Okej nu ska jag visa er vad jag pysslade med igår kväll. Tog några snabba (fula) bilder med telefonen nämligen. Som jag nämnt förut håller vi på med en riktig rokad i vår källare och gör iordning fyra helt nya rum med helt nya ytskick.

Rummet som idag är förvaring av kläder, skor, julprydnader och annat som sällan används men måste finnas tillgängligt – får sig en upprustning och fler hyllor. Organiseringen av den här ytan startade jag ju för två somrar sedan då jag sorterade igenom ALLT vi hade i klädväg och delade in kläder i olika lådor för olika storleksspann.

Det har varit revolutionerande. Varje gång det saknas byxor för ett barn går vi ner och kollar i lådan för nästkommande storlekar. Och passar samtidigt på att lägga ner de byxor som nu blivit för små i lådan med det lägre storleksspannet. Det är som att gå på klädaffär men hemma hos sig själv. Med tre barn som ständigt växer gäller det att ha ordning på grejerna så att de verkligen kommer till användning vid rätt tidpunkt. Innan vi gjorde den här organiseringen hände det (oftare än jag vill erkänna) att vi köpte dubbelt och trippelt av många saker för att vi helt enkelt inte hittade/visste vad vi hade hemma.

Själva organiseringen med lådor har vi haft i två år men det har varit så stökigt, tråkigt och ja – ofräscht i källaren så det har inte känts helt optimalt ändå. Dessutom behöver vi få till fler hyllor i rummet så att allting ryms bättre. Nu däremot! Nu börjar det likna något.

Här har Jakob börjat få upp hyllor och jag sorterar in lådorna. Måååånga fler hyllor ska upp men jag började med att sortera in lådorna med barngrejer som var det mest trängande. Blir helt lycklig av det här. Att ha ordning. Nu när vinterkläderna ska sorteras bort och vårjackorna plockas fram så är det SÅ skönt att bara gå ner här och botanisera i lådan Vårjackor barn 0-5 år och Skor strl 25-30 och Regnkläder 6-10 år och samtidigt veta exakt i vilka lådor de rentvättade vinteroverallerna och fodrade stövlarna ska packas ner.

Jag viker inte plaggen utan rullar dem och ja – ibland blir det lite rörigt i lådorna som ni ser. Men det är helt okej. Kläderna tål det. Det viktigaste är inte att det är perfekt ordning inuti lådorna utan att varje låda innehåller rätt storlekar. Att det finns en tydlig struktur.

I de här förrådet ska det också finnas ett litet bord att packa på (när man bär ner en säck med kläder i blandade storlekar efter en garderobsrens behöver man ha någonstans att sortera och vika dem på). Dessutom en bänk där barnen kan sitta när de provar skor och testar ut storlekar.

Vi ska också installera ny, bra belysning som gör rummet ljust och fräscht. Och i takt med att sista barnet i barnaskaran växt ur en storlek så kan den lådan slutrensas så att vi bara sparar sånt som är riktigt fint eller har ett nostalgiskt värde – resten skänker vi till Röda korset. På så sätt växer inte mängden kläder ohämmat.

Jag har tänkt att jag i grunden har en ganska liknande stil som för tio år sedan. Jag gillar färg, jag gillar klänningar, jag gillar roliga mönster. Men så insåg jag att det har jag ju inte alls det? Inte när det kommer till själva snittet. För tio år sedan älskade jag att gå runt i femtiotalsklänniingar. Det gör jag inte längre även om jag älskar silhuetten, hantverket och alla pärlor till klänningar som jag har kvar i garderoben. Jag NJUTER och blir lycklig när jag ser Karoline och Miriam i sina vintagekläder. De är som två underbara karameller. Men det funkar inte på mig längre. Saker förändras. Kroppen förändras. Att flirta med tantigt mode var superhärligt när jag var tjugonånting, smal som en speta och fortfarande väldigt mycket tjej. Men jag har i takt med att jag fått tre barn, dålig fysisk hälsa och sett kroppen förändras helt tappat lusten att flirta med tanten. Jag har ofrivilligt känt mig trettio år äldre än vad jag är så jag har inte direkt känt ett behov av att förstärka det.

Jag vet inte riktigt vad jag gillar idag? Eller jo det vet jag. Jag vill att kläderna ska framhäva kroppen istället för att sabba för den. Jag vill ha saker som är smickrande. JAG VLL SE SNYGG UT! Jag hör att det nästan låter ofeministiskt. Och låt mig understyrka att jag hatar sånt där tjejtidning-dravel som att man inte får ha korta kjolar om man har tjocka lår och att man ska undvika ljusa strumpbyxor om man vill att benen ska se smala ut. Ni vet, modepoliseri. Jag tycker att folk ska ha EXAKT vad de har lust med och tycker är snyggt. Men själv känner jag att om ett plagg inte gör min kropp snyggare kan det lika gärna dra åt fanders. Jag vill klä mig maximalt smickrande för min kroppstyp. Jag tycker det är nog utmanande ändå att ha en kropp i den här världen. Jag behöver liksom inte att kläderna gör saken värre. Men allt mode nu är helt obegripligt?

Herrkostymer med herrbyxor som gör att jag ser ut som en vandrande Sandwish-glass i silhuetten. Blusar med puffärm som ser jättefint ut på den platta modellen i reklamen men som ger mina aningen större bröst formen av en brevlåda i profil. Ja hela looken andas lungsjuk och sinnesssvag som rymt från ett sanatorium! Sedan säljs det jättekonstiga mjukiskläder a la Kylie Jenner i någon beige färg som får min hy att anta samma nyans som när jag är magsjuk. Och efter en användning är rumpan och knäna uttöjda som på barnens kalasbyxor efter förskolan. Jag vill inte ha vida byxor med veck fram som bara bygger volym på magen. Jag vill inte ha blusar som ger mig proportionerna av Karl-Alfred, jag vill inte ha så djupt urringade klänningarna att jag ser ut som att jag ska amma första bästa person som passerar.

Jag vet ingenting om kläder längre. Jag fattar inte grejen med det som syns i butikerna? Till på köpet är det enda man hör om kläder skam, skam, skam. Miljöboveri och dåligt klimatsamvete. Man tappar ju lusten innan man ens klätt på sig.

Jag vill bara vara lite snygg. Är det för mycket begärt?!

Jag blir så inspirerad av att följa andras liv på instagram. Det finns så många platser i världen där man skulle kunna bo. Jobb man skulle kunna ha och liv man skulle kunna leva. Här är fyra konton från världens alla hörn som jag följer för inspiration och en smula verklighetsflykt.

I Daylesford, Australia bor Kate som förutom ett ekologiskt jordbruk driver instagramkontot @foxslane – jag tycker att det är SÅ spännande att följa en ekologisk bonde på andra sidan jordklotet. Precis när vi börjar med vårbruket håller hon på att rusta inför den kalla årstiden. Älskar Kates stämningsfulla bilder från odlandet, hennes stickprojekt och den vackra naturen. Foxslane visar upp en fantastisk och för mig lite okänd del av Australien.

40 mil norr om polcirkel i Vassijaure, Jukkasjärvi bor @linnea_lundkvist. Hon fotar magiska naturbilder och att se stories från hennes vardag med skidutflykter, vandringar och kajakturer på ett spegelblankt torneträsk – ja det är som en enda lång meditation för mig.

Konstnären och hantverkaren Sara bor på en gård långt ute i vildmarken i Colorado. Hon tillverkar de mest otroliga lapptäcken, håller på med självförsörjning, driver kontot @farmandfolk . Det här ensliga livet i karga Colorado framstår både drömlikt och ibland nästan lite otäckt – fast liksom på ett bra sätt?

Ett av mina absoluta favoritkonton drivs av åttabarnsmamman Katie Metka. Hon bor på en liten gård i Texas med sin man Oresto som ursprungligen kommer från Albanien. De har djur, odlar sin egen mat och Katie hemskolar de åtta döttrarna Luli, Sofia, Mira, Annie, Betsy, Mabel, Poppy, Birdie och Honey själv. Bilderna är som från en svunnen tid. Man skulle vilja ha dem som tavlor.