Välkommen hem till mig på första advent. Här i Susannes Skafferi! Ladda gärna ner SVT-duo appen om du vill kunna prata med oss under programmets gång! Det går även att följa programmet direkt på SVT Play.
Välkommen hem till mig på första advent. Här i Susannes Skafferi! Ladda gärna ner SVT-duo appen om du vill kunna prata med oss under programmets gång! Det går även att följa programmet direkt på SVT Play.
Väckarlockan ringde vid sex imorse och tre minuter senare hade jag börjat arbeta. Vid 20.04 ikväll avrundade jag arbetsdagen med en salladsmiddag tillsammans med teamet. På golvet eftersom det inte fanns några sittplatser utöver fåtöljen.
Sånt mys. Så lycklig att få göra precis det jag gör med människor som är underbara, proffsiga, roliga men framförallt snälla. Jag är så pirrig och förväntansfull inför imorgon. Och orolig. Alltid lite orolig över att inte leva upp till förväntningarna. Att göra någon besviken. Att inte få fram allt jag vill få fram. Men nu finns inget mer jag kan göra eller förbereda. Nu får jag lita på att det bär ändå.
Vår entre går ju genom vår glasveranda. Som dumt nog ofta blir ett skrotupplag under den kalla årstiden. Här hamnar de snöiga stövlarna, försändelser på väg in eller ut. Middagsresterna på kylning och blöjhinken som ständigt är djupfryst.
Så deppigt och så dålig energi att behöva passera genom detta varje morgon. Så igår bestämde jag mig för att röja iordning och göra adventfint.
Hängde upp min nya stjärna från IKEA
Strök duk och plockade fram den gamla staken
Fyllde ett krus med granriskvistar
Och la fram den juliga ullfilten i korgstolen
Upp med massa julbonader
På soffan slängde jag det rödgröna överkast jag köpte på loppis i somras med just det här i åtanke.
Så! Nu känns det genast lite bättre att komma hem till mig själv.
Har ni hört talas om appen PantaPå? Det hade i alla fall inte jag gjort. Inte förrän min partner NIVEA upplyste mig om att jag kan panta alla deras förpackningar med den appen. Panta förpackningar? Japp! Idag återvinns nämligen bara 42% av alla plastförpackningar och det är ju alldeles för lite. Så för att fler ska lämna in dem på returen istället för att slänga direkt i soporna finns appen PantaPå. Som NIVEA alltså är ansluten till eftersom de vill uppmuntra och förenkla för alla sina kunder till att återvinna sitt avfall. Det är en del av deras långsiktiga hållbarhetsarbete. (Här kan du läsa mer om det!) De allra flesta produkter med streckkod som säljs i svenska butiker går faktisk att panta och när du sopsorterar dessa förpackningar så samlar du bonuspoäng. Som i slutändan kan bli rabattcheckar på nya varor. Perfekt när det gäller förbrukningsvaror som ansiktskräm och rengöring och sånt!
Jag som är teknikskeptiker och avskyr att lära mig nya appar tyckte idén lät bra men blev rädd att det skulle vara svårt och krångligt. Bah! Det var ju hur lätt som helst.
Gick bara till återvinningen i byn och öppnade appen och scannade streckkoden på de NIVEA-produkterna jag skulle slänga i plastcontainern.
Eftersom jag använt mina NIVEA Naturally-Good produkter flitigt hela året hade jag en hel del tomma förpackningar…
Och när jag sorterat klart fick jag veta att mängden plast jag återlämnat motsvarade en 40W-lampa som står på en hel timme och lyser. Och ju mer man tar sig tid att panta desto större blir såklart besparingen.
Ladda hem appen redan idag vettja. Och sätt igång att panta!
Vad passar denna kalla årstid om inte de stickade vantarnas fyra i topp?! Här kommer de fyra par jag älskar mest och använder flitigast just nu. Utan inbördes ordning.
Mitt blå vantfynd från Myrorna kostade kring femtiolappen vill jag minnas. Perfekt stora till mina jättelabbar och tätt stickade så att de verkligen håller värmen. Jag gillar vantar med långa skaft så man slipper det där otäcka glepet vid handleden. Vanligt problem när man har ap-långa armar som jag har.
Detta är mitt senaste vantinköp – skaffade dem på höstlovet i Jokkmokk i en handarbetesbutik. Älskar hur mönstret går på tummen och den enkla men vackra färgställningen. Riktiga julottan-vantar om du förstår vad jag menar?
Dessa underbara vantar har jag fått av min vän Sofia Kammeborn som stickat dem till mig. Tänk att äga ett par vantar gjorda av en stickguru? Det känns högtidligt på något vis. Och det här är inga dussinvantar utan ganska avancerade föreställer jag mig. Inuti vanten sitter nämligen ännu en fodervante. Som gör dessa till de varmaste i samlingen. Vansinnigt vackra snöflingemönstrade vantar som jag blir galen när mina söner lånar av mig!
Slutligen dessa skönheter som en bloggläsare skickade mig i present. Hennes mamma (om jag inte minns fel) hade gjort dem. Ibland blir jag så förtvivlad för då fattas ena vanten men den kommer alltid tillbaka till mig igen. Dyker upp under något skåp, sticker fram bakom ett element eller hittas som en knöl längst ner i min vinterkappa som har hål i fickfodret. Vi hör ihop helt enkelt <3
Från den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten kommer företaget Polarbröd. Fabriken har varit ett viktigt nav i samhället och erbjudit många arbetstillfällen. I augusti startade en brand i fabriken, som tyvärr inte gick att rädda. En stor tragedi för Polarbröd såklart, men också alla människor som är beroende av dem för sin försörjning, och för alla som älskar Polarbröd.
Som tur är har Polarbröd beslutat att fabriken ska byggas upp igen. Och under tiden det sker har Polarbröd tagit hjälp av andra bagerier för att kunna fortsätta leverera sina bröd. Dessa säljs nu under namnet Polarpolare i hyllan. Kanske har du sett dem? De liknar kanske inte helt det Polarbröd du är van vid, men är väldigt bra ändå!
Och nu ska du få receptet på en väldigt smarrig och snabbgjord smörgåstårta som är perfekt till 1a advent. Bakad på just Polarpolare Jubileumskaka.
8
40 minuter
400 gr färskost
400gr creme fraiche
1 tsk salt
200 g skinka
1 rött äpple
1-2 tsk stark senap
200 gr Gravad lax
1/2 finhackad rödlök
Några knippen hackad dill
3 hårdkokta, hackade ägg
1 tsk stark senap
100 gr gravad lax
200 gr skinka
3 hårdkokta ägg
Samt vindruvor, dill, physalis efter tycke och smak
Ät och njut under en förhoppningsvis underbar 1a advent!
Och psst…på Polarbröds hemsida finns många fler smarriga recept som passar nu i decemberl!
Usch vad jag är peppad inför första advent och livesändningen från mitt kök. Usch säger jag bara för att det är så många dagar kvar som jag ska gå och längta och samtidigt hinna stressa upp mig på!
Den här livesändningen är Slow-TV. Något helt annat än det SVT oftast pysslar med. Fyratimmarsprogram hör ju inte till vanligheterna men den här gången är liksom grejen att allting går i realtid. Att du kan laga mat och pyssla med oss. Förhoppningsvis känna lite sällskap om du är ensam.
Som utlovat kommer nu inköpslistorna ifall du vill vara med och göra samma saker som oss i söndagens program. Där finns också all information om hur du kan se programmet ifall du grubblar över det. Ni är också några exilsvenskar som undrat om man kommer kunna se det utanför Sveriges gränser – men tyvärr vet jag ingenting om det ännu. Hoppas verkligen att SVT gör det möjligt!
Programmet heter Susannes skafferi. Susanne, kocken som driver programmet är helt fantastisk – kolla bara in den här vinterlunchen med röding som hon bjöd mig på!
Det är ju inga vidare loppistider just nu. Men innan de senaste restriktionerna trädde ikraft var jag runt och letade rekvisita till ett jobb. Sprang på ett och annat fint. Som dessa gula gamla tallrikar. Älskar båda serviserna men kanske särskilt fatet till vänster. Har tårtfat i samma serie plus fyra asietter. Supersöta! Det högra fatet har jag också fler modeller av i samma serie. I botten står inget mer än Majolika made in Western Germany
Den gula lilla skålen utan märkning som står längst bak fick jag för fyrtio kronor tror jag. Typiskt fin liten skål till tacosplock! Och under den två gröna tallrikar i serien Nore från Gefle.
Har ju en beigeblommig serie till vardags och en asiatisk fasan i lila till fest. Nu samlar jag till en helt blå dukning plus en komplett grön. Nore kommer passa perfekt i min gröna samling.
På Myrorna hade någon skänkt en hel samling prydnadsänder. Den här röda kunde jag bara inte motstå. Får placeras i någon hylla tillsammans med pakistanska porslinsfåglarna, de antika japanska dockkorna, mina urgamla dalahästar. Kitsch och souvenir i ett!
Hittade även en hel låda med glaspumlor. Inget pangpris kanske – femton kronor styck – men kunde inte låta bli. Fyllde en hel låda med tolv fack för 180 kronor.
Gamla julkulor är ju svårslaget vackert allstså. Så är det bara! Tyvärr kommer vi ju för andra året i rad ha en vilding här hemma (förra året Ulf i år även Essa) så jag kommer spänna fast granen i väggen som jag gjorde sist. Och hoppas på det bästa
Hittade också en gammal paltslev i trä. En sån har jag letat mig trött efter!
Slutligen köpte jag en fyrtiotalsvas som ser ut som ett draperat tyg. Made in West Germany står det under den. Helt otroligt fin.
Allra längst bak i fonden syns en julplansch jag fick för en tia på Röda Korset i Umeå. Så mysig. Den ska upp på verandan!
Har du tänkt på att den du älskar kanske pratar ett annat kärleksspråk än du själv? I veckans poddavsnitt tar jag stöd i den kristna amerikanska äktenskapsrågivaren Gary och hans bok som lär ut allt om kärlekens fem språk….kunskap som kan bädda för bra relationer. Håll i er!
Erica vill också ha hjälp med adventspyssel och jag hjälper självklart till eftersom tjänster är ett av mina bästa kärleksspråk. Men det handlar tydligen också om porslin. Den finaste koppen åker inte fram av en slump om man säger så.
Musik:Olov Antonsson
Print
