Kategori: Claras mammaliv

Datumfilter
Datumfilter

9 juli, 2024

Inför den hĂ€r sommaren uttryckte mina barn en önskan om att fĂ„ vara pĂ„ ett och samma stĂ€lle lite lĂ€ngre. Vi har ju mĂ„nga slĂ€ktingar att hĂ€lsa pĂ„ under sommaren, sĂ„ det blir alltid en del resor. Och jag som Ă€r “ledig” nio veckor kan ju lĂ€tt flytta pĂ„ mig. Men nu ville barnen fĂ„ chansen att landa nĂ„gonstans lite lĂ€ngre. SĂ„ resultatet blev att vi kommer vara hela tre veckor i rad i vĂ„r sommarstuga. Det har vi aldrig varit förut – inte ens nĂ€r mormor och morfar levde brukade vi stanna sĂ„ lĂ€nge. Som mest har vi nog varit dĂ€r i tvĂ„ veckor i streck. Men nu blir det alltsĂ„ tre veckor och det kĂ€nns fantastiskt! Jag lĂ€ngtar efter att leva vardagsliv, veckohandla, tvĂ€tta och laga mat. Helt enkelt ha en vardag nĂ„gon annanstans Ă€n hemma. Hinna vara i stugan sĂ„ pass mycket att jag till slut tröttnar pĂ„ att trampa runt och istĂ€llet kan göra lite utflykter i krokarna. NĂ„got jag sĂ€llan annars anser mig ha “rĂ„d” med, eftersom mina stugdagar Ă€r sĂ„ vĂ€rdefulla.

Mina barn vet inte hur lyckligt lottade de Àr. De kan klaga över att jag behöver jobba varje dag pÄ sommaren (med bloggen och min instagram). Men för att jag har ett sÄdant hÀr jobb kan jag ocksÄ vara ledig frÄn allt annat i nio veckor. Och det Àr ju ett ganska lÄgt pris att betala!

Överlag tror jag inte att mina barn riktigt förstĂ„r hur bra det Ă€r att ha en mamma som Ă€r sin egen chef med mycket frihet. Och att fĂ„ mötas av en förĂ€lder hemma i princip varje dag efter skolan. Jag minns att jag sjĂ€lv ÄLSKADE nĂ€r mamma eller pappa nĂ„gon gĂ„ng var hemma nĂ€r jag kom. Att nĂ„gon hĂ€lsade mig med ett kram eller ett mellanmĂ„l och att det var tĂ€nt och vĂ€lkomnande en grĂ„ novemberdag. Men sĂ„nt tar mina barn för givet. Jag finns ju jĂ€mt dĂ€r för dem! Och det Ă€r precis som jag vill att det ska vara. Men jag tror inte de har vett att uppskatta det fullt ut. Inte nu och kanske aldrig? Men oavsett Ă€r jag Ă€r glad att kunna ge det.

6 juli, 2024

Jag gjorde en efterlysning pÄ min instagram i början av sommaren

Jag fick en helt otrolig mÀngd svar och nu har jag sammanstÀllt dem hÀr! Alla stÀmmer kanske inte in perfekt pÄ efterlysningen, men det gör inte sÄ mycket tycker jag. Flera av tipsen har jag redan lÄnat hem frÄn biblioteket för att lÀsa. De som jag sjÀlv lÀst och uppskattat har jag markerat i orange. (Obs, de beskrivningar som stÄr efter vissa boktips kommer frÄn tipsaren och inte frÄn mig).

157 barnböcker att lÀsa i sommar

Johan Rundbergs serie om MĂ„nvind & Hoff

Nattexpressen av Karin Erlandsson

Carina Wolff Brandt – Böckerna om Kalle och Miranda Ă€r spĂ€nnande. Eller de om familjen Johannson

Det fina med Kerstin av Helena Hedlund. En modern Bullerbybok!

PÀrlfiskaren av Karin Erlandson, i grÀnslandet mellan saga och fantasy

Tove Jansson – Farlig midsommar, Kometen kommer eller Pappan och havet

Maria Parrs alla böcker

Anna Janssons böcker om Emil Wern – detektiv. Med humor, spĂ€nning, fin vĂ€nskap och en hel del om Gotland

Edward Tulanes fantastiska resa av Kate DiCamillo

Ishavspirater, Det tunna SvÀrdet av Frida NIlsson

Hit och dit men ganska lÄngt bort av Johan Althoff

VÄgar du gÄ med över regnbÄgsbron, Anna Horn

KyrkogÄrdboken av Neil Gaiman. En lagom kuslig bok för barn

Prostens Barnbarn Eva Bexell

Den magiska bokhandeln av Anna James

Maria Turtschaninoff alla barnböcker

Sandvargen av Åsa Lind

Hallonbacken Eva Frantz

Maj Bylocks böcker

Tusen stjÀrnors ö av Emma Karinsdotter

Laura Trenters alla barndeckare

Nelson Tigertass, Lena Frölander-Ulf 

Allt av Jakob Wigelius. Till exempel Mördarens apa och Spionerna i Oreborg. Fantastiskt flyt i texten och kul lÀsning.

Olov Svedelids Slottet brinner och Skjut kungen. Svensk historia i Barnboksformat

Slottet av is av Janina Kastevik. spÀnnande, lite hemsk och vÀldigt berörande

Om elden tar oss av Cecilia Ekhem, utspelar sig under branden i Sundsvall 1888

Viveca LÀrns/Sundvalls böcker om Mimmi

Yokos nattbok av Annika Sandlin. VardagsnÀra dramatik med fantastiskt sprÄk, fingertoppskÀnsla och en otrolig blick för barnperspektivet

Kuben av Nils Lundkvist. En riktigt spÀnnande bok!

Eva Dahlgrens böcker om Lars och Urban

Dickens detektivbyÄ av Susanne Mortensen

Vargflickan av Anh Doh

Min vÀn Percys magiska gymnastikskor, DÄrfinkar och dönickar och Shejken i Stureby av Ulf Stark

Bokserien om Eira, av Camilla Gripe

Allt av Maria Gripe. Men sÀrskilt Pappa Pellerins dotter, Tordyveln flyger i skymningen, Agnes Cecilia, och GlasblÄsarens barn

Katitzi av Katarina Taikon

Allt av Edith Unnerstad, men sÀrskilt böckerna om Pip-Larssons

Spring Fanny, spring av John Reynolds Gardiner

Spökhusets hemlighet och Glasbarnen av Kristina ohlsson

Monstret Frank av Mats Strandberg

Mirandaböckerna av Kerstin Sundh. Om vardagsliv pÄ 30 -40-talet. Relationer och familjehemligheter

ÖnskestjĂ€rnan och Sal 305, Rum 213 av Inglin Angerborn

Rockar fett av Domenica Luciani, en bra tankestÀllare till lite Àldre barn

Belgarionböckerna och Dogstarböckerna av MÄrten Sanden. Garanteras skratt!

Hobbit av JR Tolkien

Splejböckerna av Torsten Bengtsson

Gusten Grodslukare, Gummitarzan av Ole Lund Kirkegaard

Legenden om ögonstenen av Karin Erlandson

Giraffens hjÀrta Àr ovanligt stort, av Sofia Chanfreau

Sotarpojken,  Lisa Tetzner

Den hemlighetsfulla trĂ€dgĂ„rden, av Frances Hodgson Burnett 

Camilla Lagerqvists alla spÀnnande barnböcker. Bland annat Pojken i graven

HĂ€xorna av Roald Dahl

Kullamannen, Folke Mellvig

Kattspionerna pÄ RosengÄrd av Anja Gatu

Cornelia Funkes barnböcker

Ossians ovanliga nanny av Ylva Karlsson

Michael Morpurgos barnböcker

Maj Samzelius serie om HjÀltar och monster pÄ himlavalvet. SpÀnnande berÀttelser om stjÀrntecken och de gamla grekiska historierna bakom dem

Hunden som sprang mot en stjÀrna av Henning Mankell

God natt Mr Tom, av Michelle Magorian

Den lĂ„nga vĂ€gen hem av Cynthia Voigt 

Ylvaniaserien av Ylva HĂ€llen

Den lÄnga flykten av Richard Adams

Jostein Garders alla böcker. Bland annat Spelkortsmysteriet, Sofies vÀrld och I en gÄtfull spegel

Marie och Mirja av Lena Arro

Kusinerna Karlsson-böckerna av Katarina Mazetti. Lite Femböckerna-stÀmning. Mysiga, spÀnnande och somriga

HundÀgarna och KattjÀgarna av Frida Nilsson

Mysteriet i Frostköping av Eva Hildén

Skarven av Sara Lövenstam

Det förlorade hjÀrtat av Lowe Aspviken

Min nya vÀn HÄken, Skogens systrar av Petrus Dahlin

Dalslandsdeckarna av Pia Hagmar

Tvillingdetektiverna av Sivar Ahlrud. SpĂ€nnande klassikerböcker frĂ„n 1944, som utspelas sig i den fiktiva Norrlandsorden Vindsele (baserad pĂ„ Rommeruds hemort Vindeln).

Halmhatten och Filttofflan av Sinikka och Tiina Nopola

Juliane & Jag, Inger Edenfelt

Tom Sawyer och Huckelberry Finn av Mark Twain

Bombi Bitt och jag, av Fritiof Nilsson Piraten. Har beskrivits som en svensk Tom Sawyer

Bröderna LejonhjÀrta, Ronja Rövardotter, Mio min Mio och böckerna om Kalle Blomqvist av Astrid Lindgren

Sparvel-böckerna av Barbro Lindgren

Familjen Brattbakk av Julia Kahrs

Anderssonskans Kalle av Emil Norlander

Dusty-serien av Johan Anderblad

Peter Bunzl barnböcker

Isabelle Allendes Odjurens stad

Malin Klingenbergs alla barnböcker

Det blÄser pÄ mÄnen av Eric Linklarter

Narnia av CS Lewis

Tam-serien, Jo Salmon

Solvaktaren, Maja Lunde

Kullagulla-böckerna av Martha Sandwall-Bergström

Min första vÀrldssensation, Anna Lena Hedman

Serien om Steffi och Nelli av Annika Thor

Mattias Lönnebos böcker Genom skuggornas dal och Innan lyktorna slocknar

Vi var vargar, Katrina Nannestad

Robot-serien av Lin Hallber, för den hÀstintresserade

Dillstaligan-böckerna av Jens Lapidus

Skattkamarön av R L Stevenson

Malory Towers av Enid Blyton. Om livet pĂ„ en engelsk internatskola. Femböckerna. Äventyrliga ungdomsböcker!

Majken av Margareta Strömstedt

Ensamma pÄ ön, Gun Jacobson

DetektivbyrĂ„n nr 2,  JĂžrn Lier Horst

Mysteriet i Sav örbodane Annika Billberg.

Äventyr i Sagofallen av Hanna Blix

Guldkompassen av  Philip Pullman.

Det spökar pĂ„ Smögen,  Anna IhrĂ©n

Ester Tagg-serien av Linn Åslund

Lilla huset pÄ prÀrien, Laura Ingalls Wilder

Dolda tecken, Emma Askling

Momo och kampen om tiden, Michael Ende

Tillbaka till Pompeji, Kim M. Kimselius

Kusinerna av Helena Bross

Älgkungen, Maria Hellbo

Bortbytingar av Gustav Tegby

Yxan av Gary Paulsen. Om att överleva ensam i vildmarken efter en flygkrasch

Siden, sammet, trasa, lump, Solveig Olsson-Hultgren

GlaspÀrleresan, Maud Mangold

Kattbreven och Mormorsmysteriet Elsie Johansson

Spökarkivet, Dan Höjer

Athena, Elin Ek

Mor gifter sig, Moa Martinsson

1 juli, 2024

Jag blir sÄ inspirerad av dina barn som lyssnar pÄ ljudbok och ritar. Skulle gÀrna vilja ha ett inlÀgg om erat förhÄllningssÀtt till skÀrmtid. Jobbar mycket med det sjÀlv med barnen för att istÀllet stimulera kreativ tid

sÄ skrev lÀsaren Lina i en kommentar. Och visst kan jag göra det! Vi funderar nÀmligen vÀldigt aktivt pÄ skÀrmar i vÄr familj.

SĂ„ hĂ€r ser vĂ„ra regler ut: Storbarnen (13, 9 Ă„r) har 90 minuters skĂ€rmtid om dagen pĂ„ sina datorer. De har utöver det fri skĂ€rmtid pĂ„ mobiltelefonerna – dock enbart för att kunna svara pĂ„ sms, ringa och lyssna pĂ„ ljudbok. Mina barn har INTE tiktok, instagram, snapchat eller youtube installerade pĂ„ sina mobiltelefoner. Det Ă€r ju trettonĂ„rsgrĂ€ns pĂ„ dessa appar sĂ„ det har hittills varit vĂ€ldigt enkelt att förklara varför de inte fĂ„r ha dem. Men uppriktigt sagt har det heller inte heller varit nĂ„gon sĂ€rskild efterfrĂ„gan.

De anvÀnder vanligen sin skÀrmtid till att spela spel pÄ datorn (tex Minecraft) och har dÄ i regel Discord igÄng, dÀr har de kontakt med sina kompisar. De har flera vÀnner som bor lÄngt borta och att spela och prata samtidigt blir ett sÀtt att umgÄs. Ibland anvÀnder de ocksÄ datorerna för att kolla pÄ sina favorityoutubers eller youtubeklipp.

Ulf som Àr fem Är har ingen reglerad skÀrmtid. Men han kan inte sÀtta igÄng teven sjÀlv och har för nÀrvarande ingen padda. SÄ dÀr blir det jag och Jakob som reglerar och gör bedömningen. Oftast fÄr han ha sin skÀrmtid nÀr pojkarna har sin skÀrmtid. Och sedan stÀnger vi av nÀr deras Àr slut. I skÀrmtiden Àr dock inte tevekvÀllar med familjen inrÀknad. Den ligger utanför det, som nÄgonting social vi gör tillsammans.

Vi har haft stor hjÀlp att implementera dessa regler eftersom vÄr Àldsta son Àr ganska ointresserad av sociala medier och skÀrmar. Och det har i sin tur satt tonen för hela barnaskaran. Vi har ocksÄ varit hjÀlpta av att det i Bertils klass Àr flera barn som inte ens har smartphones eller fÄr ha egen mobil. Kulturen runtomkring spelar stor roll!

VÄra barn har aldrig haft fri tillgÄng till skÀrmar, eftersom vi tidigt mÀrkt hur begÀrligt det Àr. PÄ datorerna och telefonerna har vi tidsinstÀllt en spÀrr som automatisk stÀnger av nÀr tiden Àr ute. PÄ det sÀttet slipper vi diskussioner och tjafs om mer skÀrmtid.

Men egentligen Àr inte skÀrm per automatik dÄligt. Det dÄliga Àr att skÀrm konkurrerar ut annat som Àr bra. Som fri lek, ostörda tankar, skapande, pyssel, fysisk aktivitet och givande samtal.

FrĂ„gar jag mina barn sĂ„ sĂ€ger de att det Ă€r glada över att vi har reglerad skĂ€rmtid. Givetvis kan det vara frustrerande just nĂ€r skĂ€rmen stĂ€ngs av. Men det gĂ„r fort över! Vi har lĂ€st SkĂ€rmhjĂ€rna av Anders Hansen tillsammans och diskuterar mycket kring dessa frĂ„gor. Och vi fokuserar inte sĂ„ mycket pĂ„ farorna med skĂ€rm – utan pĂ„ vinsterna av att minska skĂ€rmanvĂ€ndandet. De rör pĂ„ sig mer, leker mer, Ă€r kreativa och fĂ„r mindre popcornhjĂ€rna Ă€n andra jĂ€mnĂ„riga barn. NĂ„gonting som hjĂ€lper dem just nu och kommer hjĂ€lpa dem i framtiden.

Förra sommaren var barnen helt utan skĂ€rmar tre veckor i strĂ€ck pĂ„ sommarlovet (vi var i stugan och skĂ€rgĂ„rden utan tillgĂ„ng till internet) och nĂ€r barnen kom hem var de sĂ„ fridfulla och lekglada att jag aldrig sett nĂ„got liknande! Det var som att den lĂ„nga avvĂ€njningen frĂ„n skĂ€rmen fick dem att landa helt. NĂ€r de kom hem igen satt de helt nöjda i flera dagar och bara byggde lego och smĂ„pratade. I Ă„r gör vi samma sak igen – fast nu blir det en hel mĂ„nad utan skĂ€rm. Först tre veckor i sommarstugan och sedan en vecka i skĂ€rgĂ„rden.

En annan viktig regel vi har kring barn och skÀrmar Àr att vi INTE har skÀrm nÀr vi har gÀster. Om vi har parmiddag med en barnfamilj sÄ fÄr mina söner absolut inte sitta och ha skÀrmtid under kvÀllen. Vill barnen gemensamt med gÀstande barn göra nÄgot pÄ skÀrmarna sÄ Àr det okej. Men bara sÄ lÀnge vÄr skÀrmtid rÀcker. Jag tycker att det Àr sÄ konstigt nÀr man kommer hem till en barnfamilj och deras barn istÀllet för att umgÄs och socialisera med ens egna barn sitter och skrollar i sina mobiltelefoner. Kanske lÄter jag som en moralkÀrring nu, men det skulle mina barn aldrig fÄ. Snacka om antisocialt beteende!

Min bÀstis som Àr barnpsykolog har ocksÄ gett mig det bÀsta rekommendationen efter att ha trÀffat hundratals barn genom Ären: Reglera skÀrmtiden noga, för det Àr den enda valuta du som förÀlder har att förhandla med i dagens samhÀlle! Ingenting Àr lika belönande för barnen. Inte ens godis. Belöningen i utökad skÀrmtid Àr en vÀldigt bra motivation för att fÄ barn att göra andra viktiga saker. Slösa inte bort den!

Jag Àr helt övertygad om att det hÀr fria skÀrmanvÀndandet kommer vara en parantes i historien, nÀr vi börjar mÀrka hur det förstör vÄra barns hjÀrnor. Hur de inte lÀngre kan koncentrera sig i skolan, hur popcornhjÀrnan hoppar frÄn uppgift till uppgift och hur deras motorik försÀmras. Men ocksÄ med tanke pÄ allt vidrigt de exponeras för. Senaste tiden har det rapporterats mycket om vad som kan dyka pÄ i barnens flöde pÄ tiktok. Ett klipp pÄ nÄgon som skjuter sig sjÀlv i huvudet eller utsÀtts för vÄldsamma övergrepp. Grovt sexuellt innehÄll, djurplÄgeri och hemska krigsbilder. SÄnt som inga barn ska utsÀttas för. Och det Àr vÄrt ansvar som vuxna att reglera detta.

Slutligen tycker jag att det Àr viktigt att poÀngtera att det hÀr inte Àr nÄgon lÀtt frÄga. Det Àr jÀttesvÄrt som förÀlder att navigera i ett skÀrmgalet samhÀlle! Men vi mÄste göra vad vi kan. Och om man vill att ens barn ska slÀppa skÀrmarna sÄ behövs bÄde reglering och aktivering. Dra med barnen ut, sÀtt pÄ en ljudbok och ta fram mÄlargrejerna. Spela kort, lÀs högt eller kasta boll med barnen. Vi vuxna mÄste föregÄ med det goda exemplet.

27 juni, 2024

Att utan att tveka kunna svara pÄ vilken som Àr min favoritfÀrg, favoritsiffra och mitt favoritdjur

Att kunna besvara vilken superkraft jag helst vill ha och varför

Att behöva lyssna aktivt och stÀlla följdfrÄgor om olika Àventyr som de upplevt i rollspel och hur tÀrningarna fungerar

Att det skulle var en sÄdan enorm mÀngd pojkstrumpor i omlopp och att hÀlften skulle Äterfinnas i nÄgon rabatt efter att det regnat.

Att jag skulle veta sÄ mycket om Victor Beers kreditkortsproblem i Japan och Joel Adolphsons intresse för tennfigurer

Att alltid kolla byxfickorna innan tvÀtt för att fiska upp bark och nÀver som sparats till en riktigt bra brasa.

Att kunna hĂ„lla igĂ„ng tre olika samtal med tre olika barn – pĂ„ samma gĂ„ng.

Att behöva instifta regler för antalet pinnar och stenar man fÄr ta in i huset, och Àven inrÀtta en pinnparkering i trÀdgÄrden.

Att behöva lyssna pÄ nÀr barnen förhandlar om vem som ska stÀda legot, plocka i i diskmaskinen och vÀlja film till fredagsmyset. Och att det Àr en riktigt studie i konflikthantering och argumentering.

Att alltid hÄlla utkik efter ett riktigt bra klÀttertrÀd

Att alla hundar, katter, hÀstar, kalvar, lamm, daggmaskar och grodor mÄste man stanna och hÀlsa pÄ

Att kunna besvara vilken som Àr vÀrldens tyngsta groda, jordens största skÄl och Sveriges farligaste hund.

4 juni, 2024
Ettagluttare pÄ skolavslutning

Det Àr inte mÄnga dagar kvar av terminen nu. Och det Àr inte mÄnga dagar kvar för Bertil i byns lilla skola. SÄ tacksam för alla fina Är han har fÄtt gÄ hÀr. Cykla, sparka och springa till skolan. GÄ i sin lilla klass med kompisarna han kÀnt sedan han var bebis och fröknarna som bor nÀstgÄrds. I höst börjar han högstadiet i stan och samtidigt börjar ett helt nytt liv för oss. Med en unge som inte lÀngre finns i vÄr omedelbara nÀrhet, sÄ att man kan svÀnga förbi med glömda gympaklÀder eller hÀmta nÀr han blivit krasslig.

Jag vet att han haft en fantastisk uppvĂ€xt och Ă€ndĂ„ kĂ€nner jag – har han fĂ„tt leka nog mycket? Har det varit tillrĂ€ckligt mĂ„nga kojor och kurragömman? Allting gick för fort och nu Ă€r den epoken över. Ja, jag vet att barndomen pĂ„gĂ„r i mĂ„nga Ă„r till, men jag vet ocksĂ„ att högstadiet Ă€r ett drastiskt kliv upp i mognad och förvĂ€ntningar. För hela vĂ„r familj kommer det bli en kĂ€nnbar förlust nĂ€r storebrorsan inte lĂ€ngre finns hemma med flocken hela tiden. SĂ„ som vi Ă€r vana vid!

Jag Àr sÀmst pÄ avsked och blir sÄ nostalgisk vid förÀndringar. Tycker det Àr sÄ himla jobbigt nÀr nÄgot jag tycker om tar slut. Men sÄ fort sjÀlva avslutet Àr avklarat sÄ brukar jag se framÄt med glÀdje. SÄ blir det vÀl ocksÄ denna gÄng. Hösten kommer bli rolig och nyttig för oss alla. Men först ska jag snyfta lite och kÀnna vemod.

18 mars, 2024

NÀr jag gick i sexan var jag i min mest outhÀrdliga fjortisperiod. SkrÀnig, brÄdmogen, killfixerad och konstant i brÄk med olika tjejkompisar. En av mina högsta önskningar under den hÀr tiden var att fÄ en prenumeration pÄ Frida eller Veckorevyn. NÄgot som min vanligtvis vÀldigt tillÄtande och liberala mamma sa tvÀrnej till, med motiveringen att de bara innehöll skrÀp och att jag dessutom var för ung. Jag minns att jag blev rasande över att min mamma inte tillÀt det som kompisarnas mammor tillÀt. Och den hÀr motviljan hindrade förstÄs inte att jag köpte tidningarna ÀndÄ och lÀste hemma hos en kompis.

NĂ€r jag som vuxen tĂ€nker tillbaka pĂ„ det hĂ€r blir jag bara glad. Frida och VR var ju episk skit och absolut inget som jag skulle önskat att min egen tweeniedotter lĂ€ste. Heja morsan! kĂ€nner jag bara. Jag tycker att mĂ„nga vuxna idag Ă€r sĂ„ flata inför sina tweenies och tonĂ„ringar. SĂ„ ovilliga att vara just vuxna och istĂ€llet försöka vara vĂ€nner till varje pris. Men man ska inte vara vĂ€n med sina barn – de ska ha sina egna vĂ€nner! Man ska vara förĂ€lder, för det finns det ingen annan som kan vara. SnĂ€ll, kĂ€rleksfull och vĂ€nskaplig. Men fortfarande en förĂ€lder.

Jag hade ganska fÄ regler som tonÄring, men det som mamma och pappa vÀl sa nej till minns jag verkligen. Det blev stora och viktiga saker i mitt liv. För tonÄringar lyssnar pÄ sina förÀldrar Àven om det kanske inte verkar sÄ.

Om man Àr kritisk till att ens ungar spelar vÄldsamma spel, titta pÄ depraverade youtubers, eller har en hudvÄrdsrutin nÀr de Àr elva Är gamla. SÄ finns alltid risken att de istÀllet gör det i smyg. Men meningen Àr inte att man helt ska omöjliggöra dessa saker. Utan att sjÀlva signalen Àr viktig. Det hÀr Àr vÄra vÀrderingar. SÄ hÀr beter vi oss i vÄr familj. Sedan kommer tweenies och tonÄringar alltid att testa grÀnserna, och det Àr helt i sin ordning. Men dÄ mÄste det ju först finnas grÀnser att förhÄlla sig till!

NÀr det gÀller alkohol och unga vet vi ju hur otroligt viktig hemmiljön Àr:

Forskning visar att de som blir bjudna pÄ alkohol hemma oftare dricker mer. Om det Àr tillÄtet att dricka hemma kan det uppfattas som att ens förÀldrar tycker att det Àr okej att göra det utanför hemmet ocksÄ. Vuxnas instÀllning till alkohol pÄverkar ocksÄ hur mycket deras tonÄringar dricker. Unga som inte fÄr prova alkohol hemma dricker mindre mÀngder alkohol och mer sÀllan Àn de som blir bjudna pÄ alkohol hemma



KÀlla Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning

Vad vi gör hemma pÄverkar vad vÄra barn gör borta. Och det Àr viktigt att det Ätminstone finns nÄgra regler och vÀrderingar som man Àr tydlig kring. Men med det menar jag inte att man ska förbjuda för förbjudandets skull. Jag tycker generellt att man ska ha fÄ förbud och sÀga ja till mycket. För annars kommer familjelivet bara handla om att korrigera och skÀlla nÀr det blir fel. Eller sÄ orkar man inte se till att reglerna man sjÀlv satt upp efterlevs och dÄ har man underminerat sitt eget ledarskap.

NĂ€r jag inte fick Frida och VeckoRevyn av mamma skaffade pappa en annan prenumeration till mig. PĂ„ vad undrar du? Jo pĂ„ tidningen Ordfront! HAHAHA! En samhĂ€lls- och kulturdebatterande tidskskrift med vĂ€nsterprofil. SĂ„ bisarrt, knĂ€ppt och underbart att ge Ordfront till en tonĂ„rig tjej. Jag lĂ€ste missnöjt och förstod inte mycket – men jag lĂ€ste i alla fall. Och sommaren mellan sexan och sjuan fick min syster boken Fittstim i födelsedagspresent. Den snodde jag och slukade. Och sĂ„ gick jag frĂ„n fjollig fjortis fixerad vid killarnas bekrĂ€ftelse. Till att bli nyvĂ€ckt feminist, med en alternativ klĂ€dstil som lĂ„nade hem böcker om suffragetterna och 68-rörelsen.

Se, sÄ bra det kan bli med en matsked moralism i rÀttan tid!

15 februari, 2024

Nu Ă€r har sportlovstiderna börjat. Vecka sju till vecka tio ska det sportas, snölekas och varas ute i hela lĂ„nga landet. Jag fick en önskan frĂ„n nĂ„gra lĂ€sare om att göra ett inlĂ€gg om hur man ska klĂ€ barnen nĂ€r det Ă€r kallt. Och det skriver jag ju mer Ă€n gĂ€rna om, för jag har ju viss erfarenhet. HĂ€r Ă€r barnen Ă€r ute pĂ„ rasterna i skolan Ă€ven nĂ€r det Ă€r 25 minusgrader. Ja, Ă€ven pĂ„ förskolan Ă€r ute nĂ€r det Ă€r kallt – om Ă€n kortare stunder.

Folke och Bertil pÄ snöig utetrappa. Tittar pÄ varandra och skrattar.

Om jag skulle nĂ€mna tre viktiga principer kring barnens klĂ€der sĂ„ skulle det vara: Lager pĂ„ lager, ull nĂ€rmast kroppen och att skydda alla glipor som kan uppstĂ„. Nu tĂ€nkte jag gĂ„ igenom hur vi byltar pĂ„ barnen för den kalla Ă„rstiden – sektion för sektion.

PĂ„ kroppen

Alla mina barn har ullunderstĂ€ll som grund. Tunna ullunderstĂ€ll i klifri merinoull – bĂ„de byxor och tröja. Och sedan har de sina vanliga klĂ€der utanpĂ„. Det funkar bra eftersom modet Ă€r sĂ„ generöst i passformen, med mycket vidd i byxor och tröjor. Bertil som Ă€r frusen och tunn brukar faktiskt ha dubbla ullunderstĂ€ll. Ett tunt underst och ett tjockare ovanpĂ„. Och sedan sina vanliga klĂ€der. Allt för att slippa frysa.

Ulf brukar ganska ofta bara ha olika typer av ullunderstÀll pÄ sig pÄ förskolan. Han Àr ju inte sÄ modemedveten utan accepterar det mesta man tar pÄ honom. Och dÄ tycker jag att sköna ullklÀder Àr bra som vardagsutstyrsel!

Mjuk tunn ull nÀrmast kroppen alltsÄ. Och sedan kan man förstÄs ocksÄ addera tjockare/luddigare ull utanpÄ om det riktigt kallt. Ullfrotté eller ribbad ull Àr till exempel bra alternativ. Dessa ullbyxor frÄn Nostebarn har vi haft till alla vÄra ungar och de har varit suverÀna. Hade till och med ett par i vuxenstorlek som jag slet med hÀlsan. Men tror tyvÀrr inte att de skickar till Sverige lÀngre.

PÄ överkroppen adderar man sedan fler lager klÀder beroende pÄ kylan. NÀr plagget inte Àr nÀrmast kroppen Àr det inte lika kinkigt vilket material det Àr. Det kan vara en vanlig tjockare bomullströja, en fleecejacka eller en zip i ull. Men bÀst Àr nÄgonting med en lite krage sÄ att det inte blir kallt kring halsen. Och med dragkedja eller knÀppning sÄ att man enkelt kan reglera och slÀppa in luft om det blir för varmt.

Och sedan har de tĂ€ckbyxor och jacka – eller overall. VĂ„ra barn har haft overall upp till mellanstadiet ungefĂ€r men vid en viss Ă„lder börjar de vilja ha jacka och byxor eftersom overall Ă€r lite barnsligt. Synd! Overall Ă€r ju sĂ„ mycket smidigare och man slipper fĂ„ in snö i alla glipor. Som tur Ă€r har skoteroveraller blivit högsta mode hĂ€r i byn vilket gör att mĂ„nga Ă€ldre barn faktiskt Ă„tervĂ€nt till overallen som plagg.

PÄ fötterna

Tunna ullstrumpor pĂ„ fötterna – det Ă€r standard vintertid. VĂ€rmer bĂ€ttre Ă€n bomull och andas dessutom sĂ„ att det inte blir sĂ„ fuktigt i de tĂ€ta vinterskorna. Är det riktigt kallt tar de sina tjockare ullstrumpor istĂ€llet.

De vanligaste vinterskorna hĂ€r uppe bĂ„de pĂ„ vuxna och barn – det Ă€r polyverboots, powerboots och liknande stövlar. Verkligen inte de snyggaste typen av skor – men de bĂ€sta. Jag Ă€lskar mina! Tar fram dem i oktober och har dem pĂ„ till i april. GĂ€rna i en storlek för stora sĂ„ att jag rymmer fler par strumpor. Engelsons har en billigare kopia pĂ„ polyverbootsen som ocksĂ„ funkar riktigt bra för barnen.

PĂ„ huvudet

NĂ€r barnen Ă€r smĂ„ tycker jag att denna typ av kombinerad mössa/halsduk/ buff i ull Ă€r det bĂ€sta plagget! Just den hĂ€r kommer frĂ„n Nostebarn. HĂ„ller tĂ€tt vid halsen och huvudet nĂ€r det blĂ„ser – och skyddar mot otĂ€cka dragkedjor och skav. Och Ă€r det riktigt kallt sĂ„ sĂ€tter jag bara ytterligare en mössa utanpĂ„ huvan.

Olika former av skinnmössor med öronlappar Ă€r ocksĂ„ fenomenala. De som mina barn anvĂ€nder hade jag sjĂ€lv som liten – sĂ„ dĂ€r kan man snacka hĂ„llbart!

Den hÀr pÀlsmössan fick jag av en vÀn till min mormor. Vet inte vilket djur den kommer ifrÄn och skulle sjÀlv aldrig köpa den nytillverkad. Men den Àr HELT fantastisk! Varm och gosig och vÀldigt vacker. Nu anvÀnder Bertil den.

Men det jag egentligen vill visa Àr buffen. Buffen Àr ovÀrderlig! Just den hÀr kommer frÄn samiska StoorstÄlka i Jokkmokk. Och buff anvÀnder mina barn flitigt hela vintern. Man kan ha den som halsduk, pannband eller mössa. Den kan ocksÄ dras Ànda upp under ögonen för att skydda ansiktet vid svÄr kyla. Buffen minimerar risken för dragiga glipor som kyler ner huden och Àr dÀrmed suverÀn sÄdÀr i allmÀnhet.

PÄ hÀnderna

Vantar Ă€r det svĂ„raste kapitlet. De ska vara lĂ€tta bĂ„de att ta pĂ„ och av. Ge fingrarna rörelsefrihet men samtidigt vĂ€rme. HĂ„lla bort vĂ€ta och torka snabbt i torkskĂ„p. Bertil har fĂ„tt ett par dyra Hestravantar av fin kvalitĂ© – men det var med viss bĂ€van. För vantar kommer ju bort hela tiden. Och bara för att man mĂ€rker dem Ă€r det inte sĂ€kert att de kommer tillbaka igen. De kan försvinna i nĂ„gon snödriva eller pĂ„ vĂ€g hem frĂ„n skolan. I vardagen – sĂ„ lĂ€nge det inte Ă€r för kallt – har vĂ„ra barn fodrade, vattentĂ€ta fingerhandskar. Billiga, frĂ„n typ Stadium. Tumhandskar Ă€r dĂ€remot ett mĂ„ste till de minsta. Jag kan varmt rekommendera Tornedalshandsken. Praktisk, skön och sitter bra. Viktigt med en rejĂ€l resĂ„r som hĂ„ller tĂ€tt i glipan mellan overall och handskskaft!

Puh. Det var nog allt. Tur att barnen kan Àrva av varandra, för vinterklÀder Àr dyrt. Men barnen behöver ju faktiskt bÀttre ytterklÀder Àn oss vuxna eftersom de Àr ute i snön i flera timmar om dagen. SÄ det tÀnker jag nÀr det svider i plÄnboken. Men jag kan ocksÄ tipsa om att det gÄr att hyra vinterklÀder frÄn Hyber. SÀrskilt bra om man vill hyra under en kortare period!

Vill ocksÄ tipsa om att det inför sportlovstider gÄr att lÄna utrustning gratis pÄ Fritidsbanken. Finns runtom i Sverige och de har utrustning för en mÀngd olika aktiviteter. Skidor, skridskor, hjÀlmar, stavar. Snowboards, racket, klubbor och mycket mer. Man hyr gratis i fjorton dagar och lÀmnar sedan tillbaka. Det brukar min systers familj göra nÀr de kommer upp hit till jul och pÄsklov. Helt suverÀnt!

23 januari, 2024

Hur hinner du göra nÄgot eget pÄ helger, kvÀllar och lov? All tid gÄr ju Ät till att vara med barnen? skrev lÀsaren Maria till mig

Jag fÄr den frÄgan ofta och har alltid reagerat med viss förvÄning. PÄ att mammor verkar kÀnna sÄdan press pÄ att umgÄs med sina barn hela tiden. Jag minns inte att mamma och pappa var med oss sÀrskilt aktivt nÀr vi var barn. De var dÀremot hemma och i nÀrheten sÄ att vi kunde vara med dem, vad de nu Àn gjorde. Om mamma satt i tvÀttstugan och sydde eller pappa höll pÄ med nÄgot i garaget eller lagade mat. De fanns nÀra fysiskt och var mentalt tillgÀngliga och alltid intresserade av oss. Men leka fick vi göra sjÀlva. Och jag hade en fantastiskt kÀrleksfull uppvÀxt!

Har man riktigt smĂ„ barn behöver man ju passa dem aktivt – men Ă€ven dĂ„ har jag hela tiden framhĂ€rdat i mina sysslor och intressen och försökt leva sĂ„ vanligt som möjligt. Jag har haft med barnen nĂ€r jag laddat tvĂ€ttmaskinen, vispat en pannkakssmet eller stĂ€dat. De har varit med mig i odlingen och nĂ€r jag Ă„kt och handlat mat. Jag har dĂ€remot inte suttit och lekt sĂ€rskilt mycket.

Visst vill jag umgĂ„s med mina barn nĂ€r vi Ă€r lediga. Jag frĂ„gar om de vill spela kort, rita eller följa med och Ă„ka lĂ€ngdskidor. Och om de ber mig att göra nĂ„got sĂ€rskilt, sĂ„ försöker jag att göra det. Men jag Ă€gnar inte hela dagarna Ă„t det. Och om mina barn kommer och klagar pĂ„ att skĂ€rmtiden Ă€r slut och pĂ„ att de inte har nĂ„got att göra – sĂ„ ger jag kanske ett par tre förslag pĂ„ aktiviteter. Men om inget faller dem pĂ„ lĂ€ppen sĂ„ sĂ€ger jag att de fĂ„r hjĂ€lpa till att vika tvĂ€tt, gĂ„ ut med komposten, ta Essa pĂ„ en promenad eller skotta farstubron. DĂ„ brukar de drypa av ganska snabbt och hitta nĂ„got att leka. Eller faktiskt hugga i med en syssla.

Det jag dĂ€remot finns Ă€r till hands. Vi Ă€ter middag ihop. KvĂ€llsfikar och sitter kvar och pratar. Jag skojar och retas med barnen, frĂ„gar saker och berĂ€ttar om mitt eget liv. FĂ„ngar in dem i en omfamning och kysser i hĂ„ret. Jag finns alltid till hands för dem. En kompis som Ă€r psykolog sa en gĂ„ng till mig “du Ă€r sĂ„ föredömligt ointresserad av dina barn”. Vilket fick mig att först blir lite förnĂ€rmad – men sedan glad. Eftersom jag tror att det sĂ€tter en stor press pĂ„ barn, nĂ€r deras förĂ€ldrar Ă€r överdrivet intresserade av allt de sĂ€ger och gör. Barn fĂ„r trygghet av att vara en del av flocken – men inte av att styra flocken och vara dess huvudfokus.

Det Ă€r förstĂ„s inget fel pĂ„ att leka med sina barn, om det Ă€r ens stora intresse. Men jag tror att mĂ„nga nutidsmammor hĂ„ller pĂ„ att drĂ€pa sig för att det kĂ€nner att deras barn ska vara deras huvudsakliga umgĂ€nge och intresse nĂ€r de faktiskt inte Ă€r det. Och kanske sitter de dĂ€r fysiskt nĂ€rvarande men Ă€r lĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„ngt borta i tankarna rent mentalt. Men jag strĂ€var efter att vara nĂ€rvarande i tankar och hjĂ€rta – men fysiskt Ă€gna mig Ă„t att leva ett vanligt liv med sysslor, intressen och aktiviteter som jag alltid har Ă€gnat mig Ă„t. Jag Ă€r ju flockledaren! Men ungarna fĂ„r gĂ€rna haka pĂ„ mig om de vill.

29 oktober, 2023

Min mÄlbild senaste veckorna har varit tanken pÄ imorgon lördag. DÄ packar jag in hund och alla barn, mÄlargrejer, korsord, handarbeten och böcker i bilen och brÀnner upp till stugan för en helt ledig vecka. DÀr Àr snöigt och kallt och jag ska ingenting sÀrskilt göra, utom att laga mat till barnen och diska efterÄt. Resten av tiden Àr min egen!

Skrev jag i inlÀgget MÄlbild i torsdags. Och lÀsaren Kristina kommenterade

NĂ€r började du se en ledig vecka med barnen som faktiskt ledig och din? Du skriver att du bara ska laga mat och diska men att resten av tiden Ă€r din. Ganska mĂ„nga förĂ€ldrar har nog en helt annan bild av en ledig vecka med barn – som att absolut ingen tid alls Ă€r ens egen. Tror du att det hĂ€r Ă€r en instĂ€llning du har haft i hela ditt förĂ€ldraskap eller Ă€r det nĂ„got som började nĂ€r barnen nĂ„dde en viss Ă„lder? Det hĂ€r skulle vara jĂ€ttespĂ€nnande att lĂ€sa ett helt inlĂ€gg om!

Det var mÄnga fler i kommentarerna som höll med om att de ville se ett inlÀgg om saken sÄ hÀr kommer det! Och jag kan börja med att slÄ fast att jag absolut inte alltid kÀnt sÄ hÀr. Egentligen var det i somras som det började Àndras. Det var nÀmligen det första sommarlovet pÄ tolv Är dÄ jag kunde ligga och lÀsa bok dagtid, göra mina egna smÄ projekt och verkligen vara ifred fast barnen var hemma. Ulf Àr nÀmligen sÄ pass stor och förstÄndig (4 Är) att hans brorsor (12, 9 Är) kan umgÄs med honom utan övervakning. Mina barn leker mycket ihop och i somras mÀrkte jag verkligen skillnad frÄn tidigare Är. Det gick att vila pÄ ett annat sÀtt. Jag behövde inte vara stand by precis hela tiden. LÄnga stunder byggde de lego, studsade studsmatta eller höll pÄ med nÄgonting annat roligt tillsammans.

Jag har velat Ă„ka upp sĂ„ hĂ€r till stugan med barnen ganska mĂ„nga höstlov – men det har fallit pĂ„ att jag inte orkat. Inte orkat Ă„ka lĂ„ngt, vara ensam med tre barn och ha allt ansvar för mat och disk och lĂ€ggningar och dessutom eldning och annat som kan krĂ„ngla i ett sommarhus. Men nu har det hĂ€nt nĂ„got i familjedynamiken.

IgĂ„r nĂ€r vi kom till stugan bar storbarnen in packningen med mig. Sopade bron, gjorde upp eld och efter maten tog de fram snöslĂ€den och skottade den lĂ„nga stigen till vedboden och hĂ€mtade in mer ved. PĂ„ eget initiativ. Ulf kan inte göra sĂ„ mycket – men han kan ju hĂ€nga med sina brorsor medan de hjĂ€lper till. Och det gör en enorm skillnad för mig.

HĂ€r i stugan har ju storbarnen kompisar i de andra stugorna ocksĂ„. SĂ„ pĂ„ dagarna Ă€r de ute och leker, Ă„ker skrana och spelar rollspel. Vilket mest gör att jag och Ulf gĂ„r runt hĂ€r hemma tillsammans och det Ă€r ganska enkelt. Han har en padda med nedladdade filmer (för internet Ă€r uselt) och han har fĂ„tt lite extra skĂ€rmtid. Men dĂ€rutöver Ă€r han ganska nöjd med att sitta och bygga lego eller göra en koja, medan jag donar pĂ„ med mitt. Det Ă€r dĂ€rför jag för första gĂ„ngen kĂ€nner att jag kan ha höstlov sjĂ€lv med mina barn och faktiskt fĂ„ lite vila och inte bara arbete. Och det Ă€r en stor glĂ€dje eftersom det betyder att jag fĂ„r vara mer i stugan dit jag stĂ€ndigt lĂ€ngtar – men ofta inte orkat Ă„ka till. Tror det hĂ€r Ă€r starten pĂ„ lite nya vanor för vĂ„r familj, faktiskt! Erbjöd till och med Jakob att ta med Essa pĂ„ resan eftersom det kĂ€nns som att det ger mer energi Ă€n det tar i slutĂ€ndan.

SÄ alla ni som bara upplever lovet som ett lÄngt, lÄngt arbete. Jag förstÄr er precis! Inför lÄnga lov har jag planerat noga för att det inte ska bli för betungande. Ett sÄdant inlÀgg med lite olika ideer finns att lÀsa hÀr.

26 oktober, 2023

HÀr kommer tre smÄ lÀrdomar frÄn en trebarnsmamma.

  • SmĂ„ barn blir 75% gladare sĂ„ fort de Ă€r nakna. En missbelĂ„ten bebis kan man oftast göra glad genom att klĂ€ av naken och lĂ€gga pĂ„ en filt – bara rummet inte Ă€r för kallt. PĂ„ sommaren nĂ€r en instĂ€ngd blöja kan göra ungen förtvivlad passar det fint att fĂ„ gĂ„ runt spritt sprĂ„ngande naken. SmĂ„ barn föredrar i sjĂ€lva verket att vara nakna nĂ€stan jĂ€mt. I alla fall mina barn och dĂ„ har de fĂ„tt vara det. Livet Ă€r till för att njutas!
  • Man behöver inte nödvĂ€ndigtvis pottrĂ€na barn. Jag har inte “pottrĂ€nat” dem alls egentligen. Jag har bara haft en potta stĂ„ende pĂ„ toaletten. Bara det brukar inspirera dem att sĂ€tta sig dĂ€r. SĂ€rskilt nĂ€r de börjar pĂ„ förskolan och ser Ă€ldre kompisar göra det. Och nĂ€r de börjat vara i mogen Ă„lder har jag (sommartid) bara tagit av dem blöjan. Sedan fĂ„r de gĂ„ runt i byxor hemma (inga kalsonger – blir bara Ă€nnu mer tvĂ€tt). Man kissar inte sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger i byxorna utan att man mĂ€rker att det Ă€r obehagligt. Det Ă€r som att hjĂ€rnan behöver fĂ„ uppleva det för att mĂ€rka nĂ€r kissnödighets-signalen kommer. Och bor man i hus kan barnen sommartid vara nakna i trĂ€dgĂ„rden och kissa ute. Det har gĂ„tt vĂ€ldigt fort att fĂ„ rumsrena barn pĂ„ det viset. LĂ€rde det mig av min svĂ€rmor som Ă€r en erfaren fyrbarnsmamma!
  • Att lĂ€gga barn pĂ„ kvĂ€llen – sĂ€rskilt vintertid nĂ€r man sjĂ€lv Ă€r trött – Ă€r hopplöst jobbigt. IstĂ€llet för att kĂ€mpa emot somnade jag sött bredvid mina barn efter att jag stĂ€llt en vĂ€ckarklocka pĂ„ 20 minuter. Finns inget som Ă€r sĂ„ sövande och tryggt för ett barn som en förĂ€lder som kommit till ro och somnat vid deras sida. LĂ€ggningarna gick rekordfort. PĂ„ 20 minuter hann jag inte komma ner i djupsömn utan vaknade lĂ€tt och kĂ€nde mig relativt utvilad. Kunde gĂ„ upp och diska, se pĂ„ en serie, duscha eller trĂ€na en stund innan min egen sovtid nĂ„gra timmar senare. SĂ„ hĂ€rligt att faktiskt ha lite energi till att göra mina egna aktiviteter!

4 oktober, 2023

-Varför sover jag i en skrubb egentligen? frÄgade Bertil mig en dag. Och innan jag hann svara fortsatte han tankfullt

-Å andra sidan. HĂ€lften av alla mina kompisar sover ju ocksĂ„ i en skrubb.

Och sedan skrattade vi bÄda rakt ut för att det Àr 100 procent sant.

PĂ„ landet dĂ€r mĂ„nga bor i smĂ„ hus eller gamla hus med dĂ„lig planlösning finns oftast inte egna rum till alla barn. MĂ„nga syskon delar rum och mĂ„nga sover i improviserade smĂ„ skrubbar. VĂ„ra barn har varsin liten alkov och Ulf sov i min klĂ€dkammare tills han fyllde tre. Det hade kanske varit jobbigt i ett fint villaomrĂ„de i stan – men hĂ€r Ă€r det inte ens en grej.

Eller ta det hÀr med mobiltelefoner. Bertil gÄr i Ärskurs sex och i hans klass Àr det absolut inte alla som ens har en mobiltelefon Ànnu. Och att han varken vill eller fÄr ha snapchat, tiktok eller instagram pÄ sin telefon Àr heller inget socialt problem som gör att han hamnar utanför. För vi lever i en kultur dÀr han inte Àr ensam om det.

En kompis följde med mig och lĂ€mnade barnen en dag och konstaterade att alla ungar pĂ„ skolgĂ„rden gick runt i jĂ€garbyxor. Jag har inte ens reflekterat över saken – men det Ă€r ju modet hĂ€r! PĂ„ skolan i stan dĂ€r min vĂ€ns dotter gĂ„r har flickorna i fyran slutat leka pĂ„ rasterna. De gĂ„r runt med handvĂ€ska och vill inte smutsa ner sig. Och sjĂ€lv minns jag hur vi i Ă„rskurs sex började ta bussen ner pĂ„ stan och gĂ„ pĂ„ H&M efter skolan och “shoppa”. Ja det blev ju inte sĂ„ mĂ„nga köp för vi hade ju inga pengar – men vi gick i alla fall runt och trĂ„nade. HĂ€r Ă€r det ingen som kan ta bussen in till stan en vardag och shoppa klĂ€der. Och följaktligen Ă€r inte klĂ€der och konsumtion ett lika stort intresse. HĂ€r leker man i sina jĂ€garbyxor.

Kulturen pÄ den plats man bor pÄ formar ens barn. Det Àr pÄ ont och pÄ gott men det mesta med kulturen hÀr tycker jag Àr bra. Dock mÀrks det att det i mÄnga inlandskommuner Àr ont om akademiskt utbildade mÀn. Och ont om förebilder som kan studiemotivera unga pojkar. SÄnt smittar ocksÄ.

Vi kan inte komma ifrÄn den kultur vi lever i. Och som förÀlder har man faktiskt en skyldighet gentemot sina barn att rusta dem för att delta i den kulturen. Jag kan förstÄs rakt av förbjuda mina barn att spela tevespel, ha mobiltelefon, leka med plastleksaker eller sminka sig. Men mina barn ska inte leva utanför den omgivande kulturen utan ocksÄ klara av att delta i den. Jag vill inte att de ska bli ufon pÄ grund av att deras förÀldrar har avvikande vÀrderingar. De fÄr förstÄs gÀrna vara annorlunda. Men de ska förstÄ och kunna vÀlja hur.

SÄ jag tar det lite vackert och försöker balansera rÀtt. Det Àr en svÄr balansgÄng. Men oftast Àr jag glad över landsbygdskulturen och hur den hjÀlper till att fostra mina barn.

29 augusti, 2023

ÄndĂ„ kan det ibland vara fasligt lĂ„nga dagar med smĂ„barnen hemma. HĂ€r Ă€r saker som jag upptĂ€ckt kan sysselsĂ€tta (vissa) barn 0-3 Ă„r. Fyll gĂ€rna pĂ„ listan om du har fler förslag!

En stor lĂ„da. NĂ€r du fĂ„r hem nĂ„got paket – spara lĂ„dan och stĂ€ll pĂ„ köksgolvet och lĂ„t dem leka bĂ„t i den. Eller bygga koja. En balja funkar ocksĂ„ bra för Ă€ndamĂ„let.

En redskapslÄda. Den bÀsta leksaken för alla mina barn var vÄr lÄda med blandade köksredskap. Jag drog ut den och sedan satt de dÀr och plockade i vitlökspressar, hÄlslevar, vispar och annat kul.

För riktigt smÄ barn som mest sitter och tittar behövs roliga saker att titta pÄ. Frystejpa lite hopskrynklat aluminumfolie som kan röra sig ovanför babysittern. Vid en trÄkig bilresa rev jag ut en massa bilder ur en modetidning och nÄlade fast pÄ tyget pÄ stolen och sedan satt en fem mÄnader gammal Bertil och betraktade dessa fascinerat. DÄ och dÄ vÀnde jag pÄ sidorna och bytte bild. Variation Àr nyckeln.

Riskorn, aluminiumfolien eller hopknycklat prassligt papper i först en plastpÄse och sedan i en strumpa som du knyter igen. Det kan roa ett litet barn lÀnge. Allt som prasslar, lÄter och kÀnns konstigt Àr spÀnnande. Bra panikleksak att tillverka nÀr allt annat Àr trist.

Gör en trolldeg (funkar dock inte för barn som fortfarande stoppar allt i munnen) och lÄt dem dega loss. Ta fram smörkniv, kavel och pepparkaksmÄtt som de kan dega med.

En liten badbalja Àr nÀstan bÀttre Àn ett badkar. StÀll i duschen eller utomhus om det Àr varmt. En tom schampoflaska som bubblar nÀr man fyller den, samt nÄgra decelitermÄtt och slevar Àr ocksÄ roliga i badet.

Gör lite slajm som barnen kan leka med. Förslagsvis vid köksbordet eller i badrummet. FingerfÀrg Àr ocksÄ kul! Roligt att mÄla naken. PÄ sig sjÀlv och pÄ vÀggarna i badrummet och sedan bara spola av nÀr det lekts fÀrdigt.

BlÄs upp en ballong och bolla med varandra. Eller fyll en ballong med lite vatten sÄ att man kan klÀmma pÄ den. Eller med potatismjöl sÄ den fÄr en mysig nypvÀnlig konsistens. Obs! SÄklart ej för smÄttingar som stoppar i munnen. Man kan ocksÄ blÄsa upp ballonger och slÀppa ut luften sÄ att de flyger ivÀg och barnen fÄr hÀmta dem.

Ta fram kritor och frystejpa fast ett stort pappersark pÄ bordet, sÄ att de minsta barnen inte bara river ner pÄ golvet nÀr de ska rita.

Man kan ligga i soffan och be barnet hÀmta olika saker. En bok, ett gosedjur, en kudde, en sko. Perfekt om man sjÀlv vill ligga stilla (kanske amma ett yngre barn) men ungarna vill hÀrja runt. En bra övning av ordförstÄelse ocksÄ!

Ha leksaker pÄ rotation. Plocka bort ett gÀng grejer i en pÄse och förvara i garderoben. Ta fram en trÄkig dag och lÄt barnen ÄterupptÀcka dem.

SlÀng ner alla kuddar och filtar i en hög pÄ golvet sÄ att pyttisen kan krypa omkring. Man kan ocksÄ uppmuntra ungen att lÀgga ut kuddarna till en inte-nudda-marken-bana. Eller bara hÀng en filt över tvÄ stolar sÄ att det blir till en liten koja att krypa in i.

SmÄ lÄdor/vÀskor/ necessÀrer som fylls med klossar, duplo eller nÄgot annat som barnen kan packa i och ur, brukar bli populÀrt. En avlagd handvÀska funkar ocksÄ utmÀrkt.

NĂ€r man lagar mat kan barnet fĂ„ stĂ„ och “diska” bredvid en. Plaska i hon och anvĂ€nda borsten. Det blir visserligen blött – men Ă€’r alla fall en sysselsĂ€ttning.

Mitt bĂ€sta tips Ă€r faktiskt att ta med smĂ„barnen i alla trĂ„kiga sysslor man Ă€ndĂ„ mĂ„ste göra. Som att tömma tvĂ€ttmaskinen, vika tvĂ€tt och plocka och stĂ€da. Det tar tid, Ă€r ineffektivt och inte sĂ€rskilt enkelt. Men barnet kĂ€nner sig delaktig och som en omistlig del av familjen. Viktigt att man peppar genom att understryka vilken otroligt stor hjĂ€lp barnet Ă€r. -Hur skulle mamma klara sig utan dig? Det Ă€r tur att du finns och kan hjĂ€lpa mig att stoppa in tvĂ€tten i maskinen... hellre fĂ„ bort nĂ„gra trĂ„kiga hushĂ„llssysslor nĂ€r barnen Ă€r med – Ă€n att först tvingas leka och roa barnet för att sedan nĂ€r det Ă€ntligen sover vara tvungen att göra trĂ„kiga hushĂ„llssysslor.

12 maj, 2023

Min Àlskling, du Àr som en ros
En nyutsprungen skÀr
Ja, som den vackraste musik
Min Àlskade du Àr

SÄ skaldade Taube till sin ros och sÄ skrÄlar jag till min lilla rosenknopp med de mjukaste pussarna.

28 april, 2023

-Mamma tÀnk att du har dokumenterat hela vÄr barndom? har barnen mer Àn en gÄng fascinerat konstaterat, dÄ vi blÀddrat i mitt arkiv och lÀst gamla inlÀgg tillsammans. Och dÄ blir jag sÄ glad. För tÀnk att det har jag!

Och idag tÀnkte jag skriva om att fota barn. Hur man gör alltsÄ. För frÄgan dyker ibland upp.

Den första och absolut enklaste grejen som mÄnga ÀndÄ glömmer, det Àr ju att gÄ ner pÄ barnens höjd. Det blir inte sÄ roliga bilder om man bara fotar hjÀssan pÄ barn. Nej, ner pÄ huk.

Ett annat vanligt fel som fotograf Àr att hela tiden vilja pÄkalla barnets uppmÀrksamhet, sÄ att de tittar in i kameran. Men dÄ fÄngar man dem ju inte i deras egna bestyr! Nej dÄ avbryter de leken och lÀgger fokuset pÄ mig med kameran. Precis det jag INTE vill ska ske.

Jag försöker fota barn som jag gissar att en naturfotograf fotar djur. In action i sitt naturliga habitat. Man försöker inte fÄ en vessla eller en björn att sÀtta sig till rÀtta och posa för kameran. Gör inte det med barn heller. LÄt dem leka och vara sig sjÀlva och fÄnga det som gÄr att fÄnga.

Och Àven om man inte fÄr med deras ansikten pÄ bild sÄ betyder det inte att man inte kan förmedla kÀnslan just dÄ.

Stilen jag fotar barn i har vuxit fram nĂ€r jag velat fĂ„nga mina egna barn pĂ„ bild – men Ă€ndĂ„ lĂ„ta dem vara egna individer. Fotografering med integritet. Barnen solar inte upp sig för att mamma ska ta en bild. Det Ă€r inte en massa poserande portrĂ€ttfoton.

Ansiktena kan vara bortvÀnda, kapade, tagna frÄn sidan. Att fÄnga kÀnslan i stunden Àr det viktiga.

Jag bÀr i princip jÀmt omkring pÄ min tunga systemkamera, för man vet ju aldrig nÀr fototillfÀllen yppar sig. Och det mÄste inte alltid bli skarpt eller perfekt ljus för att det ska bli bra. SinnesstÀmningar, energier och humör kan framtrÀda tydligt ÀndÄ.

Barn Àr ju sÄ underbara att fotografera, för till skillnad frÄn vuxna kontrollerar och behÀrskar de inte sitt minspel i nÄgon sÀrskilt stor utstrÀckning.

Och sÄ hittar de pÄ roligare saker. Fikapaus pÄ hjortronmyren, med starkt doftande skvattram instucken under mössan för att hÄlla myggen borta.

Barn kan konversera en varg

Testa ut hÄligheter i ett trÀd

Kyla skallen en kvalmig vÄrdag

Och anvÀnda sin gammor som tivoli

-Varför ser dina barn sÄ sura ut pÄ bild? skriver ibland nÄgon. Och det Àr en frÄga som verkligen vittnar om hur förljuget man vanligtvis portrÀtterar barn. De ska le och vara söta och möta blick. Men om man fotar barn som har fullt upp med att leka, med att skapa eller att fundera. DÄ fÄr man deras koncentrerade utseende. MÀnniskor som Àr koncentrerade ser ofta lite bistra och sura ut. DET Àr det normala. Det gÀller Àven för oss vuxna.

Men ibland kan man ju ha tur och fÄnga ett blitt leende.

GÀllande bildkompositionen fotar jag ofta rakt framifrÄn. Bron med barnen rakt framifrÄn, istÀllet för snett frÄn sidan.

Barnen som leker affÀr vid en bÀnk. Rakt framifrÄn istÀllet för frÄn sidan. Det ger ett lugn i kompositionen, som jag verkligen uppskattar.

Det Àr spÀnnande att fÄnga rörelse

Men ocksÄ humör. Lykke som försöker förhindra Ulf att krypa runt i en sotig eldstad. Han blev ganska arg pÄ sin kusin.

NÀr man dokumenterat sin vÀrld under sjutton Ärs tid sÄ utvecklar man ett bildseende. Man mÀrker nÀr fototillfÀllen uppenbarar sig och först dÄ drar man fram kameran.

DÀremellan kan den ligga bredvid en oanvÀnd.

Jag fotar varje dag, men det Àr bara en kort stund vid varje fototillfÀlle som kameran behöver vara framme. Jag Àr sÄ snabb! Och jag blir sÄ glad nÀr jag lyckas fÄnga nÄgot pÄ film, som kanske inte ens borde hÀnda.

Bild omöjlig att arrangera.

Inte en enda bild i det hĂ€r inlĂ€gget har tagits frĂ„n min egen höjd som ni mĂ€rker. Jag hukar stĂ€ndigt. Och ingen bild har tagits nĂ€r jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kommunicerat med min energi att “nu Ă€r det dags att fotografera”.

Men ibland kanske man av nĂ„gon anledning behöver ge instruktioner till ett barn som ska fotas. Ge dĂ„ inte instruktioner kring hur det ska se ut – utan instruktioner som gör att barnet helt omedvetet ser ut som du önskar. IstĂ€llet för att sĂ€ga strĂ€ck pĂ„ dig sĂ€ger jag tĂ€nk att du Ă€r en ballerina eller tĂ€nk att du tĂ€nk att du ska gĂ„ pĂ„ lina. IstĂ€llet för att sĂ€ga dra bak axlarna sĂ€ger jag visa gladpricken! Gladpricken sitter mellan brösten ungefĂ€r och visar man fram den Ă„ker axlarna naturligt tillbaka. Och sĂ€g absolut inte Ă„t barnet att le. Det blir bara stelt och onaturligt. Du mĂ„ste göra dig förtjĂ€nt av nĂ„gons leende. SĂ€g eller gör nĂ„got roligt!

Och för att förekomma tvÄ andra vanliga frÄgor pÄ detta temat:

Jag fotar med en CANON EOS 5D Mark II. Och nÀstan alltid med objektivet Canon EF 85mm f/1.2L II USM. Men jag vill poÀngtera att en bra kamera inte behövs för att fota bra. Det som behövs Àr att öva upp ett bra bildseende! Jag spelar ju inte bÀttre pÄ en stradivarius Àn en skrÀllig gammal skolfiol om jag inte ens kan spela fiol frÄn första början.

Och hur jag resonera kring att fota och lÀgga ut mina barn i sociala medier har jag skrivit ett inlÀgg om hÀr.

12 april, 2023

-Jalleri-jalleri-juhooo! var det första jag hörde imorse. Hurtigt vrÄlat samtidigt som Ulf nöp tag i ena ögonlocket och drog det upp mot mitt ögonbryn för att undersöka om jag var vaken.

Vid det laget, ja.

Vad Àr det som gör att barn dras till sovande mammor med en magnetisk kraft? SÀrskilt om de sover pÄ dagen och stjÀl till sig nÄgra vÀl behövda minuters sömn. Direkt kommer de dÀr och puffar och drar och ska fÄ igÄng henne igen. Det Àr inte bara smÄ barn utan Àven stora.

-Sover du mamma? Mamma, mamma sover du?

SjÀlv har jag instinkten att beskydda alla sovande mammor. Behandlar dem som fridlysta djur som ska lÀmnas i fred. NÀr min syster somnar ifrÄn i min soffa pÄ jullovet slÄr jag vaktande lovar runt den och frÀser Ät alla barn som kommer i nÀrheten

-Men LÅT henne sova!!!

Instinktivt vet man att det mamman mest behöver Àr sömn. Och om hela familjen bara kunde sjÄ sig med att be om hjÀlp med att smöra mackan, leta fram en försvunnen strumpa eller avgöra om elefanter Àr tyngre Àn giraffer. Ja, dÄ skulle de fÄ en mycket snÀllare, gladare och tÄlmodigare mamma som belöning.

7 februari, 2023

I present förra Äret fick Bertil SkÀrmhjÀrna Junior och HjÀrnstark Junior. Böckerna har tagit det bÀsta frÄn Anders Hansens bÀstsÀljande böcker HjÀrnstark och SkÀrmhjÀrna och har med författaren Mats WÀnblads hjÀlp förpackats om i ett mer lÀttlÀst format som barn och ungdomar kan ta till sig. Jag har lÀst böckerna högt för storbarnen, vilket lett till mÄnga intressanta samtal.

NĂ€r jag lĂ€ste HjĂ€rnstark för första fick jag en sĂ€llan skĂ„dad trĂ€ningspepp och jag mĂ€rker att nĂ„got liknande har skett med barnen. De har blivit extra motiverade att trĂ€na och röra pĂ„ sig. Och pĂ„ köpet bli smartare, gladare och starkare – precis som bokens undertitel lyder

Böckerna berĂ€ttar pĂ„ ett enkelt, pedagogiskt och underhĂ„llande sĂ€tt om hur vĂ„ra hjĂ€rnor funkar, hur vi kan hjĂ€lpa dem pĂ„ traven och vad vi kan göra för att inte lĂ€gga krokben för dem. HjĂ€rnstark Junior har mer fokus pĂ„ hjĂ€rnan allmĂ€nt och pĂ„ hur trĂ€ning och motion kan hjĂ€lpa den – medan SkĂ€rmhjĂ€rna Junior har mer fokus pĂ„ skĂ€rmar, teknik och hur de pĂ„verkar vĂ„ra hjĂ€rnor. NĂ€r vi lĂ€st klart SkĂ€rmhjĂ€rna sa Bertil att han ville att deras skĂ€rmtid skulle halveras sĂ„ att det skulle bli lĂ€ttare att hinna med att göra andra roliga saker ocksĂ„. Inte bara fastna framför skĂ€rmen. SĂ„ dĂ„ gjorde vi det.

Böckerna har en rolig och lekfull formgivning, pedagogiska exempel och mÄnga smarta kom ihÄg och tipsrutor av olika slag.

SkÀrmhjÀrna erbjuder ocksÄ viktig kunskap till ungdomar som kÀmpar med studiemotivation, koncentration och sömnbrist.

Nu efter lÀsningen kÀnns det som att jag och barnen har mycket mer liknande referensarmar. Vi kan prata om vardagskonflikter pÄ ett annat sÀtt och förstÄr bÀttre varför vissa saker Àr viktiga. Som att lÀgga sig i tid om kvÀllarna. Eller varför det faktiskt Àr bra att cykla till skolan pÄ morgonen istÀllet för att fÄ skjuts. Och att skidtrÀningen inte bara Àr rolig utan ocksÄ ett jÀttebra sÀtt att hjÀlpa hjÀrnan att hantera skolans stress och press pÄ.

Och jag vill sĂ€rskilt tipsa om att lĂ€sa böckerna tillsammans med barn och ungdomar. För att kunna stanna upp och diskutera, förklara vissa begrepp, frĂ„ga vad barnen sjĂ€lva tror och diskutera olika lösningar. Jag hade Ă€lskat om en liknande bok fanns nĂ€r jag var tweenie – men nu Ă€r jag istĂ€llet glad att fĂ„ lĂ€sa den med mina barn. Hoppas DepphjĂ€rna ocksĂ„ kommer i en version för ungdomar. Den psykiska ohĂ€lsan Ă€r ju utbredd i den Ă„ldersgruppen sĂ„ dĂ€r hade det verkligen varit vĂ€lkommet med mer kunskap och handfasta rĂ„d.

HÀr finns fler tips pÄ böcker att lÀsa med barnen, som startar intressanta och viktiga samtal.

‱ annonssamarbete EGMONT ‱
23 december, 2022

Jag hade en enorm samling serietidningar som barn – dels de jag sjĂ€lv fick nĂ€r jag prenumererade men ocksĂ„ en hel bibba Bamse och Kalle Anka som jag Ă€rvt av mina storkusiner. Jag lĂ€ste massor och nĂ„gra av tidningarna finns fortfarande kvar och lĂ€ses av mina barn idag.

KÀnslan nÀr man fÄr hÀmta in senaste numret av favorittidningen Àr underbar. LÀsning för jullovet!

Fördelen med serietidningar Ă€r ju kombinationen av text och fĂ€rglada bilder – samt sidor indelade i rutor som gör lĂ€sningen enklare. Handlingen Ă€r ofta spĂ€nnande och man dras snabbt in i berĂ€ttelsen. Just Bamse Ă€r dessutom skriven med versaler sĂ„ den Ă€r lĂ€svĂ€nlig Ă€ven för de som precis knĂ€ckt lĂ€skoden.

Min upplevelse Ă€r att serietidningar sĂ€nker tröskeln till lĂ€sning. BĂ„de för den som vill men inte kan lĂ€sa sĂ„ bra – och för den som kan men inte vill.

Egmont har under mÄnga Är uppmuntrat till ökat lÀsande bland barn genom begreppet lÀskvarten! Att lÀsa en kvart om dagen har nÀmligen stor positiv effekt pÄ barns lÀsning. Och det behövs verkligen, för lÀsförstÄelsen bland Sveriges barn och ungdomar sjunker drastiskt.

God lĂ€sning Ă€r en viktig nyckel till kunskapsinhĂ€mtning – och sjĂ€lvklart en stor fördel vid allt skolarbete. Men dessutom Ă€r lĂ€sningen en kĂ€lla till glĂ€dje, Ă€ventyr och underhĂ„llning. SĂ„ fattig min barndom vore utan allt jag lĂ€ste mig till!

Mitt nyĂ„rslöfte för 2022 har som ni vet varit att lĂ€sa varje kvĂ€ll. Det har ocksĂ„ gjort att jag peppat mina barn att lĂ€sa mer. Men jag tror inte pĂ„ ett förĂ€ldraskap som gĂ„r ut pĂ„ att bestĂ€mma vad barnen ska göra – utan snarare att leda genom sitt eget exempel. Och istĂ€llet för att muttra nĂ„got om att barnen borde gĂ„ och lĂ€sa istĂ€llet för att sitta vid skĂ€rmen sĂ€ger jag

-Kan du inte komma och krypa ner hÀr i soffan med mig sÄ kan vi ligga skavfötters och lÀsa ihop?

Det gör hela skillnaden.

Kanske kan den hĂ€r lĂ€skvarten vara ett bra nyĂ„rslöfte för fler familjer dĂ€r ute? NĂ„got att göra tillsammans med sitt barn? För yngre barn kan man lĂ€sa högt – medan Ă€ldre barn fĂ„r lĂ€sa högt för förĂ€ldern. Eller sĂ„ ligger man helt enkelt bredvid varandra och myser med varsin egen tidning. Just regelbundenheten Ă€r i alla fall toppen för lĂ€sningen!

LÀs mer om LÀskvarten hÀr och ta del av fler tips kring barn och lÀsning

En prenumeration pÄ Bamse eller Kalle Anka Àr en perfekt present till ett barn du vill ge lite hÀrlig underhÄllning och samtidigt locka till mer lÀsning.

ERBJUDANDE

Just nu fĂ„r du 6 nr av Kalle Anka + pennskrin eller 6 nr av Bamse + Bamse julalbum för 159 kr (plus porto). GĂ„ in pĂ„ dintidning.se och ange kampanjkod underbaraclara 

13 november, 2022

Jag blev förvirrad nĂ€r Bertil förra Ă„ret pratade om “Jesuskonferensen”. Det tog ett tag för mig att förstĂ„ att han i sjĂ€lva verket menade julkrubban. Det finns mĂ„nga rara felhörningar i kyrkliga sammanhang och de kommer fram extra mycket kring jul och högtider. NĂ€r Folke var fyra ville han sĂ„ gĂ€rna Ă„ka med i luciatĂ„get och var sĂ„ besviken nĂ€r det aldrig dök upp pĂ„ förskolan utan man fick gĂ„ sjĂ€lv. Han som klĂ€tt ut sig till tĂ€rning och allt!

HÀr Àr nÄgra av alla gulliga felhörningar och missuppfattningar som strömmade in nÀr jag bloggade om det sist:

Min lillebror och jag trodde att det hette agentstjÀrnan. Vi sÄg nÄgon agentfilm pÄ 60-talet.

I vĂ„ras frĂ„gade en fyraĂ„ring mig “nĂ€r ska vi Ă€ta den dĂ€r Kristins himmelsfĂ€rs?”

Min son ville som fyraĂ„ring gĂ€rna vara ”Staffan Stallegren” i luciatĂ„get.

Jag trodde texten i NĂ€r juldagsmorgon glimmar lydde och “Gud i natten stimmar“, istĂ€llet för “Gud i nattens timmar”. Detta pga min farbror som brukade huta Ă„t oss kusiner med orden ”stimma inte!”

För nĂ„got Ă„r sedan julbakade vi pĂ„ förskolan dĂ€r jag jobbar. Jag sĂ€ger lussebullar och min kollega sĂ€ger lussekatter. Det naturliga blev att barnen sa “kattbullar” och det Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt rart!

– Kan man heta Kvist i efternamn?
– Ja, man kan heta Gren, Bergqvist osv

– För Jesus heter ju det.
– Jesus?
– Ja, Jesus Kvist.

Min sexĂ„ring hade precis en liten teater hĂ€r hemma om Jesus födelse och död.. ”Jag vill inte bli korsad pĂ„ fĂ€rset! ”

“Vad heter den dĂ€r Jesuskvist i förnamn egentligen? sa en Ă€lskling i min familj

De sjöng ” det porlar i min sjĂ€l” i kyrkan och jag tyckte att det passade bra att sjunga pĂ„ pottan eftersom jag trodde att de sjöng “det porlar i min stjĂ€rt”

Jag trodde psalmen gick “HĂ€r ligger jorden” nĂ€r jag var liten. Som en platsbeskrivning.

Min lillasyster sjöng högt och tydligt “fĂ„ lysa in med hopp och strid, i varje hem och hus” pĂ„ ett luciaframtrĂ€dande för sisĂ„dĂ€r 20 Ă„r sedan. Det retar vi henne för fortfarande, givetvis.

Min son undrade:

Vem Àr getost?

-Hur menar du? Det Àr en slags ost?

-Nej nej, getost pÄ korset menar jag!

 NĂ€r min mamma var liten undrade hon vem hon var och varför man sjöng om “Hosianna Davidson”

NĂ€r vi sjöng psalmen MĂ„ne och sol med texten “Jesus, Guds son levde och dog” undrade min dotter “Vem Ă€r gutt?!

“Bereden vĂ€g för Herran, berg sjunken, djup stĂ„n op! Han kommer, han med fĂ€rjan…”

PĂ„ min dotters första söndagsskola frĂ„gades nĂ„gon: “Vet ni vem Lukas var?” Min tös rĂ€ckte upp handen och sa med stolt röst “Emils hĂ€st!

En gĂ„ng fick min kompis lillasyster följa med henne till Kyrkans barntimmar, som det hette pĂ„ sjuttiotalet.DĂ€r blev hon lite upprörd över att kyrkofröken pĂ„stod att Jesus som var starkast i vĂ€rlden.Hon visste ju sjĂ€lv att det var Pippi LĂ„ngstrump. Efter visst dividerande konstaterade lillasystern att “-DĂ„ fĂ„r vĂ€l du tro pĂ„ Jesus, sĂ„ tror jag pĂ„ Pippi LĂ„ngstrump.”

Min systerson trodde att hans pappa hade kÀnt Jesus eller Ätminstone trÀffat honom. Pappa var ju sÄ gammal


“Trygga rĂ€kan” istĂ€llet för “tryggare kan ingen vara”. Funderade aldrig över varför, accepterade det helt enkelt.

Jag trodde visan gick “lusse lelle, lusse lelle Ă€lvan Ă€ter före jul” istĂ€llet för “elva nĂ€tter före jul“
 kommer ihĂ„g att jag undrade varför Ă€lvan bara Ă„t dĂ„

 â€œMamma, nĂ€r ska vi göra sĂ„na dĂ€r fikon med ananas?” Hon menade att vi skulle sticka nejlikor i apelsiner till jul…

”Sov du lilla video-ugn!”

“Det Ă€r sant
 Santa Klas har sagt det!”

Jag ville Ă€ta “Smygande Petrus” till lunch. AlltsĂ„ Flygande Jakob.

Min svĂ€gerskas son sjöng inte ”Staffan var en stalledrĂ€ng, vi tackom nu sĂ„ gĂ€rna” utan ”Staffan var en stalledrĂ€ng, med katt och mus och hjĂ€rna”

‱ annonssamarbete BRIO ‱
10 november, 2022

TÄgbanan Àr en av vÄra bÀsta leksaker hÀr hemma. Den anvÀnds bÄde av treÄrige Ulf, ÄttaÄrige Folke och Bertil elva Är. Minstingen sitter helst och kopplar vagnar pÄ banan och lastar av och pÄ tÄgen. Medan Bertil och Folke anvÀnder rÀlsen för att bygga vÀrldar i sitt rum. Och dÀr fÄr alla deras andra leksaker ocksÄ ingÄ. Banan slingrar sig mellan egenbyggda kartonghus, plastdjur och hundra olika sorters smÄ gubbar. Ju lÀngre tÄgbana desto bÀttre.

Jag Àr gÀrna sjÀlv med och bygger med barnen och försöker se hur lÄngt och invecklat vi kan göra det innan det tar stopp. Jag blir som ett barn igen och kan inte hÄlla mig ifrÄn att lÀgga mig i hur det ska göras

-Ska vi inte försöka göra Ànnu lÀngre svÀng? RÀcker rÀlsen om vi anvÀnder bron? Vi borde bygga mer pÄ höjden!!!!

Sist suckade Bertil lite Ă„t mig.

-Vi mÄste inte maxa allt mamma!

Jag förvarar BRIO-banan i plastbackar nÀr den inte anvÀnds, sÄ att det Àr lÀtt att dra fram nÀr man vill bygga igen. Och ibland vill man ju faktiskt förvandla hela vardagsrummet till en enda tÄgvÀrld!

BRIOs klassiska tĂ„gbanor görs i FSC-certifierat boktrĂ€ med fina kvalitetsdetaljer. Och de Ă€r smĂ„barnssĂ€kra – innehĂ„ller inga lösa delar eller skadliga Ă€mnen som Ă€r farliga om smĂ„syskon suger pĂ„ eller stoppar i munnen.

Förra Ă„ret fick ju barnen nĂ„gra tillskott till sin tĂ„gbana med BRIOs senaste sortiment, bland annat med tĂ„g och ljudgrindar frĂ„n BRIO Smart Tech. Det Ă€r en ny generation BRIO-tĂ„g som kan köras pĂ„ batteri och Ă€ven kontrolleras via en app i telefonen. Man kan styra utrop, signaler och bestĂ€mma om tĂ„get ska backa, stanna, köra lĂ„ngsamt eller snabbt. Man kan ocksĂ„ programmera egna utrop. Det har Bertil och hans kompisar haft vĂ€ldigt skoj med! Men det finns sĂ„klart ocksĂ„ knappar ovanpĂ„ tĂ„gen för att starta dem – om man inte vill anvĂ€nda sin telefon alltsĂ„.

Ett nytt smart lok och nĂ„gra andra skojiga delar frĂ„n BRIO Smart Tech Ă€r en riktigt fin present som kan Ă„teraktivera en befintlig tĂ„gbana för ett lite Ă€ldre barn! SĂ„ blev det i alla fall hemma hos oss.

Men vĂ„r absoluta favorit Ă€r det hĂ€r skojiga Ă„ngloket. Vem har inte drömt om ett eget Ă„nglok som sprutar rök? Fullkomligt förtrollande! Nu Ă€r ju tĂ„get sĂ„klart batteridrivet – men genom att fylla vatten i loket bildas sval Ă„nga som ser vĂ€ldigt hĂ€ftig ut nĂ€r tĂ„get kör.

BRIO har lagom till Halloween dessutom lanserat ett spökhus med kusliga ljus och ljudeffekter. En konduktör som lyser i mörkret och ett ruggig spökskratt som hörs nÀr man kör genom huset.

Att bygga pĂ„ höjden Ă€r extra roligt – för man vill gĂ€rna upptĂ€cka hur lĂ„ngt tĂ„gen tar sig i brant nedförsbacke nĂ€r man ger det fart. SpĂ„rare det ur? GĂ„r det snabbare nĂ€r man lastar pĂ„ fler vagnar? Kan man fĂ„ de olika tĂ„gen att krocka?

Frakt och Berg-settet tar leken till extrema höjder. FrĂ„n de djupa grottorna i berget till helikopterplattan högst upp. Även det en nyhet i sortimentet.

Och den nyheten fastnade barnen lite extra för. Det Àr roligt med berg i olika höjder och att tÀnka ut hur man ska fÄ allt att hÀnga ihop.

Det fina med BRIOs tÄgset Àr att det kan byggas ut och varieras pÄ tusen sÀtt. Och att de sedan hÄller för att Àrvas i generationer. BRIO har faktiskt tillverkat kvalitetsleksaker i över hundra Är!

I det nya sortimentet finns Àven en jÀrnvÀgskorsning med grindar som öppnas och stÀngs. AnvÀnds det ihop med Record & Play-loket sÄ hörs spÀnnande ljudeffekter av stenras och jordbÀvningar. Och Àr grindarna öppna stannar loket och varnar med signaler och blinkande lampor.

Det finns sĂ„ mycket roligt att upptĂ€cka med BRIOS tĂ„gbanor. Men jag vill verkligen ocksĂ„ slĂ„ ett slag för att ha ordentligt med “vanlig” rĂ€ls. Och gĂ€rna nĂ„gon förpackning av sĂ„dana dĂ€r extra korta bitar och bitar som gör att man kan byta riktning pĂ„ tĂ„gbanan och bygga ihop rĂ€lsen pĂ„ fler sĂ€tt. Det Ă€r guld vĂ€rt för att göra byggandet sĂ„ fritt och kreativt som möjligt!

4 november, 2022

NĂ€r man har mĂ„nga barn kan det uppstĂ„ vissa…bildningsluckor. Det man berĂ€ttat för ett barn har man inte berĂ€ttat för ett annat och sĂ„ plötsligt stĂ„r man dĂ€r med ungar som inte vet nĂ„gonting om det mest basala. Extra tydligt blir det med barn nummer tre i ordningen. Nu Ă€r han visserligen bara tre Ă„r gammal sĂ„ Ă€n finns det hopp. Men ibland börjar jag undra….

Han har delvis förstÄtt det hÀr med hur barn blir till och att de vÀxer i magen. Men han tror att hela familjen Àr som en rysk docka. Ulf kommer ur Folke som kommer ur Bertil som kommer ur Jakob som kommer ur mig.

Det Àr faktiskt ganska vanligt att smÄ barn tror att den ena förÀldern Àr förÀlder till den andra. Ulf tror till exempel att jag Àr Jakobs mamma. Men ibland tror han Àven att Jakob Àr min pappa. SÄ det Àr svÄrt att fÄ nÄgon ordning pÄ hur det hÀnger ihop.

Han blev i alla fall otrolig besviken nÀr han fick reda pÄ att morfar var min pappa.

-Varför har alla egna pappor?! utbrast han desillusionerad och sjönk ihop med ansiktet i hÀnderna.

En dag nÀr vi körde förbi Essas uppfödares hus fick vi syn pÄ den tik som Àr Essas mamma. Ulf blev jÀtteförvÄnad

-Va, har Essa en hundmamma?!

-Ja, det Àr klart. Hur skulle hon annars ha kommit till? sa Bertil

-Hon kom ju ur mammas mage!

Vi kunde knappt hÄlla oss för skratt men för sÀkerhets skull frÄgade jag honom.

-SÄ du tror att jag ibland föder smÄ pojkar och ibland blir det hundar? Och sÄ fÄr man hÄlla tummarna och hoppas pÄ det bÀsta bara?

Ja, sa han troskyldigt och tillade sedan hoppfullt: Pappa sa att du skulle fÄ tre hundbebisar i veckan. Han lovade!

Ett nÄgot större barn i syskonskaran undrade vid ett senare tillfÀlle hur bebisar andas i magen. Efter att jag försökt förklara det hÀr med syre som transporteras via navelstrÀng och moderkakan blev han tyst en lÄng stund. Jag började nÀstan tro att han fattat.

-SÄ om nÄgon har en bebis i magen kan man hÄlla handen framför deras navel och kÀnna hur luften blÄser in och ut?

Det kan hÀnda att ett Ànnu större barn i syskonskaran dÄ vrÄlade

Det Àr vÀl ingen snorkel heller! IDIOT! och gjorde tidernas övertydligaste face palm.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.