Sveriges motståndskraft börjar med varje enskild människas engagemang i det lilla. Jag tror det är fler än jag som de senaste åren har fått sig en tankeställare på den fronten. Först pandemin, sedan Rysslands invasion av Ukraina. Det är som att allting är lite mer på allvar nu. Vi är många som känner att vi vill bidra till samhället på olika sätt!

Förra året gjorde jag ett samarbete med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) i syfte att sprida kunskap kring vad vi ska göra om krisen eller kriget kommer. MSB står ju bakom broschyren med samma namn – den finns att läsa och ladda hem på många olika språk. Samt i lättläst version, som inläst version och som teckenspråksversion. Det blogginlägget blev glädjande nog ett av mina mest lästa det året.

Men vad kan man då göra i sin egen vardag? Jo, något som faktiskt är ens ansvar. Nämligen att försäkra sig om att man kan ta hand om sig själv i händelse av kris. Vi förväntas inte klara oss själva i flera månader – men däremot en vecka vid en större katastrof. Och om varje svensk håller ett litet förråd med förnödenheter så blir hela landets totala motståndskraft större.

Men det handlar inte bara om att kunna ta hand om sig själv – utan också om att hjälpa dem i sin närhet. Detta fick vi bland annat öva på under pandemin. Den som var krasslig fick kanske hjälp av grannen med att handla. Vi turades om att hålla kontakten och underlätta för de som var isolerade. Vi fick öva oss på att ta ansvar och visa hänsyn till de allra mest utsatta. Och det är en kunskap vi inte ska slarva bort nu när vi äntligen återerövrat den. Vi behöver hjälpas åt för att skapa ett tryggt samhälle!

Att det här är viktiga frågor blev tydligt i slutet av sommaren när vi hade ett lite längre strömavbrott i byn. Jag tackade min lyckliga stjärna för att vi har en egen brunn som funkar utan ström. Och att vi har en gasspis att laga mat på samt en vedspis att värma huset med. På det hela taget märkte vi knappt av avbrottet. Men grannarna som har kommunalt vatten fick komma hit och fylla sina vattendunkar och ta med en termos med varmvatten hem till sitt morgonkaffe. Det är bra att kunna hjälpas åt och nästa gång är det kanske vi som behöver deras hjälp.

Det finns väldigt bra listor hos MBS på vad som är lämpligt att ha hemma i händelse av kris. Och viktigt att tänka på är att den mesta av utrusningen i ett modernt kök slutar att fungera vid ett strömavbrott. Därför är det klokt att ha ett sprit- eller campingkök att laga mat på. Och eftersom det både tar tid och går åt en del bränsle när man lagar mat på det här sättet, är det bra att ha helfabrikat och mat med kort tillagningstid hemma.

I vårt hus finns ett källarskafferi där vi förvarar ett lager av olika torrvaror och vi skulle nog klara oss i någon månad på den maten om det knep. Dessutom finns två frysboxar med kött och bär. Om vi blev utan el en längre period skulle vi få försöka tömma dem först av allt.

Några saker att fylla ditt eget lilla “källarskafferi” med är förslagsvis bröd med lång hållbarhet. Som kex, skorpor eller knäckebröd. Till det funkar pålägg på tub toppenbra! Ris, gryn, potatismospulver och snabbpasta är också bra att ha hemma – liksom tetror eller konserver av kokta linser, böner, grönsaker och krossade tomater. Du kan också införskaffa några burkar med soppa, gryta eller köttfärsås som snabbt kan värmas. Och gärna fruktkräm, energibars och nötsmör – för snabb energi som inte kräver någon tillagning över huvudtaget.

Potatis och andra rotfrukter håller för att lagras länge – precis som ägg. Och med dessa ingredienser hemma behöver man inte gå hungrig i första taget.

Hela listan på vad som behövs finns hos MSB. De har också flera recept på sånt som man kan laga och äta utan tillgång till elektricitet eller rinnande vatten. Se det som inspiration för vad du kan ha hemma och hur du kan tänka i händelse av kris. De har också en lista över Hemberedskap – de saker du behöver för att klara dig själv i en vecka utan hjälp. På den finns alltifrån ficklampa, kontanter och vevradio – till extra batterier och husapotek. Kika gärna på den och fundera på hur du kan förbättra din egen beredskap.

Jag vet att det kan kännas otäckt att tänka på sånt här – men min erfarenhet är att handling lindrar oro. Och om vi gör vad vi kan för att hjälpa oss själva, kan myndigheter fokusera på att hjälpa de som har det svårast vid en kris. På det sättet kan vi alla bidra!

Den här hösten har jag känt mig svag i kroppen. Trots att jag kommit igång med min styrketräning två gånger i veckan så orkar jag inte få till någon löpning som jag fick i våras. Jag är öm, lite vek och frusen. Hela tiden frusen. Sover med nattlinne under det extra varma duntäcket men fryser ändå. Aktivitetsarmbandet ligger urladdat i nattygsbordet och jag gitter inte ladda det. Inte orkar jag knata ihop till några 10 000 steg per dag inte?

Min vanliga frukost – en isig proteinshake – känns omöjlig. Jag har ätit det varje morgon sedan i februari och njutit av enkelheten. Men nu går det inte för jag ryser av tanken på kylan. Vill börja dagen med tebaljor och ostsmörgåsar med paprikaslantar och örtsalt på.

Jag märker att jag spjärnar emot kylan och mörkret. Känner mig rädd. Hur ska man orka? Inte nu – men i januari och februari? Hur ska man orka då?

Försöker påminna mig om att praktisera självmedkänsla. Och att det här är en tid av omställning. Precis som vårens skarpa ljus kan kännas obarmhärtigt påträngande – kan höstens plötsliga mörker upplevas hotfullt. Man måste förbereda sig. Ställa om livet bit för bit. Och veta att när jag väl kommer till februari så kommer jag glädjas åt varje minut av ökat dagsljus. Då har hoppet redan återvänt.

Jag behöver ett par nya ulltofflor. Fler bastubad. Större tebaljor. Ett par värmande ullkalsonger som jag kan ha som mysbyxor. Varma luncher och varma frukostar. Mer bröd. Skållheta soppor. Näringstät mat. Fukt, fett, hetta, mustighet och mättnad. Med allt detta i ryggen kanske styrkan återvänder.

Här är sex stilgrepp jag tänker utveckla vidare i höst. Små förskjutningar i min befintliga stil för att variera och pigga upp. Sånt jag kan fixa med det som redan finns i garderoben – eller förändra enkelt med små medel!

Mixa mönster med mönster. Ränder med rutor med prickar med blommor. Blir glad av mönstermix och någonting stramt (pennkjol och kavaj) blir plötsligt härligt lekfullt! Här vill jag bli mer djärv och behöver nog spendera någon kväll i garderoben och testa igenom vad som kan bli kul ihop.

Knalliga sminkdetaljer. Rosa ögonfransar, en koboltblå eyeliner eller ett riktigt färgstarkt läppstift. Den här stilen som är nu där allt ska vara så naturligt som möjligt och man helst ska se osminkad ut – det är inte riktigt min grej. Gillar mascarakladdiga fransar och pigga färger. Har en gammal blå eyeliner liggande i min sminklåda. Ska vässa den sylvass och gå loss.

Att matcha skorna till strumpbyxorna ifall skorna är färgglada. Chict och förlänger benen!

Färgglada strumpbyxor överlag. Eller mönstrade. Det är en sån oväntad, härlig detalj som verkligen kan lyfta en outfit från bleeh till wow! Hittade både gröna och blå strumpbyxor i en realåda på Lindex när jag handlade svarta strumpbyxor sist.

Stora blaffiga örhängen! Självförklarande.

Och tunna diskreta smycken. Ja, jag älskar alltså enorma, kitschiga örhängen. Men utöver det vill jag använda fler enkla smycken igen. Gärna i kombination med de stora. En sten som glimrar i örat, en tunn länk kring handleden, en liten kedja i urringningen med en pärla. Smycken som gör för ansiktet vad en solkatt gör för ett rum. Blänker till, fångar ögat och gör allting lite piggare. Dags att inventera smyckesskrinet med vad som finns och kanske komplettera med någon loppad berlock. Små diskreta smycken att plocka isär och hänga på en kedja brukar inte vara en bristvara på secondhand-affärer.

Förra hösten gjorde jag ett liknande inlägg med sex nycklar för höstens stil. Läste om det inlägget nu och insåg att jag följt det till punkt och pricka det senaste året!