Jakobs mormor Elsa (gammor) är vegetarian sedan flera decennier och hon gör den bästa linssoppan, som till och med familjens kräsnaste äter med god aptit. Jag vet inte riktigt varför den blir så extra god? Kanske för att den inte är överdrivet tomatig. Ibland känns det som att allting vegetariskt ska dränkas i tomatsås och det är verkligen inte min favorit.
Konsistensen blir ganska tjock, så mot slutet kan man spä den med mer vatten om man föredrar en tunn soppa. Servera med ett gott mjukt bröd – tex morotsbröd, samt en klick creme fraiche, aioli eller som här – med lite mozzarella riven i mindre bitar
Ps den blir bara godare om den först får stå någon dag i kylskåpet, så att smakerna mognar.
Jag bad ju om era mest barnvänliga fiskrecept och nu har jag börjat beta av dem. I helgen gjorde jag lax i ugn med snabbsås, efter ett tips av läsaren Johanna.
Jag använde inget recept utan gick på känsla. En stor, fryst laxsida lades i en ugnsform. Sedan strösslade jag ut en ask körsbärstomater, en kruka dill och saltade och pepprade lätt.
Därefter toppade jag med en tetra av Keldas Skärgårdssoppa och lite riven ost som fanns kvar efter fredagstacosen.
Körde in i ugnen på 225 grader och lät gå tills fisken var klar. Tog kanske 35 minuter eftersom jag varit så dum att jag inte tinat fisken innan. Jaja. Under tiden kokade jag en kastrull med potatis. Susanne har lärt mig att om man vill göra potatismos men inte orkar skala kan man koka hela potatisar och sedan köra dem i en potatispress. Då stannar skalet i pressen och man får ut potatisen. Vill man kan man sedan röra ihop det till ett mos. Eller så serverar man potatisen pressad.
Det senare alternativet valde jag och gjorde dessutom en enkel grönsallad till. Det blev supergott! Krämigt, smakrikt med en mild fisksmak. Tyckte alla i familjen utom fiskfobikern som helst inte äter fisk över huvud taget och vars åsikt därför diskvalificeras. Tror detta kan bli precis lika gott med vit fisk. Nästa gång ska jag byta laxen till Alaskan pollock som är bättre för klimatet än odlad lax. Återkommer i frågan!
Maken till kantarell-år har jag väl sällan skådat. Mina favoritställen har gett skörd flera gånger om och jag har skördat girigt. Men jag har aldrig någonsin lyckats hitta svamp när jag varit ute och letat svampställen. Istället har jag funnit dessa ställen under mina regelbundna hundpromenader i skogarna. Då har jag snubblat på dem när jag minst anat det och gjort en mental minnesanteckning till nästa år.
Jag är ingen noggrann plockare utan far fram som en vilde i skogen och rycker åt mig allt jag kan se – hög på svamplycka! Det är härligt – och rensa kan man förresten göra hemma efteråt i lugn och ro.
Då skär av det yttersta smutsigaste på foten på dem. Sedan rensar jag svampen på ett helt otroligt smidigt sätt.
Nämligen genom att lägga den i ett bad med vatten och sedan slänga ner lite vetemjöl. Jag vevar runt med handen ett tag i skålen och då tar mjölet med sig skräpet till botten medan svamparna flyter upp. Sedan sköljer jag det sista lite lätt i ett durkslag. Och nej – vattnet påverkar inte smaken på svampen. I sådana fall skulle de ju inte heller tåla regn.
När jag sköljt svampen lägger jag den lite luftigt så att vattnet får dunsta av. Och sedan svalt i väntan på att konsumeras. Jag har väldigt sällan behov av att spara någon svamp till senare utan njuter istället av det som finns just nu. Till exempel genom att göra en god kantarellpasta.
När jag gör kantarellpasta så höftar jag bara. Men ungefär så här
När jag verkligen inte har någon som helst matinspiration brukar jag göra mack-middag. Och ännu har jag aldrig hört någon klaga på det upplägget. Nästan så man börjar fundera på att skrota varma middagar helt och hållet? Hade man bott så till att det fanns ett riktigt bageri med ett trevligt utbud hade det förstås varit ännu bättre. Men det här brödet räcker ganska långt.
Butiksbakad baguette, lite olika pålägg – salami, mozzarella, vanlig ost, paprika, tomat, gurka, salladsblad, rostad lök eller färsk. Ja vad man nu har lust med. Så skär man upp och lägger fram det lite trevligt och så får alla i familjen plocka vad de själva vill.
Min mest kräsnas unge tar enbart bröd och doppar i olivolja och salt och det funkar det med. Ännu har han inte fått skörbjugg eller svultit ihjäl.
Jag älskar att laga husmanskost. Och världens enklaste och godaste köttfärslimpa har vi ett recept på i Barnens stora kokbok som jag skrivit tillsammans med Annakarin. De recepten är ju valda för att barn ska klara av att göra själva – och just enkelheten i receptet gör det till en vardagsfavorit här hemma.
Knepet är creme fraiche och löksoppspulver i smeten! Alltså en sådan där påse med pulver från Blå Band. Den ger umamismak till köttfärslimpan utan att man får med en massa stora lökbitar som kräsna barn bara vill peta undan.
Blanda färs, creme fraiche, löksoppspulver, salt och svartpeppar i en bunke
Forma till en limpa i en ugnsform
Grädda i ca 40 minuter på 200 grader
Själva köttfärslimpan serverar jag med potatismos. Jag skalar och skär potatisen i små bitar – då går det snabbt att koka den medan limpan i är ugnen.
Sedan vispar jag sönder potatisen med en elvisp och tillsätter någon deciliter varm mjölk. I med salt, en pyttegnutta socker och en rejäl klick smör.
Till köttfärslimpan brukar jag göra en enkel brunsås. Jag värmer matlagningsgrädde eller vanlig grädde med lite kinesisk soya, en skvätt kalvfond och lite peppar. Reder av såsen med maizena och serverar varm till potatisen och köttfärslimpan. Självklart även en klick lingonsylt och gärna också lite saltgurka på sidan av.
Det här blir en vardagsmiddag som barnen bara älskar!
Det kommer ju hela tiden nya matord som man plötsligt bara förväntas känna till. Fritters hit och fritters dit – var är fritters egentligen? Hips vips har det gått så lång tid och man har hört det så många gånger att man känner sig för dum för att fråga. Det här borde jag väl redan veta? Fritters verkar ju varenda människa utom jag ha koll på!
Just kring mat finns det så mycket som bara sägs i förbifarten utan att förklaras. Nästan som om det vore meningen att utestänga de oinvigda. Just därför älskar jag kockar som Anna Bergenström och hennes enkla, vänliga receptbeskrivningar. Inga konstiga begrepp som lämnas oförklarade. Inga onödiga krumbukter eller försvårande moment som man gör “bara för att”.
Jag vet ingen som gör lika rättframma och inspirerande recept som Anna. Ja, det skulle väl ha varit Hiram då kanske.
Fritters är för övrigt bara ett annat namn för någonting som är frasigt och krispigt och plättliknande i formen. Eller biffliknande, som en grönsaksbiff alltså. Fritters kan man göra på nästan vad som helst – kött, grönsaker, fisk – och de kan både paneras, stekas och friteras.
Men har du som jag en massa squash är fritters ett utmärkt sätt att ta vara på dem.
Riv squash grovt på ett rivjärn. Lägg i ett durkslag, salta lätt och låt stå medan du gör smeten
Knäck ägg och vispa sönder dem. Blanda ner mjöl och bakpulver och rör till en jämn smet
Krama vätskan ur squashen genom att trycka den mot botten av durkslaget. Blanda sedan ner den i äggsmeten
Smula ner osten i smeten.
Hacka de färska kryddorna och blanda ner. Salta och smaka av.
Värm lite olja i en stekpanna och använd sedan en slev för att ösa upp squashsmeten. Grädda gyllenbrun innan du vänder och tar andra sidan.
Jag serverar mina fritters med en creme fraische-baserad dressing. Det är gott med något syrligt, saltigt och smakrikt till. Jag blandar lätt creme fraische, lite balsamicovinäger, paprikapulver, chili, salt, peppar, en skvätt olivolja och hackad vitlök i en skål och rör om. Sedan i med en skvätt vatten om det blir för trögflytande.
Så här åt jag mina fritters sist. Med sås, en kikärtssallad och lite smörstekta vaxbönor eller haricot verts. Så gott och så mättande!
Sådana här genialiskt enkla lunchmackor brukade min mormor bjuda på. Så enkla att göra och så fruktansvärt goda. Du behöver
Tunnbröd
Majonnäs
Kallrökt lax
Hårdkokt ägg
Valfritt: rödlök, peppar, dill, salt
Bre ett tunt lager majonnäs på tunnbrödet. Lägg över några laxskivor, skär ett ägg genom en delare och lägg ovanpå. KLART! Det är så larvigt gott att jag knappt vet något godare. Nästan för enkelt för att ens få kallas recept.
Idag tröt middagsfantasin och då blir det en återkommande favoritmat här hemma – nämligen barnvänlig pastasallad. Som äts med sked för enkelhetens skull. Gillas av alla utom en i familjen så han får makaroner separat.
Jag brukar göra en rejäl laddning i Margaretheskålen som rymmer fem liter. Då har man lunchmat till dagen efter eller middag två dagar i rad.
Tricket med barnvänlig pastasallad är att skippa alla konstiga gröna blad och bara satsa på grönsaker de känner igen. Gurka, tomat, paprika. Jag brukar också steka frysta majskorn i en riktigt het stekpanna med lite grillgrydda, rökt paprika och cayennepeppar på. Då blir den seg, salt och god! Sedan tärnar jag helt vanlig ost (typ Herrgårdsost) i bitar och vevar ner allt med lite pasta. Salta ordentligt i pastavattnet och tillsätt lite skinka eller baconbitar i salladen om du absolut vill det. Annars är ägg bra för mättnadskänslan!
Nej detta är ingalunda det mest spännande man kan äta men hjälp så gott det är! Och vill man kan man ju alltid pimpa sin egen portion med pesto, färska kryddor, ruccola och annat mer smakrikt.
Ibland gör jag en egen creme fraiche-dressing med vitlök och sweet chili och lite kryddor. Men barnen föredrar faktiskt sån där Rhode Island-dressing på flaska och det gillar jag med. Såå mycket barndom för mig. Den här salladen gjorde mamma alltid som matsäck när vi var på bilsemester om somrarna.
Barnen med sina kompisar hade först varit på fritids och sedan ute och studsat studsmatta i nästan en timme och kastade sig över maten och vräkte i sig med god aptit. Finns inget som gör en förälder nöjdare än när barnen vräker i sig med god aptit!
Nu sover barnen sött i sina sängar och jag ligger och tittar på rättegången mellan Amber Heard och Johnny Depp. Besatt är bara förnamnet.
Olika typer av sallader är min standardlunch nu för tiden. Sallad kan ju vara fasligt trist och tråkigt – eller det godaste tänkbara om man bara lägger lite tid på att komponera den. Min syster är salladsmästaren och hon lyckas alltid blanda konsistenser och smaker på ett sånt bra sätt. Alltid lite knaprigt, syrligt, salt, beskt och sött på samma gång. Och alltid en god dressing till!
Fantasilösheten är hotet mot alla grönsaker och kanske särskilt salladen som rätt. Men det behöver inte vara svårt att göra gott. Så här kommer nu en liten lathund till hur jag komponerar en god lunchsallad. En sallad som inte får mig att känna mig som ett idiotiskt tuggande får på bete.
Första steget är att köpa sallad på påse. Jag vet, jag vet det är säkert sämre för miljön än att köpa salladshuvuden bla bla bla. Men det är så himla smidigt. Och om vi ska få folk att äta mer grönt än kött så behöver det vara smidigt. Så när vi inte odlar eget köper jag hem olika färdiga sorter från butik och växlar mellan. Det finns påsar med kålblandningar, med strimlade rotsaker och så salladsblandningar som utger sig för att vara toscanska eller något annat fånigt. Det spelar inte så stor roll vilken sort man tar men i botten av min djuptallrik (viktig detalj) lägger jag två rejäla nypor sallad.
Sedan tar jag fram de grönsaker som råkar finnas hemma. En bit av en gurka, lite paprika, tomat, morötter eller en bukett broccoli. Jag lägger alltid lite extra krut på att tärna det väldigt fint för stora råa grönsaker är jobbigt att tugga!
Lite sötma är för övrigt alltid gott så har jag päron eller äpple hemma så brukar jag tärna ner lite av det också.
Det viktiga här är att ration mellan trista salladsblad och goda grönsaker blir rätt. Typisk trist sallad innehåller massa gröna blad och bara någon enstaka skrajsen gurkbit eller tomat. Det ska ju vara 50/50 tycker jag!
När grönsakerna täcker botten av tallriken är det dags för protein. Det kan vara allt ifrån ägghalvor, lite grillad kyckling, tofu, ost, räkor, kikärter, bönor..mmmmm allt är supergott! Just på den här salladen lassar jag på fetaost i färdiga kuber. Absolut inte den godaste fetan som finns men så himla bra om man behöver hålla det enkelt.
Sedan dags för det livsviktigt knapriga! Jag har sedan tidigare olika rostade frön och nötter som jag förvarar i burkar i skafferiet. Jag köper naturella och rostar själv i stekpanna. Sesamfrö, mandlar, valnötter, hasselnötter, pumpafrö, solrosfrö…ja allt man kan tänka sig. Så jag tar jag några nypor av varje och strösslar över.
Jag som är stillasittande nästan hela dagarna klarar mig fint på en sådan här sallad till lunch – men den som vet med sig att den behöver kolhydrater för mättnad och energi kan addera det nu. Så på med pasta. Eller kokt bulgur, matvete, quinoa, linser eller couscous. Och kokar du det med en buljongtärning blir det betydligt godare. Det bästa är att göra iordning en laddning kolhydratet som räcker till några dagars sallader i rad.
När även detta är kirrat kikar jag in i kylen igen. Finns det något mer att pimpa med? Någon gammal ugnsbakad rotsak från en tidigare middag? Några oliver som håller på bli dåliga? Förskrämda feferoni i någon burk? Ja men hacka lätt och släng över det också. Se salladen som ett tillfälle att ta rätt på rester.
Sedan använder jag händerna för att blanda runt allt gott i tallriken så att det fördelar sig på ett bra sätt.
Därefter avslutar jag med dressing. Om man orkar kan man blanda ihop och smaka av i en skål först – men jag tycker att det är lättast att bara ringla olja direkt över salladen. Raps eller oliv beroende på vad jag känner för. Sedan på med lite syra. Det kan vara citron, vinäger, lime eller crema di balsamico. Det är inte så noga – jag tar vad jag har hemma som är surt. Sedan skvätter jag över det – men inte lika mycket som av oljan! Därefter på med lite salt, kanske peppar och har jag färska kryddor hemma är det också toppen att klippa ner.
Är du istället en person som gillar dressingar som är krämiga, feta och trögflytande så kan ju hummus, en creme fraische-dressing eller något majonäsbaserat också vara gott till. Finns många bra färdig alternativ på burk/tub om du inte orkar göra själv. Det viktigaste är att det finns något slags fett i salladen för att smakerna ska komma fram och man ska känna mig mätt och nöjd efteråt.
Sekunden efter att man adderat salt, syra och olja börjar salladen sjunka ihop och slaka – så se till att äta den omedelbart. Sedan tar ju en sallad alldeles oavsett en evighet att äta och det är bara bra. Att måltiden får bre ut sig och ta plats så att man får en riktig paus – det är något att bejaka.
Efter maten brukar jag dricka en stor kopp te eller en lite mindre kopp kaffe. Kanske med en sockerbit eller en dadel eller något annat lite sött. Det söta, varma gör att jag känner mig mer nöjd, mätt och belåten efteråt och får den där härliga varma känslan i kroppen som man får efter ett varmt mål mat.
Ps. Självklart äts sallad bäst med sked så att man kan lassa in det i munnen. Men det visste ni ju redan, ni är ju inga gaffel-barbarer!
När jag hälsade på hos min kompis Malin sist fick jag smaka en sån otroligt god, vegansk nudelsallad. Malin har varit vegan i många år och jag uppskattar så mycket att få hennes tips på vilka tofusorter och märken som är värda att köpa (Yipin) och lära mig mer om hur jag ska tillaga råvarorna. Vegansk mat är ju inte direkt min hemmaplan.
Här kommer Malins “på en höft-recept” på salladen. Jag har redan hunnit laga den flera gånger här hemma och varje gång blir jag helt knäsvag av alla goda smaker och alla härliga konsistenser. Krispigt, tuggigt, syrligt, salt, sött och beskt i en underbar kombination. Första gången är det en del ingredienser att köpa hem om du inte redan har kryddorna och såserna i din basskafferi. Men sedan är det världens mest lättlagade!
Krossa nudlar lite lätt och lägg i kokande vatten. Koka i underkant – det är gott att de är har stunsen kvar. Blanda en skvätt vardera av solrosolja, sesamolja, risvinäger och sweet chili sauce. Krydda med chiliflakes och lite soja. Lägg ner de kokta, avrunna nudlarna och låt marineras. Ställ åt sidan.
Gör en 1-2-3-lag och pickla rödlök, tunt skivad skalad vitlök och ingefära samt hyvlad morot och skivad chili. Ställ åt sidan.
Skär tofun till kuber och marinera bitarna i chilisås, soja, Sweet Baby Ray’s BBQ-sauce, honung, salt, chiliflakes och grovmalen peppar. Låt dra nån timme och stek sedan tärningarna i solrosolja så att de blir knaprigt krispiga runtom.
Finstrimla vitkål. Skala och filéa blodgrape. Dela gurka på längden och skrapa ur inkråmet. Skär den sedan i tunna halvmånar.
Blanda samman nudlar, vitkål, grape och gurka. Rör sedan ner tofun och häll lagen av de picklade grönsakerna (spara och stoppa i nåt annat gott!) Vänd sedan ner grönsakerna och rikligt med färsk koriander. Toppa med wasabikryddade sesamfrön innan du njuter av livets godaste
Jag rotade i kylen för något som kunde blir en middag och hittade två sötpotatisar, en butternutpumpa som var påbörjad, en halv skrumpen rödlök, ingefära och några vitlöksklyftor. Kan man göra något gott på det tro?
Klart man kan. Jag skalade potatisen och pumpan och hackade i tärningar. Rev ner ingefära och vitlök och hackade i rödlök. Kokade upp med en skvätt vatten, en tärning hönsbuljong och lite asiatisk fond från Bong som jag klickade hem som ett wildcard från Matsmart. Den har smak av lime, koriander och citrongräs ifall du vill göra något liknande själv. Tror fonden har slutat säljas nämligen.
Jag lät allt koka mjukt och mixade sedan med en stav, smakade av med salt, peppar lite srirachasås och sedan hällde jag ner en hel burk kokosgrädde i soppan och rörde slät.
Blev så vansinnigt gott. Milt men smakrikt. Mustigt men fräscht. Krämigt och friskt på samma gång. Succé! Önskar jag hade ett exaktare recept än det här men tyvärr inte. Håll till godo med måltidsinspirationen i alla fall.
Eftersom vi har eget lammkött i överflöd får vi klura lite på hur vi kan variera oss. Jag är ständigt på jakt efter nya recept och sätt att tillaga köttet på. Det absolut bästa jag vet är när det långkokas i olja. Jag brukar bjuda ett överlyckligt matlag på just den här rätten. Det fina är att det sköter sig själv i ugnen. Endast en gång har jag misslyckats så att köttet blev segt. Då hade jag haft i för lite citroner och snålat med oljan. Det gör jag aldrig om!
Jag gör det här receptet på våra stora lammbogar med ben så det brukar behövs en rejäl gryta för att tillaga det. Och när jag väl blandat ner alla ingredienser sköter det sig själv i ugnen där grytan får stå i fem – sex timmar ungefär. Jag höftar på mängden ingredienser från gång till gång men detta är ungefär vad jag brukar stoppa i. Kryddningen kan du ändra på efter tycke och smak. Istället för rosmarin kan du till exempel dragon – eller varför inte salvia? Resultatet är ett ljuvligt, saftigt kött som faller isär. Ät till ris, smashad potatis, ugnsbakad potatis eller vad du nu tycker är gott.
Putsa bort eventuella hinnor från köttet och lägg det i en stor gryta. Tvätta apelsinerna och citronerna noggrant och skär sedan i skivor och lägg ner i grytan. Skala, dela och lägg i vitlöksklyftorna. Tillsätt sedan ett knippe rosmarin och ett knippe timjan samt kanelstängerna. Salta, peppra och avsluta med att hälla olja över köttet. Den ska täcka lammet till 2/3 ungefär.
Lägg locket på grytan och låt den sedan stå i ugnen på 125 grader i 5-6 timmar. Vänd gärna steken efter halva tiden.
När köttet är klart (testa att dra lite i det med en gaffel – det ska falla isär nästan av sig själv) kan du flytta över köttet till en serveringsform. Oljan som köttet tillagats i kan du ringla över riset eller den smashade potatisen du serverar till. Köttet är mycket saftigt och jag brukar oftast inte servera med någon sås. Men vill du kan du röra ihop en av lätt creme fraische, lite olja från lammet, lite mer vitlök och en smula salt.
Smaklig spis!
Lamm med smashad potatis och en stor grönsallad. SUPERDUPERMEGAGOTT!
Vi äter otroliga mängder soppa hemma. Det är ju så bra mat – bara att vräka ner det man har hemma och som börjar bli lite skrumpet och tråkigt. Billigt är det också. Mjukbröd är bra till och jag svänger ofta ihop scones medan soppan puttrar. Några kokta ägg gör det också mer mättande.
En soppa jag ofta gör är den här lammsoppan med köttfärs och potatis. Vi har ju frysboxarna fulla med lamm och källaren full med potatis. Men för den som inte har lamm är ju nötfärs ett lika bra alternativ. Vegfärs i soppa har jag dåliga erfarenheter av men säkert kan någon läsare tipsa om fabrikat som funkar bra till detta?
Här får du nu receptet på en värmande, kryddig lammfärssoppa med potatis, paprika och timjan. Som i alla fall mina barn faktiskt äter och gillar! Jag gör den ofta och det blir lite olika från gång till gång beroende på vad jag har hemma. Råkar du ha lite aioli, creme fraiche eller gräddfil är det supergott att lägga i en klick vid servering. Och som du ser i receptet börjar jag (som nästan alltid) matlagningen med att fräsa kryddorna i lite olja innan jag tillsätter resten. Det tar fram smakerna så bra.
Värm olljan i en stor gryta och tillsätt paprikapulver, curry, gurkmeja, cayennepeppar, timjan och tomatpuré. Rör runt och låt dofterna sprida sig i köket. Tillsätt den hackade löken och vitlöken och fräs i kryddblandningen
Lägg sedan i lammfärsen och stek så att den får lite färg. Tillsätt krossad tomat och vatten och låt koka upp. Addera den skalade och tärnade potatisen, paprikan och buljongtärningarna. Låt koka tills potatisen blivit mjuk. Smaka av med lite balsamico för extra syra i soppan.
Servera soppan med bröd och kanske lite aioli om du har hemma.
Nyfiken på renen. En bättre viltkock än Susanne Jonsson har jag svårt att tänka mig. Jag som fått glädjen att äta hennes mat många gånger vet vilken otrolig fingertoppskänsla hon har i allt hon gör. Det blir helt enkelt allltid SVINGOTT! Därför är jag så glad att Susanne låter mig dela ett av hennes bästa renrecept här på bloggen. Laga och njut!
Susannes krämiga renskavsgryta med krispig grönsakstopp, gelé & pressad potatis
Bryn kött, svamp och gullök i smör i en gryta. Tillsätt creme fraiche och grädde och låt koka några minuter. Smaka av med soja, gele, senap, salt och peppar.
Stek grönsaker och rödlök i smör. Salta och peppra. Lägg blandningen ovanpå köttet och strö på purjolök och frysta lingon.
Okej nu ska ni få receptet på en supergod broccolisallad. Det var egentligen Albin som bjöd mig på den först men jag har skruvat lite på receptet och nu gör jag den på mitt eget sätt – med det som finns skördeklart på åkern. En riktigt god, nyskördad broccoli (som den vi odlar på Marstorp) gör verkligen HELA skillnaden, ska tilläggas. Middagstips från vårt växthus!
På bilden har jag toppat salladen med slingerkrasse och dillkronor men det senare var mest ett estetiskt val för att knyta ihop temat lite med kräftskivan där jag bjöd på salladen. Dillen behövs inte för smaken. Och i den rosa skålen syns INTE dressingen – det är aioli. Bara så ni inte blir förvirrade 😉
Broccolisallad med äpple, rostad mandel och sötsyrlig dressing
Skölj broccolin och skär den i mindre bitar. Både kronan och stocken kan användas. Tärna det gröna äpplet. Släng i några nävar ruccola – om du vill han du hacka dem lite grovt först.
Ta fram en stekpanna och rosta mandeln tills den får färg. Grovhacka och strössla ner i salladen.
Ta fram den lagrade osten och skär med en kniv ner tunna flagor i salladen.
Avsluta med att finhacka en rödlök. Blanda allt väl.
Rör ihop majonäs, rödvinsvinäger, socker och salt i en liten skål. Smaka av och addera eventuellt mer vinäger. Dressingen ska vara rejält sötsyrlig. Om du vill kan du tillsätta några droppar vatten också för att göra den mer rinnig. Ringla dressingen över salladen strax innan servering. Blanda om och bjud!
Jag älskar en god pad thai. Fast jag måste erkänna att jag inte ätit en riktig sådan sedan jag var i Thaliand 2008.
Men lika bra det förresten. Då har jag inte så mycket att jämföra med. Och även om den här varianten är lite fuskig är den ärligt talat svingod.
Jag har i kyckling ifall jag någon gång får tag i en vettig sort. Annars kan du göra den vegetarisk eller med tofubitar. Och antingen gör du en egen pad tha-sås eller så kan du köpa Santa Marias utmärkta variant. Jag brukar göra det senare. Vill du ha receptet? Jag hoppas det för annars får du blunda nu.
Strimla vitkålen och fräs i lite matolja så att den blir mjuk men inte tar färg. Lägg åt sidan. Skala och strimla morötterna. Fräs dem i lite olja i en stekpanna. Bara ett kort tag – de ska behålla sin spänst. Lägg åt sidan.
Hacka purjolök och fräs så att den blir mjuk. Tillsätt finhackad vitlök på slutet av stekningen. Låt den inte bränna. Lägg åt sidan och strimla sedan fyra kycklingbröst och stek i olja.
Koka upp nudlarna och när de är färdiga – häll bort vattnet och lägg nudlarna i en stekpanna med matolja. Låt fräsa tills de får lite spänst. Avsluta med att blanda ner ett vispat ägg som får stelna. Tillsätt sedan tidigare stekta ingredienser och böngroddarna och värm som hastigast upp allt i stekpannan.
Häll över pad thai-sås och soya. Krossa cashewnötter och pressa ena limefrukten över nudlarna. Skär den andra i klyftor och blanda ner i maten. Avsluta med att sprinkla över färsk hackad koriander. Servera genast.
Nu ska ni få “receptet” på en standardlunch jag äter åtminstone en gång i veckan här hemma. Jag säger recept inom citationstecken, för att det inte är några exakta angivelser. Mer som ett förslag.
Jag kokar först upp vatten lagom för en förpackning glasnudlar. Och medan vattnet kokar upp skär jag lite grönsaker. Det jag råkar ha hemma. Det kan vara tomat, gurka, avokador, paprika, olika kålsorter, haricot verts, mango eller färsk champinjon. Sedan blandar jag till en dressing av fisksås, citron/lime och japansk soja. Den ska vara syrlig och frisk i smaken!
När glasnudlarna kokat i ca fyra minuter sköljer jag dem i massa iskallt vatten och kramar ur överflödig vätska. Sedan blandar jag ner dem i grönsakerna och häller på dressingen och rör om. Är man lagd åt det hållet kan man sedan toppa med lite sesamfrön som snabbrostas i en stekpanna. Och färska kryddor om man har några hemma. Så som koriander eller basilika. Man kan också lägga till lax eller räkor om man vill ha lite protein. Men det hoppar jag ofta över.
Denna enkla anrättning är så vansinnigt god att jag känner hur snålvattnet rinner bara jag skriver om det. Det är dressingen och glasnudlarna det sitter i. Testa vettja!
Vi driver jordbruk sedan många år tillbaka, men de senaste två åren har varit en riktig utmaning. Först kom den kallaste sommaren på 150 år. Och sommaren därpå fick vi den varmaste juli på 260 år! Tvära kast med riktigt extremväder. Precis som det förväntas bli i takt med att klimatförändringarna ökar.
Men efter förra årets torka var det många som fick upp ögonen för de svenska böndernas viktiga arbete. Och som ett resultat verkade viljan att stötta svenska matproducenter öka. Det är glädjande att någonting bra kan komma ur en sådan kris.
Svenska tomater, morötter, ägg och äpplen…
En insats vi alla kan göra för miljön är att noggrannare välja vad vi lägger pengar på. Vad stöttar vi egentligen genom vår dagliga konsumtion? Till exempel borde svenskproducerad mat vara vårt förstahandsval. Sverige är ju ett av länderna i Europa vars jordbruk har lägst klimatpåverkan. 98 procent av bevattningen till våra odlingar består av regnvatten och vi har dessutom de striktaste djurskyddslagarna. Med den lägsta antibiotikaanvändningen. Och tack vare våra kalla vintrar kan vi även inom konventionell odling hålla nere nivåerna av växtskyddsmedel. Att handla svenskt håller därtill våra vackra landskap öppna. Någonting som är livsviktigt för den biologiska mångfalden.
Det finns helt enkelt till att välja matvaror från Sverige.
Håll utkik efter den lilla blå symbolen
Om du vill vara säker på att ursprunget är svenskt ska du leta efter den runda blå symbolen när du handlar. Den visar att maten är odlad, född, uppfödd, förädlad, förpackad och kontrollerad i Sverige. Genom att välja sådan mat gör du en viktig insats för miljön.
Jag kollar alltid efter när jag handlar. Den återfinns på alltifrån grönsaker till mjöl, kött, ägg och mejeriprodukter. Och även så här tidigt på odlingssäsongen finns massor av svenska varor i butiker. Det är med andra ord lätt att göra rätt. Och gott! kan du läsa mer om vad symbolen Från Sverige egentligen innebär.
Ljummen vårsallad på svenska råvaror
När min mans familj hälsade på för någon vecka sedan svängde jag ihop en ljummen vårsallad, gjord på enbart svenska råvaror. (Okej – inte halloumin. Men allting annat var svenskt. Och det börjar faktiskt komma svenska alternativ till just halloumiost). Den blev så himmelens god! Med ugnsbakad vitkål, morötter och jordärtskocka. En mättande bas av matvete och smak av persilja och hemmagjord aioli. Mums!
Här kommer receptet på min supergoda sallad som serveras ljummen. Och glöm inte att hålla utkik efter det runda blå märket när du handlar ingredienserna.
Sätt ugnen på 200 grader. Skala morötter och jordärtskocka. Skär i stavar och lägg på en plåt. Ringla över rapsolja och strö över lite salt. Tillaga i mitten av ugnen i ca 20 minuter. Pass på – grönsakerna ska behålla lite krispighet och inte få för mycket stekyta.
Strimla vitkålshuvudet. När de ugnsbakade grönsakerna börjar bli färdiga lägger du på vitkålen och ringlar över lite mer olja. Stäng av ugnen och låt plåten gå på eftervärmen tills kålen mjuknat något.
Koka under tiden upp vatten. Tillsätt matvete och buljongtärning.
Gör iordning aiolin. Den är superenkel att göra. Men knepet för att lyckas är att alla ingredienserhåller samma temperatur. Antingen kylskåpskalla eller rumstempererade. Lägg alla ingredienser utom vitlöken i en hög, smal skål. Stoppa ner en stavmixer och kör på full effekt tills aiolin gått ihop. Pressa sedan ner lite vitlök, och smaka av så att det inte blir för starkt.
Skär halloumi i skivor och stek i smör tills den fått en brun yta. Smula därefter i mindre bitar. Eller hårdstek tunna skivor skinka, och smula sedan sönder.
Låt matvetet rinna av. Blanda med de ugnsbakade grönsakerna i stor skål. Tillsätt babyspenat, persilja och äpplet och gurka tärnad i små bitar. Dofta över lite salt och strössla över halloumi eller skinka. Servera genast med generösa mängder aioli.
Salladen fick full pott från middagsgästerna!
Jag bjöd också på ett riktigt gott bröd till maten. Jag använde det här receptet, men ersatte grahamsmjöl med samma mängd vetemjöl. Och bytte brödkryddan mot en kruka finhackad färsk basilika. Och istället för vallmofrö strödde jag över sesamfrön på brödet. Passade perfekt till den ljumma salladen.
Det tråkiga med att bo på landet är att det inte alltid går att få tag i den mat man vill ha. Det roliga är att man får en anledning att lära sig göra den själv. Som gnocchi!
Jag har haft sånt gnocchisug i flera veckor – men inte hittat det i någon butik inom rimligt avstånd. Så då fick jag göra den själv. Och det var ju inte alls svårt. Det tog lite tid – absolut. Men svårt var det inte. Väldigt likt att göra kroppkakor. Det man behöver är bara kokt potatis, mjöl, salt och ägg.
Och sedan massa tålamod när man ska rulla dem.
Av gnocchin gjorde jag sedan en sådan där ramlar-av-stolen rätt. Vegetarisk gnocchi med rosmarin, citron och päron. Riven parmesan och rostade mandlar, Mmmm… här kommer receptet. Och ids du inte göra gnocchi själv så köper du bara färdig såklart
Skala och koka potatisen mjuk. Häll bort vattnet och låt potatisen kallna. Pressa sedan potatisen eller använd en potatisstomp. Tillsätt ägg, nästan allt mjöl och salt och blanda till en smidig deg.
Testlaga sedan en gnocchi så att du ser att konsistensen är bra. Koka upp en stor kastrull med vatten och ta upp lite deg med en tesked. Rulla en gnocchi och släpp ner i vattnet. När den flyter upp är den färdig (tar 3-4 minuter ca). Provsmaka! Om den känns lite för lös tillsätter du bara mer mjöl i degen. När du är nöjd med konsistensen rullar du dina små gnocchis och lägger på ett bakplåtspapper. Vänta med att koka gnocchin tills precis innan du ska äta.
Då lägger du ner all gnocchi i en stor kastrull med saltat vatten. Se till så att ingen fastna på botten och bränns. När de flyter upp är de klara. Antingen väntar du tills all gnocchi flutit upp innan du häller av vattnet – eller så plockar du upp dem med en hålslev allt eftersom.
Skala och skiva päronen. Stek i smör och lägg åt sidan. Rosta mandeln i en torr stekpanna och grovhacka sedan.
Finhacka rosmarin och en vitlöksklyfta. Mortla ihop med flingsalt och tillsätt sedan olivoljan och det rivna citronskalet. Låt stå och dra.
Koka gnocchin och häll bort vattnet. Häll ner rosmarinoljan i gnocchin och rör runt. Tillsätt parmesanosten och slutligen babyspenaten, mandeln och päronen. Häll upp i en stor skål och servera omedelbart. Du kommer aldrig vilja äta någon annan maträtt igen!
Jag serverade också en god mozzarella till gnocchin. Men det är ärligt talat helt överflödigt. Du kommer hamna i gnocchi-koma hur som helst.
Hemmagjord granola är så smarrigt och lyxigt. Älskar att unna mig till helgfrukosten. Löjligt lätt att göra (bara man inte råkar bränna den sedan!) och en fin gåbortpresent till någon du tycker om.
Hacka mandeln och pumpakärnorna grovt. Blanda ner i en bunk med de torra ingredienserna. Häll över de fuktiga ingredienserna och krama in vätskan i mjölet och grynerna.
Lägg ett bakplåtspapper på en plåt, häll över granolan och ställ in i ugnen. Rosta på 175 grader varmluft. Rör om då och då så att granolan blir rostad runtom och inte bränns. Den ska bli gyllenbrun när den är färdig.
Print
