Fann en sådan underbar klänning på loppis häromsistens. Känns som en riktig präktig frikyrkoklänning från förr, men egentligen är det bara en åttiotalstrasa. Med smock i midjan, spetskrage och gulliga vita manchetter.
Det bästa? Att den är skön som en pyjamas ungefär. Generellt skulle jag säga att åttiotalskläder som imiterar fyrtiotal är min favoritgenre. Man får de fina snitten men i lite skönare tygval och snitt.
Jag har verkligen fått ett nyväckt intresse för loppiskläder i och med att jag gått ner till (ungefär) den vikt jag haft större delen av mitt vuxenliv. Jag har ALLTID föredragit att handla mina kläder second hand men under de år jag vägde mer så var det inte lika roligt längre. Svårt att hitta saker som satt bra, jobbigt med passformen och jag som redan i mig själv är för stor för många vintagekläder (178 cm långa kvinnor med rejäl axelbredd och 41 i skor har inte varit så vanligt genom historien) fick det inte enklare med extra kilon på kroppen. Så då var det lättare att handla nyproduktion, även om inte heller det kändes särskilt kul. Kläder gick från passion till ett nödvändigt ont och mina dar som modebloggare kändes väldigt långt borta.
Men nu är det kul igen! Fast andra utmaningar har uppkommit. Jag märker hur skev min kroppsuppfattning är efter att ha fött tre barn och gått upp och ner i vikt och sedan börjat styrketräna. Jag har liksom inte fått kläm på mig själv. Bröstkorgen är bredare efter tre graviditeter. Höfterna likaså. Brösten sitter längre ner, mina axlar och ryggmuskler har vuxit av all styrketräning. Huden är mjukare och lösare över hela kroppen och rumpan har klättrat uppåt och ökat en storlek. Jag lägger inte någon värdering i det. Det är bara ovant. Och när jag plockar kläder på second hand så är hälften för stort och hälften för litet och jag står där allt mer snurrig.
Det är som att jag måste lära känna kroppen på nytt. Och just idag övar jag på min kroppskännedom i en klänning som är from.
Igår var det tre plusgrader och det både haglade, snöade och stormade. Vidrigt kall och ruggigt. Jag eldade i vedspisen och gick runt i ull-underställ. Inte muntert alls så nu tittar vi tillbaka på vad som hände i måndags istället.
Måndagen började med kyligt matlag.
Barnen sprang in och ut med blåfrusna fingrar och tår.
Vi käkade matrester från cykelfesten
Meze! Så gott.
Men matlaget blev kort för vi skulle iväg på städkväll i byn. Alla samlas vid badplatsen och hjälps åt att räfsa, plocka skräp, olja bord, trimma, rensa ogräs och beskära. Tyckte att jag klätt mig praktiskt men sedan vräkte regnet ner så att jag fick hem och svida om till tåligare grejer.
Arbetsbrallor, regnjacka och gummistövlar. Här står jag på botten av badplatsen som töms varje höst och fylls på nytt varje vår. Vi var ett tappert gäng som körde på i regnet
Men med hjälp av en hel drös duktiga ungar blev vi snart klara. Och så behagade solen visa sig en stund.
Efter städningen bjöds det på hamburgare. Och sedan åkte jag hem och tog ett varmt bad och försökte tina upp min djupfrysta lekamen.
På tisdagsmorgonen var jag uppe med tuppen för att åka in till stan. Glad som synes, men med en hand stor som ett dasslock. Mobilkameror kan verkligen förvränga perspektiven. Hoppas jag. Alltså verkligen.
Satt på NK och korrade bokmanus med Erica mitt emot mig.
Så glad för att vi jobbar ihop så bra och har gjort det sedan 2009. Erica är verkligen min parhäst i allt det kreativa. Och nu är hon också redaktör för min nya bok. Jag är SÅ tacksam över att ha henne vid min sida. Många gånger den här våren har jag ringt i panik.
– Det kommer inte gååå och det kommer inte bli klaaart och det här är ju bara skit! Och då har Erica ingjutit mod, hejat på och gett mig just de nycklar jag behöver för att låsa upp en text som gått i baklås.
Men sedan vi korrat i flera timmar var Erica tvungen att rusa vidare. Hon har bråda dagar eftersom hon producerar en massa sommarprat och dessutom håller på med en dokumentär för Sveriges radio. Och själv skulle jag sticka och träna innan jag åkte hem för dagen.
På måndagen hade Bertil tillverkat ett svärd i slöjden som Ulf blev väldigt förtjust i. Så i tisdags när han kom hem från förskolan hade han ett paket på köksbordet.
Bertil hade skyndat sig hem från skolan, täljt ett svärd av en pinne, målat och gjort det fint och slagit in till Ulf. Tänk att ha en storebror, alltså! Ulf var så glad.
Jag hade akuta behov av att äta potatissallad – så då gjorde jag det. Valde absolut ut hjärtpotatisen i lådan i affären. Visade sedan upp den för alla i familjen, som en riktig fåntratt.
Till potatissalladen gjorde jag en sallad på färsk vitkål med en så sursalt dressing att tungan krullade sig. Min pappas specialité – sjukt gott!
Ägg, sallad, kallröktlax och potatissallad. God tisdagsmiddag.
På kvällen gick jag hem till Stina och så fortsatte vi se på The Chosen. Hon hade bullat upp med lika delar nyttigt som onyttigt.
Där stannade jag alldeles för sent för en vardagskväll, så att jag blev helt trött och lullig. Men nej detta är faktiskt inte en bild på mig trött och lullig. Utan på deras minigrisar.
Så fruktansvärt söta. Och ganska fåniga jämfört med vanliga grisar. Deras elstängsel är liksom en tvärhand högt.
Jag gav dem knäckebröd och blev biten i fingrarna som tack. Tycker ni inte att min jacka ser exakt ut som en grispäls förresten? Tre suggor i en och samma bild!
När jag slutligen kom hem och gick och la mig var det en makalös rosalila sommarhimmel över byn.
Nästa morgon cyklade jag och lämnade på förskolan. Det fina med att det är svinkallt ute är att häggen nu har blommat i tolv dagar i sträck.
Därefter åkte jag in till min frisör Helen för att fixa utväxten. Satt och jobbade en del under tiden men det var vilsamt och härligt ändå.
Blonderingen blev perfekt! Så här ser mitt hår ut när det inte är lagt på spolar och stylat. Ganska dåligt med volym, får man säga. Är så glad att jag lärt mig använda spolar och slutat med värmeredskap som både skadar håret och gör att det gulnar.
Jag åt ramen till lunch och sedan åkte jag hem och korrade färdigt min bok.
Vill bara påminna om att IDAG FREDAG är det sista dagen att aktivera rabattkoden WOLLINCLARA för att få 30 dagars fri lyssning av Wollin & Clara och hela Podmes övriga sortiment! Så ett tips är att skaffa och lyssna ikapp på alla vårens avsnitt som ligger bakom betalvägg.
De avsnitt vi gjort med allra högst lyssning heter Ångest som parasit (och handlar om mina och Malins bästa knep för att hantera ångest) Claras stresstips (förklaringar överflödiga) samt En enda kåtfest (här får ni gissar själva). Och givetvis det stora avsnittet om hur man får ett lyckat bröllop. Det avsnittet heter kort och gott Bröllop. Malin delar sina farhågor och jag berättar vad vi borde gjort annorlunda. Och vad jag starkt avråder andra ifrån att göra när de gifter sig.
Men Podme har ju så många fler än oss i sitt stall. Så jag bad dem om statistik på vilka poddar våra lyssnare i övrigt gillar att lyssna på. Och då visade det sig att folk som gillar Wollin & Clara också gillar att lyssna på Podme dokumentär, En mörk historia, Det kunde varit jag samt Filip & Fredrik Svarar.
Vill du använda vår kampanjkod WOLLINCLARA ? Kul! Då är det bara att göra följande steg
Skapa nytt konto på podmes hemsida podme.com (koden kan ej aktiveras i deras app).
En fin dekoration till sommarens alla fester är att frysa in blommor, frukt och bär och dekorera drinkarna med. Här har jag pillat ner penséer i isbrickan och frusit in. Och i ballongerna som ligger bredvid har jag stoppat ner blommor, fyllt på vatten och gjort stora isbitar.
Spärra upp ballongens öppning med fingrarna och låt någon annan pilla ner blomman i hålet – det är lite pilligt. Trä sedan öppningen på ballongen på kökskranen och fyll den med vatten. Knyt igen och lägg i frysen.
Jag lät det frysa över natten i vår lilla inbyggda Cylindafrys, som rymmer allt det viktigaste. Sedan klippte jag upp ballongerna och tog ut isbitarna strax innan servering.
Cylindas produkter återfinns lite överallt i vårt hus. Torkskåp, frys, tvättmaskin och diskmaskin. Cylindas motto är att skapa en enklare vardag – och det stämmer definitivt hemma hos oss! Deras maskiner är både användarvänliga, prisvärda och framförallt energismarta.
Så fint att lägga de stora isbollarna i bålskålen. Nu på sommaren kan man ju stoppa ner ängsblommor eller gröna blad eller vad annat vackert man råkar stöta på. Tänk bara på att välja ätbara blommor om du vill ha isen den direkt i drinken. Några andra ätbara blommor förutom penséer är ros, viol, syren, krasse, äkta fläder och ringblomma.
Titta vad festligt och fint!
Allt blir trevligare med lite blommor.
Mousserande fläderdryck med blommiga isbitar är en festlig och fin detalj. Plockade blommorna i grusgångarna här hemma och sköljde av dem innan jag frös in.
En annan festlig sak man kan göra är sin egen glass. SÅ mycket godare än allt man kan köpa färdigt – och du behöver ingen glassmaskin för att lyckas. Den här varianten blir vackert melerad av att man delar upp smeten och smaksätter den hälften med vanilj och den andra hälften med jordgubbar.
Mosa jordgubbarna med en gaffel eller i matberedare.
Vispa grädden hård i en bunke. Vispa sedan ägg, florsocker och vaniljsocker i en annan bunke. Vänd ihop bären, grädden och äggsmeten.
Gör samma sak med vaniljglassmeten.
Häll sedan de olika glassorterna i varsin bytta och ställ in i frysen. Rör om en gång i halvtimmen i båda byttorna.
När glassen är helt fryst (det tar ca 2 timmar) skopas vaniljglassen och jordgubbsglassen upp i en form så att den blir vackert melerad. Ställ in i frysen i någon timme ytterligare så att den hinner sätta sig ordentligt. Ta fram den en stund innan servering så att den inte är stenhård.
Ett annat frystips för varma sommardagar är att fylla sin vattenflaska till hälften med vatten och sedan lägga den i frysen över natten. På morgonen fyller jag på med vanligt vatten och med mig på utflykten får jag alltså en riktigt kall och läskande dryck!
Wihooo! Nästa vecka fyller vår succépodd ett år – och vilket himla år det varit. Vi har så kul när vi poddar, bråkar, skrattar, håller med och mot varandra och sedan får ta del av alla lyssnarreaktioner. Vi firar vårt första år med en relansering. Ny musik, nya roliga fasta segment, en sprillans ny poddproducent/klippgeni i vår kära Melody. Och kanske viktigast av allt (för oss fåfänga) – en ny poddlogga! ÄLSKAR den.
Enligt färsk statistik jag hörde i P1 i veckan betalar allt fler svenskar för att lyssna på poddar – närmare bestämt en halv miljon hushåll. Jag är själv en av dem. Men för att fira vårt ettårsjubileum har vi en liten kampanjkod för dig som inte tagit steget till Podme ännu. Det är en blixtkampanj som bara gäller i tre dagar så här gäller det att PASSA PÅ. Podden är givetvis reklamfri och med koden får du 30 dagars kostnadsfri lyssning av hela Podmes sortiment!
Vill du använda vår kampanjkod WOLLINCLARA ? Kul! Då är det bara att göra följande steg
Skapa nytt konto på podmes hemsida podme.com (koden kan ej aktiveras i deras app).
Den här skojiga klänningen med rutor på härsan och rutor på tvärsan och rejäla utanpåfickor är en favorit!
Ett djupt v i ryggen har den också.
En perfekt klänning att ha hemma på fejiga sommardagar. Man kan fylla fickorna med klädnypor och snytpapper och man känner sig fin men ledig på samma gång. Köpte den på Beyond Retro för tio år sedan och med jämna mellanrum åker den fram ur garderoben igen. Den funkar till exempel utmärkt som gravidklänning.
Idag sitter jag i stan och läser korret till min bok, tillsammans med Erica. Att läsa korr är för det första fruktansvärt tråkigt – men framförallt svårt, jobbigt och ångesttriggande. När man ska detaljgranska sin text så väcks självtvivlet. Vad är det jag har skrivit egentligen? Varför ska någon vilja läsa det här? När något kommer i bokform är det dessutom så definitivt. Här på bloggen har jag ju chansen att korrläsa flera gånger om och går ofta in dagen efter för att korrigera små saker jag upptäckt. Men när man trycker en bok i tiotusen exemplar vill man ju inte att något ska vara fel.
Åh, hjälp! Nu måste jag bara ta tjuren i hornen och avsluta blogginlägget och istället sätta igång med korrläsningen. Önska mig lycka till.
I lördags morse var vi sega upp ur sängen. Barnen hade en övernattande kompis och när Folke frågade om de inte kunde få scones till frukost föll jag till föga.
Klart vi ska ha scones!
Bakade ett gäng
Som vi kalasade på
Kalas i kalsong
Sedan hoppade jag i min arbetskläder. Jag skulle nämligen ut och göra lite nytta i min trädgård. Essa tog ut löpsteget.
Ser ni henne? Detta är alltså Essas säkerhetsavstånd till elstängslet i förgrunden. Att border collies är signalkänsliga är årets underdrift. Det räcker med ett enda tillfälle för att de ska vara ärrade för livet.
Någon som inte är ärrad för livet. Han ville absolut kontrollera om elstängslet fortfarande gör lika ont.
Det gjorde det.
Fårmassage
Så här har det sett ut i vår trädgård i vår. Uppgrävda perenner från paradrabatt som måste göras om. Deppigt.
Maskrosor fulla rabatterna och inte en enda nedklippt fjolårsperenn.
Och så här såg det ut när jag rensat rabatterna! Ni förstår att det har varit skräpigt värre.
Sedan kånkade jag fram krukor och fyllde med trädgårdskompost och jord.
Barnen åt rabarber
Och någon försökte mortla rabarber, med varierande framgång.
Jag fick ihop femtontusen steg i trädgården men sedan gick jag in och tog ett bubbelbad med Ulf och vilade. För vid sextiden skulle jag på rep i bönhuset, inför söndagens gudstjänst. Och efter det stoppade jag Ulf i säng för att jag skulle på efterfest till byns cykelfest. Tog inte en enda bild och somnade inte förrän halv två på natten.
Men nästa morgon var det upp med tuppen för att lägga håret på papiljotter, måla mig och och sjunga upp inför gudstjänsten.
Sol och väldigt, väldigt friska vindar!
Utsikten från bönhuset.
Det är roligt att bo i en by med så många engagerade människor som lyckas hålla liv i bönhuset. Så att det inte går samma dystra öde till mötes som så många andra. Det vill säga blir privatbostad eller agerar förråd.
Vilket lovsångsteam det var! Wow!
Och kyrkan fylldes snart med människor. Tycker så mycket om att vara i kyrkan för det är bara då man umgås över åldersgränserna på det här sättet. Vi är ju rätt dåliga på det i Sverige annars. Inte många som bjuder mormor och kompisarna till samma party.
Jag fick så många omslutande, trygga tant- och farbrorskramar och uppmuntrande ord. Det var precis vad jag behövde kände jag.
Min vän Charlotte som är en fena på att organisera och styra upp ledde mötet och projektledde gudstjänsten.
Folke och Ylva-Karin
Barnen dansade till lovsången på scenen och Ulf körde en helt egen dans som gick ut på att bistert stå med armarna i kors och stampa takten försiktigt med foten.
“Strumpan i stenen-dansen” kallades den tydligen.
Jag sjöng med kören och solo på Vår fader och kände att det är SÅ roligt att sjunga i kyrkan! Gör det sällan nu för tiden men förut när jag bodde i stan var jag ju med i lovsångsteamet i min församling och då sjöng jag jämt. Dålig sak med att sjunga sällan är att man blir SÅ HIMLA NERVÖS. Eller jag kände mig inte nervös först men när jag började så blev jag det ändå.
Sedan satt jag och Stina och torkade tårar och snöt oss under gudstjänsten som man gör när det är berörande och fint.
Därpå stundade kyrkfikat. Hembakt bröd, kolakakor och rulltårta. Så gott alltsammans!
Min stora gosse
Den glasartade blicken hos någon som somnat sent och vaknat tidigt och gråtit sig igenom en gudstjänst.
Gullig farmor var där och hälsade på.
Stina var som sagt med
Och Ulrika förstås. Efter att vi fikat och pratat och haft trevligt i ett proppfyllt bönhus begav vi oss hemåt.
Men först ville Bertil plocka hägg åt mig. Häggen blommar för fullt och eftersom det blivit så kallt har våren bromsats in och blomningen förlängts. Ganska skönt när perioden mellan hägg och syren dras ut lite. Så man hinner med.
När vi kom hem åt vi varmkorvslunch, anmälde till sommarens scoutläger, kämpade med att få ihop planeringen för semestern samtidigt som jag försökte hjälpa Ulf att laga sin walkie talkie.
Och så tog jag en söndagspromenad med Elina i telefon. Inte svårt att gå långt när det är så vackert.
När jag kom hem igen firade vi Mors dag och åt tårta på verandan.
Så glad över att ha fått vara mamma i tolv år och ha tre så fina gossar. Det är nästan så att man blir sugen på en fjärde.
Efter fikat kröp vi ner under filtar i soffan och kollade på Historieätarna. Jag är så glad att det nu finns i SVT play. Har längtat efter en repris så att jag får visa mina historieintresserade pojkar. De satt som tända ljus och till och med fyraåringen ville kolla!
Medan Jakob gjorde kväll för pojkarna förflyttade jag mig från en tevesoffa till en annan. Tog nämligen cykeln hem till Stina som hade ordnat mys. Vi skulle se The Chosen på Netflix som är en teveserie om Jesus liv. Den har släppts i tre säsonger men sju är planerade. Och efter vad jag hört ryktas så har den transformerat människors liv! Så peppad på att se. Vi hann tre avsnitt och det verkar väldigt lovande.
Jag är ett stort fan av att skriva listor. Min röriga skalle behöver hjälp av dem för att fungera som den ska. Förra måndagen skrev jag ett deppigt blogginlägg om arbetsberget och min dåliga känsla inför veckan som jag visste skulle bli väldigt intensiv. Jag radade i inlägget upp ett gäng saker som stressade mig att tänka på.
Nu har en vecka gått och det fina med en lista är ju att man kan gå tillbaka och bocka av. Och kanske upptäcka att man hunnit mer än man trott.
Sånt som stressade mig för en vecka sedan – och hur det har gått :
Det enorma tvättberget
Det betade jag av genom att tvätta och hänga två maskiner varje dag och sedan ägna två timmar i fredags åt att vika allting.
Att jag skulle behövt åka och sopsortera för tre veckor sedan för garaget håller på att sprängas av alla kartonger.
I torsdags eftermiddag tog jag mig tid för detta projekt. Hade suttit och skrivit hela dagen och det kröp i kroppen av rastlöshet. Då passade det bra. Jag avsatte två timmar och tog två turer med absolut FULLPROPPAD bil för att sopsortera allt – och sedan köra bort all pant. Julmustflaskorna skvallrade om att detta inte gjorts sedan i julas.
Fåren måste få en ny hage stängslad. Just nu rymmer de ständigt till bättre bete.
Jakob stängslade om åt fåren så att jag slapp. Och jag har med djup tillfredsställelse sett hur fåren njuter, hoppar och skuttar och verkar så nöjda med sin fina hage.
Huset är äckligt och smutsigt efter att först jag och sedan Jakob blivit sjuka och inte orkat hålla efter.
Medan Jakob stängslade städade jag och barnen huset. Eller bara nedervåningen – men den är ju viktigast. Gjorde genast livet lättare!
Jag behöver rensa ogräset i mitt trädgårdsland och sedan få dit kompost och jord så att jag kan plantera ut i landet. För varje dag jag väntar blir skörden försenad.
Har jag absolut inte hunnit med men planerar att göra till helgen istället.
Perennerna som står uppgrävda i väntan på en ny rabatt måste grävas ner.
Det fixade jag i lördags. Blev bra!
Jag har inte tagit fram några utemöbler eller planterat en enda sommarblomma. Framsidan av huset ser förfärligt deppigt ut. Så trist att inte kunna njuta i trädgården när det nu äntligen är varmt och soligt.
Jag har tagit fram alla utemöbler. Har passat på medan jag ringt jobbsamtal. Det går utmärkt att kånka möbler och diskutera bok på samma gång. Sommarblommor på farstubron planterade jag igår i samma veva som jag krattade och gjorde grusplanen fin på framsidan. Tog inte alls så lång tid som jag trott. Lättnaden är stor nu när det börjar se trevligt ut.
Jag måste packa upp efter helgens resa.
Jag packade upp på tisdagen och det tog inte ens en halvtimme när jag väl fick tummen ur.
Samtidigt har jag mycket på jobbet och behöver verkligen hålla ångan uppe där. Försöka jobba fokuserat under mina arbetsdagar och inte ägna tid åt en massa andra hushållsuppgifter.
Här var det full pott för jag hann ÄNTLIGEN klart med det viktigaste jobbet – nämligen boken! Nu är det bara korrvändor kvar och även om det är jobbigt är det inte en tiondel så jobbigt som att skriva skiten.
På det hela taget blev det en ganska produktiv vecka. Ger mig själv en ömsint klapp på kinden för att jag kämpade på så bra! Listor är fina grejer.
Jag lyssnar på en podd som heter Wiser than me och görs av skådespelerskan Julia Louis-Dryfus. I den intervjuar hon äldre, visa kvinnor om bland annat åldrande och insikter som kommer av att ha levt ett långt liv.
Något jag fastnade särskilt för i intervjuerna med Isabelle Allende och Jane Fonda var deras tankar om att åldras på ett bra sätt. Båda poängterar att det krävs eftertanke och planering om man vill leva ett friskt liv långt upp i åren. Jane Fonda pratar om hur hon tränat hela livet – och fortfarande tränar varje dag om än i långsammare tempo. Allende berättar om hur man måste planera livet som ung för att investera i sin ålderdom. Även om genetik och slumpen såklart också påverkar ens hälsa som gammal.
Det där var en viktig påminnelse för mig. Att komma ihåg det långa perspektivet med träning. När jag är sjuk och missar några pass blir jag alltid så irriterad och frustrerad. Som att de där passen spelar någon roll i det långa loppet? Jo, om jag tränade inför en tävling som snart ska ske, vore det kanske illa. Men jag tränar ju egentligen med helt andra perspektiv. Jag tränar med min bentäthet som sjuttiotvååring i åtanke. Jag tränar för mitt hjärta som åttiofemåring. Jag tränar för att kunna bevara muskelstyrka även efter klimakteriet. Jag tränar för att orka leka med mina barnbarn. För att kunna vara aktiv sedan och inte bara nu. Jag tränar för det långa perspektivet – och i det långa perspektivet gör det ingenting att jag missar ett pass här och där. Eller flera stycken. Det som räknas är hur mina år sett ut.
Men det är också det långa perspektiv som ställer till det för mig med träningen. Det är ju svårt att motivera sig att göra något jobbigt just nu, när den stora belöningen ligger så långt fram. Vi är ju väldigt kortsiktiga som människor – omedelbar belöning är vad som triggar oss. Så för att ge mig själv lite omedelbar belöning är jag noga med att påminna mig om att det jag tränar idag är att så – men att jag redan känner mig stark och frisk är att skörda. Just nu får jag skörda vad jag planterade när jag började styrketräna för snart tre år sedan.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
Print
