I veckans avsnitt pratar vi om varför män aldrig ställer några frågor. Och absolut inga följdfrågor – inte ens när de är kära! Om kvinnor som gör likadant i feminismens namn. Eller är de bara dryga? Det handlar om när Malin var i Stockholm, träffade kändisar och oupphörligen gjorde bort sig. Om visheter jag lärt mig av Lena Dunham och hur man egentligen ska vara en kvinna som etsar sig fast i folks minne istället för att bli bortglömd.
Det är ett kul avsnitt. Skrattade mig till en astmaattack.
Den sydkoreanska bilderboksförfattaren och konstnären Baek Heena är stor i hemlandet men mindre känd här. Dock har vi flera av hennes böcker i bokhyllan och Uffe älskar dem. Särskilt Joni och grottans hemlighet. Bilderna i boken är skapade i en slags collageteknik där Heena kombinerar dockor med foton och illustrationer för att skapa drömska miljöer.
Joni och grottans hemlighet är ALMA-pristagare och Heenas tolkning av en klassisk koreansk folksaga. Flickan Joni bor hos en elak tant som tvingar henne att göra svåra och tunga sysslor. Som att plocka sallad mitt i vintern. Var hittar man egentligen det? Joni ger sig ut på en jakt som tar henne till en närmast förtrollad plats.
Boken är riktigt läskig och Uffe ryser under täcket åt de otäcka dockorna. Men som vuxen är det poetiskt, finstämt och lite sorgligt. En mycket annorlunda barnbok som tål att läsas många gånger. Minns själv att jag som barn älskade bilderböcker som kombinerade handgjorda dockor med illustrationer. Det gör ju bilderna än mer drömlika! Särskilt när man gör så uttrycksfulla dockor som Heena.
Kanske ett äpple är skriven av den japanska författaren Shinsuke Yoshitake. Handlingen börjar med att en pojke hittar ett rött äpple på bordet. Istället för att bara äta det börjar han fundera: Tänk om det inte alls är ett äpple? Men om det inte är ett äpple, vad är det då?
En bok som vrider och vänder på äpplet från alla möjliga fantasifulla perspektiv, så att det både blir roligt, knasigt och en smula filosofiskt. Äpplet kanske har känslor? Det kanske bleknar när det blir ledset, glänser när någon berömmer det eller blir kittligt om man pillar det i bladfästet?
Slutligen vill jag tipsa om nyutkomna Lilla känsloboken av barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran och illustratören Maria Källström.
I den får läsaren lära sig mer om olika känslor, att sätta ord på dem och tolka vad som händer i kroppen när man blir ledsen, arg, orolig eller skäms. Jag och Uffe har läst några uppslag innan läggdags varje kväll och haft så mycket att prata om och filosofera över efteråt. En bok som öppnar dörren till att prata känslor med sitt barn. Kan också tipsa om Känsloboken: för dig som går på lågstadiet som tar upp samma saker fast för lite äldre barn.
Det år som har passerat har varit omtumlande, lyckligt, utmanande, läskigt, sorgligt, vackert och väldigt, väldigt roligt. Det år jag trodde skulle definieras av min skilsmässa - men som istället blev definierat av kärleken....
Prenumerera på Clara Premium!
Utöver full tillgång till alla blogginlägg, får du också rabatt på mina böcker, samt första tjing och rabatt på allting i min webbshop.
Outfiten är från i fredags när jag åkte in till stan för att fota min bästis Elinas dotter som skulle gå på studentbal. Sedan tog vi en drink och därefter mötte vi upp Marcus och hans kompisar för ännu en drink....
Prenumerera på Clara Premium!
Utöver full tillgång till alla blogginlägg, får du också rabatt på mina böcker, samt första tjing och rabatt på allting i min webbshop.
Barnfria veckor gör vi vuxenmiddag. Med minimal arbetsinsats och maximalt utfall. Maträtter som mest vi vuxna uppskattar, med lite mer påkostade ingredienser som ändå går snabbt att få ihop. En favorit är olika sorters...
Prenumerera på Clara Premium!
Utöver full tillgång till alla blogginlägg, får du också rabatt på mina böcker, samt första tjing och rabatt på allting i min webbshop.
En perfekt matsäck eller lunch nu på sommaren är små fetaostpiroger med spenat och oliver. De är mycket enkla att göra med en rulle färdig filodeg i frysen.
Det fina är att man med fördel kan använda fryst spenat framför färsk. Vilket blir billigare.
Smeten blir så här fin och grön!
Och sedan klickar man bara ut smeten på filodegen (fast här har jag bara ett ark filodeg – rekommenderar absolut två lager för lite bättre hållbarhet).
Jag packade en picknickväska
Med filodegsknyten och saft. Samt körsbärstomater och vindruvor i en bytta på sidan av.
Så gott! Och det går förstås att variera fyllningen i all oändlighet. Viktigt bara att inte snåla med kryddningen.
Finhacka löken och fräs i lite olja utan att den tar färg. Tillsätt sedan spenaten och låt fräsa med. Smaka av med grönsaksfond och lägg spenaten och löken i en bunke.
Hacka gröna oliver, smula ner fetaost och tillsätt ricottan eller färskosten. Riv ner vitlök och citronskal och blanda noggrant. Smaka av med salt och peppar.
Rulla ut filodegen och lägg arken i två lager. Skär remsor i lagren och pensla varje remsa med ägg. Klicka ut smeten på degen och vik ihop till små trekanter. Pensla dem med ägg, strö över med lite parmesan och sesamfrö.
Klä en plåt med papper och grädda mitt i ugnen i 15-20 minuter eller tills knytena fått en fin gyllne färg. Ta ut och njut dem ljumma eller kalla. Gärna ihop med en fräsch sallad.
Åhej vilken händelserik barnvecka det har varit. Trivseldag på skolan, matlag med hela gänget, träning, skogspromenader, veckostädning och massa jobb. Här kommer måndag-torsdag i bilder...
Prenumerera på Clara Premium!
Utöver full tillgång till alla blogginlägg, får du också rabatt på mina böcker, samt första tjing och rabatt på allting i min webbshop.
Det räcker med att titta på bilderna för att återigen känna spänningarna i brösten, klumpen i halsen och den tunna, sköra huden. Tårarna som brände under ögonlocken. När som helst redo att brista ut i störtgråt. Lyckan och det omtumlande i att få barn.
Extra speciellt var det med Uffe, när de två storebrorsorna kom och besökte oss på BB och var helt nippriga av den lilla skorven.
Moderskärleken och modersstoltheten är sig lik världen över. Här ser vi mamma Bela med tvillingarna Chiku och Kito.
Och Wabiwa med sin nyfödde son Samuel. Båda nyblivna mammor på Kyesherosjukhuset i Demokratiska republiken Kongo.
Det som skiljer oss mammor åt är att vissa av oss föder barn med livet som insats. Enligt WHO dör omkring 700 kvinnor varje dag till följd av komplikationer under graviditet eller förlossning. Men hade de bara haft tillgång till utbildade barnmorskor, mödravård och möjlighet att föda på sjukhus hade chanserna varit stora för att barn och mamma överlevt.
Som månadsgivare till Läkarmissionen är du och jag med och bidrar till Panzisjukhuset och Kyesherosjukhuset i Demokratiska republiken Kongo samt Nkingasjukhuset i Tanzania. Det känns fantastiskt. Det är ju sjukhus som ligger i områden som präglas av fattigdom, konflikter eller begränsad tillgång till vård. Och här tar man emot kvinnor som annars hade fött hemma.
På Mors Dag känns det solidariskt att uppmärksamma mammor världen över! Jag är stolt månadsgivare till Läkarmissionen sedan många år och planerar att fortsätta med det.
Blir du månadsgivare till Läkarmissionen får du både Hemmets Almanacka 2026 och Claras Kakbok som premie när du ger 90 kronor eller mer i månaden. Som ett tack för ditt beslut.
Ett av mina käraste fotomotiv är fönster. Glasen ger spännande reflektioner och effekter och man får den perfekta kombinationen av ute och inne i en och samma bild.
Det är inte alltid så lätt att få till ljuset. Men det behövs inte, för känslan finns där ändå!
Som en ljus vårkväll. Inifrån.
Och utifrån.
Ett fönster på glänt är som en spännande ledtråd till någonting, vad som helst. Det eggar fantasin.
Verandan med alla sina olika dörrglas och fönster är ett kärt fotoobjekt.
Tröttnar aldrig på att fota härifrån.
Sovrumsfönstret i sommarskrud är lockande.
Och spröjsen skapar rutmönster som gör bilden intressant.
Gamla fönster slår nyproducerade vilken dag som helst. I det vågiga fönsterglaset finns det nämligen någonting poetiskt. Jag hör att det låter pretto men det bara ÄR så. De bubbliga, immiga och skeva glasen ger omvärlden en touch av Monet.
Inifrån ett fönster kan man fånga mycket kul i hemlighet.
Och det gör inget om skärpan saknas, ifall man bara ser vad som händer.
Fönster ger en möjligheten att liksom fota i lager. Pirriga och peppade hajkare. Och en lillebror som inte får följa med på scouthajken ett enda dugg.
Eller en stalker till tvååring som bevakar sin arma moders varje steg.
Mycket som är vackert blir ännu vackrare genom en glasdörr eller fönsterruta.
Och det är lika roligt att fota utifrån in. Särskilt ett glatt motiv!
Som en 27-årig småbarnsmamma.
Eller en 37-årig dito!
Regnrutor är lika fina som de i solsken. Och det är väldigt effektfullt om det smattrar mot glaset.
Eller snön drevar mot fönsterna.
Mitt i natten i juli blir det aldrig mörkare än så här.
Så vad väntar du på? Ut och fota fönster med dig! Utifrån och in. Inifrån och ut.
Och öva på att leta lockande motiv i varje glugg som uppenbarar sig. De finns där du minst anar det.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
Print
