Första helgen i augusti gifte sig min syster och hennes man på Öland. Det var fint att återvända till en ö där jag spenderat många sommarlov som liten – men inte besökt på femton år. Bröllopet var en underbar och annorlunda tillställning. I princip hela bröllopsföljet campade på stranden. Vi slog upp tält och satte upp ljusslingor i alla träd och festade i dagarna tre. Sällskapet kryllade av barn så det var rena drömmen för Bertil och Folke att få hänga där.
Fast i ärlighetens namn spenderade Bertil mest tid uppe i en tall. Där satt han och jojkade kvällarna igenom. Och kom bara ner för att äta samt gå runt bland gästerna och göra sina fågelljud. Han är en mästare på att imitera fåglar. Min underbara lilla kuf.
Allting var så fint och personligt fixat. Precis som allting som Anna och Clemens gör.
Första kvällen var det BBQ
Öl på kylning
Hängmattor, ljusslingor och festklädda ungar.
Ute runt uppställda bord satt alla gäster ålder 1 – 80 år.
Jakob var fin <3
Dagen därpå stundade vigsel i Källa gamla kyrka. Jag och Jakob fick äran att sjunga och spela.
Avskalat vackert. Några strån från dikeskanten arrangerade i en rostfri vas som min farmor haft i sin blomsteraffär.
Anna hade ett vackert ogräs istället för en brudbukett. Knallblå skor, vit loppad klänning som hon pimpat med spetsar och band och Clemens hade vita sneakers, hakamabyxor och en kimono. Anna fick en ring gjord av ett av farmors gamla halsband och Clemens fick istället för ring ett tennarmband gjort i sameslöjd.
Världens vackraste kvinna.
Barnen var tagna av stundens allvar. Prästen var famtastisk och svincool i sina stilettklackar. Annas femåriga dotter sjöng en låt hon hittar på själv. Rakt igenom ljuvligt.
Och allt var så extra vackert i den avskalade ruinkyrkan.
Efter vigseln tinade barnen upp lite, vi skålade i skumpa och firade och hurrade.
Tänk att jag får vara gift med honom. Det är ju bara för mycket! I år firar vi tioårig bröllopsdag.
Min älskade moster och faster stod och såg gulliga ut. Här ser ni vilka mitt intresse för mönster, färg och form kommer ifrån.
När vi åkte från kyrkan svidande Anna om till nästa klänning som var detta hopkok av diverse styckade plagg. Så cool! Sedan följde femrätters på stranden (som brudparet lagade), tal och häng och umgänge till långt in på natten.
Vilken magisk dag det blev. Så fint att vi fick fira dem ordentligt. Fler bilder hittar ni förresten på min systers instagram @anotherblog.se
Hej igen efter jordens längsta blogguppehåll. Har aldrig varit borta från bloggen så här länge tidigare – inte ens när jag fött barn. Men det var tvunget.
Nu är jag dock tillbaka igen och det med besked. Efter roadtrip genom Sverige, två bröllop och tre bedrövelser. Och det känns så bra att ha min dator och kunna blogga igen. Har tänkt varje dag på saker jag vill skriva om, fota och berätta för er.
Det har varit en lång och fantastisk sommar – men ännu har jag en sista semestervecka kvar innan terminsstart. Den ska jag ägna åt att försiktigt komma iordning här hemma så att skol- och arbetsstarten blir smidig.
Den här sommaren inledde jag mentalt redan i ljuvliga maj. Då jag var så harmonisk och lycklig. Kanske mer än jag någonsin varit. Och kände ett stort behov av att omfamna känslan helt – tillåta mig att gå in i den. Eftersom jag också hade en illavarslande föraning om att det när som helst kunde ta slut. Och lite så blev det när juli kom – med tuffa besked och utmaningar. Och plötsligt blev allt väldigt mörkt och allvarsamt.
Men nu är det mitten av augusti och det känns som att jag kan andas lättare. Det svåra kommer jag inte blogga om – för det är inte min berättelse och för att jag alltid är försiktigt med att blogga om det som gör ont – just när det gör ont. Man blir så sårbar för andra människors kommentarer.
Men det roliga – det ska ni få veta mer om. Snart, snart. Jag kan bara säga att både det bra och vidriga som har hänt har gjort att jag har kommit till nya insikter och beslut om hur jag ska leva mitt liv. Och för det är jag tacksam.
Igår vaknade vi till en mulen regnig dag. Bertil kom in till mig helt överlycklig! Kan vi inte få vara inomhus precis hela dagen idag? Jo. Visst fasen skulle vi vara det! Vi har bara haft tre regniga dagar den här sommaren – varav en var midsommarafton. Så det har varit ont om innedagar att bara dega och ta det lugnt på. Klart vi nu måste ha en sådan!
Det blev snabblagad nudelsoppa till lunch. Och tända ljus. Ute vräkte regnet ner från en åskmörk himmel.
Efter maten bäddade vi mysigt i soffan och jag poppade popcorn och hyrde Berättelsen om Narnia – Häxan och Lejonet. Sedan kröp vi ner i soffan och såg den tillsammans. Lite väl läskig ibland men då fick de hålla för ansiktet med sina gosedjur.
Det var riktigt mörkt och skumt inne och jag fick sådana härliga höstkänslor. Älskar ju att vara inomhus så jag ser fram emot när hösten så småningom kommer med kylan och ruskväder.
Det är skönt att tänka på att hela härliga augusti först ligger framför oss – men att det sedan blir höst med allt vad det innebär!
Folke var väldigt orolig att åskan skulle slå ner i Snabbaste Fåret i Ryssland men jag tror att fåren klarade sig ganska bra. Det var garanterat fler än jag som längtat efter en regnig, sval och mulen dag!
Äntligen har våra fina får kommit till gården. Två tackor av sorten Gotlandsfår.
Bertil är som en liten fåraherde som hälsar på dem varje dag, ger dem mat och sitter och kliar dem på ryggen. De är lite skygga men kommer alltid fram till Bertil.
Vi valde Gotlandsfår eftersom vi ville ha en tålig lantras med vacker ull och fint kynne. Det stämmer precis in på de här. Vi hoppas kunna para tackorna och få lamm så småningom. Får mår ju bäst när de är tre eller helst ännu fler.
Vi har inte i första hand fåren som köttdjur utan som trivseldjur på gården. För att hålla borta sly och gräs i vårt lilla skogsparti som annars snabbt växer igen.
Bertil har döpt sitt får till Nyfiken. Folke är lite osäker på om hans får ska heta Snabbaste Fåret I Ryssland eller Ett, Två, Tre Önskning. Vi får se vartåt det lutar. Tacksam ändå för att ingen föreslog Pickis Kukis som vår förra tupp döptes till (!!)
Nu går de i hagen och har redan börjat beta ner den så fint.
Tack för alla tips och önskemål om inlägg i förra bloggposten! En sak som återkom flera gånger var att jag skulle skriva om politik nu inför valet. Så jag bestämde mig för att göra fyra olika valkompasser för att se var jag hamnade.
I Aftonbladets Valkompass hamnade Vänsterpartiet i toppen. Tätt följt av miljöpartiet och socialdemokraterna. Sist kom SD och KD.
Även i Svts valkompass hamnade Vänsterpartiet först – här med KD och M sist.
I Expressens valkompass kom däremot FI först och Vänsterpartiet förs som trea. L och M kom sist i testet för mig. Kanske ska tilläggas att Fi inte ens fanns med i de andra valtesten.
Jag tycker att Valkompasser är himla bra – men att man förstås gärna ska göra ett par olika så att man får en rättvisande bild av var man står politiskt. Vet man inte så mycket om politik så kan det ju vara svårt att veta var man står i alla frågor. Själv är jag väldigt intresserad av politik och har funderat mycket kring de flesta frågor i testet.
Anledningen till att partierna sorterades in just så här för mig är nog för att jag är väldigt säker på att jag är mot vinster i välfärd. Sverige är ett av få länder i världen som tillåter skattepengar att bli privata företags vinst. Det är förstås helt orimligt och måste upphöras med omedelbart.
Jag är dessutom för att alla kommuner ska tvingas ta emot flyktingar. Jag tycker att vi ska ha ett generöst flyktingmottagande men att alla kommuner ska vara tvungna att ta emot dem. Vi kan inte ha det som i dagsläget – att några få kommuner ska ta emot alla flyktingar. Ofta är det fattiga kommuner som lotten faller på – ju rikare kommuner desto färre flyktingar tar man emot. Det skapar stark segregation och missnöje i samhället. Sämst i Sverige är kommuner som Kungsbacka, Danderyd, Värmdö. Pinsamt hörni.
Jag är också för att staten ska bidra till byggandet av fler hyrersätter samt fortsätta med hyresreglering. Att införa marknadshyror skulle riskera höjd hyra för många hyresgäster och segregationen mellan rika och fattiga områden skulle öka.
Jag är också väldigt bestämt kring att Sverige INTE ska inte gå med i Nato, och INTE lämna EU. Dessutom prioriterar jag miljöfrågor och jämställdhet högt. Jag gissar att det är vad som gett utslag i valkompassen.
Som en rolig grej avslutade jag med att göra Det Politiska Spelets Valtest. Istället för att svara på frågor om politik och sakfrågor får man svara på vad man gillar för musik, mat, hur ens alkoholvanor är etc. Och baserat på dessa svar så får man reda på vad man troligen röstar på enligt statistiken.
I det här testet blev jag kristdemokrat vilket jag finner väldigt roligt. Särskilt eftersom folk ofta tror att jag är just Kristdemokrat. Men som ni ser i valkompasserna kommer KD nästan alltid sist för mig. Det stämmer väldigt bra in på hur jag känner det. Jag har svårt att se hur KD som parti står för kristna värderingar som solidaritet med svaga – särskilt med tanke på deras syn på invandring och deras flirtande med SD.
För mig som kristen känns Vänsterpartiet som ett rimligare alternativ som ligger mer i linje med min gudstro. Att vi som har mycket ska dela med oss till de som har mindre. Att vi har fått den här jorden att ta hand om och skydda och därför har ett ansvar för natur och djur. Att vi har ett ansvar för att ta emot och välkomna invandrare. Ja, det står till och med i 3 Mos 19:33 Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv.
Ja. Så såg valkompasserna ut för mig! Har ni gjort någon? Tycker ni att resultatet stämde bra in på er?
Åh jag känner mig lite tråkig i bloggen nu på sommaren. Det är enkelt att fota förstås – när ljuset finns och naturen är så vacker. Men det blir mest samma samma här. Jag är ju mestadels hemma och gör det jag brukar.
Därför tänkte jag fråga om ni har några särskilda önskemål på vad ni vill läsa om i sommar? Tar tacksamt emot tips!
Här kommer några bra saker jag lyssnat, sett på och läst i sommar och som jag varmt kan rekommendera er
En av mina favoritpoddar är Lära från Lärda – och avsnitt 80 var ovanligt bra. Där blir psykologen Bengt Grandelius intervjuad utifrån sin bok “Att sätta gränser – ett villkor för växande”. Avsnittet sammanfattar typ hela min barnsyn. Blev så glad av att höra en manlig äldre psykolog prata så kärleksfullt och klokt om barn och deras uppfostran och behov av gränser. Men också vad dessa gränser egentligen är. Istället för dogmatiskt och hårt var det varmt och klokt. Ska klicka hem boken och rekommenderar alla att lyssna på podden.
Någon jag haft väldigt svårt för har varit psykiatern och författaren David Eberhard – just för att jag uppfattat honom som väldigt kategorisk och hård i frågor som rör barnuppfostran. Men i sitt sommar pratar han ödmjukt och intressant om hans många kraschade äktenskap, om rädslan för att något ska hända hans barn och om att våga släppa taget.
Malin Wollins krönika om Mr Cool sammanfattar allt jag tänkt i frågan om Mr Cools vara eller icke vara.
Och så vill jag verkligen rekommendera Hanna Gustafssons text En vädjan till alla feminister: sluta delta i drev. Hon lyckas formulera någonting som länge gnagt i mig. Jag känner mig mindre och mindre hemma i instagramfeminismen. I det uppskruvade tonläget, det rasande drevandet. Den antiintellektuella hållningen. Det måste finnas bättre sätt att driva feminism än att dreva.
Katarina Wennstam har jag älskat i många år och hennes sommarprat är som ett nedkok av allt klokt och vettigt hon sagt genom åren. Perfekt att låta farsan, eller morfar eller brorsan med lite omoderna värderingar lyssna på. Feministiskt och viktigt om mäns väld mot kvinnor.
Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi och hennes Sommar i P1 var så härligt för att man fick lära sig massa nytt. Hon berättar om syftet med falska nyheter (att tjäna pengar, driva en viss politisk agenda eller att skapa splittring i samhället) och att falska nyheter sprids sex gånger snabbare än sanna. Hon förklarar också varför vi är så benägna att tro på fejkade nyheter och sprida dem vidare. Jag lärde mig massor och fick en ny idol i Åsa!
I sommar har jag bland annat läst Nick Hornbys Funny Girl som jag slukade i en enda tugga. Så kvick, rolig, underhållande och härlig. Perfekt sommarbok. Låna på biblioteket vettja!
Jag har plöjt hela första säsongen av Vi på Saltkråkan på Öppet Arkiv. Så vackert filmad, med bleka pasteller och motljus. Och all snygg sextiotalssinredning och tidstypiska detaljer som de trekantiga filpaketen. I sommar vill jag allra helst se ut som Malin – både kläder och frisyr. Vill du också känna sommarlovspeppen – se Saltkråkan.
Det är så flott när Anna är här för hon hjälper mig med olika projekt. Vi brukar röja, rensa och möblera hos varandra och nu var det min tur att få hjälp med en del av trädgården. Nämligen kortsidan på huset. Den har jag ju inte visat upp förut och det finns en anledning till det – nämligen att allt skräp och alla saker som inte ryms någon annanstans stått just där.
Gjorde ju ett försök att få iordning förra året – men med klent resultat. Planteringsbordet jag byggde har jag inte använt en enda gång. Så jag insåg att det var bättre att göra en mysig uteplats på den husväggen istället. Fokus låg just på en plats som man kan hänga på. Finsitta och duka trevligt har vi redan en plats för – det gör vi ju i den gröna gruppen. I den här delen av trädgården ska det vara lite mer avslappnat.
Kruxet är att jag inte har några pengar att inreda för – det fick alltså inte kosta en krona.
Men något sånt har ju aldrig hindrat mig och min syster. Anna kom på att den gamla brandstegen som suttit på husfasaden innan takbytet kunde komma till användning som en sittbänk! Vi ställde stegen på marken och turligt nog var plankorna från planeringsbordet precis lagom långa och breda för att räcka som sittyta hela vägen. Ska bara bättringsmåla här och var.
Av tre lastpallar som låg på tomten gjorde vi sedan ett bord. Helt enkelt genom att trava dem på varandra. Och mellan spjälorna tryckte jag sedan ner ett parasoll. Det fyndade jag på loppis förra veckan för 40 kronor – egentligen för att kunna ha med när vi åker och badar. Men plötsligt såg jag att det ju passar fint in här.
Vi ställde fram krukor, kuddar, vaser och zinkbaljor. Och vek dynor av trasmattor. Så enkelt och så fint!
Runt hörnet på huset arbetade vi bort den fyrkantiga känslan genom att låta krukor mjuka upp runt knuten.
Och samtidigt dölja gastolubsskåpet som måste stå där och som inte är särskilt vackert. Men genom stora krukor lyckades vi får det att smälta in rätt bra.
Klockan 01.3o på natten var vi äntligen klara. Så himla nöjda att av ingenting ha kunnat göra någonting.
Och plötsligt skapat en mysig hänghörna på tomten för hela familjen.
Finare än snus
Det blev genast den nya favoritplatsen – med den allra bästa utsikten. Och bäst av allt – det kostade inte en krona att fixa och vi kunde återbruka sånt som annars bara skulle slängas!
Igår hade vi kalas för vår fyraåring. Stoltare mer partypeppad fyraåring kan man inte hitta. Varje gång mina barn fyller år slås jag av hur stor och varm släkt de har. Det hade jag med som liten – men inte på så nära håll.
Det blev presentutdelning inomhus medan åskan gick ute. Folke fick sina bästa paket redan från början. En blå diamant och en gosedjurskanin. Allting gosigt älskas – särskilt lena kaninöron. Han har fem kaniner sedan tidigare. Tummen åkte genast in i munnen och resterade paket fick de andra barnen öppna. Folke gav frikostigt bort grejer till Bertil och Juni. Tillfreds med det han redan fått.
Sedan skingrades molnen och det blev fint igen och då dukade vi fest i trädgården. Min systerdotter doftade längtansfullt på chokladbollarna. Folke hade önskat sig en tårta i två våningar så då fick han såklart det. Kändes som en bättre lösning än hans första önskemål – massa morötter i en hög med muffins ovanpå.
Det må låta vrickat men en av sakerna jag såg mest fram emot med att få ett sommarbarn var alla sommarkalas i trädgården jag skulle få möjlighet att ordna.
Jakobs lillkusin Felicia kom förbi och förgyllde dagen för barnen. Hon är så duktig på att sjunga att man ramlar av stolen. Beyonce får passa sig.
Citronvallmokaka och chokladbollar
Min mosters hund Saga sniffade runt kring borden och höll utkik efter nedfallna kaksmulor
Men det fanns ingen hejd på hur löjlig Melker var. Efter att vi var tvungna att dra ut alla hans tänder utom två, så fastnar läpparna i hörntänderna och han ser så här fånig ut där han sitter och har det skönt.
Här sitter någon annan och har det skönt – men han inte alls är fånig, bara vrålsnygg!
Anna och Lykke
Det är bra att Jakob har en mamma som är lågstadielärare och en moster som är förskolefröken. De kan alla bra lekar och efter fikat lekte vi i flera timmar.
Från tvååringar till åttioåringar gömde sig. Här står jag och min moster på lur bakom varsitt träd i leken Räven och Sorkarna.
Lykke saboterade leken genom att peka ut var alla gömde sig någonstans. Sedan tog hon en paus hos sin söta morfar med en stråhatt i cowboystuk inköpt i Estland. Sån rolig stilmix!
Folke fick en sparkcykel med Hello Kitty på (från PMU 35 kronor) och gosiga gosedjur, fina böcker, såpbubblor, sittkuddar, ett flygplan och ett förstoringsglas.
Och så fick pojkarna ÄNTLIGEN sin efterlängtade studsmatta. De har tjatat i flera år och jag har vägrat. Tycker att det är svinfult men framförallt jättemycket pengar. Men nu hittade vi en begagnad av fin kvalitet för 1500 kronor. Och så kom jag på att jag kunde gömma den nere på åkern och slippa ha den mitt i utsikten i trädgården. Så då gav jag efter. Och vilken lycka – det studsades som bara den.
Halv tio på kvällen troppade de sista gästerna av och barnen stupade i säng. När de skulle sova ville Bertil bli nypt hårt i armen. Så att han skulle veta säkert att det där om studsmattan inte var en dröm. Själv nöp jag mig försiktigt för att påminna mig om vilken sanndröm det är att ha så mycket familj och släktingar runtom oss. Över att de finns här för vår familj. Över att de tänker på våra barn, älskar dem och alltid vill komma och fira, fika och leka med dem. Vilken nåd!
Det är så härligt när min syster är här en hel vecka med barnen. Jag tänker på alla fina minnen de kommer få av sina kusinsommarlov. Tyvärr har det varit alldeles för hett för att riktigt kunna göra allt roligt vi planerat. Men vi har i alla fall stigit upp tidigt och ätit frukost i trädgården. Hejhej från tjej i loppat nattlinne!
Vi har badat så mycket vi bara mäktat med. Först ett morgonbad vid nio för att tvätta nattens svett och klister från kroppen.
Allra helst badar vi i älven. Det strömmar så spännande där!
Perfekt när det är så mycket motström att man kan simträna utan att röra sig ut fläcken. Då är det lätt att badvakta kidsen samtidigt.
Vi har ätit lunch i trädgården
Varmkorv med bröd till småglinen
Supergoda laxmackor till oss
Nöjd unge!
En dag dök pappa upp på oväntat besök och då tog vi med honom på en loppistur. Jag fyndade storartat (visar sedan). På kvällen var barnen ute och lekte till tiotiden och byggde kojor av filtar, vedklabbar och gamla bildäck.
En kväll var jag och Anna uppe och byggde uteplats till mig till klockan 02 på natten. Vi kunde inte gå in förrän vi fått klart. Det blev superbra – lovar bildbevis inom kort.
Varje eftermiddag har vi fyllt på energiförråden med isglassar gjorda på mixad melon och ananas.
Går alltid hem hos barnen.
Och så lite blåbärsbullar och blåbärsvatten ovanpå det. Så får kroppen tillbaka energin!
Imorgon åker min syster vidare till min pappa och vi blir hemma själva en vecka. Fast först pangstort födelsedagskalas för Folke nu på lördag.
Nej nu är jag less på den här äckliga, klistriga värmen som förlamar och passiviserar. Har så mycket jag vill göra hemma på gården men istället är det som att vara inlåst i en bastu och tvingad att ligga still för att inte svimma.
Någon enstaka dag går väl an – men flera dagar i rad är fruktansvärt. En dag visade termometern här på 36 grader. Själv tycker jag inte att det finns NÅGON anledning att det någonsin ska bli varmare än 25 grader. Eller ens 22.
Jag blir bara sur, lättirriterad, har gröt i huvudet och känner mig både trött och rastlös på en och samma gång. Absolut att man kan ligga och ha det skönt i hängmattan när det är varmt. Och bada – det älskar jag. Men när man tröttnat på det och vill uträtta något? Laga mat, gräva rabatter, gå långa skogspromenader. Då är det stört omöjligt att genomföra. Vilan känns inte vilsam utan påtvingad.
Nu vill jag ha ett rejält regnoväder och tio grader kallare. Inte bara för att släcka alla skogsbränder som härjar utan också för att få några dagar att komma ikapp med sommarens alla efterlängtade projekt.
Som jag tidigare bloggat om tog jag och min bästa kompis Elina en tvådagarstripp genom Västerbotten, på uppdrag av Region Västerbotten Turism. Vi tog med våra barn och efter första natten på Granö Beckasin drog vi vidare till Lycksele. Vi skulle nämligen besöka Gammplatsen. Gammplatsen har i århundraden varit en samlingsplats för samer, nybyggare och handelsmän. Här hölls marknader och ting och kyrkhelger firades. Nu ger Gammplatsens olika byggnader och museum en historisk bild av livet i södra lappland.
En trevlig guide mötte oss och visade oss runt på området. Dessa fina grindar var det första vi såg. Jag övervägde att haka ner och sno med mig dem hem till vår gård.
Jaktmuseet med sina uppstoppade björnar, vargar och läskiga djur väckte stort intresse hos barnen.
Själv föll jag mer för postmuseet
och textilmuseet…
Fint ordnat med gamla tyger, symaskiner och inredning. Jag fotade massor för ren inredningsinspiration hem till mig.
Folke som sett de uppstoppade djuren undrade nu varför de dödat människor och satt upp i lokalen? Älskar treåringens logik. Vi lugnade honom med att det bara var dockor och inte uppstoppade riktiga människor.
Vi gick runt på området och utforskade allt fint.
Bertil skjutsade småttingarna och diverse timmer.
På gammplatsen finns bland annat kyrka, sameviste, smed, bagarstuga, mjölkstuga, skomakare och alla möjliga fina utställningsmiljöer.
När vi blev hungriga åt vi lunch på Ruselegården.
Det blev givetvis palt med lingonsylt och mjölk till oss alla fem. Västerbottniskt så det förslår.
Efter lunchen gick vi igenom Skogsmuseet med dess olika utställningar. För mig som har en släkt av skogsarbetare var det en speciell upplevelse. Mycket av det min morfar berättat om livet i skogen kände jag igen i utställningen. Slitet, utsattheten, farorna.
Men också värdet av kockan som bodde med skogsarbetarna i skogen hela vintrarna. Och som med enklast möjliga köksutrustning lagade palt, kalops och sillbullar åt hungriga arbetare. Det var dessa kvinnor som såg till att männen fick nyttig och bra mat och höll rent och snyggt i stugan. Ibland kunde kockan vara så ung som fjorton år och arbetet var tungt. En kocka berättar om slitet med den djupfrysta maten och hur svårt det var att med en såg få loss bakstycket av en frusen gris.
Skogen är en av anledningarna till vårt lands välstånd. Men kockans roll i det känns som en bortglömd del av den historien, så jag blev glad att utställningen lyfte fram det.
På Skogsmuseet fanns också fina uppbyggda miljöer. Bland annat detta Per-Albin torp. Stor inredningsinspiration för mig!
Om man tänker bort fattigdomen, kalldraget och eventuella vägglöss.
På skogsmuseet hade de också en fantastisk lekdel för barnen. Där hade de så roligt att de fick stanna kvar själva i över en timme medan jag och Elina utforskade resten av området.
Vi gick oss förbi den lilla butiken där det såldes bokmärken, gamla skolplanscher, marknadskarameller och annat tidstypiskt. Himmelens mysigt!
Älskar färgsättningen också. Såna här galna färger är det hemma hos min farmor med och det är så härligt!
Största behållningen under hela dagen var nog att gå omkring och kolla planteringarna. Jag anlägger ju en trädgård i (delvis) gammal stil med gamla sorters växter. Här fanns hur mycket inspiration som helst.
Till Gammplatsen har man samlat rotskott och perenner från gårdar runtom i Västerbotten. Och efter att vi pratat med trädgårdsmästaren fick vi också köpa rotskott av gamla sorter. Vi fick lite förtur för resten skulle säljas på Rosens Dag på Gammplatsen.
Hade jag varit kleptoman hade Gammplatsen levt farligt för mig. Så otroligt mycket vackert att titta på.
Efter en inspirerande och innehållsrik dag på Gammplatsen lämnade vi området och åt middag på Restaurang 64 grader i Lycksele. Det var vansinnigt gott och kan varmt rekommenderas om ni är i krokarna.
Sedan tuffade vi hem igen. Helt mätta på intryck och inspiration. Vilka fina dagar vi fick i Västerbotten.
I Västerbotten finns flera fina kulturella och historiska upplevelser att ta del av både som vuxen och tillsammans med barn. Här kommer fler tips på vad du kan se och uppleva. (Ännu fler tips och länkar finns på Visit Västerbotten)
Norrbyskärs Museum visar livet på en gammal sågverk. Ta en dagsutflykt med färjan och ät i den mysiga restaurangen.
Olofsfors Bruk är ett av landets bäst bevarade bruk. Här kan man hänga en hel dag, äta gott, beundra glasblåseri och järnsmide, se de historiska miljöerna och handla byggnadsvårdsmaterial.
I Burträsk finns bland annat Västerbottensost Besöksscenter där man kan gå guidade visningar och se hur osttillverkningen går till. Och på Hembygdsområdet finns ett antal kulturbyggnader att se, bland annat Risåträskgården som kommer från byn Risåträsk och innehåller målningar av den kände allmogemålaren Per Olof Hållén som verkade i Västerbotten i mitten på 1800-talet.
Det är en hejaramsa Bertil kommit på och kör för sin lillebror – ibland flera gånger om dagen. När det går honom emot, när han kämpar med något svårt eller tråkigt. När han inte orkar gå hem själv från utflykten utan vill bli buren.
Ramsan har fastnat hos mig. För i all sin enkelhet sammanfattar den vad livet kräver av en. En enda sak: Att klara sig igenom varje dag. Att inte ge upp.
Den säger ingenting om att man måste klara det särskilt bra. Hejaramsan handlar inte om att spöa skiten ur motståndet, vara bäst, krossa resten. Bara att man är en bra människa och att man kan klara varje dag. Även när man inte förstår hur.
Jag tänker på det när jag håller på svimma av trötthet och inte fått middagen på bordet. Då jag helst skulle vilja lägga mig på köksgolvet med en våt handduk över ansiktet och bara somna ifrån alltihop.
Jag tänker på det när jag har svårt att komma upp ur sängen på morgonen.
När jag har svårt att ta tag i disken efter middagen och blir sittande apatisk.
Jag tänker på det när saker skrämmer mig, jag tyngs av oro eller känner mig nedstämd.
Heja Clara, du är bra
Du kan klara varje dag.
Det är det enda livet kräver av oss människor. Att inte ge upp.
För att du ska få en så bra användarupplevelse som möjligt använder jag cookies på min hemsida.Ok, jag föstår!
