Kategori: Claras självförsörjning & klimat

Datumfilter

• Reklamsamarbete MSB •
29 september, 2022

Sveriges motståndskraft börjar med varje enskild människas engagemang i det lilla. Jag tror det är fler än jag som de senaste åren har fått sig en tankeställare på den fronten. Först pandemin, sedan Rysslands invasion av Ukraina. Det är som att allting är lite mer på allvar nu. Vi är många som känner att vi vill bidra till samhället på olika sätt!

Förra året gjorde jag ett samarbete med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) i syfte att sprida kunskap kring vad vi ska göra om krisen eller kriget kommer. MSB står ju bakom broschyren med samma namn – den finns att läsa och ladda hem på många olika språk. Samt i lättläst version, som inläst version och som teckenspråksversion. Det blogginlägget blev glädjande nog ett av mina mest lästa det året.

Men vad kan man då göra i sin egen vardag? Jo, något som faktiskt är ens ansvar. Nämligen att försäkra sig om att man kan ta hand om sig själv i händelse av kris. Vi förväntas inte klara oss själva i flera månader – men däremot en vecka vid en större katastrof. Och om varje svensk håller ett litet förråd med förnödenheter så blir hela landets totala motståndskraft större.

Men det handlar inte bara om att kunna ta hand om sig själv – utan också om att hjälpa dem i sin närhet. Detta fick vi bland annat öva på under pandemin. Den som var krasslig fick kanske hjälp av grannen med att handla. Vi turades om att hålla kontakten och underlätta för de som var isolerade. Vi fick öva oss på att ta ansvar och visa hänsyn till de allra mest utsatta. Och det är en kunskap vi inte ska slarva bort nu när vi äntligen återerövrat den. Vi behöver hjälpas åt för att skapa ett tryggt samhälle!

Att det här är viktiga frågor blev tydligt i slutet av sommaren när vi hade ett lite längre strömavbrott i byn. Jag tackade min lyckliga stjärna för att vi har en egen brunn som funkar utan ström. Och att vi har en gasspis att laga mat på samt en vedspis att värma huset med. På det hela taget märkte vi knappt av avbrottet. Men grannarna som har kommunalt vatten fick komma hit och fylla sina vattendunkar och ta med en termos med varmvatten hem till sitt morgonkaffe. Det är bra att kunna hjälpas åt och nästa gång är det kanske vi som behöver deras hjälp.

En enkel soppa på krossad tomat, en tetra linser, lök och buljong

Det finns väldigt bra listor hos MBS på vad som är lämpligt att ha hemma i händelse av kris. Och viktigt att tänka på är att den mesta av utrusningen i ett modernt kök slutar att fungera vid ett strömavbrott. Därför är det klokt att ha ett sprit- eller campingkök att laga mat på. Och eftersom det både tar tid och går åt en del bränsle när man lagar mat på det här sättet, är det bra att ha helfabrikat och mat med kort tillagningstid hemma.

I vårt hus finns ett källarskafferi där vi förvarar ett lager av olika torrvaror och vi skulle nog klara oss i någon månad på den maten om det knep. Dessutom finns två frysboxar med kött och bär. Om vi blev utan el en längre period skulle vi få försöka tömma dem först av allt.

Några saker att fylla ditt eget lilla “källarskafferi” med är förslagsvis bröd med lång hållbarhet. Som kex, skorpor eller knäckebröd. Till det funkar pålägg på tub toppenbra! Ris, gryn, potatismospulver och snabbpasta är också bra att ha hemma – liksom tetror eller konserver av kokta linser, böner, grönsaker och krossade tomater. Du kan också införskaffa några burkar med soppa, gryta eller köttfärsås som snabbt kan värmas. Och gärna fruktkräm, energibars och nötsmör – för snabb energi som inte kräver någon tillagning över huvudtaget.

Potatis och andra rotfrukter håller för att lagras länge – precis som ägg. Och med dessa ingredienser hemma behöver man inte gå hungrig i första taget.

Hela listan på vad som behövs finns hos MSB. De har också flera recept på sånt som man kan laga och äta utan tillgång till elektricitet eller rinnande vatten. Se det som inspiration för vad du kan ha hemma och hur du kan tänka i händelse av kris. De har också en lista över Hemberedskap – de saker du behöver för att klara dig själv i en vecka utan hjälp. På den finns alltifrån ficklampa, kontanter och vevradio – till extra batterier och husapotek. Kika gärna på den och fundera på hur du kan förbättra din egen beredskap.

Jag vet att det kan kännas otäckt att tänka på sånt här – men min erfarenhet är att handling lindrar oro. Och om vi gör vad vi kan för att hjälpa oss själva, kan myndigheter fokusera på att hjälpa de som har det svårast vid en kris. På det sättet kan vi alla bidra!

26 september, 2022

En sådan här regnmulen fuktig höstdag är det perfekt att rengöra ullkläder. Häng ut kappor, tröjor, koftor, ullkalsonger och ullstrumpor på vädring. Gärna över natten. Den fuktiga luften rengör ullen och den kommer dofta rent och friskt igen. Ta förresten gärna för vana att hänga ullkläder på vädring direkt efter att de använts – då rengör de sig själva.

Och har du fått fläckar på kläderna kan du försöka punktmarkera dem. Ull är ju smutsavvisande så fläckar lägger sig utanpå fibrerna och är lätta att få bort. Ibland kan man nästan skrapa bort dem. Dessutom har ull bakteriehämmande och självrengörande egenskaper. Det perfekta materialet om du frågar mig!

Ibland måste man dock tvätta ullen (ingen vädring i värden kan rengöra mina ullunderställ från aromerna efter ett rejält svettigt skidpass…) och då använder jag Sonetts ulltvättmedel och tvättar ett ullprogram i maskinen – men aldrig en full maskin eftersom ull som tvättas mot ull riskerar att krympa och tova sig.

Ullens smutsavstötande egenskaper är anledningen till att jag älskar våra ullmattor här hemma. Det har hänt många otrevliga olyckor på dem som involverar så väl barn som Essa. Och gissa vad? Alla fläckar har gått att få bort!

17 september, 2022

I torsdags skulle egentligen damerna ha friserats. Lille Pärsson, Jeff och Hans ska ju bli korthåriga. Men det regnade (och regnar fortfarande) så mycket att vi fått skjuta upp det.

Om man bortser från de förändrade frisörplanerna har det känts skönt med regnet. Det har varit så vansinnigt torrt i september och naturen behöver fyllas på.

Ullen som vi får ska jag spara som täckmaterial till odlingen nästa vår. Men lite ska jag tvätta upp så att Bertil kan tova av. Han är så intresserad av alla sorters hantverk. Och själv skulle jag också behöva fräscha upp mina tovningskunskaper en aning. Någon som har förslag på ett enkelt projekt för oss att göra ihop? Kan sulor till vinterskorna vara bra? Eller är det för svårt?

Denna helg har vi fullt upp med bestyr. Jag ska putsa och sätta i innerfönsterna, städa i köket och rensa i groventrén en sväng. Jakob ska städa på gården och försöka hinna bygga ett hus åt fåren. Vi har mycket som behöver fixas och som ni hör är det idel roligheter på schemat. Fattar bara luskamning på detta så är vår weekend komplett!

8 september, 2022

Ja, inte vet jag för här sitter det ett riktigt blåbär och rensar. Blå om läpparna efter att ha ätit upp alla felfärgade bär som följt med i plockaren av misstag.

I söndags förmiddag tog jag och min bästis Elina en telefonpromenad. Underbar septembersol som tvingade mig ut för att “ta vara på hösten” för glatta livet. Men istället för att promenera tog jag en bärplockare och en hink och gick upp i skogen bakom huset. Sedan plockade jag tio liter medan vi avhandlade idel viktigheter. Sedan hem och rensa.

Det bästa är ett rensgaller så att man kan skaka bort allt bös på ett smidigt sätt.

Sedan ner med det i en skål

Och när man rensat färdigt får man packa i påsar och slänga i frysen.

Det här året tog lingonen slut redan på våren så i år ska jag plocka mycket mer. Lingon är nog den sylt vi äter allra mest av. Till gröten, köttbullarna, potatisbullarna, raggmunkarna och palten. Så god och så mångsidig och så smakrik när man inte spätt ut den med vatten utan bara adderat socker.

Det går åt mycket lingon i en familj på fem. Tur då att lingon är det mest lättplockade bäret. Ja, det kan till och med plockas fram tills det blir snö på marken. Ut i skogen med er!

🎶 Uti skogen ska vi gå. Pjäxor, keps och ränsle på. Vi är sunda söndagssyndare i småååått..

1 september, 2022

Nu har jag skördat veckans grönt på Marstorp där odlingar frodas och är fina.

Tog för mig av allt möjligt gott. Skönt att få hämta det Albin odlat när vår egen skörd är så blygsam. Det är egentligen bara kryddorna som fått någon kärlek hos oss i år.

Det är en fasligt vacker första september idag och det märks att hösten är på intåg. Björkarna har börjat gulna, nätterna är kalla och luften är hög och klar.

Tur det finns växttunnlar som skyddar mot nattfrost.

Jag plockade åt mig lite squash och en rejäl laddning vaxbönor.

Ska mandolina squashen tunt och äta den så här – som squashpasta. Kan verkligen varmt rekommendera det.

Och morötter är alltid så bra. Särskilt när man inte ids hacka en sallad som halva familjen ändå inte äter.

Jag kände mig iakttagen när jag skördade.

Och själv iakttog jag en kålrabbi modell XXL. Blir spännande att se om den är hård och torr eller hållit sig saftig trots storleken? Kålrabbin är så god att skära i bitar och äta som råkost. En skål med morot och kålrabbi serverad den hungriga halvtimme innan middagen är klar får barnen att frossa i grönt!

Kan också tipsa om att servera majrovor och kålrot som råkost – bara skala och skär i bitar. Billigt och barnvänligt. Och ni vet väl det bästa knepet när grönsaker blivit mjuka, slaka och tråkiga? Jo, skär i mindre bitar och lägg i iskallt vatten några timmar. Då får de tillbaka spänsten. Funkar på så väl sallad som kål och rotsaker.

Och köper du sallad på påse vill jag tipsa om att öppna förpackningen och lägga i en bit hushållspapper – då håller sig salladen fräsch längre.

Jag skördade flera sorters sallad och en hel del bondbönor och dill.

I helgen kommer Jakobs mormor och hälsar på och eftersom hon är vegetarian brukar jag försöka hitta på lite roligare grönsaksrätter att bjuda på. Det är ju roligt att laga grönt när någon verkligen uppskattar det! Återstår att se vad jag ska göra av allt det här…

När jag skördat proppade jag munnen full med surkörsbär och gjorde en mental minnesanteckning om att plantera likadana träd hemma hos oss nästa sommar.

(Här har jag förresten skrivit ett inlägg om hur jag får barnen att äta mat i allmänhet – och grönsaker i synnerhet.)

1 juli, 2022

Det är inte långt till valet i september och jag fortsätter försöka hålla mig uppdaterad om politiken både nationellt och lokalt. Vad Magdalena och Ulf gjort för utspel rapporteras det ju om överallt medan lokalpolitiken kräver att man letar lite mer på egen hand.

Inför valet pratar jag med lokala politiker i min kommun, läser vår lokaltidnings valbevakning och försöker ta reda på hur lokalpolitikerna lyckats med sitt arbete under föregående valperiod. Lokalpolitik utmålas ofta som någonting ointressant och till och med oviktigt. Många engagerar sig kanske mer i vad som sker i USA än vad som sker i den lokala hemkommunen. Trots att det som sker på andra sidan atlanten har väldigt lite att göra med den vanliga vardagen för oss i Sverige. För i min “lilla” vardag är det lokalpolitiken som är mest avgörande. Vem bevarar våra byaskolor? Vem arbetar för att bygga nytt badhus och vem vill starta upp musikskolan igen? Vilken partiledare verkar bara bråka och vem försöker hitta samsyn?

Det fina med lokalval är ju att man faktiskt kan få en uppfattning om politikerna rent personligen. Om inte direkt så indirekt genom att människor i ens närhet samarbetat med dem eller känner dem. I alla fall i en liten kommun som den jag bor i.

Politiken på riksplanet följer jag på ett lite annat sätt och där är ju de stora frågorna viktigast – som i vilken riktning är vårt samhälle på väg. Vem leder Sverige åt det håll som jag önskar? Vem har en plan jag kan sympatisera med? Jag tänker på förmågan och viljan att fatta stora och ibland obekväma beslut så att viktiga strukturella förändringar kan ske. Vilka säger bara det väljarna vill höra och vilka vågar utmana?

En viktig fråga för mig i riksdagsvalet är därmed miljön. Jag är medlem i Naturskyddsföreningen och inför valet har de granskat vilka partier som arbetat bäst för miljöfrågorna under perioden som har gått. Väldigt intressant och upplysande läsning.

Så här skriver de på sin hemsida*.

Det parti som har gjort mest för klimat och natur enligt Naturskyddsföreningens granskning är Miljöpartiet, som hamnar högst upp på prispallen för partiernas insatser för miljön. På andraplats hamnar Vänsterpartiet och en bra bit därefter följer Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna som delar på tredjeplatsen.

Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort så pass svaga insatser att de hamnar utanför prispallen. På en rad områden har dessa partier dessutom motverkat en mer framåtsträvande klimat- och miljöpolitik. 

Jag blir lite mörkrädd av den här läsningen. Hur kan det finnas partier som i dessa tider försöker motverka en mer framåtsträvande klimat och miljöpolitik? Hur kan man anse sig ha råd med det? Blir arg men tyvärr inte förvånad över oviljan att agera. Nu funderar jag ett varv extra på hur jag ska rösta. Det är nämligen inte alltid som jag röstar på samma parti i alla olika val. Hur mina röster faller beror på så många olika parametrar.

Hur tänker du själv inför valet? Engagerar du dig? Och är det en skillnad på hur vilket parti du röstar på i kommun, landsting och riksdag?

(*hur Naturskyddsföreningens undersökning har gjorts i sin helhet kan du läsa mer om här och där utvecklas även de olika partiernas syn på miljöfrågor. )

20 juni, 2022

Jag älskar att bo på landet. Tycker det blir finare för varje dag. Ser mig aldrig mätt på åkrarna och utsikten.

Även om minen antyder att jag sitter här och uträttar mina behov kan jag försäkra att det endast är fårens behov jag försöker uträtta.

Skämma bort dem med lite extragott foder i hink och så. Dock föredrar de faktiskt rönnbärsblad alla dagar i veckan.

Essa kämpar på och gör framsteg med Jeff, Hans och Lille Pärson. Det är mest elstängslet hon inte kan bli sams med.

Så vansinnigt mysigt att ha får på gården igen – det tycker vi allesammans. Och så ovanligt rara, fina får sedan!

11 juni, 2022

Äppelträden står i blom och ängarna skiftar i guldgrönt. Men vad skådar mitt norra öga?

Jo vårt nyaste tillskott här på gården.

Tre vackra tackor som är en blandning av Gotlandsfår och Finullsfår.

Och det absolut gosigaste man kan tänka sig i fårväg. Snälla, nyfikna, orädda, handtama och förtjusta i barn. Dessa tre tackor ska vi avla på, så i höst får en bagge hälsa på. Då kanske vi kan få lamm nästa vår.

Så mysigt att ha djur på gården och så skönt för oss som vill hålla gräset kort (för att slippa sork och orm) men samtidigt inte står ut med att behöva ägna en hel arbetsdag i veckan åt att bara klippa gräs.

Barnen fick döpa en tacka var och nu heter Folkes får Jeff, Bertils får heter Hans och Ulf döpte sitt till Lille Pärson. Sedan klargjorde Ulf att han tänkt rida till skogs på Lille Pärson någon dag här framöver. Jag lovar att rapportera hur det går.

Essa kände en stark lust att bekanta sig med de nya kompisarna hon hört så mycket gott om. Hon satte sig innanför elstängslet och spanade in dem på håll. När Jakob gav signalen “okej” sprang hon fram för att presentera sig för gänget.

Sekunden senare hade hon flytt till husses famn. Är det inte något väldigt Scooby Doo-igt med denna bild?

Första dagen i klassen och så springer hon hem till mamma och pappa.

Istället för att Essa vallade fåren så jagade fåren upp Essa på en sten. Såå pinigt! Ulf försökte trösta henne

-Dom är inte farliga. Lille Pärson är snäll.

Essa tittade på mig med plågad min. Som en tonåring som vill bli räddad av sin mamma, men helst på något diskret sätt som gör att hen inte tappar ansiktet inför fårskallarna i klassen.

Nå, hon har ju all tid i världen att hinna bli en i gänget

För det är verkligen ett ovanligt trevligt gäng, det här!

• annonssamarbete BIXIA •
31 maj, 2022

Bixa är en av mina äldsta återkommande samarbetspartners här på bloggen. Sedan fyra år tillbaka samarbetar vi och det är jag väldigt stolt över. Bixias idé är nämligen att främja och stötta småskaliga producenter av förnyelsebar energi från sol, vind och vatten. Bixia har länge arbetat för att ställa om elförsörjningen till förnybart och är det elbolag i Sverige som köper in störst andel el från lokala producenter.

År 2008 instiftade Bixia en miljöfond som stöttar konkreta projekt för att öka den närproducerade förnybara elen. Vad alla kanske inte vet är att de också har ett pris som de delar ut – Bixias Klimathjälte – där vinnaren får ta del av 250 000 kronor som ett stöd och uppmuntran för ett fortsatt inspirerande arbete.

Vinnare förra året var bönderna Christian och Johanna Dahlqvist som är pionjärer i Sverige inom regenerativt jordbruk – som kortfattat går ut på att bygga upp jordhälsan för att skapa möjligheter för kolinlagring och därmed minska koldioxiden i atmosfären. Och som ni ser har Bixia från förra året höjt prissumman rejält!

Nu söker Bixia nya pristagare och vill ha hjälp av oss för att få in nomineringar! Den nominerade kan vara en enskild person, ett företag, förening, lärare eller kanske skolklassen som du tycker gör skillnad för klimatet.

Jag kan på rak arm komma på flera stycken som jag skulle vilja nominera. Kanske föreningen Klimatklubben med sitt viktiga arbete för att sprida kunskap och opinion kring klimatfrågor. Eller företaget Gårdsfisk som odlar fisk på land för att minska övergödningen i haven och samtidigt skapa miljövänligt gödsel till jordbruken.

Kanske känner du till någon skola i din när närhet som gjort förändringar för att minska matsvinnet – eller någonting innovativt som din arbetsplats förändrat för att ha en positiv inverkan på miljön? Lämna gärna din nominering hos Bixia!

26 oktober, 2021

Det pågår en sällan skådad odlingsboom i landet. Människor trängs på Granngården för att köpa gödsel, sättpotatis och hönsfoder. Vi bygger pallkragar, skaffar bin och planerar köksträdgårdar. Går kurser i mjölksyrning och konservering och hur man slår med lie. Allt det här är fantastiskt såklart, men som gift med en bonde skär det samtidigt i hjärtat. För den som är bonde “på riktigt” är det nämligen ingen lek.

Ni vet väl att bönder är ett av Sveriges sämst betalda yrken? Typiska låglöneyrken som vårdbiträde och städare har högre lön än många bönder. Dessutom innebär yrket att man jobbar årets alla dagar – mycket längre dagar än en vanlig heltid såklart. Det är slitigt, det är dåligt betalt och det är farligt. Det är mångdubbelt fler som dödas eller skadas inom skogs- och jordbruket än genomsnittet för övriga yrken. Tunga maskiner, långa arbetsdagar, stora djur – allt innebär en fara. Lägg där till den brottslighet bönder utsätts för – som stölder av drivmedel, maskiner, bluffakturor – för att inte tala om de hot och trakasserier många bönder som har djur får utstå.

-Bli inte bonde! skulle man vilja säga till den som går i de tankarna. Och det verkar många också hörsamma. För de svenska jordbruken försvinner i allt snabbare takt. På 50 år har antalet jordbruksföretag mer än halverats i Sverige. Det är de stora gårdarna som överlever. Små gårdar med kanske trettio kor eller småskalig grönsaksodling har ingen plats. Det är dessutom väldigt få svenskar som är villiga att arbeta inom jordbruket. De flesta odlare är beroende av utländsk, billig arbetskraft för att kunna få ekonomi i verksamheten. Och så motarbetas och missgynnas bönderna på många plan rent strukturellt. När Umeå kommun vill anlägga vägar eller bygga ett nytt köpcenter använder de sig av Umeåområdets bästa odlingsmark, Röbäcksslätten. Samtidigt som lantbrukarna bara får ersättning för en bråkdel av värdet på matjorden som de förlorar när de tvingas sälja.

Idag använder en familj 12 procent av inkomsten till mat – för femtio år sedan var den siffran omkring 25 procent. Maten har blivit billigare, bönderna har blivit färre, självförsörjningsgraden i Sverige har blivit lägre. Bara några få råvaror är vi i Sverige självförsörjande på – samtidigt som vi är helt beroende av export från andra länder för att lyckas bruka marken med moderna maskiner och metoder. Samtidigt pågår en stark parallell trend med hobbyodling i den egna trädgården. Ofta utförd av samhällsgrupper som har god ekonomi och har råd att hålla höns för romantik (ja, de ägg man ordnar själv är mångdubbelt dyrare än de man köper i butik) eller odla tomater som har ett lika högt kilopris som saffran.

Missförstå mig inte. Jag tycker odlingstrenden är toppen och applåderar ALLA som försöker hitta fler sätt att framställa sin egen mat. Det borde många fler göra. Men samtidigt är jag rädd att det invaggar oss som samhälle i en falsk trygghet. Som att vi är på rätt väg när vi i själva verket är åt helskotta fel ute. Genomsnittssvensken är ändå inte beredd att betala så pass mycket för mat att en vanlig bonde kan överleva på den lönen. Knappt ens med EU-bidrag.

Bönder tillhör den samhällsviktiga verksamheten men rådet till den enskilda personen som funderar på ett jobb borde vara: bli aldrig bonde. Du kommer jobba årets alla dagar och utföra farliga moment till en rekordlåg lön och med stora ekonomiska risker. Ja du tjänar faktiskt bättre och har det tryggare om du svabbar korridorerna på närmsta högstadieskola eller kör hem aspackade människor från krogen.

30 september, 2021

För att jag fått tjofsa runt i lager på lager. Stickade strumpor, grovkängor och handledsvärmare.

Känna mjuk, mild sol mot ansiktet och se de gula löven lysa.

Jag har plockat fram mammas gamla kofta av växtfärgat ullgarn. Hon både färgade garnet och stickade koftan och nu bär jag den som en varm omfamning.

Och mina kära handledsvärmare som en läsare gjort åt mig.

Jag plockar in äpplen i mängder. Till must, mos och torkade ringar på snöre. Packar ner i barnens skolryggsäck och hackar ner i fruktsalladen.

Vackra blekgula äpplen med röda flammor på

Tål inte vinterförvaring utan får ätas på en gång.

Funderar på att baka äppelmunkar i helgen. Eller koka äppelkräm som är så gott?

Tack september för all skörd. För alla soliga dagar med hög klar luft. För överdådet i naturen när växtligheten liksom tar i så att den spricker. För att hinna innan det är för sent.

Imorgon är det den första oktober.

Och jag ser fram emot nästa fas av hösten. Den dimmigt, disigt molntunga grå.

Allt har sin tid

• innehåller reklam för vårt jordbruk Marstorps Mat •
26 augusti, 2021

Vi hade nattfrost härom dagen. Hjälp! Tur att det verkar bli varmare igen närmare helgen för jag blir så nervös när jag tänker på alla våra odlingar. Svängde förbi Marstorp idag och skördade lite till middagen.

Grönkål och purpurkål att göra en matig sallad utav. Tur att kålen tål minusgrader utan problem!

Vi har fyra långa odlingstunnlar där gurkan växer i mängder. Vi ska sätta upp en till tunnel snart där vi ska odla pak choi och sallad nu på sensommaren/förhösten.

Egenodlad gurka. Den sort vi odlar är nästan mer som avokado i konsistensen. Tät, mörkgrön, krämig och krispig på en och samma gång. Skönt att vi har några ton gurka så man inte behöver hålla igen på den fronten i alla fall! Barnen kan få en var och gnaga på när de kommer hem vrålhungriga och inte står ut med att vänta ända till middagen.

Oavsett hur kallt och blåsigt det är ute känns det alltid fuktigt, varmt och skönt i odlingstunnlarna.

Vi har precis börjat sälja våra grovsakslådor nu! Vi har ju både grönsaks och grovsakslådor på prenumeration men grovsakslådorna kommer igång senare på säsongen av förklarliga skäl. Men nu skickar vi iväg några hundra i veckan till våra prenumeranter i Umeå och alla små byar runtomkring.

Om Jakob kommer ihåg tar han hem en låda till mig med. Annars får jag cykla förbi och skörda själv. Som idag. Skomakarns barn ni vet…

Idag har vi leveransdag och det har packats grönsakslådor och lastats in i bilen.

Jakob kom hem på lunchen och däckade av trötthet. Han pratar med drömmande blick om november när odlingssässongen tagit slut…haha. Även jag kan se en charm i den tanken faktiskt. Att det lugnar ner sig igen.

Vi är så gott som fullbokade nu, men några lådor till ska vi väl kunna stuva in i vår elskåpbil tycker jag! Så vill du bli prenumerant kan du läsa mer här.

24 augusti, 2021

Äntligen har vi fått hem fårskinnen från den senaste slakten. Direkt efter slakten låter man skinnet svalna och sedan saltar man in det med stensalt. Vi brukar köpa det i säckar från Granngården. Sedan får det ligga och vattnas ur i en vecka innan man strör på mer salt och låter det gå ytterligare sju dagar. Därefter kan man skaka ur skinnet, rulla ihop det och skicka till beredning.

Garvare är en av världens äldsta yrken och ett hantverk som kräver sin yrkesman. Vi skickar alltid iväg skinnen för att få dem garvade och det brukar ta ett bra tag innan man får tillbaka dem.

Jag får ibland frågor om hur våra barn känner kring att vi har djur hemma som vi slaktar och äter. Men det har aldrig varit någon stor grej. Barnen är ju vana! Vi har haft grisar, höns och får och alla har vi med tiden slaktat och ätit upp. Det är klart att de inte tycker att det är roligt precis – och det tycker ju inte vi heller. Ändå är det ju precis sånt här kött man ska äta om man nu vill äta kött. Djur som haft det bra under hela sin levnad.

Vi har dessutom en slaktare som granne som avlivar djuren direkt i hagen så att de inte behöver stressas av några transporter.

Här ligger Snabbaste fåret i Ryssland. En kär gammal vän som nu är ett fluffigt mjukt skinn som ena barnet bäddar sängen med när han ska sova. Varmt och gosigt.

Vi börjar ha en ansenlig samling fårskinn. Jag lägger dem i fåtöljer och kökssoffa, nedanför sängen för Essa att sova på. I barnvagnen på vintern och i snödrivan på utflykten. Både praktiskt och vackert är det.

Köp gärna vackra, svenskgarvade fårskinn från svenska djur om du är på någon marknad eller fin butik som säljer. Det är både ett hantverk och en inkomstkälla för någon fårbonde som ser till att hålla våra landskap öppna och på så sätt bidrar till den biologiska mångfalden.

• innehåller reklam för vårt jordbruk Marstorps Mat •
28 juni, 2021

Nu dignar åkern av grödor

Växttunnlarna bågnar av gurkplantor

Och bokningarna är öppna till Marstorps Mat. Det är lite knasigt med Marstorp för i slutet av säsongen har vi alltid en lååång kölista av kunder som vill få grönsaksleveranser. Men i början av säsongen finns det ju alltid plats. Bäst reklam gör nämligen våra egna kunder som när leveranserna kommer igång i augusti säger till sina vänner/mammor/grannar/bryllingars bekantas svägerskor att de prenumererar på Marstorps mat och “har ni någonsin smakat godare grönsaker?!” Och hips vips blir det kö.

Tänk om alla våra nöjda kunder redan nu innan skörd kunde prata vitt och brett om oss? Då hade vi kunnat planera så mycket bättre – fyllt leveransbilarna och cyklarna från första veckan och sluppit kön på slutet 😉 Era rekommendationer är det som är allra mest värt för oss – och vi är SÅ tacksamma till alla er som tipsar vidare!

Nu är det i alla fall så att vi har en grönsakslåda och en grovsakslåda man kan välja att prenumerera på. Jag tycker man ska ha båda för då blir det mer “på riktigt” (dvs att det närproducerade faktiskt utgör en större andel av ens matintag) plus att man får rabatt! Att handla så här från superlokala, små aktörer är att göra en stor insats för sin närmiljö, den biologiska mångfalden och för klimatet. Grönsaksleveranserna kommer varannan vecka men man kan boka av sin leverans om man tex är bortrest! Och man får det hemkört till dörren med elcykel eller elbil. Även i byarna runtomkring Umeå så som Vännäs, Sävar, Obbola, Flurkmark, Tavelsjö, Vindeln mm…

Prismässigt ligger våra grönsaker som ekologiskt i butikerna. Vi får dock inte kalla odlingen ekologisk trots att vi odlar på det sättet – eftersom ekologiskt är en certifiering som är väldigt kostsam för en liten producent som oss.

Till lådorna följer också recept på vad du kan göra med grönsakerna, förslag och ideer på hur du lagar till något riktigt gott. Och ja, det var nog allt jag ville berätta om Marstorps Mat just nu. Tack för uppmärksamheten!

• Reklamsamarbete Bixia •
4 juni, 2021

Jag och min syster har precis tagit över mormor och morfars hus och med det också elräkningarna. När jag fick specifikationen på elmixen visade det sig att den förnyelsebara elen stod för en minimal del. Så dumt. Därför kommer det kanske inte som någon överraskning att jag nu byter elbolag till mitt sommarhus.

Det finns både stora och små insatser vi kan göra för att minska vårt klimatavtryck. I tabeller över vad olika livsstilsförändringar utgör för miljöbesparing kan man se att det är toppen att sopsortera och köra elhybrid. Men mycket högre upp på den listan återfinns byte till förnyelsebar el. Ja, det är nästan lika miljöbesparande som att sluta flyga!

I Sverige finns som tur är många initiativ för att höja försörjningen av förnyelsebar el. Det har bland annat införts ett nytt ”grönt skatteavdrag” för installation av bland annat solceller och laddpunkter. Det funkar ungefär som ett ROT-avdrag och förenklar processen när man som privatperson ska installera solceller eller en laddbox för sin elbil. Det nya är att avdraget görs direkt på fakturan från leverantören och man behöver alltså inte söka något bidrag i efterhand. Blir med andra ord mycket smidigare och enklare! Det kan du läsa mer om här

Vi installerade ju solpaneler för ganska precis ett år sedan och det ihop med bergvärmen ger en fin mix som också är hållbar. Fundera på vilka steg du kan ta för klimatet. Kanske kan en snabb översyn av din elleverantör vara en av de enklaste och snabbaste insatsera? Och om du vill göra något mer – varför inte undersöka möjligheten att själv bli producent av solenergi? Vi anlitade jag Bixia när vi skaffade solel eftersom de hjälper en hela vägen genom processen och man sedan förmånligt kan sälja tillbaka ett eventuellt överskott till dem! Bixia är elbolaget som endast erbjuder förnyelsebar el och som specialiserat sig på att hjälpa fler att bli producenter.

Vill du veta mer om vårt energihus har jag skrivit om det här och här tidigare! Och vill du veta mer om hur man byter till Bixia eller hur en solcellsinstallation skulle kunna se ut – läs mer här!

• annonssamarbete Matsmart •
2 juni, 2021

Som jag många gånger bloggat om har vi en matkällare i vårt hus där vi förvarar skafferivaror. Om ryssen kommer (skoja!) eller om det blir elavbrott. Fast helt ärligt mest för att slippa handla så ofta och kånka så mycket. Och så blir maten billigare. Bor man på landet finns en trygghet i att ha mat för en tid i sitt eget hus.

Under källarrenoveringen har vi gjort om ytskikten i källaren, organiserat om i alla rum och monterat nya hyllor för maten. Vill du se hur arbetet fortskrider?

Så här är strukturen nu: ett hyllsystem i trä, plastlådor med lock (locken saknas ännu) i olika storlekar innehållande sånt som har en strykande åtgång hemma hos oss och samtidigt lämpar sig för lagring. Som bönor, linser, krossade tomater, ketchup, senap, pasta, mjöl, ris. Ja sånt där. Plus buljongtärningar, fond, socker, torrjäst och gryn. Egentligen allt som krävs för att äta sig mätt och göra en hyfsat komplett måltid.

Förut handlade vi 1-2 gånger per år till skafferiet – men nu köper vi lite mer utspritt under året när någon kategori börjar sina. Då slipper man bunkra av någon vara man sedan inser att man ändå aldrig äter.

Vi har handlat mycket på Matsmart genom åren – långt innan de blev en bloggpartner till mig. Mest är det Jakob som hållit utkik och lagt större beställningar när priset varit förmånligt. Sortimentet varierar ju kraftigt eftersom Matsmart säljer överskottsmat, felmärkt mat eller mat med kort datum. Sånt som ofta inte går att sälja i vanlig butik men som det förstås inte är något egentligt fel på. Därför är det klokt att hålla utkik på deras hemsida regelbundet…

Medan vi renoverat och stökat runt i källaren har matlagret fått sina. Men nu har jag börjat fylla på igen. Beställde precis hem en massa pasta, ris och havregryn. Försöker välja ekologiskt när det finns men ibland går det ju inte. Då tänker jag att det ändå finns en miljöaspekt i att köpa mat som annars riskerar att slängas.

Vad man ska ha hemma i händelse av en kris har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bra information kring på sin hemsida. Vatten hör nog till det viktigaste. Men nu vet vi ju alla hur en kris kan göra folk panikslagna. Förra våren under pandemins början bunkrades allt från toalettpapper till alvedon. En helt naturlig reaktion – tricket är ju bara att bunkra innan det händer något. Så man har lite i sina lager. Och sedan när man köper nytt så tömmer man förstås de äldsta grejerna i skafferiet först.

Vi förvarar inte bara mat i vårt skafferi. Vi förvarar också tvättmedel och diskmedel. Plus hygienartiklar som barnschampo, tvål och sånt. Inte för att man inte kan klara sig utan det om affären har stängt för dagen. Utan för att det är så skönt att exkludera det från inköpslistan. Så att man kan fokusera på att handla färskvaror när man handlar mat. Dessutom brukar vi köpa några månaders förbrukning av toalett- och hushållspapper. Har man ytorna att förvara det är det toppen att göra så. Av den enkla anledningen att det är så FRUKTANSVÄRT jobbigt att storhandla mat och inse att man också ska kånka hem massa skrymmande pappersbalar som inte ryms någonstans. I matkällaren har vi också batterier och glödlampor – två saker som är SUPERIRRITERANDE när det krisar och närmsta kvällsöppna affär är 2,5 mil bort.

Något vi inte har i skafferiet är däremot godis, kex och kakor. I alla fall aldrig i några mängder. Och det beror helt enkelt på att både jag och Jakob helt saknar karaktär. Har vi det hemma så äter vi av det. Jag vill inte ha mer sånt hemma än just vad som går åt vid ett särskilt tillfälle. Det är bara bra om det tar slut i skåpen tänker jag!

Förutom allt det här har vi också två frysboxar fyllda med kött, bär och fisk. Mest våra egna lamm, nöt vi köpt från en grannbonde, samt renkött. Och så massa bär vi plockar sommartid. Fisken brukar vi fiska om höstarna på vår fiskeresa och så kompletterar jag bara med lite fryst fisk när andan faller på. Grönsakerna och det mesta vi odlar förvarar vi borta vid jordbruket där vi har bra kylförvaring för allt sånt.

I matkällaren finns också saft, sylt och allt jag själv lagt in. Plus alla skrymmande sällan använda (men viktiga) köksredskap som saftmaja, vakumförpackare och glassmaskin. Puh. Nu har jag nog räknat upp allt.

Och som vanligt i mina Matsmart-samarbeten har jag en rabattkod att dela med mig av till så väl nya kunder som stammisar. Du får 50 kronor i rabatt vid köp för minst 350 kronor. Koden “underbaraclarajuniär giltig en gång per person fram till den 16/6 2021 

• annonssamarbete Blomsterlandet •
11 maj, 2021
Clara i gul blommig klänning i växthus fullt av tomatplantor och tomater.

För några år sedan odlade vi tomater i stor skala. Vårt 300 kvm stora växthus var fyllt med tomatplantor till alla våra grönsaksprenumeranter. Saknar fortfarande doften när man gick in där en blåskall sommardag och kände värmen välla mot en. Och doften av solvarm tomat. Den där doften man bara i undantagsfall kan uppfatta i bladfästet på en stenhård röd kvisttomat från affären. Den ljuvliga och fullkomligt bedövande doften var hela växthuset fyllt av…

Tomat är den grönsak jag skulle välja att äta om jag bara fick äta en enda i resten av mitt liv. Så mångsidig och god att tillaga. Göra till en soppa, ugnsbaka med olja och kryddor, skiva på en tallrik och varva med mozzarella och basilika. Eller så bara äta den som jag gör allra helst nämligen rakt upp och ned som ett äpple. Och så på med lite örtsalt mellan varje tugga!

Sedan vi slutade odla tomat i stor skala (det var svårt att få ekonomi i den delen av jordbruket) har vi odlat tomat i noll skala. Så tråkigt! Har tänkt att det ska bli av varje sommar men inte riktigt kommit till skott. Tomat kan ju kännas lite avskräckande. Den får inte torka och vill helst ha stabila 20-30 grader för att trivas. Men nu är tomatlängtan åtgärdad – för nu har jag slagit till på ett helt gäng plantor från Blomsterlandet. Jag hoppade helt över momentet med att förså och gick direkt på att köpa färdiga plantor.

Tomater vill ha generösa krukor. Terracottakrukorna Lervik passa bra till ändamålet

Vilken lyx ändå! Blomsterlandet har både robusta småplantor som kommer ge tomater närmare sommaren men dessutom större plantor som redan nu är fulla med tomat. Jag valde båda varianterna.

Tomaten Pick-a-tom ger gula frukter hela sommaren

Det fina med att odla själv är att man kan välja mellan många fler sorter. Härliga bifftomater att lägga på grillen, lilasvarta små rackare som smakar sött som vindruvor, gula, orangea, grönaktiga och förstås alldeles illröda. Olika sorter passar för olika maträtter och tillagningssätt.

Tomatsorten Moneymaker finns hos Blomsterlandet – den har vi odlat tidigare – en favorit som ger stora skördar

Jag lyxade till det med särskild tomatjord den här gången men det måste man inte göra. Däremot är kvalitetsjord alltid värt att lägga pengar på! I det här inlägget fokuserar jag på hur man får färdiguppdrivna tomatplantorna att trivas – men vill du läsa mer om hur du frösår tomat själv så kan du läsa om det på blomsterlandet.se

Här kommer nu mina bästa tips för att odla tomat. För det ÄR faktiskt inte svårt så länge man bara hittar en lämplig och tillräckligt skyddad plats i trädgården

Mina bästa tips för att odla tomat!

Tomat vill stå i en stor kruka med gott om plats för rötterna. Jag brukar använda en lite grövre krukjord/grönsaksjord med större “bitar” i. Sådana bitar lagrar nämligen in vatten och fungerar som en vätskereservoar. Viktigt när man krukodlar och jorden annars lätt torkar bort. Odlar du på friland är det bra att gödsla upp jorden ordentligt innan och se till så att den är lucker och fin.

Plantor som drivits upp inne behöver avhärdas innan de flyttas ut permanent. Det innebär att man under någon vecka ställer ut plantorna ett par timmar per dag och succesivt ökar tiden.

I väntan på värmen står mina tomater inomhus.

Tomater behöver inte stå i växthus – men det är lättare att lyckas där. Leta rätt på ett soligt lähörn i trädgården eller på balkongen. Och kan du till exempel luta ett gammal fönster eller en ram med lite genomskinllig plast över tomatplantorna – ja då kommer de uppskatta det! Tomater gillar när temperaturen dagtid ligger mellan 20-30 grader ungefär. Nattetid behöver det vara omkring 8-10 grader för att tomaterna ska trivas. Så akta frosten!

När tomaterna kommit igång och börjat växa ordentligt får man vara måttlig med vattningen. De får varken torka upp helt eller bli stående i vatten – då kan rötterna ruttna. Och när plantorna väl fått frukt kan man med fördel dra ner på vattningen. Erfarna odlare säger att det gör smaken bättre på tomaterna. Själv tycker jag att ALLA egenodlade tomater är godisgoda!

Krukorna Asta och Lervik av terracotta finns hos Blomsterlandet

Tomater är klättrare som behöver något att bindas upp med. Fäst ett snöre i taket på växthuset som tomaten kan slingra sig runt. På friland kan man istället låta den klättra längs en käpp eller spaljé. Även busktomater som inte klättrar behöver stöd – ett gäng blomsterpinnar som fästs ihop avlastar grenarna. Extra noga är det när tomaterna börjar mogna och tynger ner kvistarna.

För att man inte bara ska få blad på sina tomatplantor gäller det att tjuva alla sidoskott. Tomaten skjuter hela tiden nya skott i bladvecken på huvudstammen. Dessa skott måste plockas bort (tjuvas) för annars bildar tomatplantan mindre frukt. Busktomater behöver i regel inte tjuvas.

Tomat kan fram till augusti vattnas med en svag näringslösning med måttlig kvävehalt och hög andel fosfor och kalium. Nässelvatten och guldvatten funkar utmärkt – men börjar plantorna få väldigt mycket blad kan det vara läge att minska gödslingen. Hellre lite och ofta än mycket och sällan.

På hösten när man börjar frukta nattfrost kan man skörda omogna tomater och låta dem eftermogna inomhus. Jag brukar lägga dem luftigt i en tidningsklädd plastback tillsammans med äpplen. Äpplen avger etylengas som påskyndar mognaden hos annan frukt. Även klasar som gått av och omogna tomater som ramlat ner kan tas in löpande under säsongen. Gröna tomater passar bra att steka eller göra marmelad och chutney av.

Lycka till med tomatodlingen nu! På Blomsterlandet finns allt som behövs för att odla tomater. Fröer, plantor, krukor, jord, näring och snören och pinnar för att binda upp dem på ett bra sätt!

Odla potatis – en guide

Odla morötter – en guide

Odla kål – en guide

Odla vinbär – en guide

Odla krusbär – en guide

1 maj, 2021

Det är med viss bävan jag konstaterar att vi nu är inne i maj. En av årets underbaraste månader men också uppstarten för det arbetsintensiva jordbruket. Jo, Jakob och Albin har arbetat och planerat för jordbruket ända sedan i januari men i maj går Jakob upp och ägnar sig åt bonderiet på heltid. Det är en vacker, meningsfull och arbetsam tillvaro. Och det ställs andra krav på mig som bondfru.

En konstig titel att identifiera mig med men som faktiskt är helt korrekt. Min man är ju en bonde sedan flera år tillbaka och som sådan är han ledig endast en handfull dagar på hela sommarhalvåret och jag har huvudansvaret för barnen. Det är något vi vill och något vi valt. Men det tar inte bort att det kostar en del.

Men samtidigt som jag bävar lite för det intensiva vårbruket längtar jag och njuter. Att gå in i det ångande varma växthuset och se hur rader på rader av försådda grödor växer och se hur åkern plöjts i prydliga rader. Se hur Jakob och Albin med ansiktet i djupa veck står böjda över ett brätte med de spädaste broccoliplantor som förhoppningsvis ska fylla våra magar i augusti. Bli till den godaste sallad jag vet eller värmande soppa regniga dagar

I Västerbotten liksom i resten av landet är våren kall och sen och snön ligger fortfarande kvar på vår odlingsmark. Men med maj månad så måste kylan tillslut ge vika. Det kan vi vara säkra på.

5 november, 2020

Ord kan knappt beskriva lättnaden! Idag har vi gjort vår sista grönsaksleverans för året. Odlingsperioden är SLUT! FINITO! OVER! Lika härligt och pirrigt som det känns på våren – lika stor är lättnaden när det till hösten är över. För även om Jakob och Albin planerar och förbereder sig i månader innan odlingsåret sätter igång är det omöjligt att förutse allt som kan hända. Eller ens en del. Och från att första fröet sås är det liksom full fart i 120 knyck resten av säsongen.

Jag brukar tänka på starten på jordbruksåret som att sätta sig i en skakig kälke högst upp i en störtloppsbacke. Och veta att det enda man kan göra är att klamra sig fast och hoppas att man kommer ner oskadd. Det går inte att bromsa, går inte att tveka, går inte att vända om. Det är full fart framåt. Men nu har kälken äntligen stannat.

Hur har odlingsåret varit då? Jo det har haft sina utmaningar. Först en sen och kall vår när det i princip inte växte någonting alls. Sedan en fortsatt kall juli som försenade skörden med veckor. Det i kombination med jordlopporna som förstörde tusentals plantor – mest olika sorters kål – var en prövning.

Sedan blev det lite svettigt här på slutet när det föll massor av snö och blev -12 grader och vi fortfarande hade tonvis av grönsaker kvar i marken. Man fick skotta sig fram till raderna med grönt och sedan skotta fram dem ur marken. Som tur var regnade snön bort så att vi kunde bärga den sista skörden. Och nu har den gått iväg till våra kära prenumeranter.

Men trots kämpigheter lyckades vi öka antalet grönsaksprenumeranter med 50% och dessutom odla nästan en månad längre in på hösten än vi brukar göra. Dessutom har vi gått från att Jakob och Albin gjort nästan allt till att ha tio duktiga personer som arbetat med oss till och från.

Allt som allt blev det ett ganska bra jordbruksår. Och jag har nog aldrig ätit så mycket av våra egna grönsaker som jag gjort den här säsongen. Ska bli spännande att se hur det ska gå med odlingen nästa år. Lagom till marssolen letar sig fram kommer den här tröttheten och odlingsmättnaden förmodligen vara som bortblåst.

• Reklamsamarbete Bixia •
22 oktober, 2020
Energihuset längst till höger – ännu omålat med svarta solpaneler

Jag har fått så många frågor om vårt energihus sedan vi byggde det. Inte minst av förbipasserande grannar och bekanta. Några undrar varför vi alls skaffade huset? Ja, varför inte! Vi behövde ett hus som vedförvaring och förråd här på gården. Och på huset behövdes ett tak. Och istället för att bara ha ett vanligt tak tänkte vi att vi också kunde få nytta av lite solpaneler ovanpå. Solpaneler är liksom framtiden!

Visste du att jorden på bara två timmar tar emot samma mängd energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år? Och Sverige är trots sina mörka vintrar faktiskt väldigt väl lämpat för solpaneler som energikälla. Vi har lika mycket solinstrålning som norra Tyskland har – och det är världens solcellstätaste land! Dessutom ökar kylan och reflektionen från snön faktiskt solcellernas verkningsgrad på vintern.

Närproducerat ska det vara! Både i bakningen och i eluttagen

Men vad kostar det då att installera solpaneler? Ja, det beror lite på hur stort hus du har och hur behoven av energi ser ut ser ut. Men 5 kW är en ganska normal förbrukning för en familj och då och kostar det omkring 100 000 kronor att installera paneler som kan producera det. Vi har räknat på att vi kommer tjäna in pengarna på tio år sikt. Och så slipper man ju betala skatt, moms och elnätsavgifter på sin el så som man gör annars…

Det kommer dröja tills i vår innan vårt hus är målat och klart även om själva solcellerna varit igång och arbetat i månader. Jag skulle säga att den största skillnaden är att vi i höst kunnat vänta mycket längre in på säsongen med att börja elda. Så skönt!

Har du ett hustak som skulle passa för solpaneler? Vill du veta mer om hur du kan gå till väga för att få en offert, räkna på kostnader och se hur en lösning skulle kunna funka för dig? Kolla på Bixia.se – deras mål är att hjälpa fler att starta småskalig elproduktion – på samma sätt som de hjälpt oss! Och i Bixias serie Bixia besöker får du träffa personer som med Bixias hjälp blivit småskaliga elproducenter.

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.