Kategori: Claras mammaliv

Datumfilter
Datumfilter

18 mars, 2024

NÀr jag gick i sexan var jag i min mest outhÀrdliga fjortisperiod. SkrÀnig, brÄdmogen, killfixerad och konstant i brÄk med olika tjejkompisar. En av mina högsta önskningar under den hÀr tiden var att fÄ en prenumeration pÄ Frida eller Veckorevyn. NÄgot som min vanligtvis vÀldigt tillÄtande och liberala mamma sa tvÀrnej till, med motiveringen att de bara innehöll skrÀp och att jag dessutom var för ung. Jag minns att jag blev rasande över att min mamma inte tillÀt det som kompisarnas mammor tillÀt. Och den hÀr motviljan hindrade förstÄs inte att jag köpte tidningarna ÀndÄ och lÀste hemma hos en kompis.

NĂ€r jag som vuxen tĂ€nker tillbaka pĂ„ det hĂ€r blir jag bara glad. Frida och VR var ju episk skit och absolut inget som jag skulle önskat att min egen tweeniedotter lĂ€ste. Heja morsan! kĂ€nner jag bara. Jag tycker att mĂ„nga vuxna idag Ă€r sĂ„ flata inför sina tweenies och tonĂ„ringar. SĂ„ ovilliga att vara just vuxna och istĂ€llet försöka vara vĂ€nner till varje pris. Men man ska inte vara vĂ€n med sina barn – de ska ha sina egna vĂ€nner! Man ska vara förĂ€lder, för det finns det ingen annan som kan vara. SnĂ€ll, kĂ€rleksfull och vĂ€nskaplig. Men fortfarande en förĂ€lder.

Jag hade ganska fÄ regler som tonÄring, men det som mamma och pappa vÀl sa nej till minns jag verkligen. Det blev stora och viktiga saker i mitt liv. För tonÄringar lyssnar pÄ sina förÀldrar Àven om det kanske inte verkar sÄ.

Om man Àr kritisk till att ens ungar spelar vÄldsamma spel, titta pÄ depraverade youtubers, eller har en hudvÄrdsrutin nÀr de Àr elva Är gamla. SÄ finns alltid risken att de istÀllet gör det i smyg. Men meningen Àr inte att man helt ska omöjliggöra dessa saker. Utan att sjÀlva signalen Àr viktig. Det hÀr Àr vÄra vÀrderingar. SÄ hÀr beter vi oss i vÄr familj. Sedan kommer tweenies och tonÄringar alltid att testa grÀnserna, och det Àr helt i sin ordning. Men dÄ mÄste det ju först finnas grÀnser att förhÄlla sig till!

NÀr det gÀller alkohol och unga vet vi ju hur otroligt viktig hemmiljön Àr:

Forskning visar att de som blir bjudna pÄ alkohol hemma oftare dricker mer. Om det Àr tillÄtet att dricka hemma kan det uppfattas som att ens förÀldrar tycker att det Àr okej att göra det utanför hemmet ocksÄ. Vuxnas instÀllning till alkohol pÄverkar ocksÄ hur mycket deras tonÄringar dricker. Unga som inte fÄr prova alkohol hemma dricker mindre mÀngder alkohol och mer sÀllan Àn de som blir bjudna pÄ alkohol hemma



KÀlla Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning

Vad vi gör hemma pÄverkar vad vÄra barn gör borta. Och det Àr viktigt att det Ätminstone finns nÄgra regler och vÀrderingar som man Àr tydlig kring. Men med det menar jag inte att man ska förbjuda för förbjudandets skull. Jag tycker generellt att man ska ha fÄ förbud och sÀga ja till mycket. För annars kommer familjelivet bara handla om att korrigera och skÀlla nÀr det blir fel. Eller sÄ orkar man inte se till att reglerna man sjÀlv satt upp efterlevs och dÄ har man underminerat sitt eget ledarskap.

NĂ€r jag inte fick Frida och VeckoRevyn av mamma skaffade pappa en annan prenumeration till mig. PĂ„ vad undrar du? Jo pĂ„ tidningen Ordfront! HAHAHA! En samhĂ€lls- och kulturdebatterande tidskskrift med vĂ€nsterprofil. SĂ„ bisarrt, knĂ€ppt och underbart att ge Ordfront till en tonĂ„rig tjej. Jag lĂ€ste missnöjt och förstod inte mycket – men jag lĂ€ste i alla fall. Och sommaren mellan sexan och sjuan fick min syster boken Fittstim i födelsedagspresent. Den snodde jag och slukade. Och sĂ„ gick jag frĂ„n fjollig fjortis fixerad vid killarnas bekrĂ€ftelse. Till att bli nyvĂ€ckt feminist, med en alternativ klĂ€dstil som lĂ„nade hem böcker om suffragetterna och 68-rörelsen.

Se, sÄ bra det kan bli med en matsked moralism i rÀttan tid!

15 februari, 2024

Nu Ă€r har sportlovstiderna börjat. Vecka sju till vecka tio ska det sportas, snölekas och varas ute i hela lĂ„nga landet. Jag fick en önskan frĂ„n nĂ„gra lĂ€sare om att göra ett inlĂ€gg om hur man ska klĂ€ barnen nĂ€r det Ă€r kallt. Och det skriver jag ju mer Ă€n gĂ€rna om, för jag har ju viss erfarenhet. HĂ€r Ă€r barnen Ă€r ute pĂ„ rasterna i skolan Ă€ven nĂ€r det Ă€r 25 minusgrader. Ja, Ă€ven pĂ„ förskolan Ă€r ute nĂ€r det Ă€r kallt – om Ă€n kortare stunder.

Folke och Bertil pÄ snöig utetrappa. Tittar pÄ varandra och skrattar.

Om jag skulle nĂ€mna tre viktiga principer kring barnens klĂ€der sĂ„ skulle det vara: Lager pĂ„ lager, ull nĂ€rmast kroppen och att skydda alla glipor som kan uppstĂ„. Nu tĂ€nkte jag gĂ„ igenom hur vi byltar pĂ„ barnen för den kalla Ă„rstiden – sektion för sektion.

PĂ„ kroppen

Alla mina barn har ullunderstĂ€ll som grund. Tunna ullunderstĂ€ll i klifri merinoull – bĂ„de byxor och tröja. Och sedan har de sina vanliga klĂ€der utanpĂ„. Det funkar bra eftersom modet Ă€r sĂ„ generöst i passformen, med mycket vidd i byxor och tröjor. Bertil som Ă€r frusen och tunn brukar faktiskt ha dubbla ullunderstĂ€ll. Ett tunt underst och ett tjockare ovanpĂ„. Och sedan sina vanliga klĂ€der. Allt för att slippa frysa.

Ulf brukar ganska ofta bara ha olika typer av ullunderstÀll pÄ sig pÄ förskolan. Han Àr ju inte sÄ modemedveten utan accepterar det mesta man tar pÄ honom. Och dÄ tycker jag att sköna ullklÀder Àr bra som vardagsutstyrsel!

Mjuk tunn ull nÀrmast kroppen alltsÄ. Och sedan kan man förstÄs ocksÄ addera tjockare/luddigare ull utanpÄ om det riktigt kallt. Ullfrotté eller ribbad ull Àr till exempel bra alternativ. Dessa ullbyxor frÄn Nostebarn har vi haft till alla vÄra ungar och de har varit suverÀna. Hade till och med ett par i vuxenstorlek som jag slet med hÀlsan. Men tror tyvÀrr inte att de skickar till Sverige lÀngre.

PÄ överkroppen adderar man sedan fler lager klÀder beroende pÄ kylan. NÀr plagget inte Àr nÀrmast kroppen Àr det inte lika kinkigt vilket material det Àr. Det kan vara en vanlig tjockare bomullströja, en fleecejacka eller en zip i ull. Men bÀst Àr nÄgonting med en lite krage sÄ att det inte blir kallt kring halsen. Och med dragkedja eller knÀppning sÄ att man enkelt kan reglera och slÀppa in luft om det blir för varmt.

Och sedan har de tĂ€ckbyxor och jacka – eller overall. VĂ„ra barn har haft overall upp till mellanstadiet ungefĂ€r men vid en viss Ă„lder börjar de vilja ha jacka och byxor eftersom overall Ă€r lite barnsligt. Synd! Overall Ă€r ju sĂ„ mycket smidigare och man slipper fĂ„ in snö i alla glipor. Som tur Ă€r har skoteroveraller blivit högsta mode hĂ€r i byn vilket gör att mĂ„nga Ă€ldre barn faktiskt Ă„tervĂ€nt till overallen som plagg.

PÄ fötterna

Tunna ullstrumpor pĂ„ fötterna – det Ă€r standard vintertid. VĂ€rmer bĂ€ttre Ă€n bomull och andas dessutom sĂ„ att det inte blir sĂ„ fuktigt i de tĂ€ta vinterskorna. Är det riktigt kallt tar de sina tjockare ullstrumpor istĂ€llet.

De vanligaste vinterskorna hĂ€r uppe bĂ„de pĂ„ vuxna och barn – det Ă€r polyverboots, powerboots och liknande stövlar. Verkligen inte de snyggaste typen av skor – men de bĂ€sta. Jag Ă€lskar mina! Tar fram dem i oktober och har dem pĂ„ till i april. GĂ€rna i en storlek för stora sĂ„ att jag rymmer fler par strumpor. Engelsons har en billigare kopia pĂ„ polyverbootsen som ocksĂ„ funkar riktigt bra för barnen.

PĂ„ huvudet

NĂ€r barnen Ă€r smĂ„ tycker jag att denna typ av kombinerad mössa/halsduk/ buff i ull Ă€r det bĂ€sta plagget! Just den hĂ€r kommer frĂ„n Nostebarn. HĂ„ller tĂ€tt vid halsen och huvudet nĂ€r det blĂ„ser – och skyddar mot otĂ€cka dragkedjor och skav. Och Ă€r det riktigt kallt sĂ„ sĂ€tter jag bara ytterligare en mössa utanpĂ„ huvan.

Olika former av skinnmössor med öronlappar Ă€r ocksĂ„ fenomenala. De som mina barn anvĂ€nder hade jag sjĂ€lv som liten – sĂ„ dĂ€r kan man snacka hĂ„llbart!

Den hÀr pÀlsmössan fick jag av en vÀn till min mormor. Vet inte vilket djur den kommer ifrÄn och skulle sjÀlv aldrig köpa den nytillverkad. Men den Àr HELT fantastisk! Varm och gosig och vÀldigt vacker. Nu anvÀnder Bertil den.

Men det jag egentligen vill visa Àr buffen. Buffen Àr ovÀrderlig! Just den hÀr kommer frÄn samiska StoorstÄlka i Jokkmokk. Och buff anvÀnder mina barn flitigt hela vintern. Man kan ha den som halsduk, pannband eller mössa. Den kan ocksÄ dras Ànda upp under ögonen för att skydda ansiktet vid svÄr kyla. Buffen minimerar risken för dragiga glipor som kyler ner huden och Àr dÀrmed suverÀn sÄdÀr i allmÀnhet.

PÄ hÀnderna

Vantar Ă€r det svĂ„raste kapitlet. De ska vara lĂ€tta bĂ„de att ta pĂ„ och av. Ge fingrarna rörelsefrihet men samtidigt vĂ€rme. HĂ„lla bort vĂ€ta och torka snabbt i torkskĂ„p. Bertil har fĂ„tt ett par dyra Hestravantar av fin kvalitĂ© – men det var med viss bĂ€van. För vantar kommer ju bort hela tiden. Och bara för att man mĂ€rker dem Ă€r det inte sĂ€kert att de kommer tillbaka igen. De kan försvinna i nĂ„gon snödriva eller pĂ„ vĂ€g hem frĂ„n skolan. I vardagen – sĂ„ lĂ€nge det inte Ă€r för kallt – har vĂ„ra barn fodrade, vattentĂ€ta fingerhandskar. Billiga, frĂ„n typ Stadium. Tumhandskar Ă€r dĂ€remot ett mĂ„ste till de minsta. Jag kan varmt rekommendera Tornedalshandsken. Praktisk, skön och sitter bra. Viktigt med en rejĂ€l resĂ„r som hĂ„ller tĂ€tt i glipan mellan overall och handskskaft!

Puh. Det var nog allt. Tur att barnen kan Àrva av varandra, för vinterklÀder Àr dyrt. Men barnen behöver ju faktiskt bÀttre ytterklÀder Àn oss vuxna eftersom de Àr ute i snön i flera timmar om dagen. SÄ det tÀnker jag nÀr det svider i plÄnboken. Men jag kan ocksÄ tipsa om att det gÄr att hyra vinterklÀder frÄn Hyber. SÀrskilt bra om man vill hyra under en kortare period!

Vill ocksÄ tipsa om att det inför sportlovstider gÄr att lÄna utrustning gratis pÄ Fritidsbanken. Finns runtom i Sverige och de har utrustning för en mÀngd olika aktiviteter. Skidor, skridskor, hjÀlmar, stavar. Snowboards, racket, klubbor och mycket mer. Man hyr gratis i fjorton dagar och lÀmnar sedan tillbaka. Det brukar min systers familj göra nÀr de kommer upp hit till jul och pÄsklov. Helt suverÀnt!

23 januari, 2024

Hur hinner du göra nÄgot eget pÄ helger, kvÀllar och lov? All tid gÄr ju Ät till att vara med barnen? skrev lÀsaren Maria till mig

Jag fÄr den frÄgan ofta och har alltid reagerat med viss förvÄning. PÄ att mammor verkar kÀnna sÄdan press pÄ att umgÄs med sina barn hela tiden. Jag minns inte att mamma och pappa var med oss sÀrskilt aktivt nÀr vi var barn. De var dÀremot hemma och i nÀrheten sÄ att vi kunde vara med dem, vad de nu Àn gjorde. Om mamma satt i tvÀttstugan och sydde eller pappa höll pÄ med nÄgot i garaget eller lagade mat. De fanns nÀra fysiskt och var mentalt tillgÀngliga och alltid intresserade av oss. Men leka fick vi göra sjÀlva. Och jag hade en fantastiskt kÀrleksfull uppvÀxt!

Har man riktigt smĂ„ barn behöver man ju passa dem aktivt – men Ă€ven dĂ„ har jag hela tiden framhĂ€rdat i mina sysslor och intressen och försökt leva sĂ„ vanligt som möjligt. Jag har haft med barnen nĂ€r jag laddat tvĂ€ttmaskinen, vispat en pannkakssmet eller stĂ€dat. De har varit med mig i odlingen och nĂ€r jag Ă„kt och handlat mat. Jag har dĂ€remot inte suttit och lekt sĂ€rskilt mycket.

Visst vill jag umgĂ„s med mina barn nĂ€r vi Ă€r lediga. Jag frĂ„gar om de vill spela kort, rita eller följa med och Ă„ka lĂ€ngdskidor. Och om de ber mig att göra nĂ„got sĂ€rskilt, sĂ„ försöker jag att göra det. Men jag Ă€gnar inte hela dagarna Ă„t det. Och om mina barn kommer och klagar pĂ„ att skĂ€rmtiden Ă€r slut och pĂ„ att de inte har nĂ„got att göra – sĂ„ ger jag kanske ett par tre förslag pĂ„ aktiviteter. Men om inget faller dem pĂ„ lĂ€ppen sĂ„ sĂ€ger jag att de fĂ„r hjĂ€lpa till att vika tvĂ€tt, gĂ„ ut med komposten, ta Essa pĂ„ en promenad eller skotta farstubron. DĂ„ brukar de drypa av ganska snabbt och hitta nĂ„got att leka. Eller faktiskt hugga i med en syssla.

Det jag dĂ€remot finns Ă€r till hands. Vi Ă€ter middag ihop. KvĂ€llsfikar och sitter kvar och pratar. Jag skojar och retas med barnen, frĂ„gar saker och berĂ€ttar om mitt eget liv. FĂ„ngar in dem i en omfamning och kysser i hĂ„ret. Jag finns alltid till hands för dem. En kompis som Ă€r psykolog sa en gĂ„ng till mig “du Ă€r sĂ„ föredömligt ointresserad av dina barn”. Vilket fick mig att först blir lite förnĂ€rmad – men sedan glad. Eftersom jag tror att det sĂ€tter en stor press pĂ„ barn, nĂ€r deras förĂ€ldrar Ă€r överdrivet intresserade av allt de sĂ€ger och gör. Barn fĂ„r trygghet av att vara en del av flocken – men inte av att styra flocken och vara dess huvudfokus.

Det Ă€r förstĂ„s inget fel pĂ„ att leka med sina barn, om det Ă€r ens stora intresse. Men jag tror att mĂ„nga nutidsmammor hĂ„ller pĂ„ att drĂ€pa sig för att det kĂ€nner att deras barn ska vara deras huvudsakliga umgĂ€nge och intresse nĂ€r de faktiskt inte Ă€r det. Och kanske sitter de dĂ€r fysiskt nĂ€rvarande men Ă€r lĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„ngt borta i tankarna rent mentalt. Men jag strĂ€var efter att vara nĂ€rvarande i tankar och hjĂ€rta – men fysiskt Ă€gna mig Ă„t att leva ett vanligt liv med sysslor, intressen och aktiviteter som jag alltid har Ă€gnat mig Ă„t. Jag Ă€r ju flockledaren! Men ungarna fĂ„r gĂ€rna haka pĂ„ mig om de vill.

29 oktober, 2023

Min mÄlbild senaste veckorna har varit tanken pÄ imorgon lördag. DÄ packar jag in hund och alla barn, mÄlargrejer, korsord, handarbeten och böcker i bilen och brÀnner upp till stugan för en helt ledig vecka. DÀr Àr snöigt och kallt och jag ska ingenting sÀrskilt göra, utom att laga mat till barnen och diska efterÄt. Resten av tiden Àr min egen!

Skrev jag i inlÀgget MÄlbild i torsdags. Och lÀsaren Kristina kommenterade

NĂ€r började du se en ledig vecka med barnen som faktiskt ledig och din? Du skriver att du bara ska laga mat och diska men att resten av tiden Ă€r din. Ganska mĂ„nga förĂ€ldrar har nog en helt annan bild av en ledig vecka med barn – som att absolut ingen tid alls Ă€r ens egen. Tror du att det hĂ€r Ă€r en instĂ€llning du har haft i hela ditt förĂ€ldraskap eller Ă€r det nĂ„got som började nĂ€r barnen nĂ„dde en viss Ă„lder? Det hĂ€r skulle vara jĂ€ttespĂ€nnande att lĂ€sa ett helt inlĂ€gg om!

Det var mÄnga fler i kommentarerna som höll med om att de ville se ett inlÀgg om saken sÄ hÀr kommer det! Och jag kan börja med att slÄ fast att jag absolut inte alltid kÀnt sÄ hÀr. Egentligen var det i somras som det började Àndras. Det var nÀmligen det första sommarlovet pÄ tolv Är dÄ jag kunde ligga och lÀsa bok dagtid, göra mina egna smÄ projekt och verkligen vara ifred fast barnen var hemma. Ulf Àr nÀmligen sÄ pass stor och förstÄndig (4 Är) att hans brorsor (12, 9 Är) kan umgÄs med honom utan övervakning. Mina barn leker mycket ihop och i somras mÀrkte jag verkligen skillnad frÄn tidigare Är. Det gick att vila pÄ ett annat sÀtt. Jag behövde inte vara stand by precis hela tiden. LÄnga stunder byggde de lego, studsade studsmatta eller höll pÄ med nÄgonting annat roligt tillsammans.

Jag har velat Ă„ka upp sĂ„ hĂ€r till stugan med barnen ganska mĂ„nga höstlov – men det har fallit pĂ„ att jag inte orkat. Inte orkat Ă„ka lĂ„ngt, vara ensam med tre barn och ha allt ansvar för mat och disk och lĂ€ggningar och dessutom eldning och annat som kan krĂ„ngla i ett sommarhus. Men nu har det hĂ€nt nĂ„got i familjedynamiken.

IgĂ„r nĂ€r vi kom till stugan bar storbarnen in packningen med mig. Sopade bron, gjorde upp eld och efter maten tog de fram snöslĂ€den och skottade den lĂ„nga stigen till vedboden och hĂ€mtade in mer ved. PĂ„ eget initiativ. Ulf kan inte göra sĂ„ mycket – men han kan ju hĂ€nga med sina brorsor medan de hjĂ€lper till. Och det gör en enorm skillnad för mig.

HĂ€r i stugan har ju storbarnen kompisar i de andra stugorna ocksĂ„. SĂ„ pĂ„ dagarna Ă€r de ute och leker, Ă„ker skrana och spelar rollspel. Vilket mest gör att jag och Ulf gĂ„r runt hĂ€r hemma tillsammans och det Ă€r ganska enkelt. Han har en padda med nedladdade filmer (för internet Ă€r uselt) och han har fĂ„tt lite extra skĂ€rmtid. Men dĂ€rutöver Ă€r han ganska nöjd med att sitta och bygga lego eller göra en koja, medan jag donar pĂ„ med mitt. Det Ă€r dĂ€rför jag för första gĂ„ngen kĂ€nner att jag kan ha höstlov sjĂ€lv med mina barn och faktiskt fĂ„ lite vila och inte bara arbete. Och det Ă€r en stor glĂ€dje eftersom det betyder att jag fĂ„r vara mer i stugan dit jag stĂ€ndigt lĂ€ngtar – men ofta inte orkat Ă„ka till. Tror det hĂ€r Ă€r starten pĂ„ lite nya vanor för vĂ„r familj, faktiskt! Erbjöd till och med Jakob att ta med Essa pĂ„ resan eftersom det kĂ€nns som att det ger mer energi Ă€n det tar i slutĂ€ndan.

SÄ alla ni som bara upplever lovet som ett lÄngt, lÄngt arbete. Jag förstÄr er precis! Inför lÄnga lov har jag planerat noga för att det inte ska bli för betungande. Ett sÄdant inlÀgg med lite olika ideer finns att lÀsa hÀr.

26 oktober, 2023

HÀr kommer tre smÄ lÀrdomar frÄn en trebarnsmamma.

  • SmĂ„ barn blir 75% gladare sĂ„ fort de Ă€r nakna. En missbelĂ„ten bebis kan man oftast göra glad genom att klĂ€ av naken och lĂ€gga pĂ„ en filt – bara rummet inte Ă€r för kallt. PĂ„ sommaren nĂ€r en instĂ€ngd blöja kan göra ungen förtvivlad passar det fint att fĂ„ gĂ„ runt spritt sprĂ„ngande naken. SmĂ„ barn föredrar i sjĂ€lva verket att vara nakna nĂ€stan jĂ€mt. I alla fall mina barn och dĂ„ har de fĂ„tt vara det. Livet Ă€r till för att njutas!
  • Man behöver inte nödvĂ€ndigtvis pottrĂ€na barn. Jag har inte “pottrĂ€nat” dem alls egentligen. Jag har bara haft en potta stĂ„ende pĂ„ toaletten. Bara det brukar inspirera dem att sĂ€tta sig dĂ€r. SĂ€rskilt nĂ€r de börjar pĂ„ förskolan och ser Ă€ldre kompisar göra det. Och nĂ€r de börjat vara i mogen Ă„lder har jag (sommartid) bara tagit av dem blöjan. Sedan fĂ„r de gĂ„ runt i byxor hemma (inga kalsonger – blir bara Ă€nnu mer tvĂ€tt). Man kissar inte sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger i byxorna utan att man mĂ€rker att det Ă€r obehagligt. Det Ă€r som att hjĂ€rnan behöver fĂ„ uppleva det för att mĂ€rka nĂ€r kissnödighets-signalen kommer. Och bor man i hus kan barnen sommartid vara nakna i trĂ€dgĂ„rden och kissa ute. Det har gĂ„tt vĂ€ldigt fort att fĂ„ rumsrena barn pĂ„ det viset. LĂ€rde det mig av min svĂ€rmor som Ă€r en erfaren fyrbarnsmamma!
  • Att lĂ€gga barn pĂ„ kvĂ€llen – sĂ€rskilt vintertid nĂ€r man sjĂ€lv Ă€r trött – Ă€r hopplöst jobbigt. IstĂ€llet för att kĂ€mpa emot somnade jag sött bredvid mina barn efter att jag stĂ€llt en vĂ€ckarklocka pĂ„ 20 minuter. Finns inget som Ă€r sĂ„ sövande och tryggt för ett barn som en förĂ€lder som kommit till ro och somnat vid deras sida. LĂ€ggningarna gick rekordfort. PĂ„ 20 minuter hann jag inte komma ner i djupsömn utan vaknade lĂ€tt och kĂ€nde mig relativt utvilad. Kunde gĂ„ upp och diska, se pĂ„ en serie, duscha eller trĂ€na en stund innan min egen sovtid nĂ„gra timmar senare. SĂ„ hĂ€rligt att faktiskt ha lite energi till att göra mina egna aktiviteter!

4 oktober, 2023

-Varför sover jag i en skrubb egentligen? frÄgade Bertil mig en dag. Och innan jag hann svara fortsatte han tankfullt

-Å andra sidan. HĂ€lften av alla mina kompisar sover ju ocksĂ„ i en skrubb.

Och sedan skrattade vi bÄda rakt ut för att det Àr 100 procent sant.

PĂ„ landet dĂ€r mĂ„nga bor i smĂ„ hus eller gamla hus med dĂ„lig planlösning finns oftast inte egna rum till alla barn. MĂ„nga syskon delar rum och mĂ„nga sover i improviserade smĂ„ skrubbar. VĂ„ra barn har varsin liten alkov och Ulf sov i min klĂ€dkammare tills han fyllde tre. Det hade kanske varit jobbigt i ett fint villaomrĂ„de i stan – men hĂ€r Ă€r det inte ens en grej.

Eller ta det hÀr med mobiltelefoner. Bertil gÄr i Ärskurs sex och i hans klass Àr det absolut inte alla som ens har en mobiltelefon Ànnu. Och att han varken vill eller fÄr ha snapchat, tiktok eller instagram pÄ sin telefon Àr heller inget socialt problem som gör att han hamnar utanför. För vi lever i en kultur dÀr han inte Àr ensam om det.

En kompis följde med mig och lĂ€mnade barnen en dag och konstaterade att alla ungar pĂ„ skolgĂ„rden gick runt i jĂ€garbyxor. Jag har inte ens reflekterat över saken – men det Ă€r ju modet hĂ€r! PĂ„ skolan i stan dĂ€r min vĂ€ns dotter gĂ„r har flickorna i fyran slutat leka pĂ„ rasterna. De gĂ„r runt med handvĂ€ska och vill inte smutsa ner sig. Och sjĂ€lv minns jag hur vi i Ă„rskurs sex började ta bussen ner pĂ„ stan och gĂ„ pĂ„ H&M efter skolan och “shoppa”. Ja det blev ju inte sĂ„ mĂ„nga köp för vi hade ju inga pengar – men vi gick i alla fall runt och trĂ„nade. HĂ€r Ă€r det ingen som kan ta bussen in till stan en vardag och shoppa klĂ€der. Och följaktligen Ă€r inte klĂ€der och konsumtion ett lika stort intresse. HĂ€r leker man i sina jĂ€garbyxor.

Kulturen pÄ den plats man bor pÄ formar ens barn. Det Àr pÄ ont och pÄ gott men det mesta med kulturen hÀr tycker jag Àr bra. Dock mÀrks det att det i mÄnga inlandskommuner Àr ont om akademiskt utbildade mÀn. Och ont om förebilder som kan studiemotivera unga pojkar. SÄnt smittar ocksÄ.

Vi kan inte komma ifrÄn den kultur vi lever i. Och som förÀlder har man faktiskt en skyldighet gentemot sina barn att rusta dem för att delta i den kulturen. Jag kan förstÄs rakt av förbjuda mina barn att spela tevespel, ha mobiltelefon, leka med plastleksaker eller sminka sig. Men mina barn ska inte leva utanför den omgivande kulturen utan ocksÄ klara av att delta i den. Jag vill inte att de ska bli ufon pÄ grund av att deras förÀldrar har avvikande vÀrderingar. De fÄr förstÄs gÀrna vara annorlunda. Men de ska förstÄ och kunna vÀlja hur.

SÄ jag tar det lite vackert och försöker balansera rÀtt. Det Àr en svÄr balansgÄng. Men oftast Àr jag glad över landsbygdskulturen och hur den hjÀlper till att fostra mina barn.

29 augusti, 2023

ÄndĂ„ kan det ibland vara fasligt lĂ„nga dagar med smĂ„barnen hemma. HĂ€r Ă€r saker som jag upptĂ€ckt kan sysselsĂ€tta (vissa) barn 0-3 Ă„r. Fyll gĂ€rna pĂ„ listan om du har fler förslag!

En stor lĂ„da. NĂ€r du fĂ„r hem nĂ„got paket – spara lĂ„dan och stĂ€ll pĂ„ köksgolvet och lĂ„t dem leka bĂ„t i den. Eller bygga koja. En balja funkar ocksĂ„ bra för Ă€ndamĂ„let.

En redskapslÄda. Den bÀsta leksaken för alla mina barn var vÄr lÄda med blandade köksredskap. Jag drog ut den och sedan satt de dÀr och plockade i vitlökspressar, hÄlslevar, vispar och annat kul.

För riktigt smÄ barn som mest sitter och tittar behövs roliga saker att titta pÄ. Frystejpa lite hopskrynklat aluminumfolie som kan röra sig ovanför babysittern. Vid en trÄkig bilresa rev jag ut en massa bilder ur en modetidning och nÄlade fast pÄ tyget pÄ stolen och sedan satt en fem mÄnader gammal Bertil och betraktade dessa fascinerat. DÄ och dÄ vÀnde jag pÄ sidorna och bytte bild. Variation Àr nyckeln.

Riskorn, aluminiumfolien eller hopknycklat prassligt papper i först en plastpÄse och sedan i en strumpa som du knyter igen. Det kan roa ett litet barn lÀnge. Allt som prasslar, lÄter och kÀnns konstigt Àr spÀnnande. Bra panikleksak att tillverka nÀr allt annat Àr trist.

Gör en trolldeg (funkar dock inte för barn som fortfarande stoppar allt i munnen) och lÄt dem dega loss. Ta fram smörkniv, kavel och pepparkaksmÄtt som de kan dega med.

En liten badbalja Àr nÀstan bÀttre Àn ett badkar. StÀll i duschen eller utomhus om det Àr varmt. En tom schampoflaska som bubblar nÀr man fyller den, samt nÄgra decelitermÄtt och slevar Àr ocksÄ roliga i badet.

Gör lite slajm som barnen kan leka med. Förslagsvis vid köksbordet eller i badrummet. FingerfÀrg Àr ocksÄ kul! Roligt att mÄla naken. PÄ sig sjÀlv och pÄ vÀggarna i badrummet och sedan bara spola av nÀr det lekts fÀrdigt.

BlÄs upp en ballong och bolla med varandra. Eller fyll en ballong med lite vatten sÄ att man kan klÀmma pÄ den. Eller med potatismjöl sÄ den fÄr en mysig nypvÀnlig konsistens. Obs! SÄklart ej för smÄttingar som stoppar i munnen. Man kan ocksÄ blÄsa upp ballonger och slÀppa ut luften sÄ att de flyger ivÀg och barnen fÄr hÀmta dem.

Ta fram kritor och frystejpa fast ett stort pappersark pÄ bordet, sÄ att de minsta barnen inte bara river ner pÄ golvet nÀr de ska rita.

Man kan ligga i soffan och be barnet hÀmta olika saker. En bok, ett gosedjur, en kudde, en sko. Perfekt om man sjÀlv vill ligga stilla (kanske amma ett yngre barn) men ungarna vill hÀrja runt. En bra övning av ordförstÄelse ocksÄ!

Ha leksaker pÄ rotation. Plocka bort ett gÀng grejer i en pÄse och förvara i garderoben. Ta fram en trÄkig dag och lÄt barnen ÄterupptÀcka dem.

SlÀng ner alla kuddar och filtar i en hög pÄ golvet sÄ att pyttisen kan krypa omkring. Man kan ocksÄ uppmuntra ungen att lÀgga ut kuddarna till en inte-nudda-marken-bana. Eller bara hÀng en filt över tvÄ stolar sÄ att det blir till en liten koja att krypa in i.

SmÄ lÄdor/vÀskor/ necessÀrer som fylls med klossar, duplo eller nÄgot annat som barnen kan packa i och ur, brukar bli populÀrt. En avlagd handvÀska funkar ocksÄ utmÀrkt.

NĂ€r man lagar mat kan barnet fĂ„ stĂ„ och “diska” bredvid en. Plaska i hon och anvĂ€nda borsten. Det blir visserligen blött – men Ă€’r alla fall en sysselsĂ€ttning.

Mitt bĂ€sta tips Ă€r faktiskt att ta med smĂ„barnen i alla trĂ„kiga sysslor man Ă€ndĂ„ mĂ„ste göra. Som att tömma tvĂ€ttmaskinen, vika tvĂ€tt och plocka och stĂ€da. Det tar tid, Ă€r ineffektivt och inte sĂ€rskilt enkelt. Men barnet kĂ€nner sig delaktig och som en omistlig del av familjen. Viktigt att man peppar genom att understryka vilken otroligt stor hjĂ€lp barnet Ă€r. -Hur skulle mamma klara sig utan dig? Det Ă€r tur att du finns och kan hjĂ€lpa mig att stoppa in tvĂ€tten i maskinen... hellre fĂ„ bort nĂ„gra trĂ„kiga hushĂ„llssysslor nĂ€r barnen Ă€r med – Ă€n att först tvingas leka och roa barnet för att sedan nĂ€r det Ă€ntligen sover vara tvungen att göra trĂ„kiga hushĂ„llssysslor.

12 maj, 2023

Min Àlskling, du Àr som en ros
En nyutsprungen skÀr
Ja, som den vackraste musik
Min Àlskade du Àr

SÄ skaldade Taube till sin ros och sÄ skrÄlar jag till min lilla rosenknopp med de mjukaste pussarna.

28 april, 2023

-Mamma tÀnk att du har dokumenterat hela vÄr barndom? har barnen mer Àn en gÄng fascinerat konstaterat, dÄ vi blÀddrat i mitt arkiv och lÀst gamla inlÀgg tillsammans. Och dÄ blir jag sÄ glad. För tÀnk att det har jag!

Och idag tÀnkte jag skriva om att fota barn. Hur man gör alltsÄ. För frÄgan dyker ibland upp.

Den första och absolut enklaste grejen som mÄnga ÀndÄ glömmer, det Àr ju att gÄ ner pÄ barnens höjd. Det blir inte sÄ roliga bilder om man bara fotar hjÀssan pÄ barn. Nej, ner pÄ huk.

Ett annat vanligt fel som fotograf Àr att hela tiden vilja pÄkalla barnets uppmÀrksamhet, sÄ att de tittar in i kameran. Men dÄ fÄngar man dem ju inte i deras egna bestyr! Nej dÄ avbryter de leken och lÀgger fokuset pÄ mig med kameran. Precis det jag INTE vill ska ske.

Jag försöker fota barn som jag gissar att en naturfotograf fotar djur. In action i sitt naturliga habitat. Man försöker inte fÄ en vessla eller en björn att sÀtta sig till rÀtta och posa för kameran. Gör inte det med barn heller. LÄt dem leka och vara sig sjÀlva och fÄnga det som gÄr att fÄnga.

Och Àven om man inte fÄr med deras ansikten pÄ bild sÄ betyder det inte att man inte kan förmedla kÀnslan just dÄ.

Stilen jag fotar barn i har vuxit fram nĂ€r jag velat fĂ„nga mina egna barn pĂ„ bild – men Ă€ndĂ„ lĂ„ta dem vara egna individer. Fotografering med integritet. Barnen solar inte upp sig för att mamma ska ta en bild. Det Ă€r inte en massa poserande portrĂ€ttfoton.

Ansiktena kan vara bortvÀnda, kapade, tagna frÄn sidan. Att fÄnga kÀnslan i stunden Àr det viktiga.

Jag bÀr i princip jÀmt omkring pÄ min tunga systemkamera, för man vet ju aldrig nÀr fototillfÀllen yppar sig. Och det mÄste inte alltid bli skarpt eller perfekt ljus för att det ska bli bra. SinnesstÀmningar, energier och humör kan framtrÀda tydligt ÀndÄ.

Barn Àr ju sÄ underbara att fotografera, för till skillnad frÄn vuxna kontrollerar och behÀrskar de inte sitt minspel i nÄgon sÀrskilt stor utstrÀckning.

Och sÄ hittar de pÄ roligare saker. Fikapaus pÄ hjortronmyren, med starkt doftande skvattram instucken under mössan för att hÄlla myggen borta.

Barn kan konversera en varg

Testa ut hÄligheter i ett trÀd

Kyla skallen en kvalmig vÄrdag

Och anvÀnda sin gammor som tivoli

-Varför ser dina barn sÄ sura ut pÄ bild? skriver ibland nÄgon. Och det Àr en frÄga som verkligen vittnar om hur förljuget man vanligtvis portrÀtterar barn. De ska le och vara söta och möta blick. Men om man fotar barn som har fullt upp med att leka, med att skapa eller att fundera. DÄ fÄr man deras koncentrerade utseende. MÀnniskor som Àr koncentrerade ser ofta lite bistra och sura ut. DET Àr det normala. Det gÀller Àven för oss vuxna.

Men ibland kan man ju ha tur och fÄnga ett blitt leende.

GÀllande bildkompositionen fotar jag ofta rakt framifrÄn. Bron med barnen rakt framifrÄn, istÀllet för snett frÄn sidan.

Barnen som leker affÀr vid en bÀnk. Rakt framifrÄn istÀllet för frÄn sidan. Det ger ett lugn i kompositionen, som jag verkligen uppskattar.

Det Àr spÀnnande att fÄnga rörelse

Men ocksÄ humör. Lykke som försöker förhindra Ulf att krypa runt i en sotig eldstad. Han blev ganska arg pÄ sin kusin.

NÀr man dokumenterat sin vÀrld under sjutton Ärs tid sÄ utvecklar man ett bildseende. Man mÀrker nÀr fototillfÀllen uppenbarar sig och först dÄ drar man fram kameran.

DÀremellan kan den ligga bredvid en oanvÀnd.

Jag fotar varje dag, men det Àr bara en kort stund vid varje fototillfÀlle som kameran behöver vara framme. Jag Àr sÄ snabb! Och jag blir sÄ glad nÀr jag lyckas fÄnga nÄgot pÄ film, som kanske inte ens borde hÀnda.

Bild omöjlig att arrangera.

Inte en enda bild i det hĂ€r inlĂ€gget har tagits frĂ„n min egen höjd som ni mĂ€rker. Jag hukar stĂ€ndigt. Och ingen bild har tagits nĂ€r jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kommunicerat med min energi att “nu Ă€r det dags att fotografera”.

Men ibland kanske man av nĂ„gon anledning behöver ge instruktioner till ett barn som ska fotas. Ge dĂ„ inte instruktioner kring hur det ska se ut – utan instruktioner som gör att barnet helt omedvetet ser ut som du önskar. IstĂ€llet för att sĂ€ga strĂ€ck pĂ„ dig sĂ€ger jag tĂ€nk att du Ă€r en ballerina eller tĂ€nk att du tĂ€nk att du ska gĂ„ pĂ„ lina. IstĂ€llet för att sĂ€ga dra bak axlarna sĂ€ger jag visa gladpricken! Gladpricken sitter mellan brösten ungefĂ€r och visar man fram den Ă„ker axlarna naturligt tillbaka. Och sĂ€g absolut inte Ă„t barnet att le. Det blir bara stelt och onaturligt. Du mĂ„ste göra dig förtjĂ€nt av nĂ„gons leende. SĂ€g eller gör nĂ„got roligt!

Och för att förekomma tvÄ andra vanliga frÄgor pÄ detta temat:

Jag fotar med en CANON EOS 5D Mark II. Och nÀstan alltid med objektivet Canon EF 85mm f/1.2L II USM. Men jag vill poÀngtera att en bra kamera inte behövs för att fota bra. Det som behövs Àr att öva upp ett bra bildseende! Jag spelar ju inte bÀttre pÄ en stradivarius Àn en skrÀllig gammal skolfiol om jag inte ens kan spela fiol frÄn första början.

Och hur jag resonera kring att fota och lÀgga ut mina barn i sociala medier har jag skrivit ett inlÀgg om hÀr.

12 april, 2023

-Jalleri-jalleri-juhooo! var det första jag hörde imorse. Hurtigt vrÄlat samtidigt som Ulf nöp tag i ena ögonlocket och drog det upp mot mitt ögonbryn för att undersöka om jag var vaken.

Vid det laget, ja.

Vad Àr det som gör att barn dras till sovande mammor med en magnetisk kraft? SÀrskilt om de sover pÄ dagen och stjÀl till sig nÄgra vÀl behövda minuters sömn. Direkt kommer de dÀr och puffar och drar och ska fÄ igÄng henne igen. Det Àr inte bara smÄ barn utan Àven stora.

-Sover du mamma? Mamma, mamma sover du?

SjÀlv har jag instinkten att beskydda alla sovande mammor. Behandlar dem som fridlysta djur som ska lÀmnas i fred. NÀr min syster somnar ifrÄn i min soffa pÄ jullovet slÄr jag vaktande lovar runt den och frÀser Ät alla barn som kommer i nÀrheten

-Men LÅT henne sova!!!

Instinktivt vet man att det mamman mest behöver Àr sömn. Och om hela familjen bara kunde sjÄ sig med att be om hjÀlp med att smöra mackan, leta fram en försvunnen strumpa eller avgöra om elefanter Àr tyngre Àn giraffer. Ja, dÄ skulle de fÄ en mycket snÀllare, gladare och tÄlmodigare mamma som belöning.

7 februari, 2023

I present förra Äret fick Bertil SkÀrmhjÀrna Junior och HjÀrnstark Junior. Böckerna har tagit det bÀsta frÄn Anders Hansens bÀstsÀljande böcker HjÀrnstark och SkÀrmhjÀrna och har med författaren Mats WÀnblads hjÀlp förpackats om i ett mer lÀttlÀst format som barn och ungdomar kan ta till sig. Jag har lÀst böckerna högt för storbarnen, vilket lett till mÄnga intressanta samtal.

NĂ€r jag lĂ€ste HjĂ€rnstark för första fick jag en sĂ€llan skĂ„dad trĂ€ningspepp och jag mĂ€rker att nĂ„got liknande har skett med barnen. De har blivit extra motiverade att trĂ€na och röra pĂ„ sig. Och pĂ„ köpet bli smartare, gladare och starkare – precis som bokens undertitel lyder

Böckerna berĂ€ttar pĂ„ ett enkelt, pedagogiskt och underhĂ„llande sĂ€tt om hur vĂ„ra hjĂ€rnor funkar, hur vi kan hjĂ€lpa dem pĂ„ traven och vad vi kan göra för att inte lĂ€gga krokben för dem. HjĂ€rnstark Junior har mer fokus pĂ„ hjĂ€rnan allmĂ€nt och pĂ„ hur trĂ€ning och motion kan hjĂ€lpa den – medan SkĂ€rmhjĂ€rna Junior har mer fokus pĂ„ skĂ€rmar, teknik och hur de pĂ„verkar vĂ„ra hjĂ€rnor. NĂ€r vi lĂ€st klart SkĂ€rmhjĂ€rna sa Bertil att han ville att deras skĂ€rmtid skulle halveras sĂ„ att det skulle bli lĂ€ttare att hinna med att göra andra roliga saker ocksĂ„. Inte bara fastna framför skĂ€rmen. SĂ„ dĂ„ gjorde vi det.

Böckerna har en rolig och lekfull formgivning, pedagogiska exempel och mÄnga smarta kom ihÄg och tipsrutor av olika slag.

SkÀrmhjÀrna erbjuder ocksÄ viktig kunskap till ungdomar som kÀmpar med studiemotivation, koncentration och sömnbrist.

Nu efter lÀsningen kÀnns det som att jag och barnen har mycket mer liknande referensarmar. Vi kan prata om vardagskonflikter pÄ ett annat sÀtt och förstÄr bÀttre varför vissa saker Àr viktiga. Som att lÀgga sig i tid om kvÀllarna. Eller varför det faktiskt Àr bra att cykla till skolan pÄ morgonen istÀllet för att fÄ skjuts. Och att skidtrÀningen inte bara Àr rolig utan ocksÄ ett jÀttebra sÀtt att hjÀlpa hjÀrnan att hantera skolans stress och press pÄ.

Och jag vill sĂ€rskilt tipsa om att lĂ€sa böckerna tillsammans med barn och ungdomar. För att kunna stanna upp och diskutera, förklara vissa begrepp, frĂ„ga vad barnen sjĂ€lva tror och diskutera olika lösningar. Jag hade Ă€lskat om en liknande bok fanns nĂ€r jag var tweenie – men nu Ă€r jag istĂ€llet glad att fĂ„ lĂ€sa den med mina barn. Hoppas DepphjĂ€rna ocksĂ„ kommer i en version för ungdomar. Den psykiska ohĂ€lsan Ă€r ju utbredd i den Ă„ldersgruppen sĂ„ dĂ€r hade det verkligen varit vĂ€lkommet med mer kunskap och handfasta rĂ„d.

HÀr finns fler tips pÄ böcker att lÀsa med barnen, som startar intressanta och viktiga samtal.

‱ annonssamarbete EGMONT ‱
23 december, 2022

Jag hade en enorm samling serietidningar som barn – dels de jag sjĂ€lv fick nĂ€r jag prenumererade men ocksĂ„ en hel bibba Bamse och Kalle Anka som jag Ă€rvt av mina storkusiner. Jag lĂ€ste massor och nĂ„gra av tidningarna finns fortfarande kvar och lĂ€ses av mina barn idag.

KÀnslan nÀr man fÄr hÀmta in senaste numret av favorittidningen Àr underbar. LÀsning för jullovet!

Fördelen med serietidningar Ă€r ju kombinationen av text och fĂ€rglada bilder – samt sidor indelade i rutor som gör lĂ€sningen enklare. Handlingen Ă€r ofta spĂ€nnande och man dras snabbt in i berĂ€ttelsen. Just Bamse Ă€r dessutom skriven med versaler sĂ„ den Ă€r lĂ€svĂ€nlig Ă€ven för de som precis knĂ€ckt lĂ€skoden.

Min upplevelse Ă€r att serietidningar sĂ€nker tröskeln till lĂ€sning. BĂ„de för den som vill men inte kan lĂ€sa sĂ„ bra – och för den som kan men inte vill.

Egmont har under mÄnga Är uppmuntrat till ökat lÀsande bland barn genom begreppet lÀskvarten! Att lÀsa en kvart om dagen har nÀmligen stor positiv effekt pÄ barns lÀsning. Och det behövs verkligen, för lÀsförstÄelsen bland Sveriges barn och ungdomar sjunker drastiskt.

God lĂ€sning Ă€r en viktig nyckel till kunskapsinhĂ€mtning – och sjĂ€lvklart en stor fördel vid allt skolarbete. Men dessutom Ă€r lĂ€sningen en kĂ€lla till glĂ€dje, Ă€ventyr och underhĂ„llning. SĂ„ fattig min barndom vore utan allt jag lĂ€ste mig till!

Mitt nyĂ„rslöfte för 2022 har som ni vet varit att lĂ€sa varje kvĂ€ll. Det har ocksĂ„ gjort att jag peppat mina barn att lĂ€sa mer. Men jag tror inte pĂ„ ett förĂ€ldraskap som gĂ„r ut pĂ„ att bestĂ€mma vad barnen ska göra – utan snarare att leda genom sitt eget exempel. Och istĂ€llet för att muttra nĂ„got om att barnen borde gĂ„ och lĂ€sa istĂ€llet för att sitta vid skĂ€rmen sĂ€ger jag

-Kan du inte komma och krypa ner hÀr i soffan med mig sÄ kan vi ligga skavfötters och lÀsa ihop?

Det gör hela skillnaden.

Kanske kan den hĂ€r lĂ€skvarten vara ett bra nyĂ„rslöfte för fler familjer dĂ€r ute? NĂ„got att göra tillsammans med sitt barn? För yngre barn kan man lĂ€sa högt – medan Ă€ldre barn fĂ„r lĂ€sa högt för förĂ€ldern. Eller sĂ„ ligger man helt enkelt bredvid varandra och myser med varsin egen tidning. Just regelbundenheten Ă€r i alla fall toppen för lĂ€sningen!

LÀs mer om LÀskvarten hÀr och ta del av fler tips kring barn och lÀsning

En prenumeration pÄ Bamse eller Kalle Anka Àr en perfekt present till ett barn du vill ge lite hÀrlig underhÄllning och samtidigt locka till mer lÀsning.

ERBJUDANDE

Just nu fĂ„r du 6 nr av Kalle Anka + pennskrin eller 6 nr av Bamse + Bamse julalbum för 159 kr (plus porto). GĂ„ in pĂ„ dintidning.se och ange kampanjkod underbaraclara 

13 november, 2022

Jag blev förvirrad nĂ€r Bertil förra Ă„ret pratade om “Jesuskonferensen”. Det tog ett tag för mig att förstĂ„ att han i sjĂ€lva verket menade julkrubban. Det finns mĂ„nga rara felhörningar i kyrkliga sammanhang och de kommer fram extra mycket kring jul och högtider. NĂ€r Folke var fyra ville han sĂ„ gĂ€rna Ă„ka med i luciatĂ„get och var sĂ„ besviken nĂ€r det aldrig dök upp pĂ„ förskolan utan man fick gĂ„ sjĂ€lv. Han som klĂ€tt ut sig till tĂ€rning och allt!

HÀr Àr nÄgra av alla gulliga felhörningar och missuppfattningar som strömmade in nÀr jag bloggade om det sist:

Min lillebror och jag trodde att det hette agentstjÀrnan. Vi sÄg nÄgon agentfilm pÄ 60-talet.

I vĂ„ras frĂ„gade en fyraĂ„ring mig “nĂ€r ska vi Ă€ta den dĂ€r Kristins himmelsfĂ€rs?”

Min son ville som fyraĂ„ring gĂ€rna vara ”Staffan Stallegren” i luciatĂ„get.

Jag trodde texten i NĂ€r juldagsmorgon glimmar lydde och “Gud i natten stimmar“, istĂ€llet för “Gud i nattens timmar”. Detta pga min farbror som brukade huta Ă„t oss kusiner med orden ”stimma inte!”

För nĂ„got Ă„r sedan julbakade vi pĂ„ förskolan dĂ€r jag jobbar. Jag sĂ€ger lussebullar och min kollega sĂ€ger lussekatter. Det naturliga blev att barnen sa “kattbullar” och det Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt rart!

– Kan man heta Kvist i efternamn?
– Ja, man kan heta Gren, Bergqvist osv

– För Jesus heter ju det.
– Jesus?
– Ja, Jesus Kvist.

Min sexĂ„ring hade precis en liten teater hĂ€r hemma om Jesus födelse och död.. ”Jag vill inte bli korsad pĂ„ fĂ€rset! ”

“Vad heter den dĂ€r Jesuskvist i förnamn egentligen? sa en Ă€lskling i min familj

De sjöng ” det porlar i min sjĂ€l” i kyrkan och jag tyckte att det passade bra att sjunga pĂ„ pottan eftersom jag trodde att de sjöng “det porlar i min stjĂ€rt”

Jag trodde psalmen gick “HĂ€r ligger jorden” nĂ€r jag var liten. Som en platsbeskrivning.

Min lillasyster sjöng högt och tydligt “fĂ„ lysa in med hopp och strid, i varje hem och hus” pĂ„ ett luciaframtrĂ€dande för sisĂ„dĂ€r 20 Ă„r sedan. Det retar vi henne för fortfarande, givetvis.

Min son undrade:

Vem Àr getost?

-Hur menar du? Det Àr en slags ost?

-Nej nej, getost pÄ korset menar jag!

 NĂ€r min mamma var liten undrade hon vem hon var och varför man sjöng om “Hosianna Davidson”

NĂ€r vi sjöng psalmen MĂ„ne och sol med texten “Jesus, Guds son levde och dog” undrade min dotter “Vem Ă€r gutt?!

“Bereden vĂ€g för Herran, berg sjunken, djup stĂ„n op! Han kommer, han med fĂ€rjan…”

PĂ„ min dotters första söndagsskola frĂ„gades nĂ„gon: “Vet ni vem Lukas var?” Min tös rĂ€ckte upp handen och sa med stolt röst “Emils hĂ€st!

En gĂ„ng fick min kompis lillasyster följa med henne till Kyrkans barntimmar, som det hette pĂ„ sjuttiotalet.DĂ€r blev hon lite upprörd över att kyrkofröken pĂ„stod att Jesus som var starkast i vĂ€rlden.Hon visste ju sjĂ€lv att det var Pippi LĂ„ngstrump. Efter visst dividerande konstaterade lillasystern att “-DĂ„ fĂ„r vĂ€l du tro pĂ„ Jesus, sĂ„ tror jag pĂ„ Pippi LĂ„ngstrump.”

Min systerson trodde att hans pappa hade kÀnt Jesus eller Ätminstone trÀffat honom. Pappa var ju sÄ gammal


“Trygga rĂ€kan” istĂ€llet för “tryggare kan ingen vara”. Funderade aldrig över varför, accepterade det helt enkelt.

Jag trodde visan gick “lusse lelle, lusse lelle Ă€lvan Ă€ter före jul” istĂ€llet för “elva nĂ€tter före jul“
 kommer ihĂ„g att jag undrade varför Ă€lvan bara Ă„t dĂ„

 â€œMamma, nĂ€r ska vi göra sĂ„na dĂ€r fikon med ananas?” Hon menade att vi skulle sticka nejlikor i apelsiner till jul…

”Sov du lilla video-ugn!”

“Det Ă€r sant
 Santa Klas har sagt det!”

Jag ville Ă€ta “Smygande Petrus” till lunch. AlltsĂ„ Flygande Jakob.

Min svĂ€gerskas son sjöng inte ”Staffan var en stalledrĂ€ng, vi tackom nu sĂ„ gĂ€rna” utan ”Staffan var en stalledrĂ€ng, med katt och mus och hjĂ€rna”

‱ annonssamarbete BRIO ‱
10 november, 2022

TÄgbanan Àr en av vÄra bÀsta leksaker hÀr hemma. Den anvÀnds bÄde av treÄrige Ulf, ÄttaÄrige Folke och Bertil elva Är. Minstingen sitter helst och kopplar vagnar pÄ banan och lastar av och pÄ tÄgen. Medan Bertil och Folke anvÀnder rÀlsen för att bygga vÀrldar i sitt rum. Och dÀr fÄr alla deras andra leksaker ocksÄ ingÄ. Banan slingrar sig mellan egenbyggda kartonghus, plastdjur och hundra olika sorters smÄ gubbar. Ju lÀngre tÄgbana desto bÀttre.

Jag Àr gÀrna sjÀlv med och bygger med barnen och försöker se hur lÄngt och invecklat vi kan göra det innan det tar stopp. Jag blir som ett barn igen och kan inte hÄlla mig ifrÄn att lÀgga mig i hur det ska göras

-Ska vi inte försöka göra Ànnu lÀngre svÀng? RÀcker rÀlsen om vi anvÀnder bron? Vi borde bygga mer pÄ höjden!!!!

Sist suckade Bertil lite Ă„t mig.

-Vi mÄste inte maxa allt mamma!

Jag förvarar BRIO-banan i plastbackar nÀr den inte anvÀnds, sÄ att det Àr lÀtt att dra fram nÀr man vill bygga igen. Och ibland vill man ju faktiskt förvandla hela vardagsrummet till en enda tÄgvÀrld!

BRIOs klassiska tĂ„gbanor görs i FSC-certifierat boktrĂ€ med fina kvalitetsdetaljer. Och de Ă€r smĂ„barnssĂ€kra – innehĂ„ller inga lösa delar eller skadliga Ă€mnen som Ă€r farliga om smĂ„syskon suger pĂ„ eller stoppar i munnen.

Förra Ă„ret fick ju barnen nĂ„gra tillskott till sin tĂ„gbana med BRIOs senaste sortiment, bland annat med tĂ„g och ljudgrindar frĂ„n BRIO Smart Tech. Det Ă€r en ny generation BRIO-tĂ„g som kan köras pĂ„ batteri och Ă€ven kontrolleras via en app i telefonen. Man kan styra utrop, signaler och bestĂ€mma om tĂ„get ska backa, stanna, köra lĂ„ngsamt eller snabbt. Man kan ocksĂ„ programmera egna utrop. Det har Bertil och hans kompisar haft vĂ€ldigt skoj med! Men det finns sĂ„klart ocksĂ„ knappar ovanpĂ„ tĂ„gen för att starta dem – om man inte vill anvĂ€nda sin telefon alltsĂ„.

Ett nytt smart lok och nĂ„gra andra skojiga delar frĂ„n BRIO Smart Tech Ă€r en riktigt fin present som kan Ă„teraktivera en befintlig tĂ„gbana för ett lite Ă€ldre barn! SĂ„ blev det i alla fall hemma hos oss.

Men vĂ„r absoluta favorit Ă€r det hĂ€r skojiga Ă„ngloket. Vem har inte drömt om ett eget Ă„nglok som sprutar rök? Fullkomligt förtrollande! Nu Ă€r ju tĂ„get sĂ„klart batteridrivet – men genom att fylla vatten i loket bildas sval Ă„nga som ser vĂ€ldigt hĂ€ftig ut nĂ€r tĂ„get kör.

BRIO har lagom till Halloween dessutom lanserat ett spökhus med kusliga ljus och ljudeffekter. En konduktör som lyser i mörkret och ett ruggig spökskratt som hörs nÀr man kör genom huset.

Att bygga pĂ„ höjden Ă€r extra roligt – för man vill gĂ€rna upptĂ€cka hur lĂ„ngt tĂ„gen tar sig i brant nedförsbacke nĂ€r man ger det fart. SpĂ„rare det ur? GĂ„r det snabbare nĂ€r man lastar pĂ„ fler vagnar? Kan man fĂ„ de olika tĂ„gen att krocka?

Frakt och Berg-settet tar leken till extrema höjder. FrĂ„n de djupa grottorna i berget till helikopterplattan högst upp. Även det en nyhet i sortimentet.

Och den nyheten fastnade barnen lite extra för. Det Àr roligt med berg i olika höjder och att tÀnka ut hur man ska fÄ allt att hÀnga ihop.

Det fina med BRIOs tÄgset Àr att det kan byggas ut och varieras pÄ tusen sÀtt. Och att de sedan hÄller för att Àrvas i generationer. BRIO har faktiskt tillverkat kvalitetsleksaker i över hundra Är!

I det nya sortimentet finns Àven en jÀrnvÀgskorsning med grindar som öppnas och stÀngs. AnvÀnds det ihop med Record & Play-loket sÄ hörs spÀnnande ljudeffekter av stenras och jordbÀvningar. Och Àr grindarna öppna stannar loket och varnar med signaler och blinkande lampor.

Det finns sĂ„ mycket roligt att upptĂ€cka med BRIOS tĂ„gbanor. Men jag vill verkligen ocksĂ„ slĂ„ ett slag för att ha ordentligt med “vanlig” rĂ€ls. Och gĂ€rna nĂ„gon förpackning av sĂ„dana dĂ€r extra korta bitar och bitar som gör att man kan byta riktning pĂ„ tĂ„gbanan och bygga ihop rĂ€lsen pĂ„ fler sĂ€tt. Det Ă€r guld vĂ€rt för att göra byggandet sĂ„ fritt och kreativt som möjligt!

4 november, 2022

NĂ€r man har mĂ„nga barn kan det uppstĂ„ vissa…bildningsluckor. Det man berĂ€ttat för ett barn har man inte berĂ€ttat för ett annat och sĂ„ plötsligt stĂ„r man dĂ€r med ungar som inte vet nĂ„gonting om det mest basala. Extra tydligt blir det med barn nummer tre i ordningen. Nu Ă€r han visserligen bara tre Ă„r gammal sĂ„ Ă€n finns det hopp. Men ibland börjar jag undra….

Han har delvis förstÄtt det hÀr med hur barn blir till och att de vÀxer i magen. Men han tror att hela familjen Àr som en rysk docka. Ulf kommer ur Folke som kommer ur Bertil som kommer ur Jakob som kommer ur mig.

Det Àr faktiskt ganska vanligt att smÄ barn tror att den ena förÀldern Àr förÀlder till den andra. Ulf tror till exempel att jag Àr Jakobs mamma. Men ibland tror han Àven att Jakob Àr min pappa. SÄ det Àr svÄrt att fÄ nÄgon ordning pÄ hur det hÀnger ihop.

Han blev i alla fall otrolig besviken nÀr han fick reda pÄ att morfar var min pappa.

-Varför har alla egna pappor?! utbrast han desillusionerad och sjönk ihop med ansiktet i hÀnderna.

En dag nÀr vi körde förbi Essas uppfödares hus fick vi syn pÄ den tik som Àr Essas mamma. Ulf blev jÀtteförvÄnad

-Va, har Essa en hundmamma?!

-Ja, det Àr klart. Hur skulle hon annars ha kommit till? sa Bertil

-Hon kom ju ur mammas mage!

Vi kunde knappt hÄlla oss för skratt men för sÀkerhets skull frÄgade jag honom.

-SÄ du tror att jag ibland föder smÄ pojkar och ibland blir det hundar? Och sÄ fÄr man hÄlla tummarna och hoppas pÄ det bÀsta bara?

Ja, sa han troskyldigt och tillade sedan hoppfullt: Pappa sa att du skulle fÄ tre hundbebisar i veckan. Han lovade!

Ett nÄgot större barn i syskonskaran undrade vid ett senare tillfÀlle hur bebisar andas i magen. Efter att jag försökt förklara det hÀr med syre som transporteras via navelstrÀng och moderkakan blev han tyst en lÄng stund. Jag började nÀstan tro att han fattat.

-SÄ om nÄgon har en bebis i magen kan man hÄlla handen framför deras navel och kÀnna hur luften blÄser in och ut?

Det kan hÀnda att ett Ànnu större barn i syskonskaran dÄ vrÄlade

Det Àr vÀl ingen snorkel heller! IDIOT! och gjorde tidernas övertydligaste face palm.

‱ annonssamarbete Akademibokhandeln ‱
3 november, 2022

Nu inför lÀslovet nÀr kusinerna skulle komma pÄ besök, beslöt jag och syrran att vi skulle starta varje morgon med en lÀsstund. Ett bra och vilsamt sÀtt att börja dagen pÄ. Jag passade ocksÄ pÄ att hÀmta ett gÀng nya lÀskort till LÀsborgarmÀrket. Har du hört talas om det? Det Àr en riktigt bra grej tycker jag! SÄ hÀr gÄr det till:

  1. Skriv ut, eller hÀmta ett lÀskort i din nÀrmaste Akademibokhandeln.
  2. VÀlj böcker som passar barnets lÀsnivÄ.
  3. Efter fem lÀsta böcker belönas barnet med det vita LÀsborgarmÀrket, som hÀmtas gratis i nÄgon av Akademibokhandelns butiker.
  4. FortsÀtt lÀsa och samla alla tre fÀrger pÄ LÀsborgarmÀrket.

NĂ€r Bertil höll pĂ„ att lĂ€ra sig lĂ€sa introducerade farmor LĂ€sborgarmĂ€rket för honom – och nu Ă€r det Folkes tur.

Under lĂ€sstunden pĂ„ mornarna fĂ„r storbarnen lĂ€sa i sina egna böcker, nĂ„gon vuxen lĂ€ser för smĂ„barnen och nĂ€r alla fem kusiner Ă€r lugna kan de andra vuxna Ă€ntligen ocksĂ„ hinna lĂ€sa nĂ„gonting. Att göra det till en gemensam lĂ€sstund Ă€r bra. SĂ„ att man inte bara sĂ€ger Ă„t barnen att lĂ€sa – men sedan sjĂ€lv sĂ€tter sig med mobilen. För hur inspirerande Ă€r det?

Även hundar gillar lĂ€slov.

Folke Àr i den mest intensiva bokslukarÄldern och jag blir sÄ glad nÀr han vÀljer att lÀsa. Jag uppmuntrar och peppar och gör mysigt för honom.

-SÀtt dig du vid vedspisen sÄ ska jag göra eld och tÀnda ljus!

LĂ€sningen lossnade för honom i somras. En dag var han bara försvunnen och nĂ€r jag kom upp i sovrummet hittade jag honom nedkrupen i sĂ€ngen. Jag trodde att han var ledsen – men han lĂ„g och lĂ€ste!

Han hade pĂ„ eget bevĂ„g hĂ€mtat Max och Miniriddarna ur bokhyllan, blĂ€ddrat lite pĂ„ mĂ„fĂ„ och fastnat direkt. Den Ă€r nĂ€stan trehundra sidor lĂ„ng men han slukade alltihop och sedan lĂ€ste han den en gĂ„ng till. DĂ€refter lĂ€ste Bertil den och tyckte att den var lika bra. Boken Ă€r skriven i serieformat och den Ă€r tydligen vĂ„ldsamt skojig. Önskar sĂ„ att nĂ„got förlag kunde översĂ€tta fler titlar av Lincoln Peirce för jag tror att det hĂ€r Ă€r den enda som finns pĂ„ svenska och mina barn vill ju lĂ€sa mer…

Just nu lÀser Folke ocksÄ serien Amulett av Kazi Kibuishi. Den fick han rekommenderad av farmor som Àr lÄgstadiefröken och vet att mÄnga skolbarn brukar uppskatta den. Han Àr pÄ del tvÄ nu och tycker att den Àr ruskigt spÀnnande.

En god gÀrning och En ruggig historia med Tuffa gÀnget

NĂ€r jag hĂ€mtade lĂ€skorten pĂ„ Akademibokhandeln införskaffade jag samtidigt lite ny lĂ€sning. Har hört mycket gott om Tuffa gĂ€nget av Aaron Blabey sĂ„ jag valde de tvĂ„ första böckerna i serien. Tuffa gĂ€nget Ă€r en humoristisk serie om ett gĂ€ng vĂ€rstingar – Herr Varg, Herr Haj, Herr Orm och Herr Piraya som har tröttnat pĂ„ att alla blir rĂ€dda sĂ„ fort de fĂ„r syn pĂ„ dem. Nu vill de vara hjĂ€ltar, och det ska de bli genom att göra goda gĂ€rningar. Men det Ă€r lĂ€ttare sagt Ă€n gjort.

Sedan haffade jag första delen av Musse & Helium av Camilla Brinck som jag vet att mÄnga barn gillar att lÀsa. En myllrande fantasivÀrld fylld av humor, spÀnning och fÀrgsprakande miljöer. NÄgon som lÀst den tillsammans med sina barn?

Den började i alla fall farmor höglÀsa för barnen nÀr hon var hÀr sist.

Jag knep ocksÄ en liten pysselbok för Ulf att dona med. KlistermÀrken, fÀrglÀggning och smÄ knep och knÄp vi kan hjÀlpas Ät med.

Givetvis införskaffade jag ocksÄ lÀsning till mig sjÀlv. D e kroniskt av Carolina Ringskog Ferrada Noli. Den har ju fÄtt enormt fina recensioner och eftersom jag tyckte sÄ mycket om hennes förra bok Rich Boy hoppas jag att den hÀr ska vara lika bra!

Och sÄ kunde jag sÄklart inte motstÄ Liv Strömquists Astrologi. Med trÀffsÀkra och roliga seriestrippar om hur mÀnniskor av olika stjÀrntecknen Àr och beter sig. Fast jag inte tror pÄ astrologi det minsta skrattade jag högt nÀr jag lÀste KrÀftan och kÀnde igen min syster.

Mina bĂ€sta tips för att fĂ„ till lĂ€sningen hemma Ă€r att göra det till en gemensam sak. Vid lĂ€ggdags Ă€r det sĂ„klart ganska naturligt att man lĂ€ser högt för barnen. Men man kan ocksĂ„ bestĂ€mma en tid pĂ„ helgmornarna, en stund efter maten eller medan middagen Ă€r i ugnen – nĂ€r man lĂ€ser parallelt med barnen. Det Ă€r faktiskt supermysigt att ligga skavfötters i en soffa och lĂ€sa tillsammans med sina barn – fast ur varsin egen bok!

Har du nĂ„gra tips pĂ„ skojiga eller spĂ€nnande böcker för barn i lĂ„g och mellanstadieĂ„ldern tar jag tacksamt emot det. Är inte alltid sĂ„ lĂ€tt att veta vad i bokdjungeln som man ska satsa pĂ„.

Vill slutligen tipsa om att Akademibokhandeln har VĂ€ndagar mellan 28/10 – 6/11 dĂ€r alla medlemmar fĂ„r 20 % rabatt pĂ„ hela barnsortimentet! Bli medlem vettja! Akademibokhandeln har ju ett stort sortiment av bĂ„de böcker, pyssel, pussel och fina pennor.

30 oktober, 2022

Man mĂ„r aldrig bĂ€ttre Ă€n sitt sĂ€mst mĂ„ende barn. Det Ă€r en bitter medicin att svĂ€lja nĂ€r man blir förĂ€lder. Om nĂ„got av barnen Ă€r olyckligt Ă€r det vĂ€ldigt, vĂ€ldigt svĂ„rt att sjĂ€lv mĂ„ bra. Även om man mĂ„ste försöka för att lyckas balansera upp och hjĂ€lpa sitt barn.

Men det gÄr ju Ät andra hÄllet ocksÄ. Man kan snylta pÄ deras goda mÄende. PÄ deras glada humör, pÄ deras lÀttnad, pepp och glÀdje. Det Àr dÀrför julen Äterigen blir sÄdÀr förtrollande nÀr man firar med barn och fÄr uppleva deras kÀnslor. Och lÀslovet, om man har tur.

Idag donar jag pÄ hÀr hemma i lugn och ro. Vaknade med vÀldig ryggont igÄr och hade en riktigt vissen dag. Men idag har det onda lagt sig lite. Jag oljar in köksbÀnken och skyltar om pÄ diverse skÄp och hyllor. Och sÄ har barnen kompisar pÄ besök. De har suttit och ritat och varit ute i skogen pÄ upptÀcksfÀrd. Njuter sÄ mycket nÀr barnen gÄr rakt ut i skogen och hÀrjar i timmar. TÀljer, gör en brasa, bygger en koja. NÀr de har roligt, hÄller sams och försvinner in i en lek och glömmer tid och rum. DÄ kÀnner jag samma kÀnsla av tillfredsstÀllelse i mig sjÀlv.

Nu hör jag dock hur det springer i gruset utanför huset, sÄ bÀst att göra iordning lite lunch Ät allihopa sÄ att de kan fortsÀtta vara glada och nöjda. Och jag fÄr fortsÀtta snylta pÄ den kÀnsla.

13 oktober, 2022

Jag vinkade inte. Imorse nÀr jag skiljdes frÄn Ulf som ofta Àr ledsen vid lÀmnandet, sÄ bestÀmde vi att han skulle sÀtta sig i förskolans vink-fönster. SÄ att vi kunde vinka till varandra nÀr jag gick dÀrifrÄn. Och dÀr satt han och vÀntade och tittade pÄ min ryggtavla. Men jag var försjunken i mina egna tankar och glömde att titta upp.

Kom pÄ det nÀr jag var hemma igen och skulle koka kaffe. Som ett hugg i magen som fick mig att vika mig dubbel. Jag vinkade inte. Jag sa att jag skulle som tröst nÀr vi skiljdes Ät. Men jag drog bara upp kapuschongen och gick dÀrifrÄn.

Det Àr sÄ svÄrt att vara förÀlder. Lirka, locka, peppa och ingjuta mod. StÀndigt hÀrbÀrgera alla sina egna jobbiga kÀnslor och sin oro och istÀllet sÀtta pÄ en modig min. Försöka hinna se till alla barnens olika intressen och försöka rÀcka till. Ibland tror man att man har lyckats. Att man hunnit det man ska och tillgodosett allas behov. Inte glömt en gympapÄse, en puss, ett peppande ord, en frukt eller ett utvecklingssamtal. Och just dÄ nÀr man slappnar av en sekund sÄ faller man igenom som förÀlder.

Försöker tÀnka pÄ vad jag i alla fall gjorde den hÀr morgonen

För sjÀtte gÄngen förhörde jag Bertil pÄ glosorna. Vi har brutit ner det till mÄnga, korta övningstillfÀllen för att det ska bli uthÀrdligt och rimligt.

Satt med Ulf i soffan en stund och snusade honom i nacken. KlÀdde pÄ honom, gosade och blÄste varmluft pÄ magen.

HjÀlpte Folke ivÀg sÄ att han kunde fÄ cykla som han sÄ gÀrna ville, fast det egentligen var för kort om tid.

Peppade alla barnen att det nog blir en bra dag idag. Att solen verkar bryta genom molnen, att gympan sÀkert blir kul.

Ombesörjde att Àndra fritids-tid för storbarnen. De ville gÄ hem med kompisar istÀllet.

Dubbelkollade sÄ att alla fÄtt med sig sina tÀckbyxor i ryggsÀcken. Och den vindtÀta jackan och fingervantarna.

Flyttade över bilbarnstolen jag lÄnat frÄn Albin till rÀtt bil och la dit Ylva-Karins kvarglömda tÀckbyxor.

Strök med handen över kinden och smekte hjÀssan pÄ pojkarna för att ladda dem med kÀrlek innan vi skiljdes Ät.

Men jag glömde vinka.

Jag vinkade inte.

5 oktober, 2022

Jag fick ett DM frÄn Hanna som Àr gravid och som kÀnner sig nervös eftersom hon Àr först i kompiskretsen att bli mamma och dessutom en ung sÄdan. Hur ska hon tÀnka? Hur ska hon vÄga?

Jag fick barn nÀr jag var 24 och det Àr visserligen inte sÀrskilt ungt rent biologiskt, men i dagens samhÀlle rÀknas det nog som ungt. Och jag Àlskar att jag fick barn tidigt! TÀnk att nÀr jag fyller 42 har jag redan en artonÄring hemma? Hur coolt Àr inte det!

För mig har det ocksÄ varit himla hjÀlpsamt för mitt psykiska mÄende att fÄ barn. Jag tyckte Àrligt talat att det var rÀtt svÄrt att bli vuxen, sköta mina rutiner, hÄlla styrsel pÄ dygnet och fÄ saker gjorda. SÀrskilt med ett sÄ fritt och konstigt jobb som jag har haft. För mig var barn nÄgonting som skÀnkte stabilitet, normalitet, en rytm och en rutin jag sÄ vÀl behövde. Dessutom tvingade det mig ut ur min egen skalle. DÀr jag har alldeles för lÀtt att isolera mig och bli passiviserad av alla konstiga tankar.

Att vara en ung mamma har sÄklart sina nackdelar. NÄgra saker som ofta hÄlls fram Àr den sÀmre ekonomin, att mycket i ens liv fortfarande Àr sÄ flytande. Att man inte fÄtt leka fÀrdigt, Àr rastlös och kanske inte riktigt mogen ansvaret som följer med barn. Allt det dÀr kan jag instÀmma i. Men mognaden kommer ju snabbt med det ökade ansvaret. Och fördelen med att vara ung Àr ju att man Àr piggare, sannolikt mer flexibel mentalt och att man inte haft ett lÄngt, bekvÀmt vuxenliv som man kan jÀmföra det jobbiga smÄbarnslivet med. Man kÀnner inte till sÄ mycket annat och pÄ det sÀttet tror jag att anpassningen till att bli förÀlder kanske gÄr lÀttare?

Men jag skulle ljuga om jag inte tillstod att jag ibland kĂ€nt mig pĂ„ efterkĂ€lken gentemot jĂ€mnĂ„riga utan barn. Alla dinkisar som bara blir snyggare, som fortsatt trĂ€na, gĂ„ pĂ„ ansiktsbehandlingar, köpa dyra klĂ€der och göra bostadskarriĂ€r. Och jag som istĂ€llet blivit utammad, trött, lös i hullet, tappat hĂ„ret och Ă„ldrats tio Ă„r i förtid av dĂ„lig nattsömn. Det Ă€r klart att sĂ„nt kan kĂ€nnas. Å andra sidan planerar jag att vara mitt frĂ€schaste jag vid fyrtio – och dĂ„ har ju mĂ„nga av mina vĂ€nner precis intrĂ€tt i smĂ„barnsĂ„ren. SĂ„ i slutĂ€ndan gĂ„r det nog pĂ„ ett ut för oss allihopa.

Skulle jag ge ett rĂ„d till en ung mamma sĂ„ Ă€r det att hitta andra unga mammor att umgĂ„s med. Eller Ă„tminstone en annan. Jag Ă€r SÅ tacksam att min bĂ€sta vĂ€n och min syster fick barn ungefĂ€r samtidigt som mig. För det gjorde att jag fick dela upplevelsen med nĂ„gon. För i övrigt har jag verkligen hĂ„llit barnpratet till ett minimun med mina tjejkompisar. Har typ aldrig tagit med mig barnen nĂ€r vi ska ses, inte pratat mycket om dem med barnlösa kompisar och rent generellt gjort mitt moderskap till en vĂ€ldigt liten del av min identitet i det sociala umgĂ€nget. Jag har inte velat vara en sĂ„dan dĂ€r hopplöst ointressant mamma som bara bryr sig om bebisen. Men samtidigt har man ju ett behov av att fĂ„ vara just den dĂ€r mamman ibland. Som tur Ă€r har jag haft den hĂ€r plattformen dĂ€r jag verkligen fĂ„tt skriva av mig om moderskap, graviditet, barnuppfostran och allt sĂ„nt som rört sig i huvudet under de senaste Ă„ren.

Att ha fĂ„tt barn tidigt har skyndat pĂ„ mitt mognande och kanske Ă€r det dĂ€rför jag arbetat och umgĂ„tts med sĂ„ mĂ„nga som varit Ă€ldre Ă€n mig? Erica, Annakarin, Susanne, Malin….listan bara fortsĂ€tter. Hade jag inte fĂ„tt barn sĂ„ tidigt hade jag nog kanske varit lite för barnslig?

Nu med tre barn kan jag ibland haja till och bli imponerad av mig sjÀlv. Att jag skapat alla tre, tar ansvar för dem i min vardag. Skickar till skolan, följer till optikern, gÄr pÄ kvartsamtal. Och att jag har lyckats med detta i elva Ärs tid? Vilken jÀdra bedrift! Att fÄ barn har inte varit ett karriÀrshinder utan det som gjort karriÀren möjlig. För genom moderskapet har jag fÄtt en helt annan sjÀlvdisciplin, blivit bÀttre pÄ att planera, bÀttre pÄ att arbeta nÀr luckor vÀl ges. Jag har blivit blödig till tusen och samtidigt vÀldigt mycket tuffare. Och sÄ har jag ju fÄtt umgÄs med de tre personer jag Àlskar mest i hela vÀrlden under sÄ hÀr mÄnga Ärs tid. Vilken livskvalitet!

Slutligen vill jag bara pÄminna om att vare sig man Àr en ung mamma, gammal mamma eller ingen mamma alls. SÄ kan livet bli bra pÄ mÄnga olika sÀtt. Det finns inte en rÀtt vÀg att ta, dÀr alla andra Àr fel. TvÀrtom Àr du redan pÄ den rÀtta vÀgen. Din egen unika. Och Àven om det kÀnns lÀskigt och stundtals obegripligt att man ska klara av utmaningarna som kommer i ens vÀg. SÄ gör man det ÀndÄ. Man klarar det och klarar det och klarar det igen.

Det kommer gÄ jÀttebra att bli mamma Hanna! Grattis till dig!

6 september, 2022

IgÄr hade jag en underbar arbetsdag. Fick mycket gjort och var riktigt effektiv. Jag lyckades till och med laga mat i god tid för att vi skulle hinna Àta innan Ulf rÄkade somna i soffan. NÀr han somnar innan middagen Àr han vaken hela kvÀllen och vi behövde ju kvÀllen för att fÄ tid att lÀsa lÀxorna. Men nÀr jag skulle ta stekpannan med pastasÄsen frÄn spisen lossnade handtaget sÄ att hela pannan snurrade runt och middagen hamnade upp och ner pÄ trasmattan i köket.

Jag förvĂ„nade mig sjĂ€lv med att börja stortjuta. Jag som aldrig grĂ„ter blev helt utom mig av denna förlorade middag. Jag som gjort Bertils önskemat och allt! FĂ„tt receptet frĂ„n farsan och specialhandlat fast jag egentligen inte hade tid. Det blev bara skit, skit, SATANSJÄVLAHELVETESSKIT med alltihop.

Och det blev dÄligt med ork till lÀxlÀsning den kvÀllen. Somnade sent gjorde jag ocksÄ eftersom jag var uppe och packade trÀningsvÀskor och plockade och höll pÄ. InsÄg att vi har TRE tandlÀkartider för barnen och en tid hos optikern denna vecka. Hur ska man ens ha tid att jobba dÄ? Jag lyckades i alla fall ringa och trolla sÄ att tvÄ av barnen kunde dela pÄ en tid, sÄ dÀr sparade jag in tre extra mil i bil.

Men ombokningen av tandlÀkartiderna betydde att jag fick fara hemifrÄn klockan sju imorse. Storebror skulle ha matsÀck till en friluftsdag och jag hade tvÄ trötta smÄbrorsor i slÀptÄg. Det var en stressad mamma med hÄret pÄ Ànda som sladdade in hos tandlÀkaren tre minuter efter utsatt tid. Snabb undersökning av bÄda barnen sedan tillbaka hem och lÀmna glatt storbarn och ledset smÄbarn pÄ förskolan och sedan direkt in till stan för en arbetsintensiv skrivdag. Min enda oas i denna ökendag har varit tanken pÄ att fÄ en timmes lunchtrÀning med min PT. Att jag har varit klok och fredat en stund för mig sjÀlv.

Lycklig över att ha bockat av allting pĂ„ listan satte jag mig pĂ„ mitt favoritcafĂ© med min macka och mitt kaffe. Äntligen frukost. DĂ„ slog det mig plötsligt att trĂ€ningsvĂ€skan stĂ„r kvarglömd i hallen hemma. SjĂ€lva anledningen till att jag stressat, bokat om tider, trixat och och Ă„kt in till stan istĂ€llet för att jobba hemma. SjĂ€lva den anledningen Ă€r nu borta.

Att vara förĂ€lder Ă€r att kĂ€mpa hĂ„rt för att trolla, trixa, fixa och möta alla andras behov. HĂ„lla i handen och peppa och övertyga barnen om att Jo det kommer gĂ„ – du kommer att klara det. Och man sĂ€ger det lika mycket till sig sjĂ€lv som till barnen. Och sedan nĂ€r man trollat och trixat och fixat sig blĂ„ sĂ„ stĂ„r man Ă€ndĂ„ dĂ€r med lĂ„ng nĂ€sa och har rört ihop det. FĂ„r skeda pastasĂ„s frĂ„n trasmattan och Ă„ka hem frĂ„n stan i oförrĂ€ttat Ă€rende.

Nu ska jag dricka upp min latte och sedan gÄr jag hÀrifrÄn.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.