Åh hjälp, jag tänker att jag ska hinna och orka blogga om kvällarna nu men istället stupar jag i säng. Helt matt efter att fullkomligt hängett mig åt allting somrigt man kan hänge sig åt.
Anna med familj är här och vi gör bara mysiga saker. Långfrukost.
Med nybakta frukostfrallor
Sömnlockiga barn
Och somriga buketter.
Vi hänger på gården och ligger på filtar och läser medan ungarna har vattenkrig och bygger sina egna världar.
När värmen blivit för mycket har vi packat ner barnen i cykellådan och fyllt på med handdukar och upplåsbara flytgrejer och matsäck. Och gått ner till byns barnvänligaste badplats. För några timmars svalka.
Vi har också spanat in odlingarna.
I Albin och Ulrikas ladugård ska det bli packrum för våra grönsakskassar. Måste bara rensas ut först…
Barnen gallrar morötter och proppar munnarna fulla.
Man fattar aldrig i juli hur vi ska kunna leverera grönsaker i mitten av augusti. Men det säger i regel bara PANG så finns alla grödor där.
Kusinerna har fått träffa och gosa med fåren och lammen som nu börjar växa på sig rejält.
Vi har precis flyttat dem till en ny hage. Nu går de nere vid sjön och har det gott.
Alla djur dras till Bertil. Han har en sådan lugn, varm energi. Vår lilla yogi som sätter sig och mediterar var han kommer åt, eller klättrar upp i ett träd och låter ooooooom, ooooooom, oooooom för sig själv i någon slags självlärd vedisk chantning.
Vi har plockat stora fång med älgört för att göra älgörtsdricka.
Vi fyllde hela vagnen. Det blev bra många flaskor…
Alla husets fönster och dörrar står på vid gavel och ungar springer in och ut och golven blir gräsigare och grusigare för varje minut. Precis som det ska vara på sommarlovet.
Ulf sitter mest ute i skuggan och kämpar med sin bitring och lyser upp när kusinerna kommer för att gulla en stund. Älskar den lysande lilla nästippen, som blir lite öm och röd efter allt kämpande i magläge med näsgnugg mot filten.
När jag ser gården med alla utemöbler kvar från kalaset tänker jag att det här ju skulle kunna vara ett väldigt mysigt trädgårdscafé. Eller hur?!
På mornarna har vi åkt till den lilla turkosblå tjärnen för ett dopp.
Som vanligt är jag i längst av alla och leker och plaskar och simmar runt.
-Mamma! Kom upp GENAST PÅ EN GÅNG! ropar barnen med sina strängaste röster. De vill hem och äta frukost.
Det blir frukost i solen för att värma upp oss efter badet. Inga dagar blir bättre än de som startar med ett morgondopp. Förslagsvis alltid INNAN frukosten.
En stor kanna apelsinjuice mixad med vattenmelon och djupfryst ananas. Det är nästan onödigt gott
Middagarna intas i det gröna. Lite stökigt blir det när sex barn ska samsas vid bordet.
Stökigt och pussigt.
Jag och Anna har samma läte när vi blir less på våra barn. Vi brölar av frustration. Som något slags nötkreatur. Nu har våra barn tagit efter oss så de brölar lika illa när de tappar tålamodet…
Den här åttaåriga naturromantikern satt en kväll i fönstret och ropade ut att sommaren är underbar, att vi bor i världens bästa by och har den mest fantastiska utsikten någon någonsin skådat. Positiva klubben antecknar. <3
Längst nere på gården finns en repstege som blir en slänggunga, en hängmatta och en stor kompisgunga. Där kan barnen roa sig länge.
Ända tills det blir läggdags och nattlinnet åker på. Och någon får för sig att det minsann är mysigare att sova uppflugen i ett träd än i sin sovsäck.
Annas familj är tältare av rang och spenderar hela somrarna utomhus. De har fått provsova i vårt nya tält! Själv föredrar jag sängen.
En kväll fick femåringen – med stort allvar och pirr i hela kroppen – följa med ut. Pyjamas på, sovsäck redo och gosehunden Fluff under armen. För en natt jämte kusinerna i tältet.
På småtimmarna kom han dock tassande tillbaka. Längtan efter trygga sängen blev honom övermäktig. Stora äventyr undanbedes framledes.
Albin och Ylva-Karin har varit förbi och hjälpt oss tänka smart med vårt nya byggprojekt. Ett nytt hus ska ta plats på gården under hösten. Ska berätta mer vid tillfälle. Var bara tvungen att ta kort på gulliga bebin som satt som en liten budda i sjalen.
Och när barnen somnat i tält och säng har vi dukat fram godsaker på verandan och druckit te och spelat spel till alldeles för sent.
Kinaschack och Dobbbel. Jag förlorade stort i båda. Skyller på grötig, långsam amningshjärna.
Och när natten gått över till morgon har vi njutit vyer som dessa.
Då förstår ni kanske varför jag stupar i säng om kvällarna? Det är rimligt och precis som det ska vara!
