Skapar mina egna traditioner

Jag älskar att vara vuxen och få bestämma. Skapa mina egna traditioner, som bildar ett liv. Som att ha ett matlag. En rabatt med aprikosa och knallröda vallmoblommor. Som jag klippa in buketter av. Att alltid duka med fint porslin. Och att första matlaget efter varje fiskevecka alltid bjuda på abborrklämma hemma hos mig.

Sånt gillar jag att få bestämma.

Så idag gjorde jag precis det.

Hade dock först en riktigt härjig arbetsdag. Startade med ett långt telefonmöte med alla mina annonssäljare. De börjar bli ett helt gäng nu och de är så bra allihopa! Mutade Ulf med majskrokar under tiden. Och sedan betade jag av en lång radda mail och arbetsuppgifter som min assistent Charlotte hade spaltat upp åt mig. Allt medan Folke roade Ulf. (Folke var hemma krasslig idag). Sedan åkte jag och vaccinerade bebisen på BVC och uträttade massa ärenden. Och när jag kom hem städade jag nedervåningen innan jag började med middagen till matlaget.

Phju…var väldigt trött när det äntligen var dags att äta. Men efter en stunds surrande och lite mat i magen var tröttheten som bortblåst.

Ganska mysigt att börja tända stearinljus igen. Och kura ihop sig tillsammans i skymningen.

Köket alldeles immigt efter potatiskok mot kalla rutor.

Nyrökt abborre med färskpotatis och skirat smör.

Svårslaget gott i sin enkelhet

Det bästa med att laga all mat till matlaget är att Jakob tar all disk, efterrätt och service under kvällen. Så då kan jag luta mig tillbaka i en fåtölj och dega.

Bästa gänget! Vilken glädje att ha ett matlag. Kanske är vi uppe i 80 regelrätta matlagsträffar nu? Men däremellan ses vi ju lite nu och då mitt i veckan och delar en hämtpizza eller lite varmkorv. Konstigt att man kan ha så mycket att prata om trots att man ses jämt.

Som sagt. Älskar att vara vuxen och skapa mina egna traditioner.

Ta hand skörden – sex tips

Underbara boning – vilka kökssoffor!

Nyplockade kantareller i närbild på skärbräda.

Toast, tacos och ravioli – kolla in mina bäst svamprecept

Hejfrånmej

Tänk att ett klipp så totalt kan ändra ens känsla inför sig själv. Älskar min page som Helen på WOW klippte. Har gått till henne sedan gymnasiet (med enstaka i regel ganska misslyckade undantag) och är alltid så nöjd. Hon är en sann hårkonstnär! Helen klippte en ostyrig kort frisyr som både kan lockas, plattas eller lämnas att lufttorkas och då bli ungefär så här. Jag har en lugg som går att ha framåt men också dragen bakåt när jag är på det humöret. Omväxling är bäst. Tycker jag.

En svart skjorta. Har jag ens ägt en svart skjorta i mitt liv? Någon gång kanske. Kan inte minnas. Men slog till på en sådan nu i alla fall. Samt en kjol med den PERFEKTA kjollängden. Kjolen från Zara och blusen från &Other Stories.

Nu känner jag mig så redo för peppiga höstmöten och att få använda hjärnan

Bäst att passa på med barbent så länge det bara går. Här i gamla skor som är ytterst o-kompatibla med grusgång. Men desto bättre på asfalt! Och det här är ju en typisk asfalt och kontorsoutfit!

Bästa modellen låter magen andas

Fruktsallad som smakar mycket

Favoritkofta med färg

När man får vara med och testa

Det känns så bra att låta barnen vara med. I allt ifrån fårskötsel och ogräsrensning till fiske. Kan inte påstå att de tycker att ALLT är lika roligt. Eller att de är särskilt uthålliga. Men jag tänker att bara av att få vara med och prova, så får de en trygghet och en självklarhet inför sysslorna. Som kommer finnas kvar när de är vuxna.

Här sitter i alla fall jag i blåställ och crocs och tar loss abborrar.

Anna hängde näten och trasslade ut dem

Morfar rensade fisk och fick assistens av barnbarnen.

Bertil fick lära sig att rensa själv. Väldigt stolt när han rensat tre stycken i raskt tempo.

Präktig abborre!

Efter rensning följer rökning

I tunna med enris. Här finns en liten guide till hur man gör!

Observera känslan som högt älskad lillebror

Anna skötte eldningen. Viktigt att det inte blir FÖR varmt i tunnan så att det börjar brinna.

På kvällarna har vi ätit fisk i tunnbrödsklämma. Hur gott som helst! Sedan har barnen fått gå till sängs medan vi suttit uppe och eldat och ätit karameller som vi gömt för barnen.

Sista morgonen var det sex minusgrader och alldeles underbart vackert ute

Dimman dansade över sjön

Och jag hade inte den minsta lust att åka hem. Men det var vi tvungna till ändå.

Och när vi kommit hem avslutade vi med middag hos oss, som Jakob som stannat hemma hade förberett. Med nöjda kusiner uppradade på kökssoffan.

Och efter middagen tuffade syster och pappa vidare.

Och det var den fiskeveckan det! Helt underbar.

Hemma är inte det värsta man har

Jag har den där tyngden i kroppen som kommer när man gjort något roligt som man sett fram emot länge. Men som nu är över. Kvar är bara ett enormt tvättberg. Ouppackade resväskor och ytterkläder som luktar rökt fisk.

Ja. Fiskeveckan är slut och jag kom hem i lördags. Vi hade Annas familj och pappa på middag på lördagskvällen. Sådär i förbifarten. Innan de skulle resa vidare. Fick mig att känna hur det vore att ha min syster på nära håll. Vilken lyx om vi ofta kunnat äta helgmiddag ihop. Låtit kusinerna leka medan vi surrat i köket.

Nu saknar jag mormors hus, att vara med mina systerdöttrarna, att elda vedspis på morgonen och dricka kaffe med farsan innan resten av familjen vaknat. Och jag är ännu sjukare än när jag åkte dit – så gårdagen sov jag i princip bort. Tur då att vi har matlaget! För det vankades pizza igår kväll och alla fick komma. Också alla sjuka. Ingen var rädd för att bli smittad eftersom alla redan var smittade. Så vi hostade, snörvlade och delade köpespizza tillsammans. Och saknaden efter min familj blev lite lättare.

Den här måndagen är förkylningen liiite bättre. Så jag ska försöka rycka upp mig. Tvätta några maskiner. Sortera tillbaka allt från resväskan. Försöka göra lite höstfint här hemma. Tömma askan i vedspisen så vi kan börja elda igen. Hemma är inte det värsta man har. Vardagen är inte fy skam inte. Måste bara ge allting runtomkring mig lite kärlek.

Vill du bli min kontorsgranne?

Söker du en kontorsplats i centrala Umeå? Kanske är Lidström & Nyberg något för dig! Vågar nästan lova att vi har det mysigaste kontoret i stan – med det bästa gänget! Just nu sitter där en illustratör, radiojournalist, k-popmakare, fotograf, SEO-optimerare, skådespelerska, arkitekt, kock, personlig tränare, sömnexpert, föreläsare och författare där. Och såklart en bloggare 😉 om än en lite mammaledig sådan.

Kontoret saknar räta vinklar och högblanka ytor men är däremot fyllt med färg, udda och unikt i en fin blandning. Vi erbjuder möjlighet att hyra halv- eller heltid och villkoren är förmånliga. Det finns, utöver skrivbordsplats wifi, skrivare mm, bland annat också möjlighet att använda lokalerna om du vill orda kurs/workshop utöver vanliga kontorstider.

Annakarin klädd i blå Miss Clarity-klänning böjer sig över bord fullproppat med tygprover.

Låter det som någonting för dig? I så fall är du välkommen att höra av dig till mig på underbaraclara@gmail.com!

Fiskedagar

Åh käre värld. Internet är så dåligt här. Att ladda upp bilderna till det här blogginlägget tog TOLV timmar. Phu. Därför godkänns också kommentarerna mer sällan när jag är här. Ha överseende!

Här kommer i alla fall en drös med mys från veckan som gått.

Jag och pojkarna har varit och lekt i skogen vid vår koja. Jag fick ansvara för skafferiet. Fixade svamp och bär och sallad på lingonris.

Ulf placerades i en tuva. Han var vår spejare som höll utkik efter fienden

Hopp och lek och spring i ben

Pussedej

Vi har varit vid kallkällan också. Och övat oss på att inte falla i.

Kvällarna är finast. Mjukt, dimmigt ljus och alldeles spegelblankt på sjön.

Huset lyser inbjudande i skymningen <3

Många mornar är frostigt kalla.

Och desto vackrare

Vi eldar i vedspisen så det sjunger i elementen. Och fikar stadig frukost för att orka hålla igång hela dagen.

Sedan direkt ut i bärskogen för att fylla hinkarna med lingon och blåbär. Och ett och annat kråkbär eftersom en viss person har dem som favoritbär. “De är så vattniga och smaskiga”.

Tallhedar med en gran här och där. Finaste skogstypen.

Lingon är roligast att plocka. Klasarna räntar på så bra och så blir man aldrig kladdig och blöt heller.

Fastän man ligger dubbelvikt i riset.

Ulf är givetvis med hela tiden.

Plötsligt blir han hungrig och då är det paus för att amma på en stubbe.

Barnen har upptäckt klädkistan som vi också hade så mycket roligt med när vi var yngre.

Klä ut sig själv och styla andra

Lilleman har sovit i skuggan

Och vi har kirrat riktig norrlandslunch. Grillad falukorv, fläsk, klådda och så väl kyld Norrlands Guld. För de som är lagda åt det hållet.

Exakt det här har vi gjort varje sommar i hela mitt liv. I exakt samma stolar

Efter lunch följer bad. Här badade vi så mycket i somras. 27 grader i vattnet. Nu är det snarare 15.

Friskt men skönt.

Doppade mig flera gånger när jag väl vågat mig i.

Bertil skulle kunna vara Annas barn. Samma smakpreferenser. Samma kroppskonstitution. Samma klädstil. Samt frisyr <3

På kvällen lägger man ut nät. Jag och Anna turas om att ro sedan motorn gått sönder.

Inte en käft på sjön förutom en och annan svan.

En kväll glömde vi flötena i båthuset så då fick vi vända när vi äntligen kommit fram för att lägga ut näten.

Det blev en sen fisketur. Rodde hem i den rosa skymningen.

Och det hann bli riktigt mörkt innan vi la till med båten. Tillslut hade vi bara månen som följeslagare. I en annars kolmörk septemberkväll.

Bättre sätt kan man inte spendera sina septemberdagar på. Tycker jag,

• annonssamarbete HiPP •

Dags för riktig mat!

Som ni vet äter vi i stort sett bara ekologisk mat här hemma. Det vi odlar och det vi handlar i affär. För mig är det självklart eftersom vi ekobönder ser hur mycket bättre djuren har det och hur mycket hållbarare produktionen är. Att ge ekologisk mat till mina barn är därför en självklarhet.

Vi har ju precis börjat med smakportioner, nu när Ulf är sex månader. Hittills har jag helammat och vi har varit väldigt nöjda med det. Men nu märker jag Ulfs behov av att få i sig lite stadigare mat också.

Att göra sin egen barnmat är kul – det gjorde jag ofta med Bertil. Och kände mig till på köpet väldigt “duktig”. Men sedan med Folke upptäckte jag smidigheten i att kunna ta med en burk i farten – när vi är på väg någonstans. Och nu med tre barn har jag inga planer på att göra annorlunda. Orken måste finnas med i ekvationen. Jag ska ju hinna och orka med alla tre! Därför curlar jag mig själv på alla sätt jag kan komma på.

Och kanske ska vi slå fast en gång för alla – att barnmat på burk verkligen inte är att vara en mindre “duktig” förälder? Även om jag ibland hör mammor urskulda sig som att det nästan vore så.

Jag väljer såklart ekologisk barnmat. Alltid från märket HiPP. Varför HiPP? Jo, såklart för att deras mat är så bra! Ekologiska råvaror och vettig produktion.

HiPP är ett familjeföretag i fjärde generationen. All deras barnmat är märkt med EUs ekomärkning. Men HiPP har faktiskt valt att skapa hårdare krav än så. Djuren äter bara ekologiskt foder. Tillväxthormoner i fodret är förbjudna – liksom antibiotika i förebyggande syfte. (Blir djuren sjuka får de såklart antibiotika – men tas då ur produktion). HiPP kräver dessutom att djuren skall beta så långt som möjligt från industrier, trafikerade vägar och konventionella jordbruk. Allt för att undvika bekämpningsmedel i djurens naturliga föda. Här kan du läsa mer om ekologisk odling.

Men det är inte bara själva maten som är ekologisk – utan hela produktionen fokuserar på hållbarhet och cirkuläritet. HiPPs mål är att producera barnmat klimatneutralt. Ett exempel på det är att man tillvaratar allt matavfall och återvinner det som biogas till den egna produktionsanläggningen. Klicka in på HiPPs hemsida och läs mer om deras arbete med hållbarhet.

Förutom ekologiskt och hållbart producerat – så är ju HiPP så himla tillgängligt. Till och med min lilla handelsbod i byn har HiPP i sitt sortiment. Så bra!

Detta är bara några av anledningarna till varför jag är så stolt över att samarbeta med HiPP hela det kommande året. Vikten av vettig mat är ju ett ämne som engagerar mig. Och jag kommer skriva om olika aspekter av barn och ätande. Ge mina bästa tips på hur vi gjort och kanske dela en och annan matnyttigt kunskap. Så länge kan ni ju förresten kolla in det här gamla blogginlägget jag skrev om hur man får barn att äta! Ni bloggläsare var dessutom himla bjussiga och lämnade i kommentarerna era egna små knep. Lästips!

En annan slags tisdagsmorgon

Vaknar tidigt av kusinerna som leker på nedervåningen. Drar på mig morgonrocken och tjocksockarna och bär Ulf på höften. Skjuter upp den tröga tunga spegeldörren som alltid sväller om sommaren. Och känner värmen från nedervåningen välla mot mig. Doften av vedspis och kaffe. Bullar som värms i ugn. Vi dricker påtår i lugn och ro medan barnen redogör för nattens drömmar. Jag betraktar termometern. Det var tre minusgrader inatt.

När storbarnen blir otåliga skickar vi ut dem att härja. -Gå upp i skogen vettja! Kolla hur många lingon ni kan hitta! Sedan klär Anna och pappa på sig blåställ och flytvästar och ror ut i den kalla morgonen för att vittja näten. Vi hoppas på fiskelycka. Har vi nog många abborrar blir det till att röka fisk ikväll.

Jag pillar in några fler vedträn i pannan. Och i tystnaden som uppstått lägger jag mig på soffan och ammar. Slumrar om ännu en stund.

Kan själv

Jag åkte till mormors hus några dagar innan pappa och min systers familj anslöt. Tog bara med mig barnen. Tvekade lite först. Var förkyld förra veckan. Skrällhosta, feber och värkande leder. Skulle jag orka köra 35 mil, storhandla och komma fram till ett utkylt hus och sätta igång och elda, slå på vatten och bära in ved. Själv med tre barn. Skulle jag?

Känslan av att inte kunna vara självständig har varit en stor sorg under utmattningen. En sorg och en skräck. Att alltid vara beroende av andra och invänta deras hjälp för att få göra det jag vill. Vara tvingad att avstå mitt hjärtas längtan om ingen annan gör den möjlig åt mig.  Det har varit hemskt. För jag är en människa som ordnar det mesta ungefär som jag vill ha det. Driver igenom det på ett sätt eller annat. Men inte under utmattningen.

Fuck you utmattningen! För nu åkte jag själv till mormor igen. Med en större packning än någonsin. Och var lite trött och vissen och med en förfärlig skrällhosta. Men förvissad om att allt det där jobbiga kunde lindras om jag fick vara här några dagar extra med barnen.

Och precis så blev det. Fredagen var ganska jobbig såklart. Men inte för jobbig. Rimligt ansträngande. Och på lördagen när jag vaknade av sol i ansiktet och tre pojkar bredvid mig i dubbelsängen. Då var jag alldeles hög. Av att ha fått längta, våga och kunna genomföra. Åka hit precis som jag önskat. Inte behövt hålla igen.

• annonssamarbete Länsförsäkringar Västerbotten •

Ta det säkra före det osäkra

Länsförsäkringar Västerbotten har varit mitt försäkringsbolag ända sedan jag flyttade hemifrån för tolv år sedan. Så småningom blev det min bank och sedan några år tillbaka är det också min företagsbank. Jag gillar Länsförsäkringar helt enkelt! Varför? Bland annat för att de är kundägda – vi kunder äger tillsammans bolaget. Inga externa aktieägare med krav på avkastning och stora vinster. Utan ett gemensamt ansvarstagande.

Deras mål är inte att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan att erbjuda prisvärda produkter och hög servicegrad. Blir det pengar över, går de till oss som kunder och delägare. Antingen i form av återbäring eller sänkta premier.

Nå väl. Vi har gjort många ombyggnationer på huset senaste åren – bland annat en punschveranda och ett garage. Så det var hög tid för mig att gå igenom min försäkring och säkerställa att jag har rätt skydd!

I somras fick jag således hembesök av trevliga Urban på Länsförsäkringar Västerbotten. Tillsammans gick vi igenom fastigheten och dess försäkringsbehov. Vi kollade hur garaget var beskaffat. Varmbonat? Kvadratmeter? Dessutom kontrollerade vi så att lösöret i vårt hus hade rätt försäkringsvärde. Sånt är också viktigt att justera. Vi tecknade ju försäkringen när vi var nyinflyttade och knappt ägde några saker. Idag är huset betydligt mer välinrett och ska såklart försäkras i enlighet med det.

I samband med besöket fick jag också många bra tips och råd om hur jag bättre kan skydda min fastighet mot skador. Vi kollade lite särskilt på sådant som är riskområden för ett hus. Om hängrännorna fungerar, om pannrummet är korrekt beskaffat, om det står rätt till med avrinning och golvbrunnar i kök och våtutrymmen.

Jag fick stjärna i kanten från Länsförsäkringar – tack vare vårt nylagda tak och hängrännor med exakt rätt lutning.

Med det här inlägget vill jag helt enkelt påminna dig om att det är viktigt att uppdatera din försäkring då och då. Särskilt vid större renoveringar och tillbyggnationer. Eller om du införskaffat lösöre som i sig kan vara väldigt värdefullt. Har du till exempel jättedyr skidutrustning, dyra sportcyklar eller instrument – ja då kan det vara läge att höja upp din hemförsäkring. För att ha ett bättre skydd vid brand eller inbrott. Ta det säkra före det osäkra, liksom.

Uppdaterar din hemförsäkring hos Länsförsäkringar Västerbotten gör du enkelt genom ett telefonsamtal. Och har du frågor och funderingar på vad din försäkring egentligen täcker kan du ringa dit och få klara besked.

Bästa veckan på hela året

Clara klädd i gul stickad tröja tittar i profil i skogslandskap.

Jag är så otroligt glad – för nu stundar min bästa vecka på HELA året. Ja, den kan nog faktiskt till och med tävla med julen i fråga om mysighetsgrad och njut.

Jag har bilen fullpackad med mat och utekläder. Har valt en ljudbok till barnen och brett smörgåsar som matsäck. Direkt när skolan slutar efter lunch sladdar jag in och hämtar dem. Sätter oss och kör längs slingriga, ensliga vägar i septembersolen. Fyra och en halv timme tar resan. Hem. För det är så den känns. Platsen där jag har mina djupaste rötter.

Det är nämligen dags för fiskevecka. Vår årliga septembertradition då min familj, Annas familj och pappa åker till mormor hus i Norrbotten. Fiskar, plockar bär, röker aborre, går skogspromenader. Grillar korv i krispig septembersol. Bastar, badar kallt, sitter uppe sent och eldar. Spelar spel tillsammans och tar en middagslur i soffan. Bakar äppelkaka till eftermiddagsfikat och kärrar in ved som legat på tork under sommaren.

Det är den friskaste, fridfullaste och mest njutbara veckan på hela året!

Vi instiftade den här traditionen efter att morfar dött och mormor flyttat till lägenhet. När vi alla längtade efter att vara mer i mormors hus – men inte riktigt visste hur och när. Så då kom vi på det – fiskeveckan! September är ju den bästa årstiden för att vara ute och njuta.

Och nu är det dags igen!

• annonssamarbete Märket Från Sverige •

Det bästa att lägga på tallriken just nu

Äntligen skördetid! Nu dignar fälten av fina, frodiga grönsaker. Tack och lov har förra årets rekordvarma och torra sommar inte upprepat sig. Istället har vi haft snudd på för kallt. Men bra med regn i alla fall.

Eftersom min man är bonde är det kanske inte konstigt att jag vill lyfta svensk odling. Vikten av att välja sånt som håller våra landskap öppna, bidrar till den biologiska mångfalden och inte fraktats från andra sidan jordklotet.

Ta det här med naturbeten till exempel. Här har våra får och lamm gått och betat hela sommaren. Här växte tidigare sly och högt gräs. Nu är det nedbetat och vackert och möjligt att gå här igen. Och insekter, fåglar och annat djurliv trivs. För att inte tala om växterna som får möjlighet att komma upp här sedan. När betet flyttar vidare någon annanstans.

Betad mark bidrar till den biologiska mångfalden. Och köttet från bagglammen som bara gått ute och betat – det är snällt mot klimatet.

Svenskt kött från höstlamm brukar finnas i butik från och med oktober. Håll bara utkik så att köttet verkligen är svenskt. Leta efter den blå symbolen med den gula texten Från Sverige.

De svenska rotsakerna är också utomordentliga just nu. Både i smak och konsistens. Tror det har med de korta nätterna på sommaren, att göra. Förutom potatis och morot som är givna – älskar jag majrova, kålrot och gulbetor. Både majrova och kålrot är suveräna att skiva i tunna stavar och äta råa. Mjällt och gott – barnen älskar dem!

Om du vill vara säker på att det du köper kommer från Sverige – håll utkik efter den lilla blå symbolen med gul text – som syns på äggpaketet här.

Från Sverige-symbolen visar att maten är odlad, född, uppfödd, förädlad, förpackad och kontrollerad i Sverige. Genom att välja sådan mat gör du en viktig insats för miljön. Här kan du läsa mer om vad det innebär om varan du handlar har Från Sverige-symbolen.

Ett av de länder i Europa som har lägst klimatpåverkan i jordbruket är ju Sverige. 98 procent av bevattningen till svenska odlingar består av regnvatten. Dessutom har vi de striktaste djurskyddslagarna. Med den lägsta antibiotikaanvändningen. Läs mer om varför du ska välja svenskt.

Det finns så mycket gott att göra av grönsakerna just nu. Men något jag tycker extra mycket om är inläggningar av olika slag. Att pickla dem med en enkel ättikslag. Det är gott som tillbehör till kött eller för att sätta piff på exempelvis sallader.

Här kommer två rekordenkla recept. Ett på inlagd squash och ett på picklade morötter. Man kan såklart experimentera massor – med att slänga ner chili, senapsfrön och andra färska kryddor i inläggningarna. Bara fantasin sätter gränser!

Picklad squash

Du behöver

1 squash

1 knippe grovhackad persilja

1 dl ättikssprit 12%

2 dl strösocker

3 dl vatten

Gör så här

Skär squashen i mindre bitar. Grovhacka persiljan. Koka upp ättika, strösocker och vatten. Låt svalna. Lägg squashen och persiljan i en väl rengjord burk. Häll över lagen. Sätt på locket och låt stå svalt över natten.

Snabbpicklade morötter

Du behöver

4 stora morötter

1 dl ättikssprit 12%

2 dl strösocker

3 dl vatten

Gör så här

Tvätta morötterna och hyvla tunt med potatisskalare eller mandolin. Lägg i väl rengjord burk. Koka upp ättika, strösocker och vatten. Låt svalna. Häll över morötterna och låt stå någon timme innan servering. Men gärna längre!

Min koppsamling

Eftersom inlägget där jag visade min karaffsamling blev så uppskattat tänkte jag fortsätta med att visa mina samlingar. Näst på tur är koppsamlingen. Jag har en jädra massa koppar nämligen!

De flesta av dessa koppar tillhör serviser som står instuvade i olika vitrinskåp här hemma. Men några är också udda koppar. När man fotar olika recept och gör kokböcker gör det nämligen ingenting att kopparna är udda. Oftast behövs bara en kopp för bilden. Samtidigt gillar jag också att duka med udda koppar. Det känns personligt och fint. Och varje morgon väljer jag med omsorg ut vilken jag vill ha just den dagen!

Flest koppar och serviser har jag i blått, med blomstermönster på. Från vänster syns en beige kopp med rosa blommor på och prickar. Den servisen har jag ärvt från min faster. Så mjuk och skön att dricka ur. Vintagekänsla. Men tror att den egentligen är köpt på typ Konsum på åttiotalet? Bakom den syns två vita koppar med blå blommor (har ett dussin) från Gefle. De är så härliga i sin enkelhet. Anspråkslöst fyrtiotal typ. Perfekt till röda pelargoner i solvarmt kök. Den vita koppen med blå blommor som står längst fram. Utan fat med med kantigt öra. Den är supergammal men saknar märkning.

Den låga vida koppen med fat, öggla på handtaget och en blomma i botten av koppen – är handgjord och handmålad. Men saknar stämpel. Den stooora tekoppen längst till vänster är min BÄSTA tekopp! Arden från Burleigh. Bredvid den syns en modern kopp med blomstermönster som jag också är svårt förtjust i. “Charlotte” Från Alfred Meakin.

Den turkosblå buckliga kopp har jag fyra stycken av. Antingen är de supergamla eller så är de typ importerade från Kina. Älskar skirheten hur som. Bakom den står en ljusblå vågig kopp och fat med kantigt handtag. Den heter Menuett. Fick ett dussin av den plus en kaffekanna av min faster 2009. ÄLSKAR! Och längst bak syns Blå Blom från Gustavsberg. Vår kanske mest klassiska kaffeservis? Gudomligt fin!

Så går vi över till de gröna kopparna. På boktraven står koppar vi fick av Jakobs föräldrar när vi gifte oss. Har stått hemma i deras köksskåp. Hett eftertraktade frukostkoppar i vårt hem. Alltid i disken. Saknar tyvärr stämpel.

Traven med helgröna koppar köpte jag i vintras. Saknar också stämpel men är suveräna att dricka kaffe ur. Den helvita koppen längst till vänster, med fyrkantigt fat med avrundade hörn är en servis jag ärvt av mamma. Har ett dussin av allt i den. Otroligt vacker i sin enkelhet. Den heter Karlskrona och kommer från Uppsala Ekeby. Den blommiga koppen precis bakom är en del av en servis jag fick förra sommaren av en bloggläsare. Så söt! Mitterteich Bavaria står stämplat i botten.

De små blommiga kopparna längst fram kommer från Rörstrand. Har sex stycken med olika landskapsblommor på. Här syns Skåne och Bohuslän. Bakom dem står mina absolut vackraste koppar – och kanske några av mina äldsta? Har ett helt gäng av dessa superskira randiga koppar med grön glasyr. De är så delikata och vackra att jag sällan vågar använda dem. Har fått dem av min syster. I botten står det Württemberg.

Slutligen anas den lite oansenliga cremefärgade koppen med blomglasyr. Har tre stycken och älskar dem. Påminner mig om det porslin som finns i farmors köksskåp nämligen.

Det här är kanske den märkvärdigaste koppen i samlingen? Den vita med gröna palmer på. Köpte den för en tia på kyrkans loppis. På koppens kant står det “Minne från Skandinaviska Kaffeförädlings Aktiebolagets serveringspaviljong å utställningen i Stockholm 1897”. Urgammal alltså. Och Den Perfekta Kaffekoppen. Får allt kaffe att smaka gott.

Vi avslutar med mina mest färgglada koppar. Den blågröngulblommiga längst fram till vänster saknar märkning tyvärr. Bakom den syns en Muminkopp jag fick i ett pressutskick i våras. Underbara färger! En blåmönstrad kopp står uppepå boktraven. Det saknas stämpel i botten men glaseringen avslöjar att den har några år på nacken. Har fått den av min syster.

Den vita med svart och rosa mönster är från Gefle. Och den ljusgröna bredvid står det Figgjo Flint Norway på i botten. Den vita med rosa blommor heter Rosa och kommer från Gustavsberg. Och den gula koppen heter Ceylon och är från Rörstrand. I den står en liten blårödblommig kopp som saknar märke.

Traven med utsökta moccakoppar är i benporslin från Gustavsberg. Har ett dussin av dem. Längst bak står två gamla cafékoppar med röd och blå rand kring överdelen av koppen. Söta i sin enkelhet.

Om jag ska kora vilja koppar som jag gillar mest att dricka ur – då blir det dessa fyra. Det är någonting med storleken, vidden på koppen, ljudet mot assietten som är så himla härligt!

Vilken kopp tyckte du var finast?

Vändningen

Usch vad jag har känt mig vissen idag. Tung i kroppen, ledsen och olustig. Det var inte förrän i eftermiddags jag insåg att jag nog har något virus i kroppen. Skön insikt. Istället för att tro som jag först tänkte – att jag fått ett återfall och blivit lika skör som under utmattningen. Varför är det alltid så att när man mår dåligt – så kan man aldrig tro att det ska bli bättre? Man kan inte ens minnas att man mådde bra för bara någon dag sedan? Det dåliga måendet tar över. Jag tror alltid att jag är tillbaka på noll igen. Skräckkänsla.

Tur då att vi har matlag på tisdagar. Det muntrar alltid upp. Ikväll var vi hos Stina och Emil. Vi gick dit vid halv sex och traskade hem i kolmörkret vid halv elva. Trots att det är skoldag imorgon och alla ska upp och jobba. Blir bara så ibland. Man får prioritera.

Stina hade lagat rotsakssoppa och mackor med svampstuvning på. Så himla gott.

Matlaget är verkligen veckans höjdpunkt. Nej, man kommer inte alltid dit på topp. Barnen håller inte alltid sams. Man är lite nött, kantstött och vardagstrött. Men bara av att komma samman, äta ihop och prata om vad som hänt sedan sist lyfter humöret med tusen procent.

Det slutar alltid med att vi sitter och skrattar och flamsar och drar interna skämt. Hoppas vi sitter så här när vi är sextio år gamla också. Och då kommer barnen hem ibland och ansluter – kanske med egna barn och barnbarn. Och allt är annorlunda och precis likadant.

Till efterrätt fick vi Stinas berömda pannkakspudding – vars recept kom till av en olyckshändelse men som är farligt god!

Efter maten fick barnen popcorn och film på övervåningen medan vi vuxna slängde oss i sofforna och pratade. Ulf var utslagen av trötthet.

Det blev många mysiga timmars prat. Och när vi traskade hem i den mörka höstkvällen och höll utkik efter fladdermöss och stjärnor. Då var känslan i magen helt förändrad. Från hemsk pissdag till någonting som kändes alldeles mjukt och varmt och lent på insidan.

Men nu ska jag skynda mig att släcka lampan och somna – så att det här viruset inte får en chans att bryta ut.

Godnatt!

Jättestora jättegoda äppelkakan

Ibland när man är många behöver man göra en enkel och stor paj att bjuda på. Då är den här äppelpajen ett säkert kort.

Dessutom lämplig för att ta rätt på trädgårdsäpplen i överflöd

En ingrediens jag börjat använda mer och mer i bakning är havrekross. Det blir så krispigt och gott. Jag byter ut en tiondel av mjölet mot havrekrossen. Eller hälften av havregrynen om det är ett sådant recept.

Så. Nu är det dags att baka. Men först sätta upp håret så inga hårstrån smyger ner i kakan…

Jättestora jättegoda äppelkakan

Du behöver (ca 15 portioner)

500 g smör

11 dl vetemjöl

2 dl havrekross eller havregryn

4 dl råsocker

En nypa salt

1 tsk bakpulver

ca 15 äpplen

1 dl strösocker och några teskedar kanel

Gör så här

Smält smöret i en kastrull och låt svalna. Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Häll över smöret. Nyp ihop till en deg. Tryck ut hälften på botten av pajformen. Jag använde en större lasagneform till kakan.

Kärna ur äpplena och skär dem i ringar. Lägg i lager ovanpå botten på pajformen. Dofta över socker och kanel mellan lagrena. Smula ner den sista pajdegen och grädda i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter.

Kakan är god att servera med kall vaniljglass eller grädde.

Smaklig spis!