Nu har jag plockat färdigt hjortron för i år och tänkte istället ge mig in på blåbär. Det gör jag helst med en plockare och en tiolitershink. Och eftersom det verkar vara ett helt otroooooligt bärår sådär i allmänhet går det nog snabbt att få ihop årsbehovet.
Kärt bär har många namn – men vad kallar du egentligen hjortronen? Vi har alltid sagt snåttren eller snattren hemma (mamma och pappa är från Norrbotten). Vet dock att det finns en hel uppsjö lokala varianter på benämningar för norrlands guld. Är nyfiken på om du säger något annat?
83 svar
I södra Lappmarken där jag är född säger vi ” Myrbära´”.
Cloudberries när jag översätter värmländskans ”môlter” till vänner här i Nya Zeeland 🙂
Mölter
Snattren på Holmön! Fast jag säger hjortron.
Blötgubbar har pappa alltid kallat dem, så det har följt med mig sen barnsben. Men hjoortberi säger farmor och farfar på Orsamål, (Dalarna)😊
Det känner jag igen! Hjoortberi. Känns som jag hört det på radio eller på tv.
I Transtrand, en mil från Sälen, säger vi ”möltor” om skogens guld.
Säger snåtter,eller mylta för väldigt mogna bär,men mylta är även rårörda bär med socker.
Mvh hälsinge/västerbottning i Stockholm
Verkligen ett underbart bärår! Jag som brukar kämpa för 25 liter blåbär fick i år ihop 50 liter utan problem. Det svåra är bara att lämna skogen när det fortfarande bara dignar av bär, min sambo säger att jag blir helt manisk 😅
För övrigt så har rensgaller revolutionerat rensningen för mig. Går på ett kick!
Hjortron. Jag bor i Skåne, men min farfar flyttade från Kalix ner till Trelleborg i slutet av 30-talet. Kärleken, ni vet 🙂
Så när alla andra här nere har jordgubbs- eller hallonsylt till ris à la maltan eller mandelmusslorna har vi hjortronsylt.
Mylt (utan -a på slutet), uttalas myhlt. Och blötmyhlt om de riktigt mogna. (Klövsjö, södra Jämtland)
Min mormor som pratade en blandning av svenska och meänkieli sa alltid hilloja. Jag har trott att det var det finska ordet för hjortron, tills nu då jag googlade ordet och såg att hilloja betyder sylt! Min mormor skickade alltså ut oss på myren för att plocka sylt😅 men å andra sidan verkar flera här plocka rårörda bär (mylta) så hon var ju i gott sällskap😄
Själv har jag bara sagt hjortron. Bor i Lappland.
N, hilla betyder både hjortron och hillo betyder sylt på finska. Hilloja är pluralformen av hilla. Poimia hilloja = plocka hjortron. Så din mormor skickade absolut ut er för att plocka hjortron och inte sylt.
Tack så mycket Anna!🤗 Google translate var inte så bra på finsk översättning alltså😅 Vilken tur att jag fick en korrekt förklaring innan jag hann bli idiotförklarad hos den äldre generationen!😉😂
Så nydelige!
Siden jeg er norsk, sier jeg multer. Andre sier molter. Ikke den helt store forskjellen, kanskje…
Jag jobbade i Härjedalen, Bruksvallarna i min ungdom. Där vill jag minnas att vi sa myrbär om hjortron.
Kristina Espes
Molt kalles det der jeg kommer fra 🙂 Her har dere jo plukket massevis av moltekart (umodne molt), det er helt tabu i Norge! Det har også vært forbudt ved lov, jeg vet ikke om det fortsatt er det 🙂
Molta skal være moden og slippe hamsen selv, dette er viktige greier i Norge 🙂 Er det virkelig ikke det i Sverige? Molt er et bær med sterke tradisjoner og føringer 🙂
Absolut en stridsfråga! Det går en skarp linje mellan dem som bara plockar mylta och dem som tar även kart och låter dem eftermogna på bricka:) Hu!
Haha! Ja jeg har aldri før sett noen lagt ut bilder av kart som dette… Og her er det MYE moltebilder på sosiale medier hver sommer. Kan det være godt? Kanskje hvis man koker syltetøy av det? Eller ja, kanskje man modner dem hjemme 🙂 Hu 😉
Det här sättet att plocka har jag lärt mig av mormor och morfar. Hälften är moget och det som inte är moget mognar efteråt på bricka. Själv tycker jag att hjortronkarten är godast av allt. Helt krispig och syrlig 😍
Her har det vært ramaskrik på Facebook da noen fra Øst-Europa har plukket moltekart siden de ikke var kjent med hvordan molte ser ut når den er moden. De lærde sier at det tar ca 7 år før planten gir bær igjen, hvis hamsen (toppen av planten) rives av. Så det kan man jo tenke på, hvis man vil plukke på samme sted igjen 😅
Wow! Ja selv synes jeg også at den er god, men vi plukker den altså ikke annet enn en og annen for å spise underveis mens man er i myra. De som ikke er modne, får stå igjen til neste gang eller nestemann. De som plukker umodne bær blir ikke sett vennlig på her 😅 Og i alle fall ikke hvis planten blir med opp av jorda. Så artig at dette er forskjellig fra sted til sted. Molte er i alle fall veldig godt, og flott at de blir plukket og spist 😊🥰
Hjortron säger jag, kommer från Kiruna 🙂
I Härjedalen säger vi myrbär eller mylta!
Säger hjortron, men med långt första o, hjooortron, som min morfar från Västerbottens inland sa. Annars säger alla hjortron här i norra Västmanland, fast med korta o.
Môlter (möhlter typ) säger vi i Värmland.
Jag som är uppvuxen med finska och meänkieli har sagt ”hilla”, det sa alltid min pappa och släkt från Pajala när dom pratade om hjortron.
När jag växte upp (norra Ångermanland) kallades det hjortron, men väldigt mogna/mjuka bär hette mylta. Bladen närmast hjortronet kallades kangero, precis som spindel, vilket ju var träffsäkert med tanke på deras utseende.
Jag säger som min värmländska mamma: Mölter. Och om de som är mogna säger vi blötmölter.
I Dalsland kallar vi dem multer, nära norska gränsen. Mvh Åsa
Mylta förstås, för de riktigt mogna bären! Är från Jämtland.
Vi kallade de ”knasterbär” när jag var liten 🙂
Mojber på Älvdalska
Gud vad kul 🙂 jag har aldrig hört dem kallas annat än hjortron. Gärna med hårda r och uttalat h. Överlag uttalar vi h i alla namn också, tex joHAN inte JOan. (Kiruna)
Môlter säger vi i Värmland.
Snattren i Västerbottens inland!
Här i Österbotten där jag bor säger vi nog bara hjortron (uttalas dock hjootronen) men kärt barn tycks ha många namn på flera språk, på finska kallas de Hilla eller Valokki (som också är kvinnonamn), Lakka eller Suomuurain : )
I Jämtland säger vi mylta om bäret. Bokstaven ”l” i ordet uttales inte som ett vanligt l utan mer som en läspning. Man får fram det genom att trycka tungan mot framtänderna samtidigt som man säger l, skumt men så går det till…. Samma läspljud finns i flera ord på jämtska som innehåller bokstaven l, men har ingen motsvarighet i svenskan. Mogna bär brukar kallas blötbär.
Inte en läspning utan ett aspirerat ’l’. Markeras ofta med ett ’h’ i den skrivna dialekten: myhlta.
Tack Helena! Denna skåning har suttit och förgäves försökt ”läspa” ett l, nu fattar jag 🙂
Lite som i den trönderska dialekten?
Wow vilket hjortronlandskap! I Malax (Österbotten, Finland) säger vi nog hjortron men ett omoget hjortron är en ’skarpgåbb’ dvs en hård gubbe. Tack för en härlig blogg Clara!
Jag bor i samma nejd som du Josefine och vi pratade även om ’blööt-tjelg” (=mjuk kärring:) då hjortronet var moget.
”Hittade du nå blööt-tjelgar eller plockade du enbart skarpgåbban”, kunde farmor fråga.
Laadtege=sydsamiska ☺️
Har aldrig gillat dem så slipper plågas på myren, så jag lägger energin på blåbär och lingon 😁
Myrbära eller snåttren sa man där jag kom ifrån, Västerbottens inland.
Älskade myrbära! Sensommarhälsning från en före detta Västernorrlänning, Ångermanlands inland, med en myr och en kallkälla som närmsta granne.
I Ovansjö, Gästrikland, där jag kommer ifrån har man förut sagt ”myrbär”. Det finns en gammal dialektal ordbok i Ovansjö med ett kapitel om växtnamn. Jag har flängt runt hela sommaren (tacksam för att alla bekanta stått ut med mig eftersom jag bara haft näsan mot marken och skrikit ”STANNA!” under bilturer) och filmat växter och blommor, för att sätta ihop en film med dem. Nu väntar jag bara på att tranbären ska mogna så kan jag nog betrakta mig som färdig. Tusen tack för din blogg och er podd. Jag längtar SÅ tills den kör igång igen!!
Om du, eller nåen annan, vill se vad jag gör för slöjdiga filmer kan man göra det här https://www.youtube.com/channel/UCK8PcB4izXNHGOq0OZDL8Xg?view_as=subscriber
Säger hjortron 🙈 Och har nog ätit det 1-2 gånger i livet.
I Österbotten( Finland) säger vi finlandssvenskar ” blöitona”
Myrbär!
Vi säger bara hjortron här
Hjortron lär även kalas mylta. Eller är det hjortronsylten?
Myrbär (uttalas myrrbärra) säger vi i Ångermanland
Hjortron lär även kalas mylta. Eller är det hjortronsylten?
Som jag fått lära mig är mylta hjortron blandade med socker, alltså ”bara” rårört och inte kokat till sylt.
Snåttren, här från Glommersträsk!
SnåttrOn säger jag.
I Ångermanlands inland säger vi mest myrbär (eller myrbära eftersom många substantiv har bestämd form), men eftersom Västerbottensgränsen är nära händer det att jag också säger snåttrern. Att plocka hjortron blir då ”nåppe snåttrern”.
Moltebeeren p°a tyska – men jag säger hjortron änd°a.
Det är f°a som känner bären hemma.
På finska har de flera olika namn, bl.a. lakka och hilla.
I norra finländska Österbotten heter bären blöötona 🙂 Tror dock det är mest äldre som använder det namnet numera.
Myrbär
Mölter säger vi även i Malung i västra Dalarna.
Snattebära säger en del i Anundsjö utanför Örnsköldsvik.
Molter, siden jeg er fra Norge 🙂
Skogens guld!
Det kan också vara kantareller, skogens guld.
Molter eller multer😊🌼😊
Molter eller multer 😊💛😊
Här i Värmland kallas det Môlter. Min pappa använder det ordet, jag säger hjortron. Nog för att jag pratar dialekt, men vissa gamla ord nöts bort.
Snoppera. Som barn skämdes jag när farmor och farfar pratade om snoppbären. Även min pappa säger snoppera.
Haha, det förstår jag! Jag brukade hata när mamma och pappa kallade hönorna för ”pullorna”. Trauma flashback!!
och jag avskydde när farmor och mormor bad mig snoppa av jordgubbarna!
Min farmor kallade mig Lillsnoppan. ☹️☹️☹️
Haha! Min mormor kallade mig alltid Snoppisnora! Var extremt pinsamt när man började bli lite äldre…
Det förekom när jag var barn också! ”Lilla snoppan” med 🙂 Snoppar jordgubbar och snoppar av någon gör man ju, jag har nog aldrig tyckt det var så himla konstiga utryck (mer än möjligen i tonåren när ALLT var pinsamt). Däremot skulle jag väl kanske inte kalla ett barn lillsnoppan idag…
Min norrländska morfar kallade mig snoppalisa………..
Morfar sa också snoppbären. Men resten av familjen säger snåttren. På Arjeplogska.
I norra Värmland säger vi mölter, antagligen från norska ordet molter.
I Jämtland säger vi mylta 🙂
Bland de äldre i min släkt sades det snåttren om hjortron och mylta om bären var blandade med socker, rårört inte kokat till sylt.
Jag som kommer fran Skane säger ju bara ”hjortron”! Intressant är att de här i Tyskland heter ”Moltebeere”. Later som det har med ”mylta” att göra, eller?
Det vi ser på bilderna kallar vi i Jämtland för hjortron. Vi brukar plocka mylta, helst blötmylta. Mylta är de mogna mjuka bären. Blötmylta är de riktigt mogna bären med mycket bärsaft.