Kategori: Claras sjÀlvförsörjning & klimat

Datumfilter

30 april, 2023

SÄ blev det fredag och farmor tog tÄget frÄn stan och kom och hÀlsade pÄ.

Jakob gjorde tacos, som han nÀstan alltid gör pÄ fredagar. Jag har insett att tacos Àr godare utan bröd och med alla ingredienser blandade i en enda grisröra. SÄ det Àter jag. Ber om ursÀkt till alla krÀsmagade.

Essa skötte stÀdjobbet exemplariskt efterÄt

Och jag var tvungen att dokumentera det fina kvÀllsljuset.

Till fredagsmys drog vi för mörklĂ€ggningsgardinerna i teverummet och sĂ„ kröp vi ner framför Kullamannen. En urlĂ€skig barn- och ungdomsserie frĂ„n sextiotalet. I svartvitt och ganska lĂ„ngsamt tempo till en början. Men sedan blir man fast och dĂ„ kan man inte sluta. Tipsar om att bĂ„de denna och KrĂ„kguldet finns pĂ„ Öppet arkiv.

PÄ lördagsmorgonen drack jag kaffe lÀnge, bloggade och Ät frukost lÄngsamt. Men Ulf drev ut stackars farmor för att leka. Barnens kompis Dahlia kom förbi och de övade bÄgskytte tillsammans!

Vilken dag som helst Àr ALL snö borta nu. Det sista lagret Àr sÄ tunt. Och i rabatterna har det kommit upp bÄde krokus och blÄsippor.

Jag hoppade i mina arbetsklÀder och sedan gick jag ut i trÀdgÄrden.

Albin och jag skulle nÀmligen plantera om vÄra sÄdder och sÄ nytt. Samt ta hand om vÄra övervuxna tomater som sÄg sÄ ledsna ut. Med sig hade han Ada, Ylva-Karin och Klas.

Och vÄra barn fick ocksÄ hjÀlpa till. SÀrskilt Bertil var peppad för han och jag har ett gemensamt odlingsprojekt i sommar. Han vill ju bli sjÀlvförsörjande och bo helt ensam lÄÄÄÄÄngt ute i skogen nÀr han blir stor (tycker att vi bor alldeles för urbant) sÄ nu vill han lÀra sig allt om odling.

Först fick vi sila den klumpfyllda jorden genom korgen, ner i skottkÀrran.

Sedan hjÀlptes barnen Ät att fylla pluggbrÀttena.

Jag började kruka om tomaterna.

Vi har massor med tomater i Är. Det Àr flera Är sedan vi sist odlade tomater i stor skala i vÀxthus sÄ jag njuter verkligen av tanken pÄ all tomat jag ska Àta i sommar!

Albin visade barnen hur de skulle sÄ och de petade ner frön sÄ noggrant och försiktigt och mÀrkte upp lÄdorna.

Men Klas somnade ifrÄn alltihop.

Älskar vĂ„ren nĂ€r det Ă€r full aktivitet pĂ„ gĂ„rden. Jakob bytte till sommardĂ€ck. NĂ„gon granne kom förbi och surrade, Emil kikade in och lĂ€mnade tillbaka vĂ„r takbox, barnens klasskompisar var ute och cyklade runt byn och stannade till och pratade en stund. En annan red förbi pĂ„ sin hĂ€st. Farmor lekte med smĂ„barnen. Liv och rörelse och levande landsbygd!

Vi fick besök av tonÄring frÄn granngÄrden ocksÄ. För hjÀlp med att montera studsmattan igen efter vintern. Vi brukar överlÀmna det till en duktig ungdom som vill tjÀna en liten slant.

Och sĂ„ SKÖNT att den utmĂ€rkta barnvakten studsmattan nu Ă€r pĂ„ plats igen. Barnen blev helt vilda.

Vi blev helt trötta och fick ta lunchpaus.

Fast nÀr krafterna ÄtervÀnt hjÀlpte Albin mig att stÀngsla om till fÄren efter vintern. De gÄr nu i en ganska liten hage och ska sÄ göra tills det hunnit vÀxa upp lite grönt.

Bertil inspekterade arbetet

Sedan fick alla barn i uppdrag att samla ihop kvistar och grenar frÄn vÄr skog och förbereda för en Valborgsbrasa.

De var riktigt duktiga, sÄ idag kommer matlaget till vÄrt ringa tjÀll för att fira Valborg! Och jag tÀnkte nu skynda mig ut i trÀdgÄrden för att göra lite vÄrfint. För just nu ser det förfÀrligt ut dÀr. Men jag vill att det ska vara förfÀrligt fint! Hörs senare.

16 november, 2022

SĂ„ fort jag lĂ€gger ut bilder pĂ„ att jag Ă€r ute i skogen och promenerar kommenterar folk och undrar om jag inte Ă€r rĂ€dd för björn och Ă€lg och sĂ„nt? Nej, rĂ€dd Ă€r jag aldrig (var dĂ€remot alltid rĂ€dd för mĂ€n nĂ€r jag bodde i stan). Älg har jag trĂ€ffat pĂ„ mĂ„nga skogspromenader och jag har stor respekt för dem – men aktivt rĂ€dd Ă€r jag inte. DĂ€remot brukar jag ofta sjunga och hojta nĂ€r jag Ă€r ute och promenerar. För att förvarna eventuella djur. Är inte sĂ„ sugen pĂ„ ett nĂ€ra möte.

Men nu bor det en björn uppe i skogen bakom vÄrt hus. I den skogen dÀr jag brukar promenera. En björnmamma med ungar. Vi har mÀrkt ibland nÀr vi Àr ute med Essa att hon signalerar vilt. Hon ger ifrÄn sig mörka gurglanden och grymtanden och blir alldeles stissig. Men inte pÄ det sÀtt som hon reagerar nÀr hon vÀdrar rÄdjur och blir exalterad. Utan hon blir liksom arg. Först hittade Emil björnspillning, sedan hörde grannar ovanliga och konstiga lÀten frÄn skogen. Och en sen kvÀll nÀr Albin körde hem frÄn bastun sÄg han nÄgot konstigt lufsa över vÀgen, som han tÀnkte mÄste vara grannens Leonberger pÄ rymmen. Men nu har man alltsÄ sett en björnmamma med ungar.

Jag Àr fortfarande inte rÀdd nÀr jag gÄr ut. Men jag tÀnker mig för och har instruerat barnen att leva om allt vad de kan nÀr de Àr uppe och leker i skogen (en helt överflödig instruktion för de lever alltid om allt vad de kan). Jag funderar ocksÄ pÄ sÀkerheten för vÄra fÄr som ju gÄr ute. Men framförallt tycker jag att det Àr sÄ otroligt spÀnnande att bo med vilda djur inpÄ knuten!

Jag uppskattar dem allihop. RÀvarna, rÄdjuren, hararna och bÀvern som bor nere i Än och fÀller trÀd. Jag uppskattar falken, örnen och tranorna. Jag uppskattar Àlgarna och björnarna och att livet verkligen kÀnns i en nÀr man bor pÄ landet!

‱ annonssamarbete Bixia ‱
27 oktober, 2022

Förra veckan lĂ€ste jag en glĂ€djande nyhet. NĂ€mligen att hushĂ„llen dragit ner sin elförbrukning med hela 18 procent i september jĂ€mfört med samma mĂ„nad i fjol. Det Ă€r nĂ„got som pĂ„ ett tydligt sĂ€tt minskar risken för sĂ„ vĂ€l elbrist som pristoppar. En fĂ€rsk studie av Energiforsk visar att om hela Europa minskar sin elförbrukning med 10 % sĂ„ kan elpriset halveras frĂ„n dagens nivĂ„er. DĂ€rför behöver vi alla ta ett gemensamt ansvar. Och om vi i Sverige minskar vĂ„rt elbehov hjĂ€lper vi ocksĂ„ Europa att minska sitt gasberoende – för dĂ„ kan vi exportera mer av vĂ„r (oftast) förnybart framstĂ€llda el!

Jag blir hoppfull av att se att vi Ă€r beredda att förĂ€ndra vĂ„ra vanor. Även jag har förĂ€ndrat mina. En konkret skillnad den hĂ€r hösten Ă€r att vi har sĂ€nkt inomhustemperaturen hemma. Samtidigt köpte jag ett par varma ulltofflor och ett par mjukisbyxor av ull som jag har hemma till vardags – och nu mĂ€rker jag inte ens temperaturskillnaden. Det “ingreppet” i min bekvĂ€mlighet hade jag kanske inte övervĂ€gt om vi inte uttryckligen uppmanats att sĂ€nka vĂ„r elförbrukning och om inte priset varit sĂ„ kĂ€nnbart i plĂ„nboken.

Visste du förresten att du genom att sÀnka din inomhustemperatur med 2 grader kan sÀnka din energiförbrukning med 10 procent?

HÀr kommer en lista pÄ energibesparande insatser som Àr bra för bÄde miljö och plÄnbok

Vad du kan förÀndra just nu

  • SlĂ€ck lampan i rum du inte Ă€r i.

  • Dra ut laddare för mobil, dator, tv och digitalbox nĂ€r du inte anvĂ€nder dem. Ett grenuttag med knapp för avstĂ€ngning gör det enkelt att stĂ€nga av allt pĂ„ samma gĂ„ng.

  • SĂ€nk temperaturen inne. SĂ€nker du inomhustemperaturen med 2 grader minskar du elförbrukningen med 10 procent.

  • SĂ€nk temperaturen nattetid om du har möjlighet att styra det.

  • Kör fulla maskiner av disk och tvĂ€tt. Och undvik att köra dem pĂ„ vardagsmornar och eftermiddagar dĂ„ elen Ă€r dyr och de förnybara kĂ€llorna inte rĂ€cker till. Arbetar du hemifrĂ„n kan du kanske köra dem mitt pĂ„ dagen istĂ€llet?

  • Fundera pĂ„ om vissa plagg kan vĂ€dras istĂ€llet för att tvĂ€ttas. Och tvĂ€ttar du pĂ„ 40 istĂ€llet för 60 grader halverar du nĂ€stan elförbrukningen för tvĂ€tten. Som en bonus sparar du pĂ„ klĂ€derna ocksĂ„!

  • Lufttorka om möjligt tvĂ€tten. Visste du att det gĂ„r utmĂ€rkt att torka tvĂ€tt ute Ă€ven i minusgrader? Men det behöver vara minst -5 grader för att det ska funka.

  • AnvĂ€nd vattenkokare. Och hĂ€ll över kaffet frĂ„n bryggare till en termos sĂ„ slipper du vĂ€rma pĂ„ det flera gĂ„nger under dagen.

  • Duscha snabbare!

Vad du kan förÀndra inom nÄgra veckor

  • Installera sensorer som slĂ€cker automatiskt i rum dĂ€r lampor ofta stĂ„r pĂ„. Som i garage, kĂ€llare eller barnrum.

  • Byt ut gamla lampor till moderna LED-varianter. Tio lampor som byts ut mot LED-lampor kan spara upp till tusen kronor per Ă„r

  • TĂ€ta kring fönster och dörrar och tĂ€nk pĂ„ att tjocka gardiner kan isolera. Framför vĂ„r gamla ytterdörr som isolerade dĂ„lig brukade jag ha ett ulldraperi. Det gjorde inomhusklimatet trevligare och minskade kallraset.

  • Byt till snĂ„lspolande duschmunstycke – varmvatten kostar mycket att vĂ€rma.

  • Kontrollera ditt elavtal och sĂ€kra att du har det bĂ€sta avtalet för just dina behov. Bixias kundtjĂ€nst har rĂ„dgivning men Ă€ven en prisprognos pĂ„ sin hemsida dĂ€r du kan se utvecklingen och vad som rekommenderas framĂ„t.

  • VĂ€ljer du ett elavtal med timpris kan du spara in pengar genom att anpassa din elförbrukning till dygnets billigaste timmar. Men det krĂ€ver att man som kund Ă€r vĂ€ldigt aktiv och flexibel – annars kan det i slutĂ€ndan faktiskt bli dyrare.

Vad du kan förÀndra lÄngsiktigt

  • LĂ„ngsiktigt kan du fundera pĂ„ om du skulle kunna bli din egen elproducent i nĂ„gon utstrĂ€ckning? Vi har ju solceller som vi köpt via Bixia och överskottsproduktionen frĂ„n sommarhalvĂ„ret ger oss rabatt pĂ„ vinterns elförbrukning. SĂ„ funkar det nĂ€r man har Bixia som elleverantör. Bixia erbjuder el frĂ„n förnybara kĂ€llor och hjĂ€lper den som sjĂ€lv vill bli elproducent att komma igĂ„ng!

  • Fundera pĂ„ om du kan investera i luftvĂ€rmepump, jordvĂ€rme eller bergvĂ€me som kan minska ditt behov av direktverkande el.

  • En extra vĂ€rmekĂ€lla i form av en kamin Ă€r en trygghet om strömmen skulle gĂ„ eller för att stödvĂ€rma med nĂ€r det Ă€r riktigt kallt ute.

  • Se över om du kan tillĂ€ggsisolera vĂ€ggar och tak. I gamla hus med spĂ„n kan det behövas fyllas pĂ„ i vĂ€ggarna. Man kan ocksĂ„ tillĂ€ggsisolera vinden invĂ€ndigt.

Slutligen vill jag tipsa om att det pĂ„ Bixias hemsida finns mĂ„nga fler smarta tips för att minska elförbrukningen. DĂ€r kan du ocksĂ„ lĂ€sa om hur elsituationen ser ut just nu och de olika varianter av elavtal som Bixia har förklaras tydligt – om du behöver hjĂ€lp att göra ett elval.

‱ Reklamsamarbete Cylinda ‱
16 oktober, 2022

Vilken lyx det Ă€r med en frys! NĂ„got vi tar för givet idag men som inte alltid varit sjĂ€lvklart. TĂ€nk att kunna Ă€ta osockrade bĂ€r mitt i vintern, smaka kött som varken varit nedsaltat eller konserverat och ta fram och spisa grönsaker frĂ„n frysen som har i princip alla nĂ€ringsĂ€mnen kvar….

VÄr alldeles lagom stora frys lÀngst ner till vÀnster i högskÄpet

Vi har tre frysar i vÄrt hus. TvÄ stora frysboxar i kÀllaren. En med kött och fisk (köttet köper vi i stora kvantiteter frÄn grannar som jagar eller har egna köttdjur) och en frys med bÀr, kakor, grönsaker och bröd. Sedan har vi en liten frys uppe i köket. Den Àr vÄr vardagsfrys. DÀr stÀller vi in middagsrester, ostskalkar, och sÄnt som ska lagas upp inom kort.

Hur ska man dÄ sköta sin frys? Jo, med omsorg! En frys full av frost rymmer mindre mat och drar betydligt mer energi. För att minska frosten i frysen ska man sÄklart vara snabb med att öppna och stÀnga luckan och sedan aldrig aldrig aldrig lÀgga in varm mat.

Tur att jag eh…lever som jag lĂ€r. SĂ„ hĂ€r sĂ„g vĂ„r frys ut nĂ€r jag frostade av den förra veckan. Mycket is har bildats under det senaste halvĂ„ret nĂ€r barnen hĂ€mtat glass, jag hĂ€mtat is och dörren ideligen öppnas och stĂ€ngs.

Som tur Ă€r gĂ„r det ganska snabbt att frosta av frysen. Dra först ut kontakten / skruva ur sĂ€kringen. Töm över innehĂ„llet i frysen till en kylvĂ€ska med frysklampar. Alternativt stĂ€ll ut om det Ă€r vinter. Placera sedan en bunke eller plĂ„t med kokhett vatten i frysen, sĂ„ pĂ„skyndas smĂ€ltandet. Om det behövs – anvĂ€nd en plastspatel (inget som kan ge repor eller skada frysen) för att bĂ€nda loss isbitar. Och tĂ€ck gĂ€rna golvet framför frysen med handdukar för att skydda mot vatten.

Den hÀr frysen frÄn Cylinda har en fördjupning i botten dÀr smÀltvattnet samlas och det gör den lÀtt att avfrosta. Man skopar bara upp vattnet och torkar torrt. Inga blöta golv!

SjÀlva lÄdorna sköljer jag sedan rena frÄn frost med hett vatten i badkaret.

Kan nÄgon förresten ge tips pÄ bra islÄdor? Vi anvÀnder mycket is men den enda riktigt bra islÄdan jag har Àr den som följde med vÄrt kylskÄp frÄn Cylinda. Den Àr av lite mjukare plast sÄ att isbitarna kommer ut hela och oskadda ur lÄdan och man slipper slush.

Cylinda Àr ett svenskt varumÀrke som Äterfinns lite överallt hos oss. TorkskÄp, tvÀttmaskin, diskmaskin och frys. Cylindas motto Àr en enklare vardag och deras maskiner Àr bÄde anvÀndarvÀnliga, prisvÀrda och framförallt energismarta.

Nu nÀr jag rensade frysen mÀrkte jag upp lÄdorna med min mÀrkapparat, för att fÄ lite bÀttre koll. En lÄda för bröd. En lÄda för proteiner och grönsaker. Och en stor lÄda för isbitar. Livet utan isbitar Àr fattigt.

Sedan lagade jag en strÄlande god restmiddag pÄ gamla hamburgebröd och biffar som var kvar sedan i somras.

Vad kan man dĂ„ frysa? Jo nĂ€stan vad som helst, Ă€ven om allt inte Ă€r lika gott efter att det varit fryst. HĂ„llbarheten Ă€r ocksĂ„ olika beroende pĂ„ hur mycket fett nĂ„got innehĂ„ller. Ju fetare desto kortare hĂ„llbarhet. Rent teoretiskt kan man förvara maten hur lĂ€nge som helst i frysen utan att den blir farlig att förtĂ€ra. Men dĂ€remot blir den mer eller mindre aptitlig beroende pĂ„ hur lĂ€nge den har varit fryst. SjĂ€lv kokade jag nyligen hjortronsylt pĂ„ fem Ă„r gamla hjortron och det smakade utmĂ€rkt!

FÄr vi pannkaka över Àr det perfekt att frysa in. Bara att ta fram och vÀrma pÄ i en stekpanna eller över murikka pÄ utflykten.

Frostiga frystips

Jag skulle vilja börja med att slĂ„ ett slag för att förvara mĂ€rkpennor/etiketter i nĂ€rheten av frysen sĂ„ att det gĂ„r smidigt att mĂ€rka upp vad man har i förpackningarna. Även bra för att datummĂ€rka tex locket pĂ„ pestoburken i kylen. Och för att undvika frysskador pĂ„ maten ska man förpacka den sĂ„ tĂ€tt som möjligt och försöka bli av med all överskottsluft i förpackningen.

Kyl maten snabbt – dĂ„ förlĂ€ngs hĂ„llbarheten och risken minskar för bakterietillvĂ€xt. Det finns smidiga isbrickor man kan förvara i frysen och ta ut och stĂ€lla matlĂ„dorna pĂ„ för att skynda pĂ„ processen.

Frys in i platta paket. LÀgg tex köttfÀrs i en plastpÄse och platta ut den. DÄ tar den mindre plats i frysen och tinar dessutom snabbare nÀr du ska vÀrma den.

Frys in i mindre kvantiteter sÄ att du inte mÄste tina mer Àn du tÀnkt Àta upp.

Tina maten pÄ rÀtt sÀtt. KvÀllen innan djupfryst mat ska tillagas kan den med fördel flyttas till kylen. DÄ tinas den skonsamt och sÀnker samtidigt energiförbrukningen i kylen som inte behöver arbeta lika hÄrt. Och om du glömt att tina nÄgot som ska tillagas sÄ skulle jag vilja föreslÄ ett vattenbad! Jag spolar upp lite ljummet vatten i en stor bunke och lÀgger den frysta förpackningen dÀri. Efter ett tag kan man addera lite nytt ljummet vatten. Det tinar förpackningen pÄ nolltid.

Styckfrys bÀr och grönsaker. Jag lÀgger dem pÄ en bricka och lÄter stÄ i frysen i ca 2 timmar. Sedan tar jag ut och hÀller över i det pÄsar. PÄ det sÀttet fryser inte allt ihop till en klump.

Frys kryddor. Dill och persilja Àr tvÄ kryddor som vinner pÄ att frysa och som helt förÀndrar smaken nÀr de istÀllet torkas. Packa tÀtt i plastpÄsar med sÄ lite luft som möjligt. Eller hacka valfria kryddor och lÀgg i ett iskubsfack och tÀck med en god olja. Frysa dem och pluppa över i en egen pÄse sÄ islÄdan blir ledig. TÀnk bara pÄ att olja har begrÀnsad hÄllbarhet sÄ det Àr bra att konsumera kryddkuberna inom 3-4 mÄnader.

Frys in slattar i iskubsfack. Vin, fond, buljong, sĂ„ser eller barnmat…pluppa sedan över tĂ€rningarna i nya pĂ„sar och mĂ€rk tydligt sĂ„ att du vet vad du har.

Frys in mejeriprodukterna. Ska vi resa bort och har mejeriprodukter som kommer att bli dÄliga lÀgger jag in hela förpackningen i frysen. Perfekt att ta fram och göra pannkaka av. Jag brukar ocksÄ ÄteranvÀnda bra förpackningar för att frysa in i. Som den hÀr fetaförpackningen som istÀllet innehÄller överbliven sÄs.

Ostskalkar Ă€r tacksamma att frysa. NĂ€r osten blivit tummad och trĂ„kig och ser ut som en skidbacke – ja dĂ„ river jag den och sparar i frysen tills det Ă€r dags för pizza, lasagne eller paj.

Att frysa mat öppnar ocksÄ för möjlighet att köpa extra mycket av nÄgot nÀr priset Àr bra. Bruna bananer kostar mindre Àn hÀlften av gula. Jag slantar och fryser in dem och tar fram till smoothies och bananbröd. Bregott/Norrgott brukar jag ocksÄ köpa extra av nÀr priset Àr rÀtt och sedan slÀnga direkt i frysen.

Frys in kakdegen. KÀnner du dig huslig nÄgon dag och bakar sÄ kan du göra en kakdeg extra och forma till en rulle och lÀgga i frysen. NÀr du blir sugen tar du fram och skÀr nÄgra kakor och grÀddar. Eller nÀr du fÄr ovÀntat besök och gÀrna vill att det doftar nybakt i hela huset!

Har du fler smarta frystips? Fyll gÀrna pÄ i kommentarerna!

12 oktober, 2022

Imorse sken solen frÄn himlen och vad passar dÄ bÀttre Àn att frisera fÄren? Nej, jag tÀnkte vÀl det. Inget passar bÀttre.

Det var dags för Hans, Jeff och Lille PÀrson att korta pÀlsen efter sommaren. Nyfikna damer i vÀntrummet.

Som tur Àr fick jag hjÀlp av Simon som vi köpte vi vÄra allra första fÄr av för mÄnga Är sedan. Han kan det hÀr med klippning och har hjÀlpt oss förut. Först ut var Jeff och hon skötte sig exemplariskt.

Sedan fick jag prova klippa Lille PĂ€rson och Ă€ven hon var en stjĂ€rna. Det Ă€r TUNGT att klippa fĂ„r. Stadiga bitar fĂ„rrumpa som man ska sĂ€tta pĂ„ plats och som givetvis tar första bĂ€sta möjlighet till att rymma om de kĂ€nner att man slappnar av. Roligt men lite lĂ€skigt att klippa – man vill ju inte göra fel. TĂ€nker pĂ„ förr nĂ€r de fick anvĂ€nda manuella fĂ„rsaxar. Vilket slit det ska ha varit…

Efter att fÄren fixat barret sÄ luktar de ju lite annorlunda och kan behöva bekanta sig med varandra pÄ nytt för att göra upp om rangen och den inbördes ordningen. UngefÀr som nÀr man gick i högstadiet och nÄgon tjej klippte sig kort och det tog nÄgon dag innan alla enats om detta var det coolaste som kunnat hÀnda eller fullkomligt passé.

VÄra damer Àr ju en korsning av finullsfÄr och gotlandsfÄr och det mÀrks pÄ den underbara ull som man klipper loss. Nu ska jag ta rÀtt pÄ och tvÀtta upp den och sedan ska jag tova med Bertil! Fick ju sÄ mÄnga roliga förslag nÀr jag frÄgade er om tips sist.

Tre nakna tjejer som ser hyfsat fĂ„niga ut – men som gĂ€rna vill komma fram och kela efter avklarat frisörbesök.

Skönt att ha detta gjort.

10 oktober, 2022

Det hÀr Àr en av anledningarna till att man ska fylla trÀdgÄrden med olika sorters trÀd, buskar, perenner och sommarblommor. Inte bara för att det Àr fint mitt i sommaren utan ocksÄ pÄ hösten. NÀr somligt blir gult, annat blir brunt, nÄgot blir rött och nÄgot annat knappt ens tappar bladverket.

Det högsta gröna trÀdet lÀngst bak Àr en fantastiskt vacker lÀrk. Det gula trÀdet framför Àr en gammal björk. Det röda trÀdet framför det Àr en rönn. Och sedan kommer den gröna bollpilen. Och runt alltihop vÄr röda hÀggmispelhÀck.

Och det lilla röda trÀdet mitt pÄ fasaden Àr en aronia.

All denna vĂ€xtrikedom ihop erbjuder förutom skönhet ocksĂ„ mat och skydd för djur. En ökad biologisk mĂ„ngfald samt lĂ€ och skugga pĂ„ tomten för oss. Är sĂ„ glad i fĂ€rgprakten!

5 oktober, 2022

Vad ska man göra av alla supergoda Àpplen egentligen? Jo Àppelmos sÄklart! VÄra röda Àpplen ger underbart rosa mos som man gÀrna klickar i generösa mÀngder pÄ gröten, pannkakan eller bara rakt ner i ett kallt glas med mjölk!

Kastrull, Àpplen, vatten och socker Àr allt som behövs. Ja en kniv ocksÄ sÄklart.

Jag tÀrnade Àpplena i mindre bitar och fyllde lite vatten pÄ botten sÄ att det inte skulle brÀnnas. Sedan stÀllde jag pÄ spisen och lÀt puttra.

Det blev en del svinn eftersom rönnbÀrsmalen varit i farten.

Svinnet fyllde jag i en bunke och gick ivÀg med till grannarnas grisar.

Vilken grisfest!

Det skreks och buffades och slogs om Àpplena.

Till den rara, nyblivna mamman slÀngde jag flest. Jag hÄller alltid pÄ spinnsidan!

NÀr man ser hur grisar bökar upp marken nÀr de fÄr gÄ fritt förstÄr man varför det Àr orimligt att nÄgon gris ska gÄ inomhus i en betongspilta. Ingen av dessa stenar var synlig innan grisarna flyttade dit.

Sedan gick jag in igen. KnÀppte en bild pÄ huset i höstfÀrger.

Maffigt vÀrre.

NÀr jag kom in igen hade Àpplena kokat mjuka. DÄ mosade jag dem och hÀllde ner lite socker och vaniljpulver.

Tog rÄsocker för det var allt som fanns hemma och det ger ju dessutom extra fyllig smak.

Sedan fick det bubbla pÄ ytterligare ett tag tills allt socker hade smÀlt. Jag provsmakade sÄklart för att kontrollera syran i Àppelmoset. DÀrefter tog jag fram mixerstaven och finfördelade moset.

Och sÄ fick det Äka pÄ kylning innan jag förpackade det i mindre burkar och slÀngde ner i frysboxen.

SĂ„ ljuvligt gott.

‱ Reklamsamarbete MSB ‱
29 september, 2022

Sveriges motstÄndskraft börjar med varje enskild mÀnniskas engagemang i det lilla. Jag tror det Àr fler Àn jag som de senaste Ären har fÄtt sig en tankestÀllare pÄ den fronten. Först pandemin, sedan Rysslands invasion av Ukraina. Det Àr som att allting Àr lite mer pÄ allvar nu. Vi Àr mÄnga som kÀnner att vi vill bidra till samhÀllet pÄ olika sÀtt!

Förra Ă„ret gjorde jag ett samarbete med MSB (Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap) i syfte att sprida kunskap kring vad vi ska göra om krisen eller kriget kommer. MSB stĂ„r ju bakom broschyren med samma namn – den finns att lĂ€sa och ladda hem pĂ„ mĂ„nga olika sprĂ„k. Samt i lĂ€ttlĂ€st version, som inlĂ€st version och som teckensprĂ„ksversion. Det blogginlĂ€gget blev glĂ€djande nog ett av mina mest lĂ€sta det Ă„ret.

Men vad kan man dĂ„ göra i sin egen vardag? Jo, nĂ„got som faktiskt Ă€r ens ansvar. NĂ€mligen att försĂ€kra sig om att man kan ta hand om sig sjĂ€lv i hĂ€ndelse av kris. Vi förvĂ€ntas inte klara oss sjĂ€lva i flera mĂ„nader – men dĂ€remot en vecka vid en större katastrof. Och om varje svensk hĂ„ller ett litet förrĂ„d med förnödenheter sĂ„ blir hela landets totala motstĂ„ndskraft större.

Men det handlar inte bara om att kunna ta hand om sig sjĂ€lv – utan ocksĂ„ om att hjĂ€lpa dem i sin nĂ€rhet. Detta fick vi bland annat öva pĂ„ under pandemin. Den som var krasslig fick kanske hjĂ€lp av grannen med att handla. Vi turades om att hĂ„lla kontakten och underlĂ€tta för de som var isolerade. Vi fick öva oss pĂ„ att ta ansvar och visa hĂ€nsyn till de allra mest utsatta. Och det Ă€r en kunskap vi inte ska slarva bort nu nĂ€r vi Ă€ntligen Ă„tererövrat den. Vi behöver hjĂ€lpas Ă„t för att skapa ett tryggt samhĂ€lle!

Att det hÀr Àr viktiga frÄgor blev tydligt i slutet av sommaren nÀr vi hade ett lite lÀngre strömavbrott i byn. Jag tackade min lyckliga stjÀrna för att vi har en egen brunn som funkar utan ström. Och att vi har en gasspis att laga mat pÄ samt en vedspis att vÀrma huset med. PÄ det hela taget mÀrkte vi knappt av avbrottet. Men grannarna som har kommunalt vatten fick komma hit och fylla sina vattendunkar och ta med en termos med varmvatten hem till sitt morgonkaffe. Det Àr bra att kunna hjÀlpas Ät och nÀsta gÄng Àr det kanske vi som behöver deras hjÀlp.

En enkel soppa pÄ krossad tomat, en tetra linser, lök och buljong

Det finns vÀldigt bra listor hos MBS pÄ vad som Àr lÀmpligt att ha hemma i hÀndelse av kris. Och viktigt att tÀnka pÄ Àr att den mesta av utrusningen i ett modernt kök slutar att fungera vid ett strömavbrott. DÀrför Àr det klokt att ha ett sprit- eller campingkök att laga mat pÄ. Och eftersom det bÄde tar tid och gÄr Ät en del brÀnsle nÀr man lagar mat pÄ det hÀr sÀttet, Àr det bra att ha helfabrikat och mat med kort tillagningstid hemma.

I vÄrt hus finns ett kÀllarskafferi dÀr vi förvarar ett lager av olika torrvaror och vi skulle nog klara oss i nÄgon mÄnad pÄ den maten om det knep. Dessutom finns tvÄ frysboxar med kött och bÀr. Om vi blev utan el en lÀngre period skulle vi fÄ försöka tömma dem först av allt.

NĂ„gra saker att fylla ditt eget lilla “kĂ€llarskafferi” med Ă€r förslagsvis bröd med lĂ„ng hĂ„llbarhet. Som kex, skorpor eller knĂ€ckebröd. Till det funkar pĂ„lĂ€gg pĂ„ tub toppenbra! Ris, gryn, potatismospulver och snabbpasta Ă€r ocksĂ„ bra att ha hemma – liksom tetror eller konserver av kokta linser, böner, grönsaker och krossade tomater. Du kan ocksĂ„ införskaffa nĂ„gra burkar med soppa, gryta eller köttfĂ€rsĂ„s som snabbt kan vĂ€rmas. Och gĂ€rna fruktkrĂ€m, energibars och nötsmör – för snabb energi som inte krĂ€ver nĂ„gon tillagning över huvudtaget.

Potatis och andra rotfrukter hĂ„ller för att lagras lĂ€nge – precis som Ă€gg. Och med dessa ingredienser hemma behöver man inte gĂ„ hungrig i första taget.

Hela listan pĂ„ vad som behövs finns hos MSB. De har ocksĂ„ flera recept pĂ„ sĂ„nt som man kan laga och Ă€ta utan tillgĂ„ng till elektricitet eller rinnande vatten. Se det som inspiration för vad du kan ha hemma och hur du kan tĂ€nka i hĂ€ndelse av kris. De har ocksĂ„ en lista över Hemberedskap – de saker du behöver för att klara dig sjĂ€lv i en vecka utan hjĂ€lp. PĂ„ den finns alltifrĂ„n ficklampa, kontanter och vevradio – till extra batterier och husapotek. Kika gĂ€rna pĂ„ den och fundera pĂ„ hur du kan förbĂ€ttra din egen beredskap.

Jag vet att det kan kĂ€nnas otĂ€ckt att tĂ€nka pĂ„ sĂ„nt hĂ€r – men min erfarenhet Ă€r att handling lindrar oro. Och om vi gör vad vi kan för att hjĂ€lpa oss sjĂ€lva, kan myndigheter fokusera pĂ„ att hjĂ€lpa de som har det svĂ„rast vid en kris. PĂ„ det sĂ€ttet kan vi alla bidra!

26 september, 2022

En sĂ„dan hĂ€r regnmulen fuktig höstdag Ă€r det perfekt att rengöra ullklĂ€der. HĂ€ng ut kappor, tröjor, koftor, ullkalsonger och ullstrumpor pĂ„ vĂ€dring. GĂ€rna över natten. Den fuktiga luften rengör ullen och den kommer dofta rent och friskt igen. Ta förresten gĂ€rna för vana att hĂ€nga ullklĂ€der pĂ„ vĂ€dring direkt efter att de anvĂ€nts – dĂ„ rengör de sig sjĂ€lva.

Och har du fÄtt flÀckar pÄ klÀderna kan du försöka punktmarkera dem. Ull Àr ju smutsavvisande sÄ flÀckar lÀgger sig utanpÄ fibrerna och Àr lÀtta att fÄ bort. Ibland kan man nÀstan skrapa bort dem. Dessutom har ull bakteriehÀmmande och sjÀlvrengörande egenskaper. Det perfekta materialet om du frÄgar mig!

Ibland mĂ„ste man dock tvĂ€tta ullen (ingen vĂ€dring i vĂ€rden kan rengöra mina ullunderstĂ€ll frĂ„n aromerna efter ett rejĂ€lt svettigt skidpass…) och dĂ„ anvĂ€nder jag Sonetts ulltvĂ€ttmedel och tvĂ€ttar ett ullprogram i maskinen – men aldrig en full maskin eftersom ull som tvĂ€ttas mot ull riskerar att krympa och tova sig.

Ullens smutsavstötande egenskaper Àr anledningen till att jag Àlskar vÄra ullmattor hÀr hemma. Det har hÀnt mÄnga otrevliga olyckor pÄ dem som involverar sÄ vÀl barn som Essa. Och gissa vad? Alla flÀckar har gÄtt att fÄ bort!

17 september, 2022

I torsdags skulle egentligen damerna ha friserats. Lille PÀrsson, Jeff och Hans ska ju bli korthÄriga. Men det regnade (och regnar fortfarande) sÄ mycket att vi fÄtt skjuta upp det.

Om man bortser frÄn de förÀndrade frisörplanerna har det kÀnts skönt med regnet. Det har varit sÄ vansinnigt torrt i september och naturen behöver fyllas pÄ.

Ullen som vi fÄr ska jag spara som tÀckmaterial till odlingen nÀsta vÄr. Men lite ska jag tvÀtta upp sÄ att Bertil kan tova av. Han Àr sÄ intresserad av alla sorters hantverk. Och sjÀlv skulle jag ocksÄ behöva frÀscha upp mina tovningskunskaper en aning. NÄgon som har förslag pÄ ett enkelt projekt för oss att göra ihop? Kan sulor till vinterskorna vara bra? Eller Àr det för svÄrt?

Denna helg har vi fullt upp med bestyr. Jag ska putsa och sÀtta i innerfönsterna, stÀda i köket och rensa i groventrén en svÀng. Jakob ska stÀda pÄ gÄrden och försöka hinna bygga ett hus Ät fÄren. Vi har mycket som behöver fixas och som ni hör Àr det idel roligheter pÄ schemat. Fattar bara luskamning pÄ detta sÄ Àr vÄr weekend komplett!

8 september, 2022

Ja, inte vet jag för hÀr sitter det ett riktigt blÄbÀr och rensar. BlÄ om lÀpparna efter att ha Àtit upp alla felfÀrgade bÀr som följt med i plockaren av misstag.

I söndags förmiddag tog jag och min bĂ€stis Elina en telefonpromenad. Underbar septembersol som tvingade mig ut för att “ta vara pĂ„ hösten” för glatta livet. Men istĂ€llet för att promenera tog jag en bĂ€rplockare och en hink och gick upp i skogen bakom huset. Sedan plockade jag tio liter medan vi avhandlade idel viktigheter. Sedan hem och rensa.

Det bÀsta Àr ett rensgaller sÄ att man kan skaka bort allt bös pÄ ett smidigt sÀtt.

Sedan ner med det i en skÄl

Och nÀr man rensat fÀrdigt fÄr man packa i pÄsar och slÀnga i frysen.

Det hÀr Äret tog lingonen slut redan pÄ vÄren sÄ i Är ska jag plocka mycket mer. Lingon Àr nog den sylt vi Àter allra mest av. Till gröten, köttbullarna, potatisbullarna, raggmunkarna och palten. SÄ god och sÄ mÄngsidig och sÄ smakrik nÀr man inte spÀtt ut den med vatten utan bara adderat socker.

Det gÄr Ät mycket lingon i en familj pÄ fem. Tur dÄ att lingon Àr det mest lÀttplockade bÀret. Ja, det kan till och med plockas fram tills det blir snö pÄ marken. Ut i skogen med er!

đŸŽ¶ Uti skogen ska vi gĂ„. PjĂ€xor, keps och rĂ€nsle pĂ„. Vi Ă€r sunda söndagssyndare i smĂ„Ă„Ă„Ă„tt..

1 september, 2022

Nu har jag skördat veckans grönt pÄ Marstorp dÀr odlingar frodas och Àr fina.

Tog för mig av allt möjligt gott. Skönt att fÄ hÀmta det Albin odlat nÀr vÄr egen skörd Àr sÄ blygsam. Det Àr egentligen bara kryddorna som fÄtt nÄgon kÀrlek hos oss i Är.

Det Àr en fasligt vacker första september idag och det mÀrks att hösten Àr pÄ intÄg. Björkarna har börjat gulna, nÀtterna Àr kalla och luften Àr hög och klar.

Tur det finns vÀxttunnlar som skyddar mot nattfrost.

Jag plockade Ät mig lite squash och en rejÀl laddning vaxbönor.

Ska mandolina squashen tunt och Ă€ta den sĂ„ hĂ€r – som squashpasta. Kan verkligen varmt rekommendera det.

Och morötter Àr alltid sÄ bra. SÀrskilt nÀr man inte ids hacka en sallad som halva familjen ÀndÄ inte Àter.

Jag kÀnde mig iakttagen nÀr jag skördade.

Och sjÀlv iakttog jag en kÄlrabbi modell XXL. Blir spÀnnande att se om den Àr hÄrd och torr eller hÄllit sig saftig trots storleken? KÄlrabbin Àr sÄ god att skÀra i bitar och Àta som rÄkost. En skÄl med morot och kÄlrabbi serverad den hungriga halvtimme innan middagen Àr klar fÄr barnen att frossa i grönt!

Kan ocksĂ„ tipsa om att servera majrovor och kĂ„lrot som rĂ„kost – bara skala och skĂ€r i bitar. Billigt och barnvĂ€nligt. Och ni vet vĂ€l det bĂ€sta knepet nĂ€r grönsaker blivit mjuka, slaka och trĂ„kiga? Jo, skĂ€r i mindre bitar och lĂ€gg i iskallt vatten nĂ„gra timmar. DĂ„ fĂ„r de tillbaka spĂ€nsten. Funkar pĂ„ sĂ„ vĂ€l sallad som kĂ„l och rotsaker.

Och köper du sallad pĂ„ pĂ„se vill jag tipsa om att öppna förpackningen och lĂ€gga i en bit hushĂ„llspapper – dĂ„ hĂ„ller sig salladen frĂ€sch lĂ€ngre.

Jag skördade flera sorters sallad och en hel del bondbönor och dill.

I helgen kommer Jakobs mormor och hĂ€lsar pĂ„ och eftersom hon Ă€r vegetarian brukar jag försöka hitta pĂ„ lite roligare grönsaksrĂ€tter att bjuda pĂ„. Det Ă€r ju roligt att laga grönt nĂ€r nĂ„gon verkligen uppskattar det! ÅterstĂ„r att se vad jag ska göra av allt det hĂ€r…

NÀr jag skördat proppade jag munnen full med surkörsbÀr och gjorde en mental minnesanteckning om att plantera likadana trÀd hemma hos oss nÀsta sommar.

(HĂ€r har jag förresten skrivit ett inlĂ€gg om hur jag fĂ„r barnen att Ă€ta mat i allmĂ€nhet – och grönsaker i synnerhet.)

1 juli, 2022

Det Àr inte lÄngt till valet i september och jag fortsÀtter försöka hÄlla mig uppdaterad om politiken bÄde nationellt och lokalt. Vad Magdalena och Ulf gjort för utspel rapporteras det ju om överallt medan lokalpolitiken krÀver att man letar lite mer pÄ egen hand.

Inför valet pratar jag med lokala politiker i min kommun, lĂ€ser vĂ„r lokaltidnings valbevakning och försöker ta reda pĂ„ hur lokalpolitikerna lyckats med sitt arbete under föregĂ„ende valperiod. Lokalpolitik utmĂ„las ofta som nĂ„gonting ointressant och till och med oviktigt. MĂ„nga engagerar sig kanske mer i vad som sker i USA Ă€n vad som sker i den lokala hemkommunen. Trots att det som sker pĂ„ andra sidan atlanten har vĂ€ldigt lite att göra med den vanliga vardagen för oss i Sverige. För i min “lilla” vardag Ă€r det lokalpolitiken som Ă€r mest avgörande. Vem bevarar vĂ„ra byaskolor? Vem arbetar för att bygga nytt badhus och vem vill starta upp musikskolan igen? Vilken partiledare verkar bara brĂ„ka och vem försöker hitta samsyn?

Det fina med lokalval Àr ju att man faktiskt kan fÄ en uppfattning om politikerna rent personligen. Om inte direkt sÄ indirekt genom att mÀnniskor i ens nÀrhet samarbetat med dem eller kÀnner dem. I alla fall i en liten kommun som den jag bor i.

Politiken pĂ„ riksplanet följer jag pĂ„ ett lite annat sĂ€tt och dĂ€r Ă€r ju de stora frĂ„gorna viktigast – som i vilken riktning Ă€r vĂ„rt samhĂ€lle pĂ„ vĂ€g. Vem leder Sverige Ă„t det hĂ„ll som jag önskar? Vem har en plan jag kan sympatisera med? Jag tĂ€nker pĂ„ förmĂ„gan och viljan att fatta stora och ibland obekvĂ€ma beslut sĂ„ att viktiga strukturella förĂ€ndringar kan ske. Vilka sĂ€ger bara det vĂ€ljarna vill höra och vilka vĂ„gar utmana?

En viktig frÄga för mig i riksdagsvalet Àr dÀrmed miljön. Jag Àr medlem i Naturskyddsföreningen och inför valet har de granskat vilka partier som arbetat bÀst för miljöfrÄgorna under perioden som har gÄtt. VÀldigt intressant och upplysande lÀsning.

SÄ hÀr skriver de pÄ sin hemsida*.

Det parti som har gjort mest för klimat och natur enligt Naturskyddsföreningens granskning Ă€r Miljöpartiet, som hamnar högst upp pĂ„ prispallen för partiernas insatser för miljön. PĂ„ andraplats hamnar VĂ€nsterpartiet och en bra bit dĂ€refter följer Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna som delar pĂ„ tredjeplatsen.

Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort sĂ„ pass svaga insatser att de hamnar utanför prispallen. PĂ„ en rad omrĂ„den har dessa partier dessutom motverkat en mer framĂ„tstrĂ€vande klimat- och miljöpolitik. 

Jag blir lite mörkrÀdd av den hÀr lÀsningen. Hur kan det finnas partier som i dessa tider försöker motverka en mer framÄtstrÀvande klimat och miljöpolitik? Hur kan man anse sig ha rÄd med det? Blir arg men tyvÀrr inte förvÄnad över oviljan att agera. Nu funderar jag ett varv extra pÄ hur jag ska rösta. Det Àr nÀmligen inte alltid som jag röstar pÄ samma parti i alla olika val. Hur mina röster faller beror pÄ sÄ mÄnga olika parametrar.

Hur tÀnker du sjÀlv inför valet? Engagerar du dig? Och Àr det en skillnad pÄ hur vilket parti du röstar pÄ i kommun, landsting och riksdag?

(*hur Naturskyddsföreningens undersökning har gjorts i sin helhet kan du lÀsa mer om hÀr och dÀr utvecklas Àven de olika partiernas syn pÄ miljöfrÄgor. )

20 juni, 2022

Jag Àlskar att bo pÄ landet. Tycker det blir finare för varje dag. Ser mig aldrig mÀtt pÄ Äkrarna och utsikten.

Även om minen antyder att jag sitter hĂ€r och utrĂ€ttar mina behov kan jag försĂ€kra att det endast Ă€r fĂ„rens behov jag försöker utrĂ€tta.

SkÀmma bort dem med lite extragott foder i hink och sÄ. Dock föredrar de faktiskt rönnbÀrsblad alla dagar i veckan.

Essa kÀmpar pÄ och gör framsteg med Jeff, Hans och Lille PÀrson. Det Àr mest elstÀngslet hon inte kan bli sams med.

SĂ„ vansinnigt mysigt att ha fĂ„r pĂ„ gĂ„rden igen – det tycker vi allesammans. Och sĂ„ ovanligt rara, fina fĂ„r sedan!

11 juni, 2022

ÄppeltrĂ€den stĂ„r i blom och Ă€ngarna skiftar i guldgrönt. Men vad skĂ„dar mitt norra öga?

Jo vÄrt nyaste tillskott hÀr pÄ gÄrden.

Tre vackra tackor som Àr en blandning av GotlandsfÄr och FinullsfÄr.

Och det absolut gosigaste man kan tÀnka sig i fÄrvÀg. SnÀlla, nyfikna, orÀdda, handtama och förtjusta i barn. Dessa tre tackor ska vi avla pÄ, sÄ i höst fÄr en bagge hÀlsa pÄ. DÄ kanske vi kan fÄ lamm nÀsta vÄr.

SÄ mysigt att ha djur pÄ gÄrden och sÄ skönt för oss som vill hÄlla grÀset kort (för att slippa sork och orm) men samtidigt inte stÄr ut med att behöva Àgna en hel arbetsdag i veckan Ät att bara klippa grÀs.

Barnen fick döpa en tacka var och nu heter Folkes fÄr Jeff, Bertils fÄr heter Hans och Ulf döpte sitt till Lille PÀrson. Sedan klargjorde Ulf att han tÀnkt rida till skogs pÄ Lille PÀrson nÄgon dag hÀr framöver. Jag lovar att rapportera hur det gÄr.

Essa kĂ€nde en stark lust att bekanta sig med de nya kompisarna hon hört sĂ„ mycket gott om. Hon satte sig innanför elstĂ€ngslet och spanade in dem pĂ„ hĂ„ll. NĂ€r Jakob gav signalen “okej” sprang hon fram för att presentera sig för gĂ€nget.

Sekunden senare hade hon flytt till husses famn. Är det inte nĂ„got vĂ€ldigt Scooby Doo-igt med denna bild?

Första dagen i klassen och sÄ springer hon hem till mamma och pappa.

IstÀllet för att Essa vallade fÄren sÄ jagade fÄren upp Essa pÄ en sten. SÄÄ pinigt! Ulf försökte trösta henne

-Dom Àr inte farliga. Lille PÀrson Àr snÀll.

Essa tittade pÄ mig med plÄgad min. Som en tonÄring som vill bli rÀddad av sin mamma, men helst pÄ nÄgot diskret sÀtt som gör att hen inte tappar ansiktet inför fÄrskallarna i klassen.

NÄ, hon har ju all tid i vÀrlden att hinna bli en i gÀnget

För det Àr verkligen ett ovanligt trevligt gÀng, det hÀr!

‱ annonssamarbete BIXIA ‱
31 maj, 2022

Bixa Àr en av mina Àldsta Äterkommande samarbetspartners hÀr pÄ bloggen. Sedan fyra Är tillbaka samarbetar vi och det Àr jag vÀldigt stolt över. Bixias idé Àr nÀmligen att frÀmja och stötta smÄskaliga producenter av förnyelsebar energi frÄn sol, vind och vatten. Bixia har lÀnge arbetat för att stÀlla om elförsörjningen till förnybart och Àr det elbolag i Sverige som köper in störst andel el frÄn lokala producenter.

År 2008 instiftade Bixia en miljöfond som stöttar konkreta projekt för att öka den nĂ€rproducerade förnybara elen. Vad alla kanske inte vet Ă€r att de ocksĂ„ har ett pris som de delar ut – Bixias KlimathjĂ€lte – dĂ€r vinnaren fĂ„r ta del av 250 000 kronor som ett stöd och uppmuntran för ett fortsatt inspirerande arbete.

Vinnare förra Ă„ret var bönderna Christian och Johanna Dahlqvist som Ă€r pionjĂ€rer i Sverige inom regenerativt jordbruk – som kortfattat gĂ„r ut pĂ„ att bygga upp jordhĂ€lsan för att skapa möjligheter för kolinlagring och dĂ€rmed minska koldioxiden i atmosfĂ€ren. Och som ni ser har Bixia frĂ„n förra Ă„ret höjt prissumman rejĂ€lt!

Nu söker Bixia nya pristagare och vill ha hjÀlp av oss för att fÄ in nomineringar! Den nominerade kan vara en enskild person, ett företag, förening, lÀrare eller kanske skolklassen som du tycker gör skillnad för klimatet.

Jag kan pÄ rak arm komma pÄ flera stycken som jag skulle vilja nominera. Kanske föreningen Klimatklubben med sitt viktiga arbete för att sprida kunskap och opinion kring klimatfrÄgor. Eller företaget GÄrdsfisk som odlar fisk pÄ land för att minska övergödningen i haven och samtidigt skapa miljövÀnligt gödsel till jordbruken.

Kanske kĂ€nner du till nĂ„gon skola i din nĂ€r nĂ€rhet som gjort förĂ€ndringar för att minska matsvinnet – eller nĂ„gonting innovativt som din arbetsplats förĂ€ndrat för att ha en positiv inverkan pĂ„ miljön? LĂ€mna gĂ€rna din nominering hos Bixia!

26 oktober, 2021

Det pĂ„gĂ„r en sĂ€llan skĂ„dad odlingsboom i landet. MĂ€nniskor trĂ€ngs pĂ„ GranngĂ„rden för att köpa gödsel, sĂ€ttpotatis och hönsfoder. Vi bygger pallkragar, skaffar bin och planerar kökstrĂ€dgĂ„rdar. GĂ„r kurser i mjölksyrning och konservering och hur man slĂ„r med lie. Allt det hĂ€r Ă€r fantastiskt sĂ„klart, men som gift med en bonde skĂ€r det samtidigt i hjĂ€rtat. För den som Ă€r bonde “pĂ„ riktigt” Ă€r det nĂ€mligen ingen lek.

Ni vet vĂ€l att bönder Ă€r ett av Sveriges sĂ€mst betalda yrken? Typiska lĂ„glöneyrken som vĂ„rdbitrĂ€de och stĂ€dare har högre lön Ă€n mĂ„nga bönder. Dessutom innebĂ€r yrket att man jobbar Ă„rets alla dagar – mycket lĂ€ngre dagar Ă€n en vanlig heltid sĂ„klart. Det Ă€r slitigt, det Ă€r dĂ„ligt betalt och det Ă€r farligt. Det Ă€r mĂ„ngdubbelt fler som dödas eller skadas inom skogs- och jordbruket Ă€n genomsnittet för övriga yrken. Tunga maskiner, lĂ„nga arbetsdagar, stora djur – allt innebĂ€r en fara. LĂ€gg dĂ€r till den brottslighet bönder utsĂ€tts för – som stölder av drivmedel, maskiner, bluffakturor – för att inte tala om de hot och trakasserier mĂ„nga bönder som har djur fĂ„r utstĂ„.

-Bli inte bonde! skulle man vilja sÀga till den som gÄr i de tankarna. Och det verkar mÄnga ocksÄ hörsamma. För de svenska jordbruken försvinner i allt snabbare takt. PÄ 50 Är har antalet jordbruksföretag mer Àn halverats i Sverige. Det Àr de stora gÄrdarna som överlever. SmÄ gÄrdar med kanske trettio kor eller smÄskalig grönsaksodling har ingen plats. Det Àr dessutom vÀldigt fÄ svenskar som Àr villiga att arbeta inom jordbruket. De flesta odlare Àr beroende av utlÀndsk, billig arbetskraft för att kunna fÄ ekonomi i verksamheten. Och sÄ motarbetas och missgynnas bönderna pÄ mÄnga plan rent strukturellt. NÀr UmeÄ kommun vill anlÀgga vÀgar eller bygga ett nytt köpcenter anvÀnder de sig av UmeÄomrÄdets bÀsta odlingsmark, RöbÀcksslÀtten. Samtidigt som lantbrukarna bara fÄr ersÀttning för en brÄkdel av vÀrdet pÄ matjorden som de förlorar nÀr de tvingas sÀlja.

Idag anvĂ€nder en familj 12 procent av inkomsten till mat – för femtio Ă„r sedan var den siffran omkring 25 procent. Maten har blivit billigare, bönderna har blivit fĂ€rre, sjĂ€lvförsörjningsgraden i Sverige har blivit lĂ€gre. Bara nĂ„gra fĂ„ rĂ„varor Ă€r vi i Sverige sjĂ€lvförsörjande pĂ„ – samtidigt som vi Ă€r helt beroende av export frĂ„n andra lĂ€nder för att lyckas bruka marken med moderna maskiner och metoder. Samtidigt pĂ„gĂ„r en stark parallell trend med hobbyodling i den egna trĂ€dgĂ„rden. Ofta utförd av samhĂ€llsgrupper som har god ekonomi och har rĂ„d att hĂ„lla höns för romantik (ja, de Ă€gg man ordnar sjĂ€lv Ă€r mĂ„ngdubbelt dyrare Ă€n de man köper i butik) eller odla tomater som har ett lika högt kilopris som saffran.

MissförstÄ mig inte. Jag tycker odlingstrenden Àr toppen och applÄderar ALLA som försöker hitta fler sÀtt att framstÀlla sin egen mat. Det borde mÄnga fler göra. Men samtidigt Àr jag rÀdd att det invaggar oss som samhÀlle i en falsk trygghet. Som att vi Àr pÄ rÀtt vÀg nÀr vi i sjÀlva verket Àr Ät helskotta fel ute. Genomsnittssvensken Àr ÀndÄ inte beredd att betala sÄ pass mycket för mat att en vanlig bonde kan överleva pÄ den lönen. Knappt ens med EU-bidrag.

Bönder tillhör den samhÀllsviktiga verksamheten men rÄdet till den enskilda personen som funderar pÄ ett jobb borde vara: bli aldrig bonde. Du kommer jobba Ärets alla dagar och utföra farliga moment till en rekordlÄg lön och med stora ekonomiska risker. Ja du tjÀnar faktiskt bÀttre och har det tryggare om du svabbar korridorerna pÄ nÀrmsta högstadieskola eller kör hem aspackade mÀnniskor frÄn krogen.

30 september, 2021

För att jag fÄtt tjofsa runt i lager pÄ lager. Stickade strumpor, grovkÀngor och handledsvÀrmare.

KÀnna mjuk, mild sol mot ansiktet och se de gula löven lysa.

Jag har plockat fram mammas gamla kofta av vÀxtfÀrgat ullgarn. Hon bÄde fÀrgade garnet och stickade koftan och nu bÀr jag den som en varm omfamning.

Och mina kÀra handledsvÀrmare som en lÀsare gjort Ät mig.

Jag plockar in Àpplen i mÀngder. Till must, mos och torkade ringar pÄ snöre. Packar ner i barnens skolryggsÀck och hackar ner i fruktsalladen.

Vackra blekgula Àpplen med röda flammor pÄ

TÄl inte vinterförvaring utan fÄr Àtas pÄ en gÄng.

Funderar pÄ att baka Àppelmunkar i helgen. Eller koka ÀppelkrÀm som Àr sÄ gott?

Tack september för all skörd. För alla soliga dagar med hög klar luft. För överdÄdet i naturen nÀr vÀxtligheten liksom tar i sÄ att den spricker. För att hinna innan det Àr för sent.

Imorgon Àr det den första oktober.

Och jag ser fram emot nÀsta fas av hösten. Den dimmigt, disigt molntunga grÄ.

Allt har sin tid

‱ innehĂ„ller reklam för vĂ„rt jordbruk Marstorps Mat ‱
26 augusti, 2021

Vi hade nattfrost hÀrom dagen. HjÀlp! Tur att det verkar bli varmare igen nÀrmare helgen för jag blir sÄ nervös nÀr jag tÀnker pÄ alla vÄra odlingar. SvÀngde förbi Marstorp idag och skördade lite till middagen.

GrönkÄl och purpurkÄl att göra en matig sallad utav. Tur att kÄlen tÄl minusgrader utan problem!

Vi har fyra lÄnga odlingstunnlar dÀr gurkan vÀxer i mÀngder. Vi ska sÀtta upp en till tunnel snart dÀr vi ska odla pak choi och sallad nu pÄ sensommaren/förhösten.

Egenodlad gurka. Den sort vi odlar Àr nÀstan mer som avokado i konsistensen. TÀt, mörkgrön, krÀmig och krispig pÄ en och samma gÄng. Skönt att vi har nÄgra ton gurka sÄ man inte behöver hÄlla igen pÄ den fronten i alla fall! Barnen kan fÄ en var och gnaga pÄ nÀr de kommer hem vrÄlhungriga och inte stÄr ut med att vÀnta Ànda till middagen.

Oavsett hur kallt och blÄsigt det Àr ute kÀnns det alltid fuktigt, varmt och skönt i odlingstunnlarna.

Vi har precis börjat sÀlja vÄra grovsakslÄdor nu! Vi har ju bÄde grönsaks och grovsakslÄdor pÄ prenumeration men grovsakslÄdorna kommer igÄng senare pÄ sÀsongen av förklarliga skÀl. Men nu skickar vi ivÀg nÄgra hundra i veckan till vÄra prenumeranter i UmeÄ och alla smÄ byar runtomkring.

Om Jakob kommer ihĂ„g tar han hem en lĂ„da till mig med. Annars fĂ„r jag cykla förbi och skörda sjĂ€lv. Som idag. Skomakarns barn ni vet…

Idag har vi leveransdag och det har packats grönsakslÄdor och lastats in i bilen.

Jakob kom hem pĂ„ lunchen och dĂ€ckade av trötthet. Han pratar med drömmande blick om november nĂ€r odlingssĂ€ssongen tagit slut…haha. Även jag kan se en charm i den tanken faktiskt. Att det lugnar ner sig igen.

Vi Àr sÄ gott som fullbokade nu, men nÄgra lÄdor till ska vi vÀl kunna stuva in i vÄr elskÄpbil tycker jag! SÄ vill du bli prenumerant kan du lÀsa mer hÀr.

24 augusti, 2021

Äntligen har vi fĂ„tt hem fĂ„rskinnen frĂ„n den senaste slakten. Direkt efter slakten lĂ„ter man skinnet svalna och sedan saltar man in det med stensalt. Vi brukar köpa det i sĂ€ckar frĂ„n GranngĂ„rden. Sedan fĂ„r det ligga och vattnas ur i en vecka innan man strör pĂ„ mer salt och lĂ„ter det gĂ„ ytterligare sju dagar. DĂ€refter kan man skaka ur skinnet, rulla ihop det och skicka till beredning.

Garvare Àr en av vÀrldens Àldsta yrken och ett hantverk som krÀver sin yrkesman. Vi skickar alltid ivÀg skinnen för att fÄ dem garvade och det brukar ta ett bra tag innan man fÄr tillbaka dem.

Jag fĂ„r ibland frĂ„gor om hur vĂ„ra barn kĂ€nner kring att vi har djur hemma som vi slaktar och Ă€ter. Men det har aldrig varit nĂ„gon stor grej. Barnen Ă€r ju vana! Vi har haft grisar, höns och fĂ„r och alla har vi med tiden slaktat och Ă€tit upp. Det Ă€r klart att de inte tycker att det Ă€r roligt precis – och det tycker ju inte vi heller. ÄndĂ„ Ă€r det ju precis sĂ„nt hĂ€r kött man ska Ă€ta om man nu vill Ă€ta kött. Djur som haft det bra under hela sin levnad.

Vi har dessutom en slaktare som granne som avlivar djuren direkt i hagen sÄ att de inte behöver stressas av nÄgra transporter.

HÀr ligger Snabbaste fÄret i Ryssland. En kÀr gammal vÀn som nu Àr ett fluffigt mjukt skinn som ena barnet bÀddar sÀngen med nÀr han ska sova. Varmt och gosigt.

Vi börjar ha en ansenlig samling fÄrskinn. Jag lÀgger dem i fÄtöljer och kökssoffa, nedanför sÀngen för Essa att sova pÄ. I barnvagnen pÄ vintern och i snödrivan pÄ utflykten. BÄde praktiskt och vackert Àr det.

Köp gÀrna vackra, svenskgarvade fÄrskinn frÄn svenska djur om du Àr pÄ nÄgon marknad eller fin butik som sÀljer. Det Àr bÄde ett hantverk och en inkomstkÀlla för nÄgon fÄrbonde som ser till att hÄlla vÄra landskap öppna och pÄ sÄ sÀtt bidrar till den biologiska mÄngfalden.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.