Kategori: Claras självförsörjning & klimat

Datumfilter

26 oktober, 2021

Det pågår en sällan skådad odlingsboom i landet. Människor trängs på Granngården för att köpa gödsel, sättpotatis och hönsfoder. Vi bygger pallkragar, skaffar bin och planerar köksträdgårdar. Går kurser i mjölksyrning och konservering och hur man slår med lie. Allt det här är fantastiskt såklart, men som gift med en bonde skär det samtidigt i hjärtat. För den som är bonde “på riktigt” är det nämligen ingen lek.

Ni vet väl att bönder är ett av Sveriges sämst betalda yrken? Typiska låglöneyrken som vårdbiträde och städare har högre lön än många bönder. Dessutom innebär yrket att man jobbar årets alla dagar – mycket längre dagar än en vanlig heltid såklart. Det är slitigt, det är dåligt betalt och det är farligt. Det är mångdubbelt fler som dödas eller skadas inom skogs- och jordbruket än genomsnittet för övriga yrken. Tunga maskiner, långa arbetsdagar, stora djur – allt innebär en fara. Lägg där till den brottslighet bönder utsätts för – som stölder av drivmedel, maskiner, bluffakturor – för att inte tala om de hot och trakasserier många bönder som har djur får utstå.

-Bli inte bonde! skulle man vilja säga till den som går i de tankarna. Och det verkar många också hörsamma. För de svenska jordbruken försvinner i allt snabbare takt. På 50 år har antalet jordbruksföretag mer än halverats i Sverige. Det är de stora gårdarna som överlever. Små gårdar med kanske trettio kor eller småskalig grönsaksodling har ingen plats. Det är dessutom väldigt få svenskar som är villiga att arbeta inom jordbruket. De flesta odlare är beroende av utländsk, billig arbetskraft för att kunna få ekonomi i verksamheten. Och så motarbetas och missgynnas bönderna på många plan rent strukturellt. När Umeå kommun vill anlägga vägar eller bygga ett nytt köpcenter använder de sig av Umeåområdets bästa odlingsmark, Röbäcksslätten. Samtidigt som lantbrukarna bara får ersättning för en bråkdel av värdet på matjorden som de förlorar när de tvingas sälja.

Idag använder en familj 12 procent av inkomsten till mat – för femtio år sedan var den siffran omkring 25 procent. Maten har blivit billigare, bönderna har blivit färre, självförsörjningsgraden i Sverige har blivit lägre. Bara några få råvaror är vi i Sverige självförsörjande på – samtidigt som vi är helt beroende av export från andra länder för att lyckas bruka marken med moderna maskiner och metoder. Samtidigt pågår en stark parallell trend med hobbyodling i den egna trädgården. Ofta utförd av samhällsgrupper som har god ekonomi och har råd att hålla höns för romantik (ja, de ägg man ordnar själv är mångdubbelt dyrare än de man köper i butik) eller odla tomater som har ett lika högt kilopris som saffran.

Missförstå mig inte. Jag tycker odlingstrenden är toppen och applåderar ALLA som försöker hitta fler sätt att framställa sin egen mat. Det borde många fler göra. Men samtidigt är jag rädd att det invaggar oss som samhälle i en falsk trygghet. Som att vi är på rätt väg när vi i själva verket är åt helskotta fel ute. Genomsnittssvensken är ändå inte beredd att betala så pass mycket för mat att en vanlig bonde kan överleva på den lönen. Knappt ens med EU-bidrag.

Bönder tillhör den samhällsviktiga verksamheten men rådet till den enskilda personen som funderar på ett jobb borde vara: bli aldrig bonde. Du kommer jobba årets alla dagar och utföra farliga moment till en rekordlåg lön och med stora ekonomiska risker. Ja du tjänar faktiskt bättre och har det tryggare om du svabbar korridorerna på närmsta högstadieskola eller kör hem aspackade människor från krogen.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
30 september, 2021

För att jag fått tjofsa runt i lager på lager. Stickade strumpor, grovkängor och handledsvärmare.

Känna mjuk, mild sol mot ansiktet och se de gula löven lysa.

Jag har plockat fram mammas gamla kofta av växtfärgat ullgarn. Hon både färgade garnet och stickade koftan och nu bär jag den som en varm omfamning.

Och mina kära handledsvärmare som en läsare gjort åt mig.

Jag plockar in äpplen i mängder. Till must, mos och torkade ringar på snöre. Packar ner i barnens skolryggsäck och hackar ner i fruktsalladen.

Vackra blekgula äpplen med röda flammor på

Tål inte vinterförvaring utan får ätas på en gång.

Funderar på att baka äppelmunkar i helgen. Eller koka äppelkräm som är så gott?

Tack september för all skörd. För alla soliga dagar med hög klar luft. För överdådet i naturen när växtligheten liksom tar i så att den spricker. För att hinna innan det är för sent.

Imorgon är det den första oktober.

Och jag ser fram emot nästa fas av hösten. Den dimmigt, disigt molntunga grå.

Allt har sin tid

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för vårt jordbruk Marstorps Mat •
26 augusti, 2021

Vi hade nattfrost härom dagen. Hjälp! Tur att det verkar bli varmare igen närmare helgen för jag blir så nervös när jag tänker på alla våra odlingar. Svängde förbi Marstorp idag och skördade lite till middagen.

Grönkål och purpurkål att göra en matig sallad utav. Tur att kålen tål minusgrader utan problem!

Vi har fyra långa odlingstunnlar där gurkan växer i mängder. Vi ska sätta upp en till tunnel snart där vi ska odla pak choi och sallad nu på sensommaren/förhösten.

Egenodlad gurka. Den sort vi odlar är nästan mer som avokado i konsistensen. Tät, mörkgrön, krämig och krispig på en och samma gång. Skönt att vi har några ton gurka så man inte behöver hålla igen på den fronten i alla fall! Barnen kan få en var och gnaga på när de kommer hem vrålhungriga och inte står ut med att vänta ända till middagen.

Oavsett hur kallt och blåsigt det är ute känns det alltid fuktigt, varmt och skönt i odlingstunnlarna.

Vi har precis börjat sälja våra grovsakslådor nu! Vi har ju både grönsaks och grovsakslådor på prenumeration men grovsakslådorna kommer igång senare på säsongen av förklarliga skäl. Men nu skickar vi iväg några hundra i veckan till våra prenumeranter i Umeå och alla små byar runtomkring.

Om Jakob kommer ihåg tar han hem en låda till mig med. Annars får jag cykla förbi och skörda själv. Som idag. Skomakarns barn ni vet…

Idag har vi leveransdag och det har packats grönsakslådor och lastats in i bilen.

Jakob kom hem på lunchen och däckade av trötthet. Han pratar med drömmande blick om november när odlingssässongen tagit slut…haha. Även jag kan se en charm i den tanken faktiskt. Att det lugnar ner sig igen.

Vi är så gott som fullbokade nu, men några lådor till ska vi väl kunna stuva in i vår elskåpbil tycker jag! Så vill du bli prenumerant kan du läsa mer här.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 augusti, 2021

Äntligen har vi fått hem fårskinnen från den senaste slakten. Direkt efter slakten låter man skinnet svalna och sedan saltar man in det med stensalt. Vi brukar köpa det i säckar från Granngården. Sedan får det ligga och vattnas ur i en vecka innan man strör på mer salt och låter det gå ytterligare sju dagar. Därefter kan man skaka ur skinnet, rulla ihop det och skicka till beredning.

Garvare är en av världens äldsta yrken och ett hantverk som kräver sin yrkesman. Vi skickar alltid iväg skinnen för att få dem garvade och det brukar ta ett bra tag innan man får tillbaka dem.

Jag får ibland frågor om hur våra barn känner kring att vi har djur hemma som vi slaktar och äter. Men det har aldrig varit någon stor grej. Barnen är ju vana! Vi har haft grisar, höns och får och alla har vi med tiden slaktat och ätit upp. Det är klart att de inte tycker att det är roligt precis – och det tycker ju inte vi heller. Ändå är det ju precis sånt här kött man ska äta om man nu vill äta kött. Djur som haft det bra under hela sin levnad.

Vi har dessutom en slaktare som granne som avlivar djuren direkt i hagen så att de inte behöver stressas av några transporter.

Här ligger Snabbaste fåret i Ryssland. En kär gammal vän som nu är ett fluffigt mjukt skinn som ena barnet bäddar sängen med när han ska sova. Varmt och gosigt.

Vi börjar ha en ansenlig samling fårskinn. Jag lägger dem i fåtöljer och kökssoffa, nedanför sängen för Essa att sova på. I barnvagnen på vintern och i snödrivan på utflykten. Både praktiskt och vackert är det.

Köp gärna vackra, svenskgarvade fårskinn från svenska djur om du är på någon marknad eller fin butik som säljer. Det är både ett hantverk och en inkomstkälla för någon fårbonde som ser till att hålla våra landskap öppna och på så sätt bidrar till den biologiska mångfalden.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för vårt jordbruk Marstorps Mat •
28 juni, 2021

Nu dignar åkern av grödor

Växttunnlarna bågnar av gurkplantor

Och bokningarna är öppna till Marstorps Mat. Det är lite knasigt med Marstorp för i slutet av säsongen har vi alltid en lååång kölista av kunder som vill få grönsaksleveranser. Men i början av säsongen finns det ju alltid plats. Bäst reklam gör nämligen våra egna kunder som när leveranserna kommer igång i augusti säger till sina vänner/mammor/grannar/bryllingars bekantas svägerskor att de prenumererar på Marstorps mat och “har ni någonsin smakat godare grönsaker?!” Och hips vips blir det kö.

Tänk om alla våra nöjda kunder redan nu innan skörd kunde prata vitt och brett om oss? Då hade vi kunnat planera så mycket bättre – fyllt leveransbilarna och cyklarna från första veckan och sluppit kön på slutet 😉 Era rekommendationer är det som är allra mest värt för oss – och vi är SÅ tacksamma till alla er som tipsar vidare!

Nu är det i alla fall så att vi har en grönsakslåda och en grovsakslåda man kan välja att prenumerera på. Jag tycker man ska ha båda för då blir det mer “på riktigt” (dvs att det närproducerade faktiskt utgör en större andel av ens matintag) plus att man får rabatt! Att handla så här från superlokala, små aktörer är att göra en stor insats för sin närmiljö, den biologiska mångfalden och för klimatet. Grönsaksleveranserna kommer varannan vecka men man kan boka av sin leverans om man tex är bortrest! Och man får det hemkört till dörren med elcykel eller elbil. Även i byarna runtomkring Umeå så som Vännäs, Sävar, Obbola, Flurkmark, Tavelsjö, Vindeln mm…

Prismässigt ligger våra grönsaker som ekologiskt i butikerna. Vi får dock inte kalla odlingen ekologisk trots att vi odlar på det sättet – eftersom ekologiskt är en certifiering som är väldigt kostsam för en liten producent som oss.

Till lådorna följer också recept på vad du kan göra med grönsakerna, förslag och ideer på hur du lagar till något riktigt gott. Och ja, det var nog allt jag ville berätta om Marstorps Mat just nu. Tack för uppmärksamheten!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• Reklamsamarbete Bixia •
4 juni, 2021

Jag och min syster har precis tagit över mormor och morfars hus och med det också elräkningarna. När jag fick specifikationen på elmixen visade det sig att den förnyelsebara elen stod för en minimal del. Så dumt. Därför kommer det kanske inte som någon överraskning att jag nu byter elbolag till mitt sommarhus.

Det finns både stora och små insatser vi kan göra för att minska vårt klimatavtryck. I tabeller över vad olika livsstilsförändringar utgör för miljöbesparing kan man se att det är toppen att sopsortera och köra elhybrid. Men mycket högre upp på den listan återfinns byte till förnyelsebar el. Ja, det är nästan lika miljöbesparande som att sluta flyga!

I Sverige finns som tur är många initiativ för att höja försörjningen av förnyelsebar el. Det har bland annat införts ett nytt ”grönt skatteavdrag” för installation av bland annat solceller och laddpunkter. Det funkar ungefär som ett ROT-avdrag och förenklar processen när man som privatperson ska installera solceller eller en laddbox för sin elbil. Det nya är att avdraget görs direkt på fakturan från leverantören och man behöver alltså inte söka något bidrag i efterhand. Blir med andra ord mycket smidigare och enklare! Det kan du läsa mer om här

Vi installerade ju solpaneler för ganska precis ett år sedan och det ihop med bergvärmen ger en fin mix som också är hållbar. Fundera på vilka steg du kan ta för klimatet. Kanske kan en snabb översyn av din elleverantör vara en av de enklaste och snabbaste insatsera? Och om du vill göra något mer – varför inte undersöka möjligheten att själv bli producent av solenergi? Vi anlitade jag Bixia när vi skaffade solel eftersom de hjälper en hela vägen genom processen och man sedan förmånligt kan sälja tillbaka ett eventuellt överskott till dem! Bixia är elbolaget som endast erbjuder förnyelsebar el och som specialiserat sig på att hjälpa fler att bli producenter.

Vill du veta mer om vårt energihus har jag skrivit om det här och här tidigare! Och vill du veta mer om hur man byter till Bixia eller hur en solcellsinstallation skulle kunna se ut – läs mer här!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• annonssamarbete Matsmart •
2 juni, 2021

Som jag många gånger bloggat om har vi en matkällare i vårt hus där vi förvarar skafferivaror. Om ryssen kommer (skoja!) eller om det blir elavbrott. Fast helt ärligt mest för att slippa handla så ofta och kånka så mycket. Och så blir maten billigare. Bor man på landet finns en trygghet i att ha mat för en tid i sitt eget hus.

Under källarrenoveringen har vi gjort om ytskikten i källaren, organiserat om i alla rum och monterat nya hyllor för maten. Vill du se hur arbetet fortskrider?

Så här är strukturen nu: ett hyllsystem i trä, plastlådor med lock (locken saknas ännu) i olika storlekar innehållande sånt som har en strykande åtgång hemma hos oss och samtidigt lämpar sig för lagring. Som bönor, linser, krossade tomater, ketchup, senap, pasta, mjöl, ris. Ja sånt där. Plus buljongtärningar, fond, socker, torrjäst och gryn. Egentligen allt som krävs för att äta sig mätt och göra en hyfsat komplett måltid.

Förut handlade vi 1-2 gånger per år till skafferiet – men nu köper vi lite mer utspritt under året när någon kategori börjar sina. Då slipper man bunkra av någon vara man sedan inser att man ändå aldrig äter.

Vi har handlat mycket på Matsmart genom åren – långt innan de blev en bloggpartner till mig. Mest är det Jakob som hållit utkik och lagt större beställningar när priset varit förmånligt. Sortimentet varierar ju kraftigt eftersom Matsmart säljer överskottsmat, felmärkt mat eller mat med kort datum. Sånt som ofta inte går att sälja i vanlig butik men som det förstås inte är något egentligt fel på. Därför är det klokt att hålla utkik på deras hemsida regelbundet…

Medan vi renoverat och stökat runt i källaren har matlagret fått sina. Men nu har jag börjat fylla på igen. Beställde precis hem en massa pasta, ris och havregryn. Försöker välja ekologiskt när det finns men ibland går det ju inte. Då tänker jag att det ändå finns en miljöaspekt i att köpa mat som annars riskerar att slängas.

Vad man ska ha hemma i händelse av en kris har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bra information kring på sin hemsida. Vatten hör nog till det viktigaste. Men nu vet vi ju alla hur en kris kan göra folk panikslagna. Förra våren under pandemins början bunkrades allt från toalettpapper till alvedon. En helt naturlig reaktion – tricket är ju bara att bunkra innan det händer något. Så man har lite i sina lager. Och sedan när man köper nytt så tömmer man förstås de äldsta grejerna i skafferiet först.

Vi förvarar inte bara mat i vårt skafferi. Vi förvarar också tvättmedel och diskmedel. Plus hygienartiklar som barnschampo, tvål och sånt. Inte för att man inte kan klara sig utan det om affären har stängt för dagen. Utan för att det är så skönt att exkludera det från inköpslistan. Så att man kan fokusera på att handla färskvaror när man handlar mat. Dessutom brukar vi köpa några månaders förbrukning av toalett- och hushållspapper. Har man ytorna att förvara det är det toppen att göra så. Av den enkla anledningen att det är så FRUKTANSVÄRT jobbigt att storhandla mat och inse att man också ska kånka hem massa skrymmande pappersbalar som inte ryms någonstans. I matkällaren har vi också batterier och glödlampor – två saker som är SUPERIRRITERANDE när det krisar och närmsta kvällsöppna affär är 2,5 mil bort.

Något vi inte har i skafferiet är däremot godis, kex och kakor. I alla fall aldrig i några mängder. Och det beror helt enkelt på att både jag och Jakob helt saknar karaktär. Har vi det hemma så äter vi av det. Jag vill inte ha mer sånt hemma än just vad som går åt vid ett särskilt tillfälle. Det är bara bra om det tar slut i skåpen tänker jag!

Förutom allt det här har vi också två frysboxar fyllda med kött, bär och fisk. Mest våra egna lamm, nöt vi köpt från en grannbonde, samt renkött. Och så massa bär vi plockar sommartid. Fisken brukar vi fiska om höstarna på vår fiskeresa och så kompletterar jag bara med lite fryst fisk när andan faller på. Grönsakerna och det mesta vi odlar förvarar vi borta vid jordbruket där vi har bra kylförvaring för allt sånt.

I matkällaren finns också saft, sylt och allt jag själv lagt in. Plus alla skrymmande sällan använda (men viktiga) köksredskap som saftmaja, vakumförpackare och glassmaskin. Puh. Nu har jag nog räknat upp allt.

Och som vanligt i mina Matsmart-samarbeten har jag en rabattkod att dela med mig av till så väl nya kunder som stammisar. Du får 50 kronor i rabatt vid köp för minst 350 kronor. Koden “underbaraclarajuniär giltig en gång per person fram till den 16/6 2021 

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• annonssamarbete Blomsterlandet •
11 maj, 2021
Clara i gul blommig klänning i växthus fullt av tomatplantor och tomater.

För några år sedan odlade vi tomater i stor skala. Vårt 300 kvm stora växthus var fyllt med tomatplantor till alla våra grönsaksprenumeranter. Saknar fortfarande doften när man gick in där en blåskall sommardag och kände värmen välla mot en. Och doften av solvarm tomat. Den där doften man bara i undantagsfall kan uppfatta i bladfästet på en stenhård röd kvisttomat från affären. Den ljuvliga och fullkomligt bedövande doften var hela växthuset fyllt av…

Tomat är den grönsak jag skulle välja att äta om jag bara fick äta en enda i resten av mitt liv. Så mångsidig och god att tillaga. Göra till en soppa, ugnsbaka med olja och kryddor, skiva på en tallrik och varva med mozzarella och basilika. Eller så bara äta den som jag gör allra helst nämligen rakt upp och ned som ett äpple. Och så på med lite örtsalt mellan varje tugga!

Sedan vi slutade odla tomat i stor skala (det var svårt att få ekonomi i den delen av jordbruket) har vi odlat tomat i noll skala. Så tråkigt! Har tänkt att det ska bli av varje sommar men inte riktigt kommit till skott. Tomat kan ju kännas lite avskräckande. Den får inte torka och vill helst ha stabila 20-30 grader för att trivas. Men nu är tomatlängtan åtgärdad – för nu har jag slagit till på ett helt gäng plantor från Blomsterlandet. Jag hoppade helt över momentet med att förså och gick direkt på att köpa färdiga plantor.

Tomater vill ha generösa krukor. Terracottakrukorna Lervik passa bra till ändamålet

Vilken lyx ändå! Blomsterlandet har både robusta småplantor som kommer ge tomater närmare sommaren men dessutom större plantor som redan nu är fulla med tomat. Jag valde båda varianterna.

Tomaten Pick-a-tom ger gula frukter hela sommaren

Det fina med att odla själv är att man kan välja mellan många fler sorter. Härliga bifftomater att lägga på grillen, lilasvarta små rackare som smakar sött som vindruvor, gula, orangea, grönaktiga och förstås alldeles illröda. Olika sorter passar för olika maträtter och tillagningssätt.

Tomatsorten Moneymaker finns hos Blomsterlandet – den har vi odlat tidigare – en favorit som ger stora skördar

Jag lyxade till det med särskild tomatjord den här gången men det måste man inte göra. Däremot är kvalitetsjord alltid värt att lägga pengar på! I det här inlägget fokuserar jag på hur man får färdiguppdrivna tomatplantorna att trivas – men vill du läsa mer om hur du frösår tomat själv så kan du läsa om det på blomsterlandet.se

Här kommer nu mina bästa tips för att odla tomat. För det ÄR faktiskt inte svårt så länge man bara hittar en lämplig och tillräckligt skyddad plats i trädgården

Mina bästa tips för att odla tomat!

Tomat vill stå i en stor kruka med gott om plats för rötterna. Jag brukar använda en lite grövre krukjord/grönsaksjord med större “bitar” i. Sådana bitar lagrar nämligen in vatten och fungerar som en vätskereservoar. Viktigt när man krukodlar och jorden annars lätt torkar bort. Odlar du på friland är det bra att gödsla upp jorden ordentligt innan och se till så att den är lucker och fin.

Plantor som drivits upp inne behöver avhärdas innan de flyttas ut permanent. Det innebär att man under någon vecka ställer ut plantorna ett par timmar per dag och succesivt ökar tiden.

I väntan på värmen står mina tomater inomhus.

Tomater behöver inte stå i växthus – men det är lättare att lyckas där. Leta rätt på ett soligt lähörn i trädgården eller på balkongen. Och kan du till exempel luta ett gammal fönster eller en ram med lite genomskinllig plast över tomatplantorna – ja då kommer de uppskatta det! Tomater gillar när temperaturen dagtid ligger mellan 20-30 grader ungefär. Nattetid behöver det vara omkring 8-10 grader för att tomaterna ska trivas. Så akta frosten!

När tomaterna kommit igång och börjat växa ordentligt får man vara måttlig med vattningen. De får varken torka upp helt eller bli stående i vatten – då kan rötterna ruttna. Och när plantorna väl fått frukt kan man med fördel dra ner på vattningen. Erfarna odlare säger att det gör smaken bättre på tomaterna. Själv tycker jag att ALLA egenodlade tomater är godisgoda!

Krukorna Asta och Lervik av terracotta finns hos Blomsterlandet

Tomater är klättrare som behöver något att bindas upp med. Fäst ett snöre i taket på växthuset som tomaten kan slingra sig runt. På friland kan man istället låta den klättra längs en käpp eller spaljé. Även busktomater som inte klättrar behöver stöd – ett gäng blomsterpinnar som fästs ihop avlastar grenarna. Extra noga är det när tomaterna börjar mogna och tynger ner kvistarna.

För att man inte bara ska få blad på sina tomatplantor gäller det att tjuva alla sidoskott. Tomaten skjuter hela tiden nya skott i bladvecken på huvudstammen. Dessa skott måste plockas bort (tjuvas) för annars bildar tomatplantan mindre frukt. Busktomater behöver i regel inte tjuvas.

Tomat kan fram till augusti vattnas med en svag näringslösning med måttlig kvävehalt och hög andel fosfor och kalium. Nässelvatten och guldvatten funkar utmärkt – men börjar plantorna få väldigt mycket blad kan det vara läge att minska gödslingen. Hellre lite och ofta än mycket och sällan.

På hösten när man börjar frukta nattfrost kan man skörda omogna tomater och låta dem eftermogna inomhus. Jag brukar lägga dem luftigt i en tidningsklädd plastback tillsammans med äpplen. Äpplen avger etylengas som påskyndar mognaden hos annan frukt. Även klasar som gått av och omogna tomater som ramlat ner kan tas in löpande under säsongen. Gröna tomater passar bra att steka eller göra marmelad och chutney av.

Lycka till med tomatodlingen nu! På Blomsterlandet finns allt som behövs för att odla tomater. Fröer, plantor, krukor, jord, näring och snören och pinnar för att binda upp dem på ett bra sätt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
1 maj, 2021

Det är med viss bävan jag konstaterar att vi nu är inne i maj. En av årets underbaraste månader men också uppstarten för det arbetsintensiva jordbruket. Jo, Jakob och Albin har arbetat och planerat för jordbruket ända sedan i januari men i maj går Jakob upp och ägnar sig åt bonderiet på heltid. Det är en vacker, meningsfull och arbetsam tillvaro. Och det ställs andra krav på mig som bondfru.

En konstig titel att identifiera mig med men som faktiskt är helt korrekt. Min man är ju en bonde sedan flera år tillbaka och som sådan är han ledig endast en handfull dagar på hela sommarhalvåret och jag har huvudansvaret för barnen. Det är något vi vill och något vi valt. Men det tar inte bort att det kostar en del.

Men samtidigt som jag bävar lite för det intensiva vårbruket längtar jag och njuter. Att gå in i det ångande varma växthuset och se hur rader på rader av försådda grödor växer och se hur åkern plöjts i prydliga rader. Se hur Jakob och Albin med ansiktet i djupa veck står böjda över ett brätte med de spädaste broccoliplantor som förhoppningsvis ska fylla våra magar i augusti. Bli till den godaste sallad jag vet eller värmande soppa regniga dagar

I Västerbotten liksom i resten av landet är våren kall och sen och snön ligger fortfarande kvar på vår odlingsmark. Men med maj månad så måste kylan tillslut ge vika. Det kan vi vara säkra på.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
5 november, 2020

Ord kan knappt beskriva lättnaden! Idag har vi gjort vår sista grönsaksleverans för året. Odlingsperioden är SLUT! FINITO! OVER! Lika härligt och pirrigt som det känns på våren – lika stor är lättnaden när det till hösten är över. För även om Jakob och Albin planerar och förbereder sig i månader innan odlingsåret sätter igång är det omöjligt att förutse allt som kan hända. Eller ens en del. Och från att första fröet sås är det liksom full fart i 120 knyck resten av säsongen.

Jag brukar tänka på starten på jordbruksåret som att sätta sig i en skakig kälke högst upp i en störtloppsbacke. Och veta att det enda man kan göra är att klamra sig fast och hoppas att man kommer ner oskadd. Det går inte att bromsa, går inte att tveka, går inte att vända om. Det är full fart framåt. Men nu har kälken äntligen stannat.

Hur har odlingsåret varit då? Jo det har haft sina utmaningar. Först en sen och kall vår när det i princip inte växte någonting alls. Sedan en fortsatt kall juli som försenade skörden med veckor. Det i kombination med jordlopporna som förstörde tusentals plantor – mest olika sorters kål – var en prövning.

Sedan blev det lite svettigt här på slutet när det föll massor av snö och blev -12 grader och vi fortfarande hade tonvis av grönsaker kvar i marken. Man fick skotta sig fram till raderna med grönt och sedan skotta fram dem ur marken. Som tur var regnade snön bort så att vi kunde bärga den sista skörden. Och nu har den gått iväg till våra kära prenumeranter.

Men trots kämpigheter lyckades vi öka antalet grönsaksprenumeranter med 50% och dessutom odla nästan en månad längre in på hösten än vi brukar göra. Dessutom har vi gått från att Jakob och Albin gjort nästan allt till att ha tio duktiga personer som arbetat med oss till och från.

Allt som allt blev det ett ganska bra jordbruksår. Och jag har nog aldrig ätit så mycket av våra egna grönsaker som jag gjort den här säsongen. Ska bli spännande att se hur det ska gå med odlingen nästa år. Lagom till marssolen letar sig fram kommer den här tröttheten och odlingsmättnaden förmodligen vara som bortblåst.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• Reklamsamarbete Bixia •
22 oktober, 2020
Energihuset längst till höger – ännu omålat med svarta solpaneler

Jag har fått så många frågor om vårt energihus sedan vi byggde det. Inte minst av förbipasserande grannar och bekanta. Några undrar varför vi alls skaffade huset? Ja, varför inte! Vi behövde ett hus som vedförvaring och förråd här på gården. Och på huset behövdes ett tak. Och istället för att bara ha ett vanligt tak tänkte vi att vi också kunde få nytta av lite solpaneler ovanpå. Solpaneler är liksom framtiden!

Visste du att jorden på bara två timmar tar emot samma mängd energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år? Och Sverige är trots sina mörka vintrar faktiskt väldigt väl lämpat för solpaneler som energikälla. Vi har lika mycket solinstrålning som norra Tyskland har – och det är världens solcellstätaste land! Dessutom ökar kylan och reflektionen från snön faktiskt solcellernas verkningsgrad på vintern.

Närproducerat ska det vara! Både i bakningen och i eluttagen

Men vad kostar det då att installera solpaneler? Ja, det beror lite på hur stort hus du har och hur behoven av energi ser ut ser ut. Men 5 kW är en ganska normal förbrukning för en familj och då och kostar det omkring 100 000 kronor att installera paneler som kan producera det. Vi har räknat på att vi kommer tjäna in pengarna på tio år sikt. Och så slipper man ju betala skatt, moms och elnätsavgifter på sin el så som man gör annars…

Det kommer dröja tills i vår innan vårt hus är målat och klart även om själva solcellerna varit igång och arbetat i månader. Jag skulle säga att den största skillnaden är att vi i höst kunnat vänta mycket längre in på säsongen med att börja elda. Så skönt!

Har du ett hustak som skulle passa för solpaneler? Vill du veta mer om hur du kan gå till väga för att få en offert, räkna på kostnader och se hur en lösning skulle kunna funka för dig? Kolla på Bixia.se – deras mål är att hjälpa fler att starta småskalig elproduktion – på samma sätt som de hjälpt oss! Och i Bixias serie Bixia besöker får du träffa personer som med Bixias hjälp blivit småskaliga elproducenter.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
28 september, 2020

Vilken jädra seger och glädjedag nu när Preem beslutat att blåsa av planerna på att bygga ut i Lysekil! Vi har varit många som skrivit brev till beslutande politiker (jag bloggade om det här) och i slutändan valde Preem själv att dra tillbaka ansökan för att istället satsa alla resurser på att utveckla förnyelsebara bränslen

Preem själva hävdar att detta enbart har med kommersiella överväganden att göra. Nu i coronatider och allt. Men även pandemier ta väl slut? Jag har svårt att tro att det massiva motståndet de mött genom engagerade människor och miljöorganisationer inte haft något med saken att göra. Alldeles oavsett utbrister jag i ett hurra!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 september, 2020

Man missar kissnödiga morötter. Fyrbenta morötter. Morötter med långa slanka ben och morötter med snopp och spröt. Generade morötter, låghalta morötter. Och morötter med bläckfiskarmar.

Man missar möjligheten att servera barnen Missbildade Morötters Måltid med en skål full av morotsfreaks. Som trots sitt skeva utseende är sötare, saftigare och godare än det mesta man hittar i butik.

Man missar att plöja, gödsla, så, gallra, vattna, oroa sig för frost och oroa sig för morotsflugor. Men mest av allt missar man att skörda. Grönsaker med personligheter lika färgstarka och udda som hos människor.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
8 september, 2020

Nu har jag börjat ta itu med det här – att ta rätt på och tvätta ullen från senaste fårklippningen.

Vi har gotlandsfår och gutefår och båda har en fantastiskt fin ull som det är dumt att inte använda sig av. Jag har lite olika planer för vad det ska bli av ullen när jag väl har rengjort den. Exakt vad kommer jag återkomma till.

Hela processen att tvätta ull luktar ganska starkt så jag håller till utomhus. Först sorterar jag ullen i olika omgångar. Den ull jag inte tar rätt på nu kan jag fortsätta lagra torrt och svalt. Jag vill bara göra iordning den mängd som jag vet att jag kommer få användning av den närmsta tiden.

Ullen läggs i en stor balja som fylls med kallvatten. Här verkar finnas olika skolor – några vill ha varmt vatten direkt. Andra vill tillsätta ulltvättmedel, Yes eller så gör man ingenting mer än att skölja den. Jag låter ullen ligga så här i minst ett dygn – men byter vatten flera gånger. Det smutsiga vattnet är otroligt näringsrikt och kan med fördel hällas ut i rabatterna.

Samma typ av stora plastbackar som vi använder för att lägga nyskördade grönsaker i använder jag för att förvara ullen i medan jag tömmer vattnet ur baljan. Backen fungerar som ett stort durkslag.

Man får absolut inte röra om i vattnet för då börjar ullen tova ihop sig – så jag pressar bara försiktigt ut vattnet ur fårpälsen innan jag byter till nytt.

Min mamma som var otroligt händig och kreativ och både kunde väva, sticka, växtfärga garn, brodera, sy och snickra. Hon lärde mig tova när jag var liten. Vi tovade bland annat in droppformade stenar i mjuk ull och broderade på ögon och svans så att det blev små möss. Tyngden i handen och doften av ullen var så speciell att jag minns de där mössen ännu.

Jag ska tova den mesta av ullen och lite ska jag använda till att julpyssla. Och några lockar ska jag inte tvätta alls utan bara klippa loss. De ska jag lägga istället för vadd mellan våra fönster. Fick tips av det från min följare Emma – och det är verkligen både vackert och praktiskt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
8 september, 2020

Visst känner du till det som nu håller på att hända i Lysekil? Att Preem söker tillstånd att bygga ut sitt oljeraffinaderi Preemraff. Och om det blir verklighet så kommer det bli den enskilda anläggning som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Det är helt obegripligt att vi ens kan överväga något sådant – med tanke på att Sverige redan nu har svårt att nå sina egna klimatmål. Mål som är satta för att vi ska kunna vara med och rädda vår planet.

Just nu ligger beslutet hos regeringen. Och vad behöver styrande politiker för att fatta rätt beslut? Jo de behöver PÅTRYCKNINGAR! Från folket! Som är vi! Så därför tycker jag att du ska vara med i kampen.

Men va, vad svårt? Hur gör man? Tänker du kanske. Men det är INTE svårt. Det tar någon minut i anspråk. Genom Naturskyddsföreningens mall kan du skicka brev till beslutsfattande politiker. Och det går i en grisblink om du gör det HÄR.

Jag vet, för jag gjorde det själv för några veckor sedan. Och sedan kan du dela det på sociala medier. Som jag gör nu alltså. Och orkar du lägga någon minut ytterligare på det här så ber du din mamma och kusin och bästis att göra samma sak. För att det här är på allvar. Och för att det är viktigt.

Okej?

Ps, vill du veta mer om klimatkonsekvenserna ifall detta blir verklighet? Ja då kan du läsa om det här

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• Reklamsamarbete Bixia •
1 september, 2020

Vad är nu detta? Varför står jag och flinar framför en konstig box i arbetskläder? Jo, det ska jag berätta. Det är för att jag är precis så här glad och peppad på att vi äntligen producerar vår alldeles egna solenergi på gården!

Det började faktiskt som en dröm för många år sedan. En dröm om att kunna producera vår egen el och bli självförsörjande i ytterligare en bemärkelse. Och tidigt förra vintern påbörjade Jakob byggandet av vårt energihus – med grundläggning och plintar. Och så en solig sommardag fick vi äntligen solcellerna på plats. På grund av pandemin fick vi vänta lite längre med installationen – men oj vad snabbt det gick när det väl blev av.

Fyra duktiga hantverkare dök upp och satte genast igång. Jag åkte och handlade mat och gjorde några ärenden och när jag kom hem var solcellerna på plats. Och dagen därpå kom elektrikern och fixade elboxen. Sedan var vi igång. Det var nästan löjligt enkelt.

Bixia som vi köpt solcellerna genom erbjuder en helhetslösning där de hjälper till med allt från leverans och installation till kontakt med elnätsföretaget för inkoppling. Dessutom erbjuder Bixia möjligheten att sälja tillbaka överskottsproduktionen av el till ett vettigt pris. Och räcker inte vår egen elproduktion hela året får man rabatt på den el man måste köpa till.

Min största oro med solceller var ärligt talat att det skulle bli fult. Jag vill ju inte ha något som misspryder vår kära gård. Men som du ser här så märks de knappt. Svart takpapp med svarta solceller är väldigt diskret och det som nu är kvar att göra på hustaket är att plåtsko kanten så att solcellerna liksom “försvinner in” i taket helt.

Sedan ska huset såklart målas och så ska Jakob bygga stora skjutbara portar till det. Inuti energibyggnaden ska vi bland annat ha vårt vedförråd. ÄNTLIGEN en vinter med torr, fin ved. Men också betydligt mindre eldande eftersom solenergin finns här som hjälp!

Energihuset är byggt på tomtens soligaste plats. Här gassar solen från morgon till eftermiddag och vi har anpassat taklutningen efter vad som är optimalt för solcellerna ska kunna laddas. Vi valde de solceller på marknaden med högst effekt och inom tio år beräknar vi att det har betalat sig. Sedan har vi otroligt nog gratis el! Just nu kan du dessutom söka investeringsstöd för solceller, vilket gör det ännu billigare.

Bixias mål är närproducerad el med sunt bondförnuft och som en del i det stöttar de små producenter som vill börja tillverka egen förnybar el. De samarbetar bland annat med bönder och markägare som sätter upp vindkraft eller solpaneler på sina ägor och på det sättet bidrar de till en miljövänligare elproduktion.  Vill du veta mer om solel kan du kika in här hos Bixia. Du kan också testa ditt tak för att få en gratis offert.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för Marstorps Mat •
6 augusti, 2020

Tisdagar och torsdagar är lite hektiska för oss nu när skördetiden börjat. För just dessa dagar levererar vi grönsaker hem till våra prenumeranter. Med elcykel eller elbil. Varje år har vi satsat på att fördubblat mängden grönsaker vi odlar. Och varje år får vi avsättning för alltihop. Det är ju fantastiskt egentligen!

Imorse cyklade jag och Uffe till Marstorp för att överinse packandet.

I år har vi ett sånt bra packsystem. På det gula rullbandet ställer vi papplådan som ska fyllas. Och i de grå lådorna finns de olika grönsakerna som ska ner i varje låda.

Man puttar den framför sig och fyller på allt eftersom.

Extremt nöjd med vår nya tejp!

Och så här ser veckobrevet ut som vi skickar ut till alla kunder. Med nyheter och uppdateringar om odlingsåret och på baksidan recept och information om råvarorna. Som ni ser på bilden är vi ganska många som jobbar på Marstorps Mat i sommar.

Och kolla in vår fina grönsaksbil!

Uffe följde med och blev glad för att träffa Ylva-Karin.

De har ju precis skaffat världens snällaste, coolaste och lugnaste kattunge. Har aldrig sett något liknande. Hon bara spinner när ettåringarna kånkar runt på henne. Önskar SÅ att jag inte var allergisk. Då hade vi skaffat katt för länge sedan.

Jag surrade lite med Ulrika också medan barnen härjade och lekte. Så glad för att jag får leva och verka här. Och att mina vänner också gör det. Jag vill inte bo på landet och åka härifrån varje dag för att arbeta. Jag vill leva hela mitt liv här. Och det gör mig glad att det sammanhanget bara växer sig starkare.

Två fina ekobönder som blir lurvigare ju längre odlingssäsongen fortskrider.

Vi har några få prenumerationsplatser lediga fortfarande. Och om du är snabb hinner du knipa en (så fort vi börjar leverera för säsongen brukar vi få upprätta en väntelista för nya kunder). Antingen beställer du grönsakslådan eller så beställer du grönsakslådan + grovsakslådan (skulle STARKT rekommendera det senare). Grönsakslådan innehåller nyskördade grönsaker som morötter, sockerärter och broccoli. Medan grovsakslådan också innehåller olika rotsaker, kål av alla sorter och mycket, mycket mer!

Vi levererar hem till dörren med elcykel om du bor i centrala delarna av Umeå. För alla andra sker hemleveransen med elbil och det får bland annat fint att beställa hem till Obbola, Holmsund, Sävar, Stöcksjö, Brån, Håkmark, Vännäsby, Hissjö…

All information om Marstorp och våra odlingar och hur du blir grönsaksprenumerant. Det hittar du här

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 juli, 2020

Jag har länge varit sugen på att testa bokashi eftersom jag hört så mycket gott om det. Och för att vår hushållskompost varit en misskött, sorglig historia och jag liksom inte orkar med den längre. Och nu har jag hållit på med Bokashi i några månader och tänkte berätta lite om hur det går.

Bokashi är en japansk direktkomposteringsmetod där man med hjälp av mikroorganismer omvandlar köksavfall till näringsrik jordförbättring. Bokashi betyder faktisk att man jäser organiskt avfall. Köksavfallet blir fermenterat och grävs ner direkt i jorden – till skillnad från en vanlig kompost som tar en ganska stor omväg via förvaring, vändning och annan hantering. Som också gör att en hel del av dess näringsämnen går om intet.

Bokashi är rena dundermedicinen för växtlighet. Näringen blir kvar i marken och mikroorganismerna skapar en gynnsam kultur för allt som växer och lever i jorden.

Jag köpte fyra bokashihinkar med tappkran och en påse strö på Blomsterlandet när jag startade. Och man kan alldeles säkert fixa hemmagjorda billigare varianter. Men jag ville att det skulle bli BRA och RÄTT på en gång. Fyra hinkar köpte jag för att jag räknat ut att vår familj på fem fyller ungefär en komposthink per vecka, som sedan ska jäsa i minst två veckor innan den grävs ner i trädgården. Med fyra hinkar har vi lite marginal om vi har gäster under någon vecka och får mer avfall.

Jag märkte varje hink med varsin siffra från 1 till 4. Så att jag inte behöver hålla några datum i huvudet utan vet att så fort jag fyllt tex hink nummer tre så ställer jag undan den på jäsning. Och tömmer sedan nummer fyra direkt i rabatten (den har då fått jäsa i tre veckor). Och så påbörjar jag fyllningen av hink nummer fyra. Och så går systemet runt.

Eftersom bokashi är en jäsning som sker i syrefri miljö är det viktigt att man inte håller på och gluttar på locket för ofta. Istället har jag en liten plasthink på fem liter som jag fyller med hushållsavfall under dagen och sedan tömmer ungefär en gång per dag ner i bokashihinken. Då strör jag också lite bokashiströ i hinken och trycker till komposten med den med den lilla platta som följer med.

Hinken vi för tillfället fyller står i vårt kök. De andra tre står i trapphuset ner till vår källare. De luktar ingenting eftersom de är fullkomligt lufttäta.

Då och då under jäsningen tömmer jag ut lakvattnet som bildas. Det är helt suveränt som flytande växtgödsling. Men det ska blandas 1/100 eftersom det är så starkt att det kan bränna växternas rötter. En sådan här petflaska räcker med andra ord väldigt långt. Fast fryser du inte in lakvattnet ska du använda det direkt, för annars försvinner nyttigheterna.

Nu under sommaren har jag anlagt många nya odlingsbäddar men också behövt jordförbättra i mina pallkragar och rabatter . Då har jag grävt ner min bokashi direkt på plats. Så här kan det se ut när jag gör det:

Jag har här en tom odlingskrage full med blandad jord av ganska tråkig kvalitet. Lite gammalt från krukor jag tömt, någon billig näringsfattig köpepåse och så massa löv och ris i botten. Jag har precis fyllt en bokashihink och ställt undan den på jäsning och ska nu påbörja nästa. Men föst måste jag tömma den – eftersom den har stått på jäsning fram tills nu. Så jag gräver helt enkelt en ränna i jorden.

Och lyfter på locket (sorry för äcklig bild) till min hink. Luktar inte direkt tårta – snarare fermenterat och fränt. Men LEVANDE liksom. Ibland är hinken täckt med lite vitt ludet mögel. Det är helt i sin ordning.

Sedan strör jag bara ut avfallet i rännan och krafsar över ett tjockt lager jord.

Kommer det inga djur och börjar gräva här? Jo, det kan göra det. Har hört om folk som fått besök av både räv och hund som velat gräva fram. Men eftersom det är fermenterat är det inte alltid så populärt att äta. Och jag vet att många odlare löst sådana problem genom att inledningsvis täcka marken där man lagt ner bokashi med hönsnät som skydd. Eller så helt enkelt lagt sin bokashikompost i en vanlig varmkompost för att sedan när den blivit till jord lägga ut den i rabatterna.

På 2-4 veckor förvandlas bokashi till härlig, näringsrik jord. Exakt hur snabbt det går är lite beroende på temperaturen. Vill du ha bevis för att det funkar? Till höger om den här rännan grävde jag i juni ner en likadan ränna med en hink bokashi. I den fanns allt möjligt. Köttbitar, apelsinskal, avokado och pastarester…

Och nu testade jag att gräva lite i den rännan för att se vad som hunnit bli jord. Och ja ni ser ju själva. Typ allt! Innehållet som för knappt fyra veckor sedan alltså var en massa äckliga matrester är nu underbar jord.

Hur vet jag då att jorden är så underbar? Ja, jag är ju fortfarande verkligen en novis på Bokashi (mer kan du ju förslagsvis läsa på om här). Men jag tycker att mina plantor talar sitt tydliga språk. För i min gamla murade odlingsbädd köpte jag två slingerkrasse och planterade samtidigt. Den vänstra tryckte jag ner i den ränna där jag någon vecka tidigare grävt ner bokashi. Den andra tryckte jag ner till höger om den. I ogödslad fjolårsjord. Kolla skillnaden i storlek på blommorna – ser du ens den andra slingerkrassen? Nej, knappast för den är ju snart helt kvävd av den bokashi-boostade krassen. Vågar förstås inte tillskriva allt detta till bokashin eftersom kvaliteten på två till synes likadana plantor starkt kan variera. Men ändå. Häpnadsväckande!

Har du testat Bokashi? Är du en av de frälsta eller håller du fast vid din kompost? Jag är nyfiken! Funderar själv lite på hur jag ska lösa komposteringen under vinterhalvåret då det inte går att gräva ner allt direkt i trädgården…

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• innehåller reklam för Marstorps Mat •
28 juni, 2020

Nu är jag så himla peppad och glad. För nu har vi öppnat för nya prenumeranter i vårt jordbruk Marstorps Mat. Förra året var det över 300 familjer som fick hem våra grönsaklådor och i år siktar vi på att dubbla mängden sålda grönsaker!

Varannan vecka från slutet av juli packar vi grönsakskassar fulla med rykande färskt från våra åkrar. I en rolig, smaklig och varierande mix. Nytt för i år är att vi erbjuder två olika prenumerationer.

Antingen beställer man grönsakslådan eller så beställer man grönsakslådan + grovsakslådan (skulle STARKT rekommendera det senare). Grönsakslådan innehåller nyskördade grönsaker som morötter, sockerärter och broccoli. Medan grovsakslådan också innehåller olika rotsaker, kål av alla sorter och mycket, mycket mer!

Vi levererar hem till dörren med elcykel om du bor i centrala delarna av Umeå. För alla andra sker hemleveransen med elbil och det får bland annat fint att beställa hem till Obbola, Holmsund, Sävar, Stöcksjö, Brån, Håkmark, Vännäsby, Hissjö…

Vi driver Marstorps Mat med respekt för natur och djur – med hållbarhet i fokus i varje led och ekologiska principer. Och vill du dessutom unna dig härligt handverksmässigt bröd samarbetar vi med Kulturbageriet som erbjuder en kasse nybakat tillsammans med grönsakerna.

All information om Marstorp och våra odlingar och hur du blir grönsaksprenumerant. Det hittar du här

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
8 juni, 2020

Förra våren monterade vi ner vårt 300 kvadratmeter stora växthus och sålde det. Vi hade tomater och gurka i det och använde det dessutom till vår försådd. Jag älskade att gå in dit mulna, blåsiga dagar och känna värmen, fukten och doften av jord.

Men det var också mycket bekymmer med växthuset. Inte minst att skotta det vintertid utan att plasten skulle ta skada. Dessutom ska ju grönsaker inte växa i samma jord år från år (det ökar risken för sjukdomar) och då är ett växthus ganska besvärligt.

Så istället har vi nu en odlingstunnel. Som står ute på åkern. Mycket smidigare när man odlar grönt.

Tunneln är 50 meter lång och ett hemmabygge vi tillverkat av stålrör böjda med handkraft. Plus vajrar som håller plastduken på plats. Plast är för övrigt ett underbart material i ekologisk odling. Med plastduk kan man täcka över odlingarna så att ogräs hindras från att etableras. Utan att något gift behöver användas.

Finessen med den här odlingstunneln är att vi kan flytta runt den på åkern. Man ska ju inte odla grödor på samma plats år efter år. Och här kan tunneln flytta vidare till nya bäddar i takt med att grödorna flyttar.

I tunneln drar vi upp grönsaker på våren. Och förlänger säsongen på hösten. Och under högsäsong så växer gurkan här inne. Till våra hundratals prenumeranter!

Genom specialgjorda fästen hålls vajrarna på plats i marken och plasten blåser inte iväg.

Bilderna togs för snart två veckor sedan – så allt det som här bara är små hjärtblad (de första blad som utvecklas ur grodden) har nu hunnit bli ordentliga plantor!

Så himla nöjd över att på nytt ha en jorddoftande, fuktig odlingstunnel att ta min tillflykt till under mulna, blåsiga dagar.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.