---

Potatisfestivalen Helt oväntat hamnade jag i politikens värld när jag läste på om potatis inför den här festivalen. Kan förstås bero på att mina ögon lätt snappar upp samhällsfrågor eftersom det är ett intresse. Men ändå! Från 1700-talet har potatisen varit en het politisk fråga och är det minst sagt fortfarande!

Den 3 december 1748 En kvinna går in i vetenskapens finrum. Den här decemberdagen valdes Eva Ekeblad  (född De la Gardie) som första kvinna in i svenska vetenskapsakademien. Eva som då var 24 år gjorde en rad viktiga potatisupptäckter, bland annat att knölarna kan användas för att framställa brännvin, stärkelse till matlagning och potatismjöl. Hon fortsatte att experimentera med potatisen i sitt hem i Västergötland och kom bland annat på att mjöl från potatis gick att omvandla till puder utan arsenik. Hurra – 1700-talsmänniskan fick ett giftfritt puder!  Eva var alltså en svensk pionjär, både när det gällde potatis och kvinnors plats inom vetenskapen. Nästa gång jag vispar ihop en sås till maten ska jag  att tänka på henne och hennes smarta uppfinningar!

1827 Blasten står grön och grann på böndernas åkrar . Potatisen blir en vanlig gröda för många människor när Sverige genomför laga skifte, alltså när mindre åkerlappar slås ihop till större markområden och bönderna börjar bo nära sin egen odlingsmark.

1842 Potatislov! Potäterna har nu blivit så viktiga för svenska familjer att barn får vara hemma från skolan på så kallat potatislov en vecka på hösten för att hjälpa till med skörden. En släkting till dagens höstlov som idag handlar mer om pumpor än potatis.

1845-1849 Potatispest i Europa – en miljon irländare dör! Potatisskörden förstörs på grund av potatisbladmögel och för folket på Irland leder det till en enorm katastrof med stor hungersnöd då de i regel äter mest potatis för att överleva. Det här räknas som en av 1800-talets stora katastrofer i Europa och historiker menar att stora hungersnöden har satt mycket djupa spår i det irländska folket och deras nationalkänsla. En del jämför irländarnas känslor kring den här händelsen med vad förintelsen betyder för judiska folket.
Det gör minst sagt ont i magen att läsa om det i dag. Om hur irländska befolkningen som vuxit sig stor plötsligt förlorar sin huvudföda och inte får hjälp av brittiska regeringen. Politikerna ville inte störa marknadskrafterna, det fattiga folkets lidande var “naturens ordning”. Däremot fanns det brittiska privatpersoner som försökte hjälpa till med det räckte såklart inte för att stoppa en så stor hungersnöd så folk fick svälta ihjäl. En miljon dog alltså och ungefär lika många utvandrade till Amerika. Irländare hade knappast varit en lika stor grupp i USA i dag om det inte var för stora hungersnöden, kanske hade de inte heller haft en president vid namn John F Kennedy.

1917 Potatisrevolutionen. Den här våren har svenskarna tröttnat på första världskriget och den matbrist kriget leder till. Hundratusentals svenskar går samman och kräver fred, demokrati och potatis. I förlängningen leder potatisrevolutionen till andra förändringar i samhället, som rösträtt för kvinnor 1921.

Det är helt fascinerande att höra Vetenskapsradion återge berättelsen om de hungriga kvinnorna, handlare Karlsson och en konstapel på Södermalm i Stockholm. Den här våren är det alltså mycket ont om mat så kvinnor och barn drar runt på gatorna i huvudstan för att hitta något att äta och när handlare Karlsson försöker gömma undan potatispåsar som han vill spara till sina stamkunder bryter tumult ut. En konstapel letar igenom handlarens förråd och förklarar att de fattiga kvinnorna måste få köpa potatis! Men det finns bara några påsar kvar. Kravaller bryter ut när folk inte får mat så de kan äta sig mätta. Bilden är från en potatiskö på Södermannagatan i Stockholm samma år.

1944 Andra världskriget och potatisskörden slår fel. Då blir det förbjudet för svenskarna att mata djur med potatis och restauranger får inte längre råskala potäterna. Hela potatisen ska ut på tallriken!

1950 Chipsen kommer till Sverige. Under andra halvan av 1900-talet ändras svenskarnas inställning till potatis ännu en gång. Vi äter potatis i nya former, såväl pommes som pulvermos.

2017 Vi äter potäter på månen? Kina planerar att skicka upp en cylinder med ett litet ekosystem för att prova att sätta potatis på månen. Forskare i landet vill ta reda på om insekter och grödor kan klara sig på månen. Bra att veta ifall människan ska börja hänga där mer framöver.

2017 Färskpotatis på Mars? Forskare i Peru kollar möjligheterna att odla potatis på Mars. Peru är förövrigt det land där människan först ska ha använt potatis för ca 10 000 år sen så om vi ska göra det ihop med aliens har vi alla fall en del erfarenhet att komma med.

Människan och potatisen har hängt ihop i några hundra år. Men trots att forskare fortsätter utforska potatisens möjligheter är fortfarande potatisbladmögel ett stort problem. Så den kommersiella odlingen använder idag mycket kemiska bekämpningsmedel. Potatisen tillhör de mest besprutade grödorna i svenskt jordbruk. Runt tre procent av den svenska potatisodlingen är ekologisk.

Ska vi i Europa ska börja använda genmodifierad potatis som amerikanerna gör? GMO-potatis står emot fler sjukdomar men för använda den måste vi alltså förändra den naturliga potatisens arvsmassa. Tidigare har jag varit helt säker på att jag inte vill se GMO-potatis i Sverige! Men efter att ha läst mer och mer om människans hungriga historia är jag mer ödmjuk. Jag kan se att jag kan komma till en gräns där genmodifierad potatis känns okej. Den gränsen går vid “tillräckligt hungrig”.

Källa: SCB, Teknikmuseet, Ny Teknik, Populär historia och matkultur.se/Institutet för språk och folkminnen.

 

I helgen tog jag och min syster en rejäl loppistur! Vi behövde båda bunkra upp våra rekvisitalager. Och Borås är den bästa loppisort jag någonsin besökt. Tre av fyra barn fick plats i bilen så de fick också följa med.

Att går runt på skattjakt ihop är vår favoritsyssla. Eftersom vi har helt olika smak är det heller ingen konkurrens om fynden.

Att åka på loppisturer tillsammans har vi gjort sedan vi var små. Då med faster Inger, mamma Marianne och farmor Beda. Ofta följde också farsan med. Det var guldstunder redan då och alltid fick man med sig något fint hem för fem kronor.

Jag posade vid en tavelvägg i Rångedala och gjorde massa bra fynd.

När vi blev trötta fikade vi köttbullemackor och MER. Och barnen handlade minsann också. De fick ju en peng av morfar till skolavslutningen och för den blev det My Little Ponys, gosedjur, tröjor med Star Warstryck och annat kul köpt för slantarna.

Det gäller att böja i tid om det krokigt ska bli. Och barnen lär sig lydigt loppisfyndandets konster! När Bertil var fyra år gick vi på loppis och han gick runt och kollade och gned sig skeptiskt över nacken och sa”Åttiotal är inte så roligt mamma, men femtiotal kommer mer och mer”.

Här är några av Annas fynd. Som ni ser är hon mycket inne på glas från åttio och nittiotalet, rosa detaljer, metall och udda fat. Själv fyndade jag tio gånger mer. Så mycket att det inte ens ryms i bild. I en helt annan stil. Lovar att  fota nu när jag rest  hem och packat upp allting.

Förresten – om du vill lära dig mer så hittar du mina bästa guider för att shoppa på loppis och auktion här på bloggen.

“Älskarinnor får leva på vispgrädde men får aldrig kött och potatis. För hustrur är det tvärtom. Alla vill vi ha lite av båda” (Merle Shain, kanadensisk journalist och författare).

Potatisfestivalen Du som läst bloggen nu under festivalen har förstås märkt att det mesta här i livet handlar om potäter. Mat, kultur, politik och självklart också språket. Här har jag samlat ord och uttryck jag tycker platsar i ett lexikon för oss potatisnördar:

En het potatis = En kontroversiell fråga.

Han har satt sin sista potatis =Han är körd!

Raggarhavre = Pommes frites.

Shit pommes frites! = Ett skojigare sätt att säga “Oj” på. Orden är sammansatta bara för att de låter kul och rytmiska, likt 80-talets hälsningsfras “Tjenis penis”. Runt 2007 kom även kortformen “Shit pommes!”

Det är inte småpotatis! = Betyder ungefär att det är inte illa, kan till exempel beskriva en större summa pengar.

Soffpotatis = Inaktiv person. Synonymt med uttrycket soffliggare som används flitigt så här i valtider.

Potato potato (ena gången amerikansk uttal, nästa brittiskt) = Sak samma

Hedersknöl = En hederlig person som gör något bra. På Allingsås lasarett utser man årets hedersknöl sen 2007.

Mat och potatis = Den som säger att den vill ha det menar att potatisen är självklar så maten i det här fallet är typ kött. Finns en restaurang i Göteborg som heter just Mat&Potatis.

Fräsch som en mältepära = Bedagad, luggsliten person. Ett norrländskt ironiskt uttryck som syftar på att man är så gammal och ofräsch att mältor börjat växa ut ur ens skal.

Vilka ord/uttryck saknar du?

Det här lexikonet är en del av min potatisfestival som jag firar just nu. Vilken potatis påminner du om? Testa dig själv!

Jag ska

-Baka jättemånga småkakor och gömma i plåtburkar här hemma. På sommaren får vi alltid massa besök och då gäller det att ha fikabröd en masse. Helst lyssnar jag på Agatha Christie som ljudbok eller på Sommar i P1 medan jag bakar (men då måste det vara någon riktigt intressant typ som pratar).

-Dricka kaffe på trappan i solen

-Plocka hallon och göra rabarberkräm och saft av svartvinbärsblad

-Ligga i hängmattan och läsa

-Cykla med barnen ner till badplatsen och se hur Bertil varje dag blir en lite säkrare simmare

-Åka på loppisar själv och fylla hela bilen med skrot-fynd

-Ha kompisar på fika och middag nästan varje dag

-Gå sena kvällspromenader runt byn

-Göra jättemånga roliga fina blogginlägg

-Anlägga en ny häck och en fantastisk perennrabatt

-Resa till mormors hus, Öland på bröllop, Sturkö och Jakobs mormor. Men faktiskt mest vara hemma

-Gå på biblioteket och låna en hel trave böcker att läsa

-Ta fram målargrejerna som jag inte hållit på med sedan i april och sitta inne och rita.

-Ro i sjön

-Rensa badrumsskåpet, städa skafferiet och organisera om i hallen. Sånt där som inte hinns med när man jobbar hela veckorna.

-Paddla kajak sena soliga sommarkvällar

-Somna  i solen på en filt i gräset och vakna helt svettig en halvtimme senare. Älskar omotiverade middagslurar. Särskilt varma sommardagar.

Ojämlikheten mellan kvinnor och män är stor i världen – och kaffeodlingen är inget undantag. De flesta etiopiska kaffeodlarna är män och även om kvinnor kan vara involverade i skötsel och skörd har de sällan en del i handeln eller beslutsfattande. Vad gäller pengarna har de lite eller ingenting att säga till om. Dels kan den fördelningen handla om fördomar och gamla vanor – men inte sällan om rent praktiska problem. Kvinnor har ansvaret för barnen och hemmet och hindras därmed ofta att arbeta. Det gör dem helt beroende av männens försörjning för att klara sig.

Jag blev glad när jag lärde mig mer om Nespressos hållbarhetsinitiativ AAA Sustainable Quality Program som stöttar kvinnliga odlare och jordbrukare genom att ge dem utbildning och praktiska kunskaper inom kaffeodling. Undervisningen sker på tider som passar kvinnorna och inte sällan med kvinnliga agronomer som lär ut. De nyvunna kunskaperna gör det möjligt för fler kvinnor att driva egna gårdar.

Genom mina resor i Zambia, Malawi och Kenya har jag sett vikten av att öka just kvinnors möjlighet till försörjning. För när kvinnor får bättre ekonomi så lyfter de hela familjen ur fattigdom. De använder pengarna de tjänar till sånt som förbättrar familjens hälsa och utbildning. På så sätt kan hela samhällen förändras i grunden. Genom Nespressos AAA Program och initiativet Women in Coffee får kvinnor kunskap, färdigheter och stöttning i att driva jordbruk, både vad gäller produktion och
handel. Det är en oerhört viktig insats!

Potatisfestivalen. Jag älskar att göra tester i tonårstidningar! Det är höjden av förströelse att  ligga i hängmattan och kryssa sig fram genom ett fullständigt ofarligt självtest. Så självklart vill jag bjuda på ett eget test nu när jag firar potatisfestival och allt.
Vilken potatis är du? Testa dig själv!

1,Hur firar du helst semester?

A. Ju tidigare desto bättre!  Det bästa jag vet att uppleva tulpanblomningen i Amsterdam.

B. Boka in mig på en midsommartripp! Som anglofil besöker jag gärna London eller strosar mellan pubar på brittiska landsbygden. Jag är rödlätt och vill jag inte ha för mycket sol och värme.

C. England! Pourquoi?! Britterna har urusel matkultur! Jag väljer självklart Frankrike där varje måltid är en smakupplevelse.

D. Skara sommarland eller kanske Ullared? I fjol var jag på Liseberg och det var toppen!

E. Åh, jag älskar sensommaren då solen inte är så stark. Ge mig lugn och ro på ett populärt resmål när högsäsongen är över.

F. Jag åker norrut.

2. Hur skulle du beskriva dig själv?

A. Blond.

B. Rund, lätt för att gå upp i vikt.

C. Lång, fast i hullet.

D. Tja som folk ser ut mest…

E. Pampig.

F. Risig hållning.

 

3. Vem är du på sommarfesten?

A. Den som alltid blir bjuden, jag står ofta i centrum på sommarkalas!

B. Den som kommer tidigt och smiter tidigt innan det blir sent och kyligt på kvällen.

C. Den som andra spanar in.

D. Den som gungar och klämmer i med rajdajdadadadajdajdajdaaaj när trubaduren spelar Cornelis.

E. Den riktigt softa typen!

F. Den som aldrig tar av sig jackan.

 

4, Vad är du mest stolt över?

A. Att jag har god hälsa och levererar i tid.

B. Att jag har lätt att passa in i olika miljöer.

C. Min vackra hy.

D. Att jag levt – och det får synas!

E. Att jag märks när jag kommer in ett rum.

F. Vet inte… jag har i alla fall vett att klä mig ordentligt.

 

5. Vad tror du andra säger bakom din rygg?

A. Haha, skit samma! De är bara avundsjuka för att jag är så populär!

B. Tjockis.

C. Jävla snobb.

D. Men snälla männska – det finns hudterapeuter!

E. Att jag använder på tok för mycket medicin.

F. Ta av dig jackan!

 

6. Vilken mat passar dig?

A. Sill och nubbe.

B. Det är väl inte så noga vad man äter?

C. Delikatesser!

D. Köttbullar, falukorv, lax.

E. Som barn gillade jag korv men nu är jag mer inne på röror, gärna skagen eller veganska alternativ.

F. Surströmming.

Flest A – Du är en Minerva!
En mycket populär typ! En typisk färskpotatis som snabbt är på banan och redo att skörda sina framgångar långt innan andra ens fått blasten över jordskorpan. Du är mycket odlingssäker och klarar att stå emot en rad sjukdomar. Din ljusa ovala look signalerar svensk sommar redan i början av juni. Vem skulle kunna tro att du har rötter i Nederländerna?

Flest B – Du är en Rocket!
En nästan klotrund och gemytlig sort som blivit mer och mer populär de senaste åren. Passar till det mesta! Den här bubblaren bland svenska potäter har brittisk påbrå men lyckas samtidigt trivas över hela Sverige. En hygglig sort som snabbt växer sig stor. Din svaghet är att du har lätt för att frysa så njut av sommaren innan det är för sent!

Flest C – Du är en Amandie!
Vissa sorter är finare än andra. Fyllig och fast i köttet är du den som framgångsrikt lyckas vinna många människors kärlek samtidigt som du håller huvudet högt! På din näsa i vädret balanserar du en stor portion elegans. Dina rötter är i Frankrike men du kan sätta ner dem i jorden lite var som helt, i en hink på en hipsterbalkong eller fritt spretande i en åker ute på landet.

Flest D – Du är en Bintje!
En av Sveriges mest populära knölar! Inget sammanhang är för litet eller för stort för dig. Mosad, pressad, bakad och ungsstekt – du har varit med om det mesta. Men du kommer alltid upp på bordet igen. Gärna i högsommarvärme som den pålitliga allaround-potät du är. Alltid på plats, vardag som fest!

Flest E – Du är en King Edward!
Alla vet att du är störst och trygg i det kan du slappna av och leva ut dina mjuka sidor. Som mosad eller bakad. Din svaghet är att du lätt drar på dig sjukdomar och behöver mycket bekämpningsmedel för att hålla dig frisk. Skalet kan skifta i rödlätta drag och pigmentfläckar är vanligt. Inget att bry sig om så länge de inte går över i grönt.

Flest F – Du är en Mandelpotatis!
Sen, krokig och mjölig. Nä, du är inte som alla andra och i det finner du en egen trygghet. Medan Bintje åker in och ut på svenska sommarbord ligger du kvar i jord. Medan Amandie får gommar att sucka av välbehag väntar du på din dag. Sist av alla kliver du fram om hösten. Då kan färskpotäterna hälsa hem – i kärva tider är det den med tjockast skal som överlever!

Flera av alla jädra bokstäver – Du är potatissallad! Och det är gott nog.

Recept – mina tre bästa potatissallader

Knölig fakta – det här visste du inte om potatisen!

 

Här är några av de projekt jag tänkt påta med utomhus under min nio veckor långa semester. Längtar efter att få sätta igång! Förra året såg listan ut så här.

Plantera en ny häck. Den gamla vi grävde upp och flyttade på för tre år sedan tog sig aldrig riktigt så nu ska jag införskaffa stora, rejäla buskar som ska ner i jorden. Ett jättestort arbete. Först ska trettio meter halvdöd häck ryckas bort. Massa ny jord fyllas och sedan ska stora buskar planteras. De få häckplantor som ännu lever ska jag placera ut i trädgården. Lite osäker på var bara.

Göra en äppelrundel mitt i gruset. Av tegel. Där ska ett äppelträd stå tillsammans med någon doftande buske och i höst ska jag beställa säckvis med knölar och köra ner runt äppelträdet. Till nästa vår ska rundeln explodera av tulpaner!

Få färdigt min pergola/portal mellan grusgång och gräsmatta. Har skaffat en fin från Clas Ohlson som måste justeras lite bara

Jag ska anlägga ett buskage vår stora plana gräsmattan.  Jag kämpar för att skapa känslan av rum och väggar. Jag har köpt några vackra buskar och en stor Tuija som ska få bilda ett buskage och göra tomten lite mer hemlig. Det kommer bli så himmelens fint. Älskar trädgårdar där man inte kan upptäcka allting och överblicka allting på en gång.

Jag ska beställa hem lite mer cortenstål och svetsa ihop halvmånen för odling framför punschverandan. Fylla den med jord och anlägga en underbar rabatt. Alla våra andra rabatter går i rosa, blått, lila och rosa. Den här ska gå i knallrött med gula och vita inslag. Det är fullt solläge och ju soligare desto knalligare färger behövs för att de ska synas.

Jag ska se om svärfar kan tänka sig att hjälpa mig snickra en vacker grind. Nu när häcken ut mot vägen börjar komma upp vore det skönt att få grinden på plats för att liksom “stänga till” tomten lite mer.

Jag ska anlägga ytterligare ett buskage. I hörnet av tomten för att skapa ett lite mer skyddat utrymme där. Några av de häckplantor som överlever i häcken får hamna där. Det är häggmispel så det växer snabbt och högt.