gäller Susannes matlagning är det massor av smarriga recept i varierande svårighetsgrad. Vardagsknep, matlagningshacks och tips på hur du kan bekvämimpa.
Fina matfoton i kombination med djupt kunnande om mat eftersom Susanne inte bara jobbat på trestjärniga franska restauranger utan också har en magisterexamen i gastronomi.
Förhoppningsvis blir det utöver matlagning också många äventyr med Susanne i hennes underbara gröna folkabuss! In och följ vettja.
Jag älskar att baka. Kanske särskilt matbröd. Det känns gediget och rejält – och billigt är det också. Bröd är dock till skillnad från matlagning inte lika lätt att improvisera med. Eftersom det handlar om kemi är det lite kinkigt men mängderna – det får varken bli för mycket eller för lite av jäst, degvätska eller mjöl.
Dock utgörs matbröd nästan alltid av samma beståndsdelar och proportioner mellan de olika delarna. Så lär man sig bara “grundreceptet” kan man sedan våga lite mer. Testa gärna att variera ett befintligt recept genom att byta ut degvätskan. Istället för vatten kan det vara mjölk, lite filmjölk, en skvätt öl eller något annat spännande i degen. Och byt ut lite av mjölet också – det finns många olika sorter att pröva. Börjar lite försiktigt och testa dig fram, så småningom skapar du kanske receptet till ditt alldeles egna favoritbröd!
Jag bakar sällan med surdeg utan använder vanlig jäst – därför är tipsen nedan anpassade efter det.
Grundrecept bröd
5 dl degspad
25-50 gr jäst eller 1 – 1/2 påse torrjäst
2 tsk salt
1 msk honung
1,1 – 1,2 liter mjöl
Eventuella kryddor och frön
Blanda lite fingerljummet degspad med jästen tills den löst sig. Tillsätt salt och honung och blanda noga. Häll därefter ner mjöl och arbeta ihop degen.
Här är mina tips för att lyckas med brödbaket
Välj ut ett pålitligt, bra brödrecept och baka det flera gånger i rad. Med tiden lär du dig hur det ska kännas i konsistensen och när brödet är perfekt gräddat. Såndär viktig kunskap som faktiskt mest sitter “i händerna”.
Jag är noga med temperaturen på degvätskan. Den ska vara 37 grader/ fingervarm och det betyder att när man stoppar fingret i vätskan ska den kännas som ens eget finger. Varken kall eller varm för huden. Använder man däremot torrjäst så får den gärna vara lite varmare för att aktivera jästen. Men tänk på att för varm vätska dödar jästen – medan kall vätska bara gör brödet lite långsammare i jäsningen. Degar som jäser över natten innehåller ofta väldigt lite jäst – just eftersom den degen har så lång tid på sig att jäsa. Bröd som jäser länge utvecklar mer smak och degen ska i första jäsningen uppnå ungefär dubbel storlek – då vet man att den är klar.
Färsk jäst har begränsad hållbarhet. Därför brukar jag också alltid ha torrjäst hemma – för den har lång hållbarhet. Men man kan också förvara färsk jäst i frysen. Bara att ta fram och låt tina i rumstemperatur.
Proffs väger ingredienserna istället för att mäta. Det gör inte jag – men är ändå noga när jag bakar. Stora litermått är till exempel bättre än decilitermått för att mäta mjöl. Och mjölet ska aldrig packas i måttet! Själv använder jag sällan något mjölmått alls utan iakttar istället degen för att se hur mycket mer mjöl den klarar av. Men det rekommenderar jag bara till mer erfarna hemmabagare.
Jag har alltid mer salt i degen än vad som anges i receptet. Tycker nästan alltid att det är snålt tilltaget med salt, vilket i slutändan ger ett smaklöst bröd. Samma sak med honung och sirap – jag adderar gärna lite extra. Även i bröd som inte ska smaka sött tycker jag att 1-2 matskedar honung ger mer smak. Sockret hjälper dessutom jäsningen på traven.
Jag arbetar degen ordentligt. Om man är lite lat och slarvar på den här punkten blir brödet trist och platt.
Jag är försiktig med mjöl eftersom för mycket mjöl gör brödet hårt och torrt. Det är ju meningen att mjölet som anges i receptet ska räcka till utbakning också. Det tar dessutom ett tag för mjölet att arbetas in – så kanske märker man först efter att maskinen gått ett tag att en mindre mängd mjöl än vad som står i receptet räcker. Så fort degen börjar släppa bunkens kanter vet man att mjölmängden är lagom. Hellre lite för lös än lite för hård deg är mitt måtto!
Olika degar beter sig på olika sätt – det bästa sättet att lära sig att baka bröd är att välja ett pålitligt recept och göra det flera gånger i rad. Då får man en känsla för hur brödet ska kännas. Och efter ett tag kan man experimentera med receptet och byta ut mjölsorter. Lite grahamsmjöl, en deciliter havregryn, en skop rågmjöl eller Ölandevete…om bara konsistensen på degen känns bra så funkar det mesta. Kom bara ihåg att de grövsta mjölsorterna ska i först.
Ställ degen på en varm och skyddad plats när den ska jäsa. Alltid övertäckt med en handduk så att den inte torkar ut. Är det väldigt kallt och dragigt i köket kan man fylla en kastrull med varmt vatten och placera bunken i ett vattenbad. Då får den en värmeskjuts.
En brödskrapa är toppen för att dela degen och skrapa upp rester från bakbordet med. Och när det kommer till att diska kladdiga skålar med gammal deg är det mycket bättre med iskallt vatten än varmt. Varmvatten gör degen slemmig och seg medan kallt vatten gör att den krullar ihop sig och lossnar lätt.
Under plåten som brödet gräddas på brukar jag ha ytterligare en plåt. När ugnen är varm och brödet instoppat slänger jag in någon deciliter vatten på den undre plåten. Vattenångan ger brödet en fin yta. Det är också gott är att stänka lite saltvatten på brödet när det är i ugnen. Då får det en salt och krispig skorpa.
Mycket av smaken sitter i skorpan på brödet så våga grädda tills det verkligen får färg!
Experimentera gärna med kryddor. Runda småfranskor med torkad basilika är supergott till soppan. Brödkrydda i påse är suveränt i de flesta bröd. Anis, fänkål, pomeransskal eller kummin är också gott att blanda i degen. Och testa gärna olika sorters frön ovanpå. Solros, vallmo, sesam. Penslar du brödet med ägg får det dessutom en glansig och fin yta.
Man kan också experimentera och blanda ner rivna morötter, riven squash, nötter, ost eller annat gott i smeten för ett mer smakrikt och saftigt bröd.
Låt brödet svalna på galler innan du skär upp det. För en mjukare skorpa låter du det svalna med en handduk över.
Hembakt bröd som blivit torrt och tråkigt kan penslas med vatten, viras in i aluminiumfolie och gräddas på 200 grader i ca tio minuter. Då smakar det nybakt igen!
Vill du helt slippa knåda och jäsa matbröd så kan jag tips om att istället baka filmjölksbröd med bikarbonat! Finns många bra recept bara en googling bort.
Har du fler tips för ett lyckat brödbak så lämna gärna ditt bidrag i kommentarsfältet!
Vilken lyx det är med en frys! Något vi tar för givet idag men som inte alltid varit självklart. Tänk att kunna äta osockrade bär mitt i vintern, smaka kött som varken varit nedsaltat eller konserverat och ta fram och spisa grönsaker från frysen som har i princip alla näringsämnen kvar….
Vår alldeles lagom stora frys längst ner till vänster i högskåpet
Vi har tre frysar i vårt hus. Två stora frysboxar i källaren. En med kött och fisk (köttet köper vi i stora kvantiteter från grannar som jagar eller har egna köttdjur) och en frys med bär, kakor, grönsaker och bröd. Sedan har vi en liten frys uppe i köket. Den är vår vardagsfrys. Där ställer vi in middagsrester, ostskalkar, och sånt som ska lagas upp inom kort.
Hur ska man då sköta sin frys? Jo, med omsorg! En frys full av frost rymmer mindre mat och drar betydligt mer energi. För att minska frosten i frysen ska man såklart vara snabb med att öppna och stänga luckan och sedan aldrig aldrig aldrig lägga in varm mat.
Tur att jag eh…lever som jag lär. Så här såg vår frys ut när jag frostade av den förra veckan. Mycket is har bildats under det senaste halvåret när barnen hämtat glass, jag hämtat is och dörren ideligen öppnas och stängs.
Som tur är går det ganska snabbt att frosta av frysen. Dra först ut kontakten / skruva ur säkringen. Töm över innehållet i frysen till en kylväska med frysklampar. Alternativt ställ ut om det är vinter. Placera sedan en bunke eller plåt med kokhett vatten i frysen, så påskyndas smältandet. Om det behövs – använd en plastspatel (inget som kan ge repor eller skada frysen) för att bända loss isbitar. Och täck gärna golvet framför frysen med handdukar för att skydda mot vatten.
Den här frysen från Cylinda har en fördjupning i botten där smältvattnet samlas och det gör den lätt att avfrosta. Man skopar bara upp vattnet och torkar torrt. Inga blöta golv!
Själva lådorna sköljer jag sedan rena från frost med hett vatten i badkaret.
Kan någon förresten ge tips på bra islådor? Vi använder mycket is men den enda riktigt bra islådan jag har är den som följde med vårt kylskåp från Cylinda. Den är av lite mjukare plast så att isbitarna kommer ut hela och oskadda ur lådan och man slipper slush.
Cylinda är ett svenskt varumärke som återfinns lite överallt hos oss. Torkskåp, tvättmaskin, diskmaskin och frys. Cylindas motto är en enklare vardag och deras maskiner är både användarvänliga, prisvärda och framförallt energismarta.
Nu när jag rensade frysen märkte jag upp lådorna med min märkapparat, för att få lite bättre koll. En låda för bröd. En låda för proteiner och grönsaker. Och en stor låda för isbitar. Livet utan isbitar är fattigt.
Sedan lagade jag en strålande god restmiddag på gamla hamburgebröd och biffar som var kvar sedan i somras.
Vad kan man då frysa? Jo nästan vad som helst, även om allt inte är lika gott efter att det varit fryst. Hållbarheten är också olika beroende på hur mycket fett något innehåller. Ju fetare desto kortare hållbarhet. Rent teoretiskt kan man förvara maten hur länge som helst i frysen utan att den blir farlig att förtära. Men däremot blir den mer eller mindre aptitlig beroende på hur länge den har varit fryst. Själv kokade jag nyligen hjortronsylt på fem år gamla hjortron och det smakade utmärkt!
Får vi pannkaka över är det perfekt att frysa in. Bara att ta fram och värma på i en stekpanna eller över murikka på utflykten.
Frostiga frystips
Jag skulle vilja börja med att slå ett slag för att förvara märkpennor/etiketter i närheten av frysen så att det går smidigt att märka upp vad man har i förpackningarna. Även bra för att datummärka tex locket på pestoburken i kylen. Och för att undvika frysskador på maten ska man förpacka den så tätt som möjligt och försöka bli av med all överskottsluft i förpackningen.
Kyl maten snabbt – då förlängs hållbarheten och risken minskar för bakterietillväxt. Det finns smidiga isbrickor man kan förvara i frysen och ta ut och ställa matlådorna på för att skynda på processen.
Frys in i platta paket. Lägg tex köttfärs i en plastpåse och platta ut den. Då tar den mindre plats i frysen och tinar dessutom snabbare när du ska värma den.
Frys in i mindre kvantiteter så att du inte måste tina mer än du tänkt äta upp.
Tina maten på rätt sätt. Kvällen innan djupfryst mat ska tillagas kan den med fördel flyttas till kylen. Då tinas den skonsamt och sänker samtidigt energiförbrukningen i kylen som inte behöver arbeta lika hårt. Och om du glömt att tina något som ska tillagas så skulle jag vilja föreslå ett vattenbad! Jag spolar upp lite ljummet vatten i en stor bunke och lägger den frysta förpackningen däri. Efter ett tag kan man addera lite nytt ljummet vatten. Det tinar förpackningen på nolltid.
Styckfrys bär och grönsaker. Jag lägger dem på en bricka och låter stå i frysen i ca 2 timmar. Sedan tar jag ut och häller över i det påsar. På det sättet fryser inte allt ihop till en klump.
Frys kryddor. Dill och persilja är två kryddor som vinner på att frysa och som helt förändrar smaken när de istället torkas. Packa tätt i plastpåsar med så lite luft som möjligt. Eller hacka valfria kryddor och lägg i ett iskubsfack och täck med en god olja. Frysa dem och pluppa över i en egen påse så islådan blir ledig. Tänk bara på att olja har begränsad hållbarhet så det är bra att konsumera kryddkuberna inom 3-4 månader.
Frys in slattar i iskubsfack. Vin, fond, buljong, såser eller barnmat…pluppa sedan över tärningarna i nya påsar och märk tydligt så att du vet vad du har.
Frys in mejeriprodukterna. Ska vi resa bort och har mejeriprodukter som kommer att bli dåliga lägger jag in hela förpackningen i frysen. Perfekt att ta fram och göra pannkaka av. Jag brukar också återanvända bra förpackningar för att frysa in i. Som den här fetaförpackningen som istället innehåller överbliven sås.
Ostskalkar är tacksamma att frysa. När osten blivit tummad och tråkig och ser ut som en skidbacke – ja då river jag den och sparar i frysen tills det är dags för pizza, lasagne eller paj.
Att frysa mat öppnar också för möjlighet att köpa extra mycket av något när priset är bra. Bruna bananer kostar mindre än hälften av gula. Jag slantar och fryser in dem och tar fram till smoothies och bananbröd. Bregott/Norrgott brukar jag också köpa extra av när priset är rätt och sedan slänga direkt i frysen.
Frys in kakdegen. Känner du dig huslig någon dag och bakar så kan du göra en kakdeg extra och forma till en rulle och lägga i frysen. När du blir sugen tar du fram och skär några kakor och gräddar. Eller när du får oväntat besök och gärna vill att det doftar nybakt i hela huset!
Har du fler smarta frystips? Fyll gärna på i kommentarerna!
Nu har jag skördat veckans grönt på Marstorp där odlingar frodas och är fina.
Tog för mig av allt möjligt gott. Skönt att få hämta det Albin odlat när vår egen skörd är så blygsam. Det är egentligen bara kryddorna som fått någon kärlek hos oss i år.
Det är en fasligt vacker första september idag och det märks att hösten är på intåg. Björkarna har börjat gulna, nätterna är kalla och luften är hög och klar.
Tur det finns växttunnlar som skyddar mot nattfrost.
Jag plockade åt mig lite squash och en rejäl laddning vaxbönor.
Ska mandolina squashen tunt och äta den så här – som squashpasta. Kan verkligen varmt rekommendera det.
Och morötter är alltid så bra. Särskilt när man inte ids hacka en sallad som halva familjen ändå inte äter.
Jag kände mig iakttagen när jag skördade.
Och själv iakttog jag en kålrabbi modell XXL. Blir spännande att se om den är hård och torr eller hållit sig saftig trots storleken? Kålrabbin är så god att skära i bitar och äta som råkost. En skål med morot och kålrabbi serverad den hungriga halvtimme innan middagen är klar får barnen att frossa i grönt!
Kan också tipsa om att servera majrovor och kålrot som råkost – bara skala och skär i bitar. Billigt och barnvänligt. Och ni vet väl det bästa knepet när grönsaker blivit mjuka, slaka och tråkiga? Jo, skär i mindre bitar och lägg i iskallt vatten några timmar. Då får de tillbaka spänsten. Funkar på så väl sallad som kål och rotsaker.
Och köper du sallad på påse vill jag tipsa om att öppna förpackningen och lägga i en bit hushållspapper – då håller sig salladen fräsch längre.
Jag skördade flera sorters sallad och en hel del bondbönor och dill.
I helgen kommer Jakobs mormor och hälsar på och eftersom hon är vegetarian brukar jag försöka hitta på lite roligare grönsaksrätter att bjuda på. Det är ju roligt att laga grönt när någon verkligen uppskattar det! Återstår att se vad jag ska göra av allt det här…
När jag skördat proppade jag munnen full med surkörsbär och gjorde en mental minnesanteckning om att plantera likadana träd hemma hos oss nästa sommar.
Här kommer ett litet tips för dig som har sommarlovslediga barn omkring dig – nämligen den här lilla gröna pärlan som främjar kreativitet och skaparlust hos barnen. Förra sommaren hade vi en enorm försäljning av Nu bakar vi för det verkar som att vi är många föräldrar som vill uppmuntra barnen till att skapa självständigt istället för att bli sittande för länge framför någon skärm.
Pedagogiska, smarriga och lagom lätta recept för små bagare.
Jag och Annakarin blir så glada när vi får se barn baka ur våra böcker – och de stolta föräldrarna som taggar eller DMar oss på instagram. Vi uppskattar alla hälsningar och de många intressanta synpunkter och tankar som kommer från bagarna
Olika typer av sallader är min standardlunch nu för tiden. Sallad kan ju vara fasligt trist och tråkigt – eller det godaste tänkbara om man bara lägger lite tid på att komponera den. Min syster är salladsmästaren och hon lyckas alltid blanda konsistenser och smaker på ett sånt bra sätt. Alltid lite knaprigt, syrligt, salt, beskt och sött på samma gång. Och alltid en god dressing till!
Fantasilösheten är hotet mot alla grönsaker och kanske särskilt salladen som rätt. Men det behöver inte vara svårt att göra gott. Så här kommer nu en liten lathund till hur jag komponerar en god lunchsallad. En sallad som inte får mig att känna mig som ett idiotiskt tuggande får på bete.
Första steget är att köpa sallad på påse. Jag vet, jag vet det är säkert sämre för miljön än att köpa salladshuvuden bla bla bla. Men det är så himla smidigt. Och om vi ska få folk att äta mer grönt än kött så behöver det vara smidigt. Så när vi inte odlar eget köper jag hem olika färdiga sorter från butik och växlar mellan. Det finns påsar med kålblandningar, med strimlade rotsaker och så salladsblandningar som utger sig för att vara toscanska eller något annat fånigt. Det spelar inte så stor roll vilken sort man tar men i botten av min djuptallrik (viktig detalj) lägger jag två rejäla nypor sallad.
Sedan tar jag fram de grönsaker som råkar finnas hemma. En bit av en gurka, lite paprika, tomat, morötter eller en bukett broccoli. Jag lägger alltid lite extra krut på att tärna det väldigt fint för stora råa grönsaker är jobbigt att tugga!
Lite sötma är för övrigt alltid gott så har jag päron eller äpple hemma så brukar jag tärna ner lite av det också.
Det viktiga här är att ration mellan trista salladsblad och goda grönsaker blir rätt. Typisk trist sallad innehåller massa gröna blad och bara någon enstaka skrajsen gurkbit eller tomat. Det ska ju vara 50/50 tycker jag!
När grönsakerna täcker botten av tallriken är det dags för protein. Det kan vara allt ifrån ägghalvor, lite grillad kyckling, tofu, ost, räkor, kikärter, bönor..mmmmm allt är supergott! Just på den här salladen lassar jag på fetaost i färdiga kuber. Absolut inte den godaste fetan som finns men så himla bra om man behöver hålla det enkelt.
Sedan dags för det livsviktigt knapriga! Jag har sedan tidigare olika rostade frön och nötter som jag förvarar i burkar i skafferiet. Jag köper naturella och rostar själv i stekpanna. Sesamfrö, mandlar, valnötter, hasselnötter, pumpafrö, solrosfrö…ja allt man kan tänka sig. Så jag tar jag några nypor av varje och strösslar över.
Jag som är stillasittande nästan hela dagarna klarar mig fint på en sådan här sallad till lunch – men den som vet med sig att den behöver kolhydrater för mättnad och energi kan addera det nu. Så på med pasta. Eller kokt bulgur, matvete, quinoa, linser eller couscous. Och kokar du det med en buljongtärning blir det betydligt godare. Det bästa är att göra iordning en laddning kolhydratet som räcker till några dagars sallader i rad.
När även detta är kirrat kikar jag in i kylen igen. Finns det något mer att pimpa med? Någon gammal ugnsbakad rotsak från en tidigare middag? Några oliver som håller på bli dåliga? Förskrämda feferoni i någon burk? Ja men hacka lätt och släng över det också. Se salladen som ett tillfälle att ta rätt på rester.
Sedan använder jag händerna för att blanda runt allt gott i tallriken så att det fördelar sig på ett bra sätt.
Därefter avslutar jag med dressing. Om man orkar kan man blanda ihop och smaka av i en skål först – men jag tycker att det är lättast att bara ringla olja direkt över salladen. Raps eller oliv beroende på vad jag känner för. Sedan på med lite syra. Det kan vara citron, vinäger, lime eller crema di balsamico. Det är inte så noga – jag tar vad jag har hemma som är surt. Sedan skvätter jag över det – men inte lika mycket som av oljan! Därefter på med lite salt, kanske peppar och har jag färska kryddor hemma är det också toppen att klippa ner.
Är du istället en person som gillar dressingar som är krämiga, feta och trögflytande så kan ju hummus, en creme fraische-dressing eller något majonäsbaserat också vara gott till. Finns många bra färdig alternativ på burk/tub om du inte orkar göra själv. Det viktigaste är att det finns något slags fett i salladen för att smakerna ska komma fram och man ska känna mig mätt och nöjd efteråt.
Sekunden efter att man adderat salt, syra och olja börjar salladen sjunka ihop och slaka – så se till att äta den omedelbart. Sedan tar ju en sallad alldeles oavsett en evighet att äta och det är bara bra. Att måltiden får bre ut sig och ta plats så att man får en riktig paus – det är något att bejaka.
Efter maten brukar jag dricka en stor kopp te eller en lite mindre kopp kaffe. Kanske med en sockerbit eller en dadel eller något annat lite sött. Det söta, varma gör att jag känner mig mer nöjd, mätt och belåten efteråt och får den där härliga varma känslan i kroppen som man får efter ett varmt mål mat.
Ps. Självklart äts sallad bäst med sked så att man kan lassa in det i munnen. Men det visste ni ju redan, ni är ju inga gaffel-barbarer!
Här kommer en lista på sånt jag snacksar på som mellanmål eller till kvällen när jag är väldigt sugen på något gott. Men let’s keep it real – det är ju chips och sånt som är godast egentligen. Det här håller mig dock flytande på veckodagarna så att jag istället kan njuta chips på helgen. Varsågod, tretton nyttiga(re) snacks!
Frysta hela edamamebönor som jag bara blanscherar lätt. Sedan på med salt och denna underbara krydda från Santa Maria som innehåller wasabi och sesam. Smakar så umamirikt, saltigt och gott. Sojabönor är rika på protein och känns mättande pch eftersom det är lite pill med varje skida så man räcker snackset en stund. Kryddan är förresten jättegod även på popcorn, avocado eller en tomathalva.
En kopp med körsbärstomater och oliver. Behöver inte vara några fin-oliver utan ICA Basics stora burkar funkar fint. Det salta i oliverna med det söta i tomaterna är snacksigt och gott.
Coctailkapris. Att äta bara rakt upp och ner.
Hemmagjord risifrutti av vaniljkvarg och keso. Servera tillsammans med lite tinade bär eller fruktsallad. Arlas Kvarg är den godaste sorten förresten.
Frysta vindruvor. Skölj och lägg i frysen. Du behöver inte ens plocka av dem från stjälken. De djupfrysta vindruvorna smakar som piggelin när man är sötsugen!
Rostade kikärtor. Skölj av en tetra kikärtor och lägg i en skål. På med en liten skvätt olivolja och sedan ner med kryddor. Rökt paprika, curry, chili, wasabi, spiskummin….vad du nu tycker är gott. Glöm inte salt! Rosta på plåt med bakplåtspapper i ca 15 min på 225 grader. Skaka i plåten då och då så de blir jämnt rostade.
Om man är sugen på något sött så tycker jag att en varm dryck som bottnar magen hjälper till att ge mättnadskänsla och nöjdhet. En lite fruktig tesort ihop med ett torkat fikon eller några osvavlade aprikoser att snacksa på – det ger den där söta känslan jag ofta vill ha efter maten.
En bit rökt påläggsskinka med en snutt av pepparrotskräm på tub inuti. Rulla ihop och ät upp!
Efter all tung julmat längtar jag efter lite fräschare och lättare recept. Samtidigt är det den kallaste tiden på året så det måste vara lagad, varm mat jag äter! Mitt bästa tips för lite bättre vanor är i alla fall att alltid ha en stadig sallad i kylskåpet. Gärna en stor grönsallad men i nödfall alltid en burk med typ syrad vitkål. Då får man alltid det där efterlängtade krispet. Plus massa nyttiga bakterier för magen.
Här är 5 favoriter ur mitt eget receptarkiv som jag planerar att laga närmsta tiden.
Mustig lammfärssoppa med potatis kan också göras på nötfärs eller vegfärs om man inte har lamm hemma. Jag bara vräker ner det som råkar finnas i kylen – gärna sånt som börjar bli lite skrumpet och tråkigt. Billigt blir det på det viset och bara godare dagen efter. Mjukbröd är bra till alla soppor och jag svänger ofta ihop scones medan soppan puttrar. Några kokta ägg gör det också mer mättande.
Den här broccolisalladen med äpple och sötsyrlig, krämig dressing är ett bra tillbehör till en köttbit eller så äter man som den är och kompletterar istället med bröd och ägg på sidan av. Otroligt crunchig och god!
Thailändska fish cakes gillar jag att göra! Ett bra sätt att få i ungarna fisk och ett trevligt sätt att variera laxen på.
En snabbgjord, grön ärtsoppa som är mild och god och som även mina ungar brukar gilla. Billig är den också om det är tomt i plånboken efter julens alla festligheter.
Den här ugnsbakade sejen med saffransmos lärde Jessica Frej mig receptet på! En sån enkel vardagsfavorit med milda (men tydliga) smaker. Funkar för stora och små.
Jag hörde någon siffra om att medelsvensson har åtta maträtter hen roterar mellan i vardagen. Lät väldigt lite men sedan när jag började rannsaka mig själv så kom jag på att det nog låg rätt nära sanningen ändå? Fullt rimligt när man ska kirra middag varje dag och snabbt behöver komma på något som funkar.
Jag har en lista i telefonen med de vardagsrätter som går hem hos oss just nu och som barnen gillar. Så att jag inte behöver bli stående som en idiot i affären och inte veta vad vi ska äta. Jag tänker att jag delar med mig av den och så kanske du som vill kan dela med dig av några av dina vardagsfavoriter? Så kan vi hjälpa och inspirera varandra att utöka/variera vardagsmenyn litegrann. Som förälder kan ju den lusten komma även om barnen inte ber om det.
Pasta med majs och tonfisksås – billig och oväntat god vardagsfavorit!
Flera av rätterna på listan varvar vi att köra i vegetarisk variant och med kött. Ibland gör jag en sallad till men barnen föredrar hellre grönsaker i bit. Och då blir det oftast morotsstavar, vitkålsbitar, majrova, kålrot, gurka eller paprika som jag ställer fram på bordet i en skål. Gärna en stund innan maten är klar så att barnen äter mer grönsaker! Och äter vi soppa till middagen brukar jag staga upp med bröd – helst mjukbröd – på sidan!
Jag är inte den som tycker att vegetarisk mat måste vara en kopia av “vanlig” mat. Vegetarisk mat får gärna vara något helt annat.
Men ibland är det ju faktiskt det där vanliga, vardagliga man söker efter. Särskilt när det är barnen man försöker göra mätta och glada. Som vegetariska köttbullar som till smaken liknar kött – eller en pytt i panna där man inte ens märker att “köttet” i själva verket är vegetariskt. I min familj får en sådan pytt högsta betyg.
Felix har precis lanserat sin vegetariska Krögarpytt. Som smakar förvillande likt köttvarianten men med 70% lägre klimatavtryck! För mig är det en no-brainer vad jag kommer välja i frysdisken framöver. När det är så mycket enklare att göra ett miljömässigt bra val utan att någon i familjen knorrar – ja då är det ju bara att köra!
Idag tycker 8 av 10 svenskar att det är svårt att veta just vad som är klimatsmart mat. Och eftersom maten står för 30% av vår miljöpåverkan är det viktigt att vi ökar våra kunskaper. Därför är det så bra att Felix nu redovisar sina produkters klimatavtryck och dessutom sätter de siffrorna i en kontext.
Deras mest klimatsmarta produkter har symbolen ”Lågt Klimatavtryck” som visar att produktens klimatavtryck är mindre än hälften jämfört med dagens snitt för mat och därmed ligger i linje med FN’s klimatmål. Det ska vara lätt att göra rätt.
Felix har också tagit fram en digitalKlimatbutik där du genom att registrera din veckohandling kan se om den lever upp till FNs klimatmål om att halvera livsmedelsutsläppen. Dessutom kan du lära dig mer om vilka matvaror som har högt respektive lågt klimatavtryck.
Köttbullar och makaroner är en himla bra vardagsmiddag att svänga ihop i farten. Ändå kan det ha en lite tråkig klang. Som att halvfabrikat är dåligt? Men så behöver det ju absolut inte vara! Servera maten med en god sallad eller bara morotsstavar och vitkålsbitar. Det senare funkar nästan bäst för mina barn. Tricket är att ställa fram grönsakerna en stund innan maten. Då slinker det ner extra mycket!
Något annat som är skönt att veta att de där delikatessbullarna man bjuder på faktiskt är riktigt klimatsmarta.
Livsmedel står för drygt 30% av de svenska hushållens klimatpåverkansamtidigt som en majoritet av oss svenskar tycker att det är svårt att veta vilken mat som egentligen är mest klimatsmart. Och där har ju livsmedelsföretagen en viktig roll att spela. Både i hur de framställer maten och hur de märker upp den för att hjälpa oss konsumenter.
Det Felix nu gör så föredömligt är att redovisa alla sina produkters klimatavtryck och dessutom sätter de siffrorna i en kontext. Deras mest klimatsmarta produkter har symbolen ”Lågt Klimatavtryck” somvisar att produktens klimatavtryck är mindre än hälften jämfört med dagens snitt för mat och därmed ligger i linje med FN’s klimatmål
Felix vegetariska delikatessbullar är gjorda i Sverige, baserade på vete och ärtprotein och innebär 80% mindre klimatavtryck än motsvarande bullar gjorda på just kött! Men framförallt är de goda. När min mest nogräknade unge sätter i sig dem utan att tveka – då vet man att det smakar bra. Också det en viktiga aspekt eftersom matsvinn är en stor miljöbov i sig.
Så med andra ord. Ät dina makaroner och vegetariska delikatessbullar med gott samvete! Och vill du skruva ner klimatavtrycket ytterligare – välj makaroner gjorda på svenskt vete och ketchup tillverkad på ekologiska tomater.
Felix har också tagit fram en digital Klimatbutik där du kan testa din meny för en hel vecka och se hur den klarar sig jämfört med FNs klimatmål om att halvera livsmedelsutsläppen. Ganska spännande läsning!
En grej med min hälsoresa. Det är att jag bestämt mig för att helt enkelt börja äta och gilla sånt jag inte äter och gillar annars – men som är nyttigt och förenklar livet. Som kvarg och keso. Numera slinker båda ner utan problem.
Omelett är en sådan där sak jag avskydde när mamma gjorde. Men som jag nu lärt mig äta. Ja till och med gilla. Perfekta lunchen också när man går hemma och vill ha något snabbt och enkelt. Jag brukar göra omelett på kylskåpsrens. Som igår. Tog fram några slakande sparris, lite hackade champinjoner som blev över när jag gjorde pizza. Lite riven, menlös ost från sagda pizza. Och så ägg. Utanför bild fanns också trött pak choi som gett upp på framtiden. Samt en halv rödlök som skulle förgås om inge drastiskt skedde. Hade det funnits tomat, påläggsskinka och kanske lite överbliven sallad så hade det säkerligen också fått följa med ner i pannan!
Först stekte jag sparrisen och la sedan den åt sidan. Hakade ner pak choi, rödlök och slängde ner svampen. Fräste en stund i lite smör medan jag vispade ihop tre ägg med en skvätt mjölk, salt och peppar. Sedan hällde jag alltihop över grönsakerna.
Lät stelna och sedan på med lite mer svartpeppar och lite ost.
Sedan skjuts upp på tallriken men självklart sprack den sönder. Jaja, smaken var det inget fel på. Och jag visar nu inte detta för att jag tror att du är så korkad att du inte kan tillaga en omelett. Utan om du precis som jag kanske inte tror att du gillar omelett men skulle ha ett så mycket enklare liv om du bara kunde lära dig gilla det! Testa. Det kanske kan ändra sig?
Nyfiken på renen.Att jag älskar renkött kanske framgått av bloggtemat den senaste veckan. Och självklart kan jag inte avstå att lista mina fem bästa sätt att avnjuta det på. Hittar du inte renkött i affären kan du alltid be dem ta hem – de stora grossisterna som affärerna beställer ifrån brukar ha renkött inne.
Nu börjar vi med plats nummer fem på listan.
5. Buljong kokt på ben från ren. Låt koka i en stor kastrull i en handfull timmar. Tillsätt gärna lagerblad och enbär. Kanske lite vit, svart eller kryddpeppar i hela korn. Skumma av buljongen för att få den klar och använd sedan som bas till en köttsoppa, grönsakssoppa eller något slags gryta. En fantastisk smaksensation! Du kan också låta lök, selleri eller andra rotsaker koka med under tiden. Men gör du en köttsoppa på buljongen behövs det ju inte för då får du ju med de smakerna ändå!
4. En hederlig renstek serverad med kokta mandelpären (potatis alltså) brunsås och rönnbärsgelé. Så vansinnigt gott att man knappt kan beskriva.
3. Rökt renkorv skivad i tjocka bitar. Att äta precis som den är – inget tjorv eller knussel.
2. Renskav/souvas Det börjar vattnas i munnen bara jag tänker på det… det bästa renskavet är lite rökt – alltså souvas. Jag köper alltid stora lådorna direkt från Renslakteriet i Arvidsjaur när vi åker förbi där på väg till mormor. Det köttet liknar på inget sätt de där små pappkartongerna med rensskav som man kan köpa i butik (även om det för all del också kan vara gott). Det är rökigt men milt i smaken och en helt FANTASTISK snabbmat. Bertils favoritmat tillika. Jag bara tar upp lådan ur frysen, bryter några flarn med handen i mindre bitar och slänger det i en het stekpanna med smör. Fräser runt en stund och sedan på med grädde, en skvätt soja och lite krossade enbär jag plockat själv. Ihop med potatismos och hemmagjord lingonsylt är det en DRÖM!
1. Och på första plats placerar jag givetvis torkat renkött. Ärligt talat är det godare än nästan allt annat jag kan komma på. Minns hur morfar karvade bitar åt mig och syrran som vi åt under andakt. Och nu för tiden är det min farsa som torkar renköttet. Han brukar ge mig och Anna stor kasse var i present varje vår. Han saltar och torkar den själv hemma på gården. När jag blir sugen på att snacksa på något salt, umamirikt och tuggigt – då plockar jag upp en bit torkat renkött ur frysen och äter upp!
Här hittar du alla övriga delar i mitt tema Nyfiken på renen:
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
