Kategori: Claras trÀning och hÀlsa

Datumfilter

14 november, 2022

Vaknade vid fyra inatt med en Ängest som kÀndes som om en elefant stod pÄ mitt bröst. Drömmarna hade irrat fram och tillbaka kring samma jobbiga sak och jag lyckades inte komma vidare. Tillslut vaknade jag i alla fall, svettig och klaustrofobisk. Drömmer alltid mardrömmar nÀr jag Àr för varm.

Medan jag famlade mig ned för trappen i mörkret för att kissa, försökte jag tÀnka ljusare tankar. Men helst inte tÀnka sÄ mycket alls eftersom vad man Àn rÄkar börja tÀnka pÄ vid vargtimmen riskerar att eskalera och dra ivÀg och ta en Ànde med förskrÀckelse. Det finns inget hopp, ingen frid, inget lugn den tiden. Kroppen pumpar runt kortisol och hjÀrnan Àr förmörkad. Har man tur somnar man tillslut om och pÄ morgonsidan fattar man ingenting. Varför var allt sÄ nattsvart? Hur kunde mina problem anta sÄdana proportioner?

Men har man en sÀmre period vaknar man med samma Ängest igen.

Hösten nĂ€r jag blev utmattad mĂ€rkte jag att nattsömnen inte gjorde nĂ„gon direkt skillnad för mig. Jag var lika trött jĂ€mt och att jag fĂ„tt nĂ„gra timmars sömn – om jag vĂ€l kunde somna – gjorde inget för att lindra mitt dĂ„liga mĂ„ende. Tillslut kunde jag inte ens somna om nĂ€tterna.

Jag gick med blÄ ringar under ögonen till lÀkaren pÄ vÄrdcentralen och förklarade jag min situation. Att jag var orolig och inte fick sova. Att jag mÄdde dÄligt, hade smÄbarn hemma och inte visste hur det skulle bli bÀttre. Jag var helt aningslös om att jag i sjÀlva verket var utmattad. Det var tydligen Àven lÀkaren som nöjde sig med att skriva ut insomningstabletter till mig. Det blev en viktig krycka under ytterligare nÄgra mÄnader. Men sedan kraschade jag ÀndÄ.

Det som lindrar Ängest Àr inte mycket. Men nÄgra sÀtt jag försöker att lugna mig sjÀlv pÄ nÀr den vÀl kommer Àr genom att sÀga till mig sjÀlv

  • Alla mĂ€nniskor har Ă„ngest ibland. Och alla som har Ă„ngest upplever att just deras kĂ€nslor och farhĂ„gor Ă€r ett hot mot hela deras existens. Men precis som att jag utifrĂ„n kan se att andra har Ă„ngest för ganska ofarliga saker. Eller i alla fall drar lĂ„ngtgĂ„ende och förhastade slutsatser om dĂ„liga saker som kan hĂ€nda – kan jag förstĂ„ att min egen Ă„ngest kanske ocksĂ„ Ă€r sĂ„dan. Överdriven, uppskruvad, överspĂ€nd.
  • Ångesten kommer först. Triggad av trötthet, obalans, hormoner eller nĂ„got obehagligt minne. Som en objuden gĂ€st trĂ€nger den sig pĂ„ och letar efter ett fĂ€ste. Och den kommer klamra sig fast dĂ€r det finns sprickor och skörheter att borra ner fingrarna i. Det kommer alltid göra som ondast dĂ€r jag Ă€r som svagast. Det Ă€r det jĂ€vliga med Ă„ngesten. Den parasiterar pĂ„ ens befintliga rĂ€dslor.
  • Mina tankar Ă€r inte sanningen och jag behöver inte fĂ€sta nĂ„gon vikt vid dem. En negativ tanke föder automatiskt en positiv som föder en negativ tanke igen. SĂ„ funkar tankar – det Ă€r en tankarnas tennismatch i huvudet. Men jag behöver inte följa med i den. Jag kan stĂ„ pĂ„ sidan av och betrakta och lĂ„ta tankarna spela matchen.
  • Det jag kĂ€nner Ă„ngest för nu kommer att passera. Och det kommer komma ny Ă„ngest över nya saker. Och dĂ„ kommer jag se tillbaka och inte förstĂ„ att just det hĂ€r kunde vara sĂ„ Ă„ngestskapande.
  • Det Ă€r ingen idĂ© att resonera med mig sjĂ€lv eller försöka tala mig till rĂ€tta. Jag kan dĂ€remot trösta mig sjĂ€lv som jag tröstar ett hysteriskt barn. Stryka mig sjĂ€lv över armen, över hĂ„ret, över kinden. SĂ€ga sĂ„, sĂ„, sĂ„ det ska bli bra. Det ordnar sig. Det kommer inte alltid att kĂ€nnas sĂ„ hĂ€r. Och Ă€ven om det inte alltid lindrar sĂ„ ger det i alla fall nĂ„got att sysselsĂ€tta mig med som inte Ă€r sjĂ€lvdestruktivt.

11 november, 2022

Jag lÀste ett sÄ intressant inlÀgg hos Minimalisterna som handlade om tid.

“Tid Ă€r inte en resurs som blir mer vĂ€rd ju mer du har av den. Tiden fĂ„r sitt vĂ€rde av hur mĂ„nga andra mĂ€nniskor i din omgivning som ocksĂ„ har tillgĂ„ng till den och hur vĂ€l deras andelar Ă€r samordnade med din. Det kan liknas vid konton pĂ„ sociala medier – det spelar igen roll hur mĂ„nga sociala medier-konton du skapar, om inte andra ocksĂ„ har det och de pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r sammanlĂ€nkade med ditt. Att ha oĂ€ndligt mycket ledig tid Ă€r inte sĂ€rskilt vĂ€rdefullt om du mĂ„ste uppleva den pĂ„ egen hand. För att friheten och den lediga tiden ska bli vĂ€rdefull, behöver den vara synkroniserad med andras frihet och lediga tid.

Det hĂ€r Ă€r nĂ„got jag tĂ€nkt mycket pĂ„ i mitt eget liv – men aldrig riktigt satt ord pĂ„ förut. En gĂ„ng i tiden var min flexibla tid det bĂ€sta jag visste. Innan barnen, nĂ€r det bara var jag och Jakob. Jag Ă€lskade att jobba natt, att vara ledig mitt i veckan och ta igen det pĂ„ en helg. Jag vĂ€rdesatte min fria flexibla tid högt och efter alla Ă„r i skolsystemets schemalagda vĂ€rld kĂ€ndes det som obeskrivlig lyx att fĂ„ bestĂ€mma sjĂ€lv. Men redan dĂ„ grĂ€mde det mig att Jakob sĂ„ sĂ€llan kunde dela tiden med mig eftersom han hade ett helt vanliga jobb med en helt vanlig mĂ€ngd (o)flexibilitet. Vad ska jag ha mina lĂ„nga somrar till om inte Jakob Ă€r med? Vem ska jag hĂ€lsa pĂ„ nĂ€r jag Ă€r ledig – om alla andra arbetar?

En sak jag uppskattade med pandemin var att mĂ„nga vĂ€nner plötsligt fick mer flexibilitet. Fler Ă€n jag började arbeta hemifrĂ„n och kunde ta en skogspromenad en torsdagsförmiddag. Det gjorde min egen flexibilitet sĂ„ mycket mer vĂ€rdefull. Att ha en liknande grad av flexibilitet underlĂ€ttar ju i en vĂ€nskapsrelation. Min bĂ€sta vĂ€n jobbar inom vĂ„rden och har sĂ„ledes nĂ€rmast noll flexibilitet. Vi kan “bara” höras kvĂ€llstid och helger sĂ„ nĂ€r hon har varit mammaledig eller sjukskriven har det varit en ovĂ€ntad bonus för vĂ€nskapen. Plötsligt har vi kunnat höras och ses sĂ„dĂ€r som vi aldrig annars kan.

NĂ€r barnen kom – och sedan skolplikten – försvann mycket flexibilitet. Nu fick vi rĂ€tta oss i ledet. Det var en stor omstĂ€llning för mig, som inte gick sĂ€rskilt bra. I backspegeln kan jag se att det drev pĂ„ min utmattning. Jag började nĂ€mligen arbeta duktigt nĂ€r man skulle – men slutade inte arbeta nĂ€r man inte skulle. Plötsligt jobbade jag bĂ„de pĂ„ vanlig kontorstid och pĂ„ kvĂ€llar och helger. En stor del i att tillfriskna har varit att förstĂ„ hur min tid ska disponeras för att jag bĂ„de ska hinna arbeta och vila. Och att jag kanske inte ska anvĂ€nda min flexibilitet fullt ut.

Jag har fortfarande ett lika fritt jobb men föredrar nu att arbeta pĂ„ vanliga kontorstider. Jag vĂ€ljer ocksĂ„ att vara ledig pĂ„ höstlovet istĂ€llet för nĂ„gon random höstvecka. Det Ă€r ju det enda sĂ€ttet att kunna dela min lediga tid med de jag Ă€lskar. Men dessutom Ă€r det svĂ„rt att vara ledig nĂ€r andra arbetar. NĂ€r andra förvĂ€ntar sig att man kollar mail, svarar i telefon och levererar som vanligt. En lyxig kĂ€nsla av att lura systemet kan sĂ„klart komma nĂ€r man ibland tar en ledig eftermiddag. Men riktigt djup ledighetskĂ€nsla kommer av att vara ledig nĂ€r andra Ă€r lediga. För dĂ„ Ă„ker jag snĂ„lskjuts pĂ„ samhĂ€llets fredagskĂ€nsla, sommarlovsyra, jullovsfrid…

Min fria tid Ă€r som mest vĂ€rdefull nĂ€r mina nĂ€rstĂ„ende ocksĂ„ har fri tid. Och just nu har jag tre barn som Ă€r fast i ett skolsystem med en befintlig struktur. Jag behöver inte hur mycket flexibilitet, tid och frihet som helst – utan bara i en mĂ€ngd som matchar barnens. Och framförallt behöver jag vakta pĂ„ hur jag anvĂ€nder den. SĂ„ att jag inte flexar bort mig sjĂ€lv.

2 november, 2022

Jag la upp den hĂ€r bilden pĂ„ stories för nĂ„gra veckor sedan. Det hĂ€r Ă€r alltsĂ„ en mensmage och ingenting annat. HĂ€lften av kommentarerna var av typen “gud jag vet preciiiis hur det Ă€r” medan andra hĂ€lften var av typen “du skojar vĂ€l?!”

Nej jag skojar inte. Men jag blev helt chockad av att inse att alla inte har en sĂ„dan hĂ€r mensmage. SjĂ€lv gĂ„r jag upp mellan 3-5 kilo varje gĂ„ng jag har mens. Jag kan Ă€ven gĂ„ upp tvĂ„ bh-storlekar pĂ„ bara nĂ„gra dagar. Ingenting passar, allt sitter trĂ„ngt och oskönt tills dag tre pĂ„ mensen ungefĂ€r – dĂ„ jag behöver kissa stup i kvarten och gör mig av med all vĂ€tska igen.

Att jag har lÀtt för att svÀlla upp mÀrks inte minst pÄ morgonen nÀr jag vaknar. Jag har nÀrstÄende (som ska fÄ förbli anonyma) som brukar skratta Ät mina smÄ pliriga grisögon vid frukosten. Det ser nÀmligen ut som att jag haft en allergisk reaktion under natten och att kinderna försöker kvÀva ögonen. Till och med nÀsan Àr uppsvullen. Kan man ens samla vatten dÀr?

Jag kan inte komma ihĂ„g att det alltid har varit sĂ„ hĂ€r. Kanske har det blivit vĂ€rre med Ă„ren? Och nu börjar jag funderar jag pĂ„ om jag har exceptionellt dĂ„lig cirkulation i min kropp. Är lymfkörtlarna lite lata? Borde jag torrborsta mig morgon och kvĂ€ll? Jag gissar att det inte Ă€r farligt att samla pĂ„ sig vĂ€tska pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet – men sĂ€rskilt kul Ă€r det ju inte. Framförallt mĂ„ste jag ha en separat mensgarderob som bara anvĂ€nds fyra-fem dagar i mĂ„naden som gör att jag slipper kĂ€nna mig som en stoppad korv.

Vad gör man? StÄr man bara ut eller finns det nÄgot som verkligen hjÀlper?

1 november, 2022

Jag har trĂ€ningsvĂ€rk i hela kroppen. PĂ„ utsida lĂ„r, mellan skulderbladen, pĂ„ insida lĂ„r, i vaderna och i nĂ„gon konstig muskel inne i rumpan. Varenda muskel i kroppen kĂ€nns för att jag rört pĂ„ mig. För att jag trĂ€nat och gjort nĂ„gonting bra. Men under min utmattning, under depressionen, under min sista graviditet – dĂ„ bodde jag i huvudet och kroppen var ett jobbigt bihang. Som ofta gjorde ont fast jag inte gjort nĂ„gonting alls.

NÀr jag började trÀna med PT för tvÄ Är sedan startade vi pÄ den enklaste nivÄn. Jag var i en fruktansvÀrt dÄlig form. Jag kunde inte göra utfallssteg utan att hÄlla i en kÀpp som stöd. Jag gjorde knÀböj utan vikt och blev ÀndÄ helt slut efterÄt. Jag var rÀdd för min kropp. Skulle jag spricka nÀr jag lyfte tungt? Skulle kroppen lÄsa sig som en fÀllkniv? Skulle nÄgonting Äka ur led, gÄ itu, slitas av?

Ja, jag var rÀdd för allt och jag var svag. Och jag kÀnde ett djupt motstÄnd mot att anstrÀnga mig. Tiden som ledde fram till min utmattning trÀnade jag som en dÄre. Och dÀrför förknippade jag sedan trÀningen med ohÀlsa. Och den höjda pulsen under ett löppass blandades ihop med den ökade pulsen nÀr man har panikÄngest.

Den dĂ€r mentala sammanblandningen kom jag liksom aldrig över och successivt flyttade jag ut frĂ„n min kropp. Övergav kroppsdel efter kroppsdel och bosatte mig i huvudet. Och det mĂ€rktes sĂ„ vĂ€l nĂ€r jag började trĂ€na igen. Jag saknade koordination. Hittade helt enkelt inte musklerna. Inget i min kropp kopplade med nĂ„gonting annat för det var ju ingen hemma nĂ€r jag ringde pĂ„.

Den största skillnaden efter tvÄ Ärs styrketrÀning Àr att jag inte lÀngre bor bara i huvudet. Jag har flyttat in i hela kroppen. I mina hÀnder, mina fötter, i axlarna. I utsida lÄr, mellan skulderbladen, pÄ insida lÄr, i vaderna och i nÄgon konstig muskel inne i rumpan. Nu bor jag i hela kroppen och det Àr sÄ mycket rymligare och friare att leva sÄ. För nÀr jag har Ängest, stress, eller kÀnner oro dÄ studsar det inte runt, runt i huvudet som en flipperkula, utan finns plats för kÀnslan att klinga av pÄ. Och nÀr jag kÀnner mig glad kan glÀdjen ta plats i hela kroppen pÄ ett nytt sÀtt.

Jag har lĂ€rt mig att göra armhĂ€vningar pĂ„ fötter och lagom till jul satsar jag pĂ„ att kunna ta nittio kilo i marklyft. Och som en vĂ€ldigt trevlig bonus upptĂ€cker jag smĂ„ visuella förĂ€ndringar – oftast först nĂ€r jag ser mig pĂ„ bild. Som en utbuktning pĂ„ lĂ„ret efter en ny muskel som gett sig till kĂ€nna. Att rumpan höjts nĂ„gon centimeter. Och att ryggen nĂ€r jag leker med barnen och kastar dem i vattnet – har spelande muskler jag inte hade en aning om fanns dĂ€r.

Att bo i hela kroppen Àr bÄde spÀnnande och spatiöst.

21 oktober, 2022

Jag har en tung arbetsbörda fram till höstlovet och Ă€r det nĂ„got som ger mig hurven sĂ„ Ă€r det tunga arbetsbördor. Min rĂ€dsla för att bli jobbtrött Ă€r sĂ„ stor efter utmattningen. Jag skulle sĂ€ga att det Ă€r mitt största kvardröjande men. Den oresonliga fobin för trötthet och stress. Det Ă€r tyvĂ€rr vĂ€ldigt vanligt att lida av det nĂ€r man en gĂ„ng varit sjuk. Och den dĂ€r rĂ€dslan hĂ„ller en tillbaka – trots att man Ă€r sĂ„ pass frisk att man skulle klarar av en hel del stress.

Man gör livet mindre och mindre av rÀdsla för att bli för trött och stressad. Precis som alla som har en fobi tillslut börjar begrÀnsa livet efter den.

PĂ„ vilket sĂ€tt rĂ€dslan yttrar sig verkar vara olika för alla som varit utmattade. En del orkar inte dra igĂ„ng projekt hemma – som att storstĂ€da, rensa eller renovera. Trots att de orkar gĂ„ till sitt jobb och göra precis lika anstrĂ€ngande saker dĂ€r. Andra orkar inte med att trĂ€ffa folk de inte valt sjĂ€lva – som att tvingas ihop med slĂ€kten eller ytligt bekanta pĂ„ en fest. Ytterligare andra fĂ„r en rĂ€dsla för utmaningar i arbetslivet vilket gör att de drar sig undan och skalar ner i förebyggande syfte.

Men vi Ă€r byggda för att klara av ett visst mĂ„tt av stress. Det Ă€r inte skadligt för oss utan en normal del av livet. Och det viktigaste Ă€r inte att undvika stressen till varje pris – utan att fĂ„ in Ă„terhĂ€mtningen. Men för mĂ€nniskor som blir utmattade har stressen blivit sĂ„ mycket och sĂ„ intensiv att den blivit farlig. Och under sjukdomstiden mest akuta fas Ă€r det mycket riktigt sĂ„ att man ska undvika stress till varje pris. Men ju friskare man kĂ€nner sig desto mer mĂ„ste man öva upp sin tolerans mot stress igen. Inte för att gĂ„ tillbaka till gamla ohĂ„llbara vanor som gjorde en sjuk – utan för att ens liv inte ska begrĂ€nsas av överdrivna rĂ€dslor.

Det har varit vÀldigt sunt för mig att utmana min rÀdsla för stress och för tröttheten som kommer av den. Jag har gjort det mÄnga gÄnger och alltid med viss skrÀck. Som nÀr vi med kort varsel fick bestÀllning pÄ en massa julsÀndningarna i SVT med Susannes Skafferi. Det var förrförra hösten och jag var sÄ orolig för hur det skulle pÄverka mig. Om jag verkligen skulle hÄlla för den oplanerade belastningen? TÀnk om jag blev sÄ trött att jag blev utmattad igen?

Men jag gjorde det ÀndÄ. Och det var otroligt anstrÀngande och jag blev jÀttetrött. Men efterÄt insÄg jag att det gÄtt bra. Jag ÄterhÀmtade mig ju sÄ smÄningom och glÀdjen över vad jag klarat av gjorde att det var vÀrt arbetsinsatsen.

TyvÀrr har min hjÀrna Ànnu inte riktigt förstÄtt att all stress inte Àr farlig. Den signalerar dÀrför fara till mig sÄ fort jag vÀdrar hög arbetsbelastning. Det Àr dÀrför jag hurvas av obehag nÀr jag tÀnker pÄ vilken arbetsbelastning jag har fram tills höstlovet. Jag hurvas och letar flyktvÀgar och blir stressad. Inte av arbetet i sig sjÀlv utan tanken pÄ hur det kommer fÄ mig att mÄ.

Jag kan utan tvekan sÀga att mitt största kvarvarande men frÄn utmattningen Àr att jag har fobi för stress. Men jag vet om det. Och dÀrför kbt-ar jag mig sjÀlv sÄ att det inte ska begrÀnsa hela mitt liv.

19 oktober, 2022

Jag kommer hem med barnen 16.25. Matlaget börjar hos oss klockan 18 och Jakob jobbar sent. Jag skalar tre kilo potatis, sÀtter pÄ en stor kastrull med vatten. TÀrnar potatisen och lÀgger i vattnet. Rör ihop köttfÀrslimpan och sÀtter den i tvÄ olika formar i ugnen. HÀmtar upp lingon ur kÀllarfrysen och lÀgger i en kastrull med socker för att koka sylt. -Mammaaa ropar barnet som behöver hjÀlp med nÄgonting.

FÄngar upp saltgurkan ur burken, hÀller av lagen och lÀgger fram i en skÄl. Drar runt ett varv pÄ nedervÄningen och plockar undan alla leksaker, rÀttar till sneda mattor och hÀnger upp klÀder som ligger pÄ golvet. Torkar av köksbordet med fastklibbade grötrester. Sedan stÀdar jag toaletten. Handfat, toastol och rena handdukar.

Hoppar in i duschen och tvĂ€ttar bort lunchtrĂ€ningen. Borstar tĂ€nderna medan balsamet verkar. Snabb sminkning. Rena klĂ€der. Ner i kĂ€llaren och stryka en duk till köksbordet. SĂ€tter pĂ„ en kastrull med brunsĂ„s. En liter – det fĂ„r inte bli för lite sĂ„s. Potatisen Ă€r kokt och jag mikrar en kopp med mjölk och tar fram elvispen. Vispar söner potatisen i kastrullen och spĂ€der ut den med het mjölk, en stor klick smör och lite salt. StĂ€ller pĂ„ varmhĂ„llning. -Mammaaa ropar barnet som behöver hjĂ€lp med nĂ„gonting.

Hackar en sallad. Blandar en dressing. Börjar duka bordet och inser att diskmaskinen Àr full med smutsdisk. Rafsar fram silverbesticken istÀllet och ett gÀng udda tallrikar. Drar fram soffan sÄ att alla ryms runt bordet. TÀnder varenda ljusstake pÄ nedervÄningen. -Mammaaa ropar barnet som behöver hjÀlp med nÄgonting.

Potatismoset Àr fÀrdigt. KöttfÀrslimpan Àr klar. Lingonsylten och brunsÄsen likasÄ. Precis dÄ trillar Jakob in genom dörren och sedan de första matlagsgÀsterna. Jag hann allt jag skulle pÄ 1 1/2 timme. Jag var inte stressad, jag var inte jagad, jag bara jobbade pÄ i ett flöde dÀr en sak följde pÄ en annan och allt gick fort.

Jag har kvar min snabba vÀxel. Den som gör att jag kan hinna hur mycket som helst, hÄlla femton saker i huvudet och samtidigt vara effektiv. Jag har kvar vÀxeln och kan lÀgga i den vid behov. Skillnaden Àr att innan utmattningen kunde jag inte lÀgga ur den. Den hakade fast och jag höll samma höga tempo tills jag blev soppatorsk. Sedan var jag stillastÄende i dagar.

Flera Är efter utmattningen trodde jag att den hÀr supervÀxeln var trasig. Jag kunde oftast inte hitta Ät den och om jag hittade den sÄ vÄgade jag knappt anvÀnda den. Jag har varit sÄ rÀdd för att hamna i samma destruktiva beteende som förut. De senaste Ären har varit en lÄng period av övning. Att lÀgga i och lÀgga ur och göra det om och om igen. FörstÄ att det Àr jag som vÀxlar bilen. Jag har makten. Och att det Àr meningen att man ska tanka innan bensinen Àr slut. Om man kör tills man fÄr motorstopp har man misslyckats.

11 oktober, 2022

De flesta blogginlÀgg om trÀning har jag skrivit nÀr jag precis har trÀnat. Oftast har jag blivit inspirerad och trÀningshög och satt mig ner för att skriva om tankarna jag har fÄtt. Undrar hur det skulle lÄta om jag istÀllet skrev blogginlÀggen fem minuter innan jag ska trÀna? DÄ hade det nog lÄtit annorlunda.

För det spelar ingen roll hur peppad och motiverad jag Ă€r, hur mycket energi jag har och hur redo jag kĂ€nner mig. Strax innan jag ska trĂ€na Ă€r det som att all ork rinner ut genom fötterna pĂ„ mig. Jag kĂ€nner efter i hela kroppen – har jag inte lite ont i lederna? Vasst i halsen? Visst Ă€r mensen pĂ„ gĂ„ng? Hela tiden letar jag efter nĂ„got tecken som ger mig en anledning till att inte ge max, inte ta ut mig utan istĂ€llet backa och minska belastningen.

NÄR SKA DETTA GÅ ÖVER?! Jag har Ă€ndĂ„ gjort över hundra pass hos min PT. Borde det inte vid nĂ„gon tidpunkt bli enkelt?

Men sĂ„ pratar jag med min man som trĂ€nat mycket och regelbundet Ă€nda sedan högstadiet. NĂ€r gick det över för honom? – Det har aldrig gĂ„tt över, sĂ€ger Jakob. Och menar att det tjugo Ă„r senare kĂ€nns motigt 90 procent av gĂ„ngerna han ska trĂ€na. Det Ă€r ju siffror som kan fĂ„ en att grĂ„ta, men det gör mig konstigt nog upplyft. Aha. Det hĂ€r förstĂ„r jag mig pĂ„. Att nĂ„got Ă€r trĂ„kigt och jobbigt men man gör det Ă€ndĂ„? Ja, det Ă€r ju bara ett annat sĂ€tt att beskriva att man Ă€r vuxen pĂ„.

Ibland frÄgar folk mig hur jag fÄr nÄgot gjort om dagarna nÀr jag Àr min egen arbetsledare. Men jag har ju jobbat hemifrÄn och varit min egen chef i tretton Ärs tid! Jag vet att det bara Àr att sÀtta igÄng. Finns inga genvÀgar. Jag vet ocksÄ att inspiration till att utrÀtta nÄgonting aldrig nÄgonsin kommer av att man vÀntar pÄ den. Nej jag sÀtter igÄng och gör och sedan kommer inspirationen.

Varje dag nĂ€r jag ska öppna datorn finns det ett initialt motstĂ„nd. Jag brukar dock locka och pocka mig att ta det i smĂ„ bitar. –Okej du fĂ„r skjuta upp administrationen till en annan dag. Men gör bara tio minuter av den först sĂ„ att du i alla fall betat av nĂ„got. Och nĂ€r tio minuter har gĂ„tt sĂ„ har det initiala motstĂ„ndet gett vika och det kĂ€nns helt okej. Ja, dĂ„ Ă€r jag glad att jag hĂ€rdade ut. För jag kan inte lĂ„ta den dĂ€r rösten som sĂ€ger nej bestĂ€mma allt. Det som kĂ€nns skönt i stunden kĂ€nns nĂ€mligen oftast mindre bra en stund senare pĂ„ dagen, nĂ€r nya mail trillar in och pĂ„minner en om vad man borde gjort pĂ„ den dĂ€r administrationstiden.

SÄ all den hÀr kompetensen i mitt jobb borde jag vÀl rimligtvis kunna kanalisera inför trÀningen? För jag vet ju att det Àr pÄ samma sÀtt. En kort stunds lÀttnad över att ha sluppit undan nÄgot jobbigt efterföljs av en dÄlig kvarstÄende kÀnsla i kroppen. Medan kort stunds obehag av att ha satt igÄng med nÄgot jobbigt ger vika inför generellt bra kÀnsla i kroppen som stannar kvar lÀnge efterÄt.

Detta ska jag komma ihÄg. Komma ihÄg att tÀnka pÄ mig sjÀlv som en person som Àr bra pÄ att sÀtta igÄng, jobba pÄ och vara en vuxen som lockar och pockar och till slut sÀger till mig sjÀlv pÄ skarpen nÀr jag försöker skolka. Och att den egenskapen gÄr att applicera pÄ vilket omrÄde som helst. Till och med trÀningen.

29 september, 2022

Den hÀr hösten har jag kÀnt mig svag i kroppen. Trots att jag kommit igÄng med min styrketrÀning tvÄ gÄnger i veckan sÄ orkar jag inte fÄ till nÄgon löpning som jag fick i vÄras. Jag Àr öm, lite vek och frusen. Hela tiden frusen. Sover med nattlinne under det extra varma duntÀcket men fryser ÀndÄ. Aktivitetsarmbandet ligger urladdat i nattygsbordet och jag gitter inte ladda det. Inte orkar jag knata ihop till nÄgra 10 000 steg per dag inte?

Min vanliga frukost – en isig proteinshake – kĂ€nns omöjlig. Jag har Ă€tit det varje morgon sedan i februari och njutit av enkelheten. Men nu gĂ„r det inte för jag ryser av tanken pĂ„ kylan. Vill börja dagen med tebaljor och ostsmörgĂ„sar med paprikaslantar och örtsalt pĂ„.

Jag mĂ€rker att jag spjĂ€rnar emot kylan och mörkret. KĂ€nner mig rĂ€dd. Hur ska man orka? Inte nu – men i januari och februari? Hur ska man orka dĂ„?

Försöker pĂ„minna mig om att praktisera sjĂ€lvmedkĂ€nsla. Och att det hĂ€r Ă€r en tid av omstĂ€llning. Precis som vĂ„rens skarpa ljus kan kĂ€nnas obarmhĂ€rtigt pĂ„trĂ€ngande – kan höstens plötsliga mörker upplevas hotfullt. Man mĂ„ste förbereda sig. StĂ€lla om livet bit för bit. Och veta att nĂ€r jag vĂ€l kommer till februari sĂ„ kommer jag glĂ€djas Ă„t varje minut av ökat dagsljus. DĂ„ har hoppet redan Ă„tervĂ€nt.

Jag behöver ett par nya ulltofflor. Fler bastubad. Större tebaljor. Ett par vÀrmande ullkalsonger som jag kan ha som mysbyxor. Varma luncher och varma frukostar. Mer bröd. SkÄllheta soppor. NÀringstÀt mat. Fukt, fett, hetta, mustighet och mÀttnad. Med allt detta i ryggen kanske styrkan ÄtervÀnder.

‱ Reklamsamarbete Life ‱
28 augusti, 2022

Efter semestern har jag alltid ett visst motstÄnd i kroppen. Jag kastar Àngsliga blickar bakÄt mot semesterveckorna dÄ det fanns gott om tid för vila och ÄterhÀmtning. Trots att jag var uppe halva natten och ugglade.
Hur ska det gÄ med vilan nu nÀr det blir höst? NÀr jag inte kan ta en lur mitt pÄ dagen eller sova ut nÀr jag varit uppe sent?
Förra hösten gick det uppriktigt sagt inget vidare. Efter Ulf tappade jag bort mina sovrutiner. Jag som alltid haft lÀtt för att bÄde somna pÄ kvÀllen och sen snusa gott hela nÀtterna igenom insÄg jag att jag hade svÄrt att komma till ro pÄ kvÀllarna och det blev för fÄ sömntimmar per natt.

SĂ„ i vintras frĂ„gade jag er lĂ€sare om rĂ„d och jag fick massor av bra svar och tips! LĂ€ste fascinerat om kvinnor med kvĂ€llsoro som anvĂ€nder knepet att fantisera sig till söms. LĂ€saren Karro berĂ€ttade hur hon brukar planera en studentskiva som hon kanske ska ha om si sĂ„ dĂ€r tio Ă„r. NĂ€r lĂ€saren Elisa lĂ€gger sig brukar hon tĂ€nka pĂ„ ett gĂ€sthus hon vill ha – och i minsta detalj fantiserar hon om hur hon ska inreda det. Underbart!

För andra lĂ€sare fungerar det tydligen tvĂ€rtom – inga nya idĂ©er fĂ„r dra igĂ„ng hjĂ€rnan nĂ€r det Ă€r dags att sova. Knep för att varva ner kan förstĂ„s vara individuella. SjĂ€lv har jag egentligen mĂ„nga bra rutiner – problemet Ă€r att jag inte anvĂ€nder dem. Och slarvar jag med mina rutiner blir sömnen dĂ€refter – sĂ„ i höst ska jag ge det som fĂ„r sömnen att funka extra utrymme!

Dessutom tĂ€nker jag testa nĂ„gra nya saker frĂ„n Life för en piggare vardag! Life Ă€r Nordens ledande hĂ€lsokedja som sĂ€ljer allt frĂ„n eteriska oljor till vetekuddar, miljövĂ€nliga stĂ€dprodukter, vĂ€xtbaserade kosttillskott, ergonomiska skor och hĂ€lsosamma livsmedel! I Lifes butiker finns hĂ€lsorĂ„dgivare att bolla med kring just dina utmaningar – och mycket inspiration till att hitta hĂ€lsan i sitt eget liv.

Claras sömnskola – mina Ă„tta bĂ€sta rutiner!

1. BestÀmd sovtid. För att sova bra behöver jag lÀgga mig och gÄ upp pÄ ungefÀr samma tider varje dag. En förutsÀttning för att det ska fungera för mig som vuxen Àr att barnen gör det samma. HÀr hemma kör vi nu pÄ en bestÀmd lÀggningstid som gÀller alla höstens vardagar.

2. VĂ€rme som nedvarvning. Jag Ă€lskar att bada badkar och basta – hett och lĂ€nge! Ska nu prova att droppa i eterisk olja i badvattnet, gĂ€rna ekologisk lavendelolja för en extra rogivande effekt. Och sedan smörja in mig med nĂ„gon skön olja efterĂ„t ocksĂ„. Som Super Firming Body Oil frĂ„n Balance me – och deras Wonder Eye Cream som svalkar trötta, sömniga ögon.

Men Àven en skön vetevÀrmare över axlarna hjÀlper till med avslappningen. Den hÀr frÄn Life som gÄr ner mellan skulderbladen och pÄ bröstet och sedan upp i en flÀrp vid nacken Àr en favorit. SÄ skönt med en varm tyngd pÄ axlarna nÀr man kÀnner sig stel och frusen. Den kan ocksÄ förvaras i frysen under varma dagar sÄ att man fÄr nÄgot att svalka sig med!

Bonustips Àr att anvÀnda varm vetekudde under arbetsdagen nÀr det blir lÄnga stunder framför datorn. Jag tycker att den hjÀlper med hÄllningen!

3. Mjukt för huden. Jag Ă€r en riktig torris som behöver smörja in mig Ă„ret om. NĂ€r jag Ă€r torr kliar det nĂ€mligen över hela kroppen och jag kan inte komma till ro. Rosenseriens ekologiska Body Cream doftar ljuvligt och nĂ€r jag smort in mig Ă€r jag redo att krypa till kojs! Jag tycker ocksĂ„ att sjĂ€lva rörelsen – att smörja in mig sjĂ€lv med mjuka omtĂ€nksamma drag – Ă€r lugnande och avslappnande för en uppstressad kropp.

4. NĂ„got varmt att dricka. Äldre slĂ€ktingar i Norrbotten brukade dricka kaffe just innan de skulle sova. Kaffe?! Det funkar absolut inte för mig. TvĂ€rtom försöker jag dricka mitt sista kaffe till eftermiddagsfikat – annars tycker jag att jag sover oroligt. DĂ€remot kan en kopp varm dryck hjĂ€lpa mig att komma till ro, sĂ„ nu nĂ€r sensommaren Ă€r hĂ€r ska jag testa att dricka örtte som nedvarvning. Jag gillar Bedtime med kamomill och fĂ€nkĂ„l och Pukkas ekologiskt te Relax. BĂ„da Ă€r sĂ„klart koffeinfria.

5. Svalt sovrum. Efter varmt bad Ă€r det skönt att glida in under tĂ€cket i svalt sovrum. Hatar att svettas och allra mest pĂ„ natten, sĂ„ jag ska fortsĂ€tta sova med vidöppet fönster sĂ„ lĂ€nge det bara gĂ„r. Blir jag för varm börjar det dessutom krypa i benen. Nu har myrkrypningarna lugnat sig men i vĂ„ras tog jag magnesium varje kvĂ€ll – efter att mĂ„nga av er lĂ€sare tipsat mig om det.

6. Mörkt sovrum. Som barn behövde jag aldrig mörka gardiner eller persienner – inte ens midnattssolen hos mormor och morfar kunde hĂ„lla mig vaken! Nu dĂ€remot blir jag snabb störd av ljus i sovrummet – Ă€ven om det bara Ă€r mĂ„nen. Tydligen ska man ska ha sĂ„ mörkt i sitt sovrum att man inte kan se handen framför sig nĂ€r sĂ€nglampan Ă€r slĂ€ckt – dĂ€rför fixade jag mörklĂ€ggningsgardiner i somras. Det har gjort stor skillnad.

7. Beredskap pÄ nattygsbordet. Jag ordnar en bricka med allt jag kan behöva nattetid. Vare sig det Àr handkrÀm, vÄtservetter, barnalvedon, vattenglas, magnesium, öronproppar eller vad det nu Àr. Jag stÀller ihop allting sÄ att det finns lÀttillgÀngligt och jag slipper famla runt i mörkret. Att dagtid försöka hjÀlpa sitt förvirrade natt-jag Àr en god idé.

8. FÄnga dagsljuset. Dagsljus stÀrker min inre klockas rytm. Att vara ute och röra pÄ mig nÀr det Àr ljust ger stor effekt pÄ min ork under dagen och gör mig tröttare nÀr det vÀl Àr kvÀll.

Det kĂ€nns viktigt att satsa pĂ„ min sömn eftersom den gör hela skillnad för hela min hĂ€lsa. Bra sömn betyder ett bĂ€ttre immunförsvar och en fysiskt friskare Clara – med betydligt mindre Ă„ngestkĂ€nningar och jobbiga hjĂ€rnspöken.

Life har ett stort sortiment av hjÀlpmedel som kan göra det enklare att komma till ro om kvÀllarna. Men de har ocksÄ allt som behövs för höstens snoriga nÀsor och förkylningar som sÀtter kÀppar i hjulet för vÀlmÄendet. Vitamin C, Zink, vitaminrikt bÀrpulver pÄ pÄse och vitlökstabletter (som inte pÄverkar andedrÀkten!). Tveka inte att frÄga nÄgon av Lifes kunniga butikspersonal om du vill fÄ tips!

16 augusti, 2022

Som jag njuter av att vara hemma igen. Hemma i mina hĂ€lsosamma rutiner. Har inte varit hĂ„rd i sommar – har njutit gott nĂ€r jag Ă€tit borta och unnat mig massor. Men veckorna jag har varit hemma har jag skött mig ganska bra. Och nu Ă€r jag hemma igen och det första jag gjorde igĂ„r var att tömma och stĂ€da kylen och sedan skafferiet. Sedan organisera om kylen med dymo för att göra det lĂ€ttare att Ă€ta bra mat. Flyttade ner hyllorna med lĂ„dor för pĂ„lĂ€gg och frukostmat lĂ€ngst ner. SĂ„ att de dels blir lĂ€ttare för barnen att nĂ„ men ocksĂ„ svĂ„rare för mig att se. I ansiktshöjd har jag istĂ€llet placerat keso, kvarg, Ă€gg, frukt och grönsaker. För att liksom styra tankarna i bĂ€ttre banor. Jag har ocksĂ„ stĂ€llt iordning matlĂ„dor med fĂ€rdiga gurkstavar och morotsbitar och andra bra snacks att ta nĂ€r man behöver nĂ„got snabbt.

I skafferiet i köket var det vĂ€ldigt utplockat – sĂ„ frĂ„n lillkonsum i kĂ€llaren rafsade jag fram fröer och nötter och sĂ„nt som jag anvĂ€nder för att pimpa mina sallader. Och dĂ€refter rostade jag och hĂ€llde upp pĂ„ burkar och placerade dem lĂ€ngst fram i ansiktshöjd. SĂ„ nu blir det lĂ€ttare att komma ihĂ„g att anvĂ€nda dem!

Sedan gjorde jag en veckomeny med alla frÀscha saker jag Àr sugen pÄ att Àta just nu. Grönsaker i sÀsong, rotfrukter rostade i ugn, snabba soppor och grönsaksbiffar av squash och morötter.

Smörstekta vaxbönor med citron, vitlök och salt

DÀrefter hoppade jag pÄ lÄdcykeln med Ulf och drog hem till Albin för att skörda grönt. VÄra egna odlingar Àr det inte mycket bevÀnt med denna sommar men som tur Àr hÄller Albin Marstorps fana högt. Jag skördade broccolihuvuden, salladshuvuden, sockerÀrtor, skÀrbönor, kÄlrabbi och morötter. Nu har jag det jag behöver för att Àra gott och bra igen!

Som jag skrivit sÄ mÄnga gÄnger förut sÄ övar jag mig pÄ att inte vara sÄ dramatisk. Inte se det som att jag misslyckas varje gÄng jag avviker frÄn min egen plan. Nej upp i sadeln bara och fortsÀtt. Livet Àr ju i sjÀlva verket en enda lÄng rad avvikelser som man fÄr förhÄlla sig till.

12 augusti, 2022

Jag minns hur frustrerande men ocksĂ„ smĂ€rtsamt det var att som barn uppleva hur varje sommar blev kortare och kortare. Hur varje sommarlov pĂ„ ett sĂ€tt var en besvikelse jĂ€mfört med sommaren innan – eftersom det kĂ€ndes som att sommaren halverats.

Att tiden gÄr snabbare för varje Är Àr ingenting man bara inbillar sig. Tiden Àr i allra högsta grad relativ och Àven om en minut alltid Àr lika lÄng pÄ klockan kÀnns den annorlunda beroende pÄ vad man gör. Och ju Àldre man blir desto kortare Àr minuten. NÀr man har levt i Ättio Är Àr sex mÄnader bara 1/160 av ens liv. Men nÀr man Àr riktigt liten Àr de dÀr sex mÄnaderna kanske halva ens liv. Det gör sÄklart nÄgot med ens tidsuppfattning.

För varje Ă„r snurrar tiden snabbare. BĂ„de det roliga och det tunga rinner förbi i en allt mer hisnande fart. Vi lĂ€r oss automatisera, planera och förutse och allt det tenderar att förkorta tiden. Jag blir sĂ„ stressad nĂ€r jag mĂ€rker det. Den hĂ€r sommaren kĂ€nns om möjligt Ă€nnu kortare Ă€n den förra och jag Ă€r inte ett dugg redo för att börja jobba. Men att tiden gĂ„r snabbt kan ocksĂ„ vara tröstande – som nĂ€r vintern kĂ€nns mörk och tung. “Men snĂ€lla nĂ„n, om bara tre veckor Ă€r det en ny mĂ„nad och dĂ„ kommer det att ha blivit mycket mycket ljusare…tre veckor hinner ju passera medan jag blinkar”

För min treÄring Àr en vanlig dag lika lÄng som tvÄ veckor. Han vet sÄ lite av vad som vÀntar och minns sÄ lite av det han tidigare upplevt. Varje dag Àr ett stort Àventyr, nÀstan varje aktivitet Àr ny. Hans sorteringssystem i hjÀrnan Àr inte sÀrskilt utvecklat och med hans tidsuppfattning Àr allting möjligt. Vi kör i tolv timmar för att komma till BorÄs men efter en tio minuters bilutflykt till affÀren i Fristad tror han att vi kanske Àr hemma i VÀsterbotten igen.

Och nÀr jag ser pÄ min treÄring ser jag ocksÄ nyckeln till att som vuxen bromsa upp tiden, fÄ den att strÀcka ut sig och hindras frÄn att rinna mellan fingrarna allt för fort. Nyckeln Àr att göra vÀrlden mer lik en treÄrings. Att utsÀtta sig för ovana saker. Besöka platser man inte varit pÄ förut, testa en aktivitet man inte vet nÄgot om, Àta middag med mÀnniskor man inte kÀnner och hela tiden öva pÄ svÄra, utmanande saker.

Tre dagar i en stad man aldrig besökt förut kan kÀnnas som fjorton dagar hemma i vardagen. En eftermiddag nÀr man prövar klÀttring för första gÄngen eller gÄr pÄ ett nytt museum bromsar upp tiden sÄ att man hinner mÀrka den. Och att sitta med ett svÄrt problem fÄr tiden att sega sig fram.

Resten av den hÀr sommaren ska jag försöka bromsa tiden lite oftare.

28 juli, 2022

Det fÄr bara inte bli som förra sommaren, intalar jag mig sjÀlv. DÄ tog trÀningen uppehÄll och jag slÀppte alla tankar pÄ kosten. Och pÄ knappt tvÄ mÄnader kastade jag bort en hel vÄr av trÀningsframsteg. Det fÄr bara inte bli som förra sommaren.

Kroppen protesterar nĂ€r jag tar trĂ€ningsuppehĂ„ll. Jag mĂ€rker det efter nĂ„gra veckor. Ont i fogarna, ont i höfterna, ont i knĂ€na. Jag blir tung i kroppen och trött och hĂ„glös. Det gör i sin tur att jag rör mig Ă€nnu mindre och liksom fastnar i en dĂ„lig spiral. Man kan tycka att sommarens lĂ„nga ledighet borde vara en fantastiskt förutsĂ€ttning för trĂ€ning – men det Ă€r tvĂ€rtom för mig. Bristen pĂ„ rutiner, barn som hela tiden Ă€r hemma, min egen lĂ„ga vĂ€xel och lojhet gör det svĂ„rt att hitta till trĂ€ningen.

En kvÀll nÀr jag var extra irriterad och trött bestÀmde jag mig trots tusen ursÀkter (det Àr för varmt, jag har sovit för dÄligt, jag förtjÀnar faktiskt att fÄ se pÄ film i kvÀll, vad spelar det för roll om jag missar en trÀning nÀr jag ÀndÄ missat sÄ mÄnga?) för att ta mig samman. Jag cyklade ner till gymmet i byn. Satte pÄ ett sommarprat utan musik och trÀnade frÄn början till slut medan jag lyssnade. Det var tungt och det var motigt och det gjorde lite ont och kÀndes inte hÀrligt. Men ju lÀngre programmet led desto bÀttre mÄdde jag. Tillslut avrundade jag och rullade ner till badplatsen, slÀngde av mig trÀningsklÀderna och gjorde en bomb frÄn bryggan. Sedan flöt jag runt pÄ rygg och lÀt det kalla vattnet kyla mitt överhettade huvud och ge lindring till kroppen som kÀndes tung och trött. Efter badstunden cyklade jag hem i sommarklÀnning och gjorde kvÀllsfika och fick se pÄ den dÀr filmen jag lÀngtat efter.

SmĂ„, smĂ„ stunder – tjugo minuters joggingturer och tjugo minuters styrkepass med det som rĂ„kar finnas tillgĂ€ngligt – det har jag fĂ„tt till denna sommar. Inte alls i den omfattning jag planerat men inte alls sĂ„ lite som förra sommaren. Och det intalar jag mig Ă€r den största segern – att inte kĂ€nna att jag fastnar i gamla dĂ„liga mönster utan lyckas göra smĂ„ men verkliga förĂ€ndringar.

26 juni, 2022

Ibland hÀnder det att nÄgon lÀsare citerar nÄgot blogginlÀgg och tackar för att jag hjÀlpt dem. DÄ kan jag sjÀlv bli förvÄnad över klokheten. Jag minns nÀmligen inte det jag skrivit. Jag skriver ju inlÀggen lika mycket för mig sjÀlv som för er som lÀser. Jag skriver för att fÄ insikter pÄ prÀnt, för att lÀra mig kÀnna igen tankevurpor och för att befÀsta nya tankemönster. Jag skriver utifrÄn mina egna problem och som vi alla vet Àr det svÄrt att komma till rÀtta med sina egna problem. De tenderar ju bara att Äterkomma i nya skepnader. SÄ Àven om jag tycker mig kommit till en insikt behöver jag kanske komma till samma insikt ett tiotal gÄnger för att det verkligen ska sÀtta sig.

Nu i semestertider kÀnner jag ett stort behov av att gÄ igenom nÄgra av de dÀr texterna jag skrivit med tankar om vila, ÄterhÀmtning och trötthet. Jag tror att jag har ett och annat rÄd jag borde ta till mig av.

De senaste 2-3 veckorna har varit lite galna sÄ jag fÄr Äterigen pÄminna mig om hur dÄligt det Àr nÀr jag anvÀnder 100 procent av min förmÄga. Och eftersom jag gjort det lite för mycket senaste veckorna kÀnner jag mig trött. Det Àr inget konstigt med det. Jag betalar bara junis kreditskulder och de tar en stund att betala av. SÀrskilt som jag inte Àr sÄ bra pÄ att vila som jag vill tro. Jag mÄste jobba pÄ mina insikter om ÄterhÀmtning som just nu kÀnns som bortblÄsta. Och jag sitter dessutom och fnular pÄ ett nytt litet utvecklingssamtal med mig sjÀlv. Det skulle behövas. För att inte glömma bort diverse insikter frÄn det hÀr arbetsÄret.

Dessutom tĂ€nker jag ordna ett familjerĂ„d inför sommaren och pĂ„ samma gĂ„ng damma av nĂ„gra smarta sommarhacks . För tvĂ„ veckor in i sommarlovet Ă€r huset ett fullkomligt kaos. Barnen lĂ€mnar grejer överallt och jag Ă€r konstant irriterad eftersom det kĂ€nns som att vi bor i en svinstia. Jag kĂ€nner att jag behöver en omstart med hela familjen för att komma överens om lite bĂ€ttre semesterrutiner. Och nĂ€r jag misströstar om mitt mĂ„ende och om jag verkligen kommer bli pigg igen – dĂ„ ska jag pĂ„minna mig om ledighetens faser och att det alltid kĂ€nns sĂ„ hĂ€r i juni Ă€ven nĂ€r jag tror att det Ă€r första gĂ„ngen.

23 juni, 2022

Idag gĂ„r jag pĂ„ semester. Det behövs verkligen eftersom förra veckan och de tvĂ„ veckorna dessförinnan varit fullmatade. Och inte bara med jobb utan med sĂ„ mĂ„nga andra saker som hĂ€nder den hĂ€r tiden varje Ă„r. Födelsedagar, kalas och avslutningar. Sena kvĂ€llar, helgpass och lĂ„nga dagar nĂ€r jag behövt arbeta pĂ„ 100 procent av min arbetsförmĂ„ga. SĂ„ glad att jag klarat av det och att jag nu ska fĂ„ vila. Eller förresten, “klarat av” Ă€r ju en definitionsfrĂ„ga. Jag har absolut klarat av jobbet, men jag har inte klarat av livet sĂ„ bra.

Under de senaste veckorna har jag inte trÀnat som jag velat, gÄtt vÀldigt fÄ promenader, sovit ganska dÄligt och Àtit Ànnu sÀmre. Jag trodde ju inte att det skulle behöva bli sÄ i Är. Men det blev visst lite sÄ ÀndÄ. Men jag försöker undvika att tÀnka pÄ det som att jag misslyckats. Jag valde att jobba mer nu för att kunna fÄ vara ordentligt ledig i sommar. Det har alltid ett pris och det kÀnde jag till sedan innan. Och det var ÀndÄ ett betydligt lindrigare pris Àn det jag brukar behöva betala den hÀr tiden pÄ Äret.

Det jag övar pÄ Àr alltsÄ inte att aldrig köra i diket (för det gör jag garanterat ÀndÄ) utan att bli snabbare pÄ att ta mig upp pÄ vÀgen igen. SÄ att konsekvenserna av dikeskörningen inte ska behöva bli sÄ omfattande.

Jag Ă€r glad över att jag har mĂ„nga strategier för Ă„terhĂ€mtning som jag lĂ€rt mig genom Ă„ren efter utmattningen. De hĂ€r fyra dagarna som passerat sedan jag gjorde det sista stora jobbet (tevesĂ€ndningen) har jag aktivt försökt baxa upp cykeln ur diket genom att…

  • Fylla kylen med goda frĂ€scha grejer jag vill Ă€ta. Salladsingredienser, frön, frukt, grönsaker. Allt jag behöver för att fylla pĂ„ energin igen efter att under nĂ„gra veckor ha Ă€tit en kost huvudsakligen bestĂ„ende av korv, makaroner och potatisbullar.

  • Jag har ocksĂ„ köpt mer korv, makaroner och potatisbullar för att barnen ska ha nĂ„got att Ă€ta. Min ork för att tĂ€nka ut nyttiga goda rĂ€tter som hela familjen gillar Ă€r obefintlig. Nu fĂ„r de Ă€ta sin mat och jag Ă€ta min utan att försöka fĂ„ vĂ€rldarna att mötas. Just nu ska jag inte slösa energi pĂ„ det.

  • Jag har tagit nĂ„gra lĂ„nga kvĂ€llsbad. Med hĂ„rinpackning och boklĂ€sning sedan barnen somnat.

  • Jag har försökt pallra mig ut pĂ„ nĂ„gra promenader. Inga lĂ„nga svĂ€ngar utan kanske 20 minuter bara för att fĂ„ igĂ„ng kroppen.

  • Hemmet i stort har varit en katastrof och dĂ„ Ă€r det sĂ„ svĂ„rt att finna ro att vila. DĂ€rför bestĂ€mde jag mig för att göra frĂ€scht i sovrummet som varit stökigast av alla rum. I vĂ€ldigt lĂ„ngsamt tempo, samtidigt pratandes i telefon med min bĂ€stis Elina, började jag vika ihop alla klĂ€der, slĂ€nga lakanen i tvĂ€tten, dammtorka överallt och rensa nattygsbordet. Sedan bĂ€ddade jag rent och passade pĂ„ att byta sĂ€ngsida igen. Det Ă€r mitt bĂ€sta sĂ€tt för att förĂ€ndra energierna i rummet. Nu nĂ€r sovrummet Ă€r trevligt igen har jag bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för Ă„terhĂ€mtning.

  • Jag hade sĂ„ ont i ryggen efter tevesĂ€ndningen i regn och kyla. Men Ă€ndĂ„ tog jag mig ivĂ€g pĂ„ ett pass med min PT Ida. Och trots att jag helst hade velat strunta i det sĂ„ var det jĂ€tteskönt att göra tvĂ€rt emot hur jag brukar. Det blev ett mycket bĂ€ttre pass Ă€n jag trott och ryggontet blev mindre. PĂ„ hemvĂ€gen stannade jag och badade i en tjĂ€rn.

  • Jag försöker ta varje tillfĂ€lle i akt att snusa barnen i hĂ„ret, krypa tĂ€tt ihop i sĂ€ngen eller gosa i soffan. Fysisk nĂ€rhet gör mig lugn.

  • Jag pratar jĂ€ttesnĂ€llt och lugnande med mig sjĂ€lv och klappar om mig och sĂ€ger Ă„t mig att jag varit sĂ„Ă„Ă„ duktig och att jag nu ska fĂ„ vila. Praktiserar sjĂ€lvmedkĂ€nsla.

11 juni, 2022

Att vara i vatten Àr att vara i mitt rÀtta element. Simning Àr till exempel den enda sport jag nÄgonsin varit bra pÄ. Ryggsim och frisim var mina bÀsta grenar.

Hur trött och sliten jag Àn kÀnner mig sÄ blir allting bÀttre om jag bara fÄr bada. Mitt sinnestillstÄnd förÀndras i sekunden kroppen försvinner ner under ytan. Har jag begynnande Ängest, kÀnner mig lÄg, hÄglös eller orolig sÄ brukar det lindras drastiskt med ett bad.

Det hÀr Àr en av mina favoritplatser i byn. BÄtbryggan i Storsjön med de knöliga bergen i bakgrunden.

HĂ€r fĂ„r man nĂ€stan alltid vara ifred eftersom den “riktiga” badplatsen ligger pĂ„ andra sidan byn.

Innan vi fick barn och behövde tÀnka pÄ deras sÀkerhet nÀr vi badade brukade jag ofta ligga hÀr pÄ en filt och höra vÄgorna klucka mot trÀet.

Vaggandet, kluckandet och den mjuka vinden fungerar fullkomligt hypnotiskt pÄ mig. Försöker stjÀla till mig egna stunder hÀr sÄ ofta jag bara har möjlighet.

Och efter en lÄngpromenad runt Storsjön slÀnger jag trÀningsklÀderna och ta ett snabbt nakendopp. Det Àr sÄ sÀllan nÄgon passerar hÀr ÀndÄ.

Handduk, saft, bok och bomullsklÀnning. Eventuellt en stickad kofta. DÄ har man allt man behöver för utflykten.

PÄ sommaren har jag en hemsk grÀspollenallergi och dÄ hjÀlper det att bada, ha huvudet under vattnet och gÀrna simma nÀra sjöbotten dÀr det Àr som kallast. Det svala vattnet lindrar alla symptom. Extra vÀrdefullt har det varit under mina graviditeter dÄ jag inte kunnat ta allergimedicin.

Vattnet har ocksÄ varit lindringen under alla Är jag haft ont. NÀr jag var höggravid med Folke var det en riktig kanonsommar och jag var sÄ varm och hade sÄn foglossning att jag bara lÄg i en enorm badring och flöt runt pÄ vattenytan och slumrade.

Tack vattnet för lindringen, lÀkningen, friheten och glÀdjen!

3 juni, 2022

NĂ€r jag gick i högstadiet var jag ett stort Jennifer Lopez-fan och under en period lyssnade jag mycket pĂ„ hennes hit Feeling so good eftersom textraden I’m feeling so good, I knew that I would, been taking care of myself like I should trĂ€ffade mig. Det blev som en affirmation. Efter att ha strulat mig igenom Ă„rskurs sju Ă€ndrade jag plötsligt strategi till Ă„ttan. Plötsligt började jag ta hand om mig sjĂ€lv, gjorde det jag skulle och mĂ€rkte hur bra det var för mig.

Den hÀr vÄren har den bortglömda textraden gjort sig pÄmind. Jag kommer pÄ mig sjÀlv med att gÄ och nynna pÄ lÄten. Kanske för att jag nu gör samma sak? Jag gör det jag ska för att mÄ bra. Med nÄgra undantag har jag nÀmligen haft en riktigt rimlig och lagom arbetsvÄr. Jag har börjat sova bÀttre sedan Ulf slutat amma, jag har oftast energi kvar i slutet av dagen att laga vettig mat och dessutom har det funnits tillrÀckligt med luft i mÄnga arbetsdagar för att hinna ut en svÀng pÄ lunchen och motionera.

Men sÄ hade det inte varit om jag inte bestÀmt mig för att skjuta upp nÄgra av mina större jobb. DÄ hade vÄren istÀllet varit hetsig och orimlig. Det har krÀvts aktiva beslut av mig för att det ska bli sÄ hÀr. Ett viktig grej har ocksÄ varit att lÄta tillfrisknandet efter operationen ta sin tid och ha respekt för att det kan vara lite krÄngligt att stÀlla in rÀtt dos Levaxin.

Jag har försökt ta hand om mig pĂ„ alla sĂ€tt som jag kan komma pĂ„ och resultatet Ă€r att jag mĂ„r bra. Och trots att det nu vĂ€ntar nĂ„gra riktigt arbetsintensiva veckor fram tills midsommar sĂ„ kĂ€nns det liksom lugnt mentalt. Jag Ă€r inte slutkörd och i desperat behov av semester – jag har ork kvar. Hoppas Jennifer kĂ€nner likadant. Ska ringa henne och kolla.

29 maj, 2022

NĂ€r jag kollade appen till min aktivitetsklocka förra veckan visade den att jag under en vecka hade gĂ„tt drygt 123 629 steg. MĂ„let Ă€r nĂ„gonstans kring 70 000 steg i veckan sĂ„ den siffran Ă€r ju otrolig. ÄndĂ„ kĂ€nns det orĂ€ttvist mot mig sjĂ€lv pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Hur lĂ€tt Ă€r det inte att fĂ„ till motionen pĂ„ sommarhalvĂ„ret och hur omöjligt svĂ„rt kĂ€nns det inte att nĂ„ upp till ens 50 000 steg under en vanlig vintervecka? I alla fall med mitt stillasittande jobb.

Den hĂ€r Ă„rstiden Ă€r det sĂ„ mycket att ordna i trĂ€dgĂ„rden att jag med lĂ€tthet kan spendera tre-fyra timmar ute varje kvĂ€ll. Jag kĂ€rrar jord, grĂ€ver, krattar och kĂ„nkar tunga saker. Och det kĂ€nns bara vilsamt för mig – inte alls som “trĂ€ning”. Och nĂ€r Jakob dessutom varit bortrest har jag ju behövt gĂ„ med Essa varje dag – och Ă€ven om jag gĂ„r med henne en hel del i vanliga fall Ă€r det stor skillnad pĂ„ att kunna gĂ„ med Essa och att vara tvungen att gĂ„ med Essa. NĂ€rmare bestĂ€mt 53 269 stegs skillnad.

Jag vet inte riktigt vad jag vill sÀga med det hÀr inlÀgget annat Àn att livet sÀtter villkoren. Genom vÀder, arbetsbelastning, arbetsuppgifter och mÄende. Man fÄr flyta med och vara tacksam för nÀr det gÄr med och inte bli nedstÀmd nÀr det gÄr mot. Jag har hela det senaste Äret (sÀrskilt i höstas nÀr vi hade Ätta veckor av vabb) övat mig pÄ att kÀnna acceptans för lÀget kring trÀning och motion. Att allting Àr bÀttre Àn ingenting och att ingen dÄlig period tar ifrÄn mig att jag haft en bra period tidigare. Alla smÄ saker jag gör som Àr bra för mig Àr bra oavsett hur jag sedan kör i diket.

I det stora hela (som alltsÄ Àr resten av ens liv) sÄ Àr det enda som Àr viktigt att man fortsÀtter harva pÄ och inte ge upp med sina föresatser om att ta hand om sig sjÀlv.

‱ annonssamarbete Life ‱
19 maj, 2022

NÀr jag var tonÄring pÄ sommarlov tjatade ofta vuxna pÄ mig.
Clara du kan inte ligga med nÀsan i en bok hela dan! Du mÄste gÄ ut i solen!
SÄ jag gick ut, med nÀsan i djupt nere i Maria Gripes Skuggan över stenbÀnken. Jag la mig lydigt pÄ en filt som syrran hade lagt ut men lÀmnat för nÄgot skojigare, och sen blev jag liggande dÀr tills nÄgon av de vuxna ropade igen:
– Clara du kan inte ligga i solen hela dan, du kan brĂ€nna dig!

Som ung blek bokmal hade jag lÀtt för att bli röd, svÄrare för att bli brun och var pÄ tok för ointresserad för att skydda mig. Det sved!

I dag Ă€r jag större delen av sommaren utomhus – i trĂ€dgĂ„rden, med barnen pĂ„ stranden och hela familjen Ă€ter helst bĂ„de lunch och middag i stora utemöbeln. Med sĂ„ mĂ„nga timmar utomhus kommer brĂ€nnan av sig sjĂ€lv. Numera Ă€lskar jag att se min fullvuxna kropp i sommarhud. Bruna ben i shorts och frĂ€knar pĂ„ nĂ€san signalerar ledig tid. Och med ett sĂ„nt liv behöver jag tĂ€nka till för att sola sĂ€kert – hĂ€r Ă€r mina bĂ€sta tips!

Ekologiska solskydd och hudkrÀmsprodukter frÄn Life

Claras solskola

  • Börja dagen med att smörja in dig med solskydd. SĂ„ har du ett grundskydd oavsett vad du hittar pĂ„ timmarna efter.

  • Ha alltid solskydd i handvĂ€skan. Solskydd funkar tyvĂ€rr dĂ„ligt om det ligger hemma i badrumsskĂ„pet och du Ă€r pĂ„ stranden. LĂ€gg en flaska i vĂ€skan sĂ„ slipper du tĂ€nka till varje gĂ„ng du ska ut. Glöm inte solhatt!

  • Högsta styrka. Jag vill att mina barn ska ha den högsta skyddsfaktorn, spf 50. Barnen Ă€lskar att bada och springer upp och ner i vattnet. I Ă„r sprayar vi vuxna pĂ„ dem med Bioregenas ekologiska vattenfasta solskyddsfaktor, i sprayform gĂ„rd det snabbare Ă€n med krĂ€m pĂ„ tub. Dessutom Ă€r den ekologisk. Glöm inte att smörja öronen pĂ„ kortklippta barn!

  • KlĂ€der som tĂ€cker barnens kropp Ă€r viktigt- sĂ€rskilt axlarna Ă€r jag noga med att skydda.
  • TĂ€nk pĂ„ dig sjĂ€lv ocksĂ„. Den hĂ€r tiden pĂ„ Ă„ret har jag samma höga skydd som barnen, lite senare brukar jag köra spf 30 – hĂ€r Bioregenas ekologiska solskyddsfaktor men fortsĂ€tter gĂ€rna med spf 50 dĂ€r huden Ă€r som kĂ€nsligast och mest exponerad. MĂ„ste sĂ€ga att jag aldrig provat en solskyddsfaktor som doftar sĂ„ gott som denna! Mums.
  • Ta i rejĂ€lt. Det Ă€r lĂ€tt att bli snĂ„l nĂ€r man sitter pĂ„ stranden med tuben i handen. Men ingen har vĂ€l nĂ„gonsin smörjt in sig för mycket? TĂ€nk tvĂ€rtom – smörjer du in för lite fĂ„r du för dĂ„ligt skydd.

  • Dött ska bort. Min mamma lĂ€rde mig att ta hand om huden. Hon anvĂ€nde smink sparsamt men var noga med att tvĂ€tta ansiktet och smörja in sig. I sommar testar jag ekologiska Cleansing CrĂšme-Mousse frĂ„n Mossa för att ta bort smink och rengöra huden innan solbad. Jag fick tips av den frĂ„n Lifes hĂ€lsorĂ„dgivare Linda. Den innehĂ„ller AHA-fruktsyror frĂ„n vita vinbĂ€r som ska hjĂ€lpa till att ta bort döda hudceller. Det ger i sin tur en jĂ€mnare, finare brĂ€nna.

  • Återfukta! Mossa har ocksĂ„ en ekologisk ansiktsolja som Ă€r riktigt, riktigt hĂ€rlig. Jag vill ju gĂ€rna hĂ„lla hyn mjuk och dofta gott samtidigt. Den hĂ€r oljan innehĂ„ller bland annat ekologisk hallonolja, havtorn, oliv, aprikos, havre och tomatolja. Som en sommarbuffĂ© för huden! Droppas pĂ„ hyn i ansiktet och masseras in innan den vanliga hudkrĂ€men. Bonus för snyggt glow.

  • Skydda hĂ„ret. Om kroppen blir mörkare av solen sĂ„ blir hĂ„ret ljusare. Mitt brukar bli gult i solen och det gör mig inte sĂ„ mycket – men har du precis fĂ€rgat det och vill bevara nyansen Ă€r det klokt att anvĂ€nda solhatt. Det finns ocksĂ„ hĂ„rprodukter med solskydd man kan spraya pĂ„.

  • Skydda ögonen. Jag Ă€r sjĂ€lv urdĂ„lig pĂ„ att bĂ€ra solglasögon – men den starka solen kan skada ögonen. SĂ€rskilt viktigt Ă€r det att skydda ögonen om du Ă€r vid vatten. Med stora solglasögon skyddar du dessutom den tunna huden runt ögonen.

  • Om du brĂ€nner dig – smörj gĂ€rna med Aloe Vera som bĂ„de lindrar svedan och hjĂ€lper huden att lĂ€ka sig.

  • LĂ€s i skuggan. Mitt pĂ„ dagen gĂ„r jag inomhus med gott samvete. Tycker att jag var rĂ€tt solklok som barn och unnar mig nu gĂ€rna ett par timmar utanför solen nĂ€r den Ă€r som starkast. Det Ă€r lagom för mig. Vad andra Ă€n ropar till mig.

Vad Ă€r lagom för dig? Är du en person som gillar att slöa i solen eller uppsöker du helst skuggan?

Hela det hÀr Äret samarbetar jag med Life som har ett brett sortiment av solskydd, Äterfuktande oljor, BUS-produkter och sköna krÀmer som gör mig sommarfrÀsch. Lifes hÀlsorÄdgivare Linda tipsade mig ocksÄ om Solbrun, ett kosttillskott som hon anvÀnder redan under vÄren för att ge huden som varit i solen en djupare gyllene ton. Det ska jag testa!

Multivitamin Kvinna, Solbrun och Collagen-Hyaluronpulver

Life har förutom produkter för utsidan av kroppen mÄnga saker för insidan av den. Vitaminer, tillskott och hÀlsosamma livsmedel som bygger upp kroppen inifrÄn. Och behöver du ett rÄd kan du alltid prata med deras kunniga hÀlsorÄdgivare i butik.

Den hĂ€r varma, soliga Ă„rstiden Ă€r ju den vi alla gĂ„r och vĂ€ntar pĂ„ för att fĂ„ fylla pĂ„ energin och ladda batterierna. Men tiden fram till semestern tenderar ocksĂ„ att vara den stressigaste pĂ„ hela Ă„ret för mĂ„nga mĂ€nniskor. Kanske sĂ€rskilt mammor. Jag slits hela tiden mellan det jag borde göra – och det jag allra helst vill göra nĂ€mligen att bara sitta vid en varm vĂ€gg med min kaffekopp och ta det lugnt.

Hoppas du ocksÄ kan stjÀla till dig lite skön egentid under perioden fram till semestern. Och njuta den sköna kÀnslan av nÀr hud som varit instÀngd en hel vinter plötsligt fÄr möta svalt sjövatten, ljumma vindar och varma solstrÄlar. Se bara till att skydda dig ordentligt. Sola lugnt!

26 april, 2022

Vackra gamla fönster med vacker utsikt var en av de saker som gjorde att vi föll för det hÀr huset. Ja det Àr nÀstan det viktigaste i vÄrt hem! Att titta ut och se nÄgot fint genom rutan.

Att kunna se den nÀrmsta timmens vÀder för att himlen Àr sÄ stor.

Att kÀnna vidderna och de omslutande bergen.

Att laga mat vid öppet fönster och hÄlla koll pÄ ungarna som rasar runt dÀr ute.

Sova med öppet fönster mot fÄgelsÄng och rÀvskrik i natten.

Att sitta med tekoppen en majnatt och se sjöns blÀnk vid bergen

Och se ut över odlingarna och den vackra gamla gÄrden som ligger granne med oss.

PÄ vÄren nÀr vi tar ut innerfönsterna och ljudgrÀnsen mellan inne och ute suddas ut. SÄ att humlesurr, fÄgelsÄng och grusgÄngsknaster nÄr in i varje rum.

Det Àr en klyscha men sann sÄklart. Att fönstret Àr det största konstverket i hemmet. TyvÀrr kan man ju inte sÄ ofta styra över motivet utan fÄr vara tacksam för det som finns. Mitt eget flickrum lÄg pÄ baksidan av mitt barndomshem och jag brukade ligga pÄ sÀngen och titta ut pÄ trÀdtopparna i skogspartiet bakom gÄrden. Hur de vajade i vinden och kronorna ruskades. DÄ kunde jag förestÀlla mig att huset lÄg i en skog och inte mitt i ett villaomrÄde.

Att befinna sig i naturen Ă€r lugnande och Ă„terhĂ€mtande – det vet vi. Men bara att vara inomhus och titta ut pĂ„ naturen kan ocksĂ„ ge en liknande effekt. NĂ€r jag inte Ă€r ute i naturen har jag hela tiden kontakt med den Ă€ndĂ„ och jag mĂ€rker att det gör gott för mig.

Karolinska Institutet lyfter i en artikel de tre forskarna Cecilia Stenfors, Maria Albin och Mare Löhmus Sundström som undersöker nyttan av naturen för det mÀnskliga psyket. HÀr Àr nÄgra av de intressanta saker som de sÀger.

“Forskning visar att vi upplever att vi mĂ„r bĂ€ttre och blir lyckligare av att bo nĂ€ra vatten /…/ Vi vet Ă€ven att rymd kan ge vila. Ett hav innehĂ„ller fĂ„ tydliga mĂ„l utan tycks fortsĂ€tta i oĂ€ndlighet och det verkar lugna oss”

“Att leka vid platser med mycket vegetation har visat sig ge barnen bĂ€ttre koncentrationsförmĂ„ga, uppmĂ€rksamhet och sjĂ€lvdisciplin”

“Forskning visar att grönomrĂ„dena Ă€r viktiga för Ă„terhĂ€mtning och fysisk aktivitet. MĂ€nniskor som bor i stadsmiljöer med mycket vĂ€xtlighet Ă€r friskare Ă€n de som bor i omrĂ„den med mindre grönska.”

“Forskningen visar att vistelser i naturliga miljöer minskar negativa kĂ€nslor och stress, och ökar positiva kĂ€nslor, mental Ă„terhĂ€mtning och prestation. I vĂ„ra studier ser vi att man presterar bĂ€ttre pĂ„ tester av uppmĂ€rksamhet och minne efter naturupplevelser Ă€n innan, jĂ€mfört med urbana kontrollmiljöer”

“Mest positiv inverkan har verkliga naturmiljöer, men Ă€ven naturbilder och film kan fungera”

“En möjlig förklaring till naturens inverkan pĂ„ oss Ă€r att den Ă€r milt fascinerande och fĂ„ngar vĂ„r uppmĂ€rksamhet, men samtidigt lĂ„ter krĂ€vande kognitiva processer vila och Ă„terhĂ€mtas”

Intressant va? Titta ut, titta ut en minut. Eller uppsök nÀrmaste skog för lite mental ÄterhÀmtning och vila.

18 april, 2022

Den 25 januari satte jag upp ett trĂ€ningsmĂ„l med min PT. Planen var att fram till pĂ„sk hinna trĂ€na 36 pass. AlltsĂ„ i snitt 3 pass per vecka. Jag visste redan dĂ„ att jag skulle operera mig och knappast kunna trĂ€na alla veckor fram tills pĂ„sk. Och vad skulle hĂ€nda om jag dessutom blev förkyld? Med detta i Ă„tanke la jag alltsĂ„ in en extra vĂ€xel för att samla pĂ„ mig bonuspass medan jag var frisk. SĂ„ att det skulle finnas nĂ„gra pass att att tĂ€cka upp med under sĂ€mre veckor. Och idag – sista dagen pĂ„ pĂ„skhelgen – gick jag i mĂ„l och bockade av mitt 36e pass.

SÄ otroligt stolt över mig sjÀlv och att jag lyckats med detta. Att jag verkligen drev igenom det jag föresatt mig och att det dessutom kÀndes sÄ kul under tiden! 2/3 av dessa pass har varit styrkepass pÄ gym och 1/3 kondition (skidor och motionscykel). Dessutom har jag försökt snitta 70 000 steg i veckan men vissa veckor har det blivit 40 000 och vissa 90 000 steg. Och det har varit okej. PÄ det hela taget har jag trÀnat mer och bÀttre dessa tre mÄnader Àn jag gjort nÄgonsin tidigare i mitt liv. Och jag ser resultat. Jag kÀnner mig gladare, starkare, mer stresstÄlig och har mindre ÄngestkÀnningar. Antalet kilo muskler jag bÀr runt pÄ har aldrig varit högre!

Och nu nĂ€r det hĂ€r mĂ„let Ă€r klart Ă€r det dags för ett nytt. Det Ă€r ganska precis nio veckor tills jag gĂ„r pĂ„ semester sĂ„ nu förnyar jag utmaningen. Jag ska fram tills midsommar fĂ„ till tre pass i veckan – eller totalt 27 pass. Blir det mer Ă€r det en bonus men mindre fĂ„r det inte bli! Och som trĂ€ningspass rĂ€knar jag allting som Ă€r över 20 minuter lĂ„ngt och rejĂ€lt pulshöjande/anstrĂ€ngande (promenader rĂ€knas ej). Nu nĂ€r skidsĂ€songen Ă€r slut sĂ„ satsar jag pĂ„ att springa, cykla och lyfta skrot.

PÄ ett sÀtt Àr det hÀr en tacksam trÀningstid eftersom det Àr ljust och varmt och inbjudande att vara ute. Samtidigt Àr maj en intensiv jobbmÄnad för mig sÄ det brukar ibland vara svÄrt att hitta tiden för trÀning. DÀrför kÀnns det som en rimlig men ÀndÄ utmanande mÀngd.

FÄr jag till dessa pass kommer jag ha trÀnat mer under vÄren Àn jag trÀnade under hela förra Äret. Och det vore vÀl nÄgot, va?

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.