Man mår aldrig bättre än sitt sämst mående barn. Det är en bitter medicin att svälja när man blir förälder. Om något av barnen är olyckligt är det väldigt, väldigt svårt att själv må bra. Även om man måste försöka för att lyckas balansera upp och hjälpa sitt barn.
Men det går ju åt andra hållet också. Man kan snylta på deras goda mående. På deras glada humör, på deras lättnad, pepp och glädje. Det är därför julen återigen blir sådär förtrollande när man firar med barn och får uppleva deras känslor. Och läslovet, om man har tur.
Idag donar jag på här hemma i lugn och ro. Vaknade med väldig ryggont igår och hade en riktigt vissen dag. Men idag har det onda lagt sig lite. Jag oljar in köksbänken och skyltar om på diverse skåp och hyllor. Och så har barnen kompisar på besök. De har suttit och ritat och varit ute i skogen på upptäcksfärd. Njuter så mycket när barnen går rakt ut i skogen och härjar i timmar. Täljer, gör en brasa, bygger en koja. När de har roligt, håller sams och försvinner in i en lek och glömmer tid och rum. Då känner jag samma känsla av tillfredsställelse i mig själv.
Nu hör jag dock hur det springer i gruset utanför huset, så bäst att göra iordning lite lunch åt allihopa så att de kan fortsätta vara glada och nöjda. Och jag får fortsätta snylta på den känsla.
29 svar
Åh den känslan känner jag igen! Tyvärr tar barnen ofta av olika anledning av min energi då de själva kämpar med att orka vardagen. Lycka är när barnens kompisar kommer på besök – då kan jag snylta på energin och glädjen! Speciellt ett barn som kommer på besök tänker jag på som mitt egna lilla batteri som laddar mig med ny kraft bara genom att finnas i huset ❤️
Håller med i alltihopa! 💛
Får barnen göra brasa i skogen utan vuxna?
Jadå! Elvaåringen får det.
Får lill-sonen också vara med i skogen?
Nej han orkar inte gå så lång. Han var hemma och byggde koja i soffan
Hej!
Skriver aldrig här!Tyvärr…..
Men har många tankar…
Jag som farmor läser dina inlägg med mycket glädje och inkännande ..
Det var inte så länge sedan barnen var små.. och nu som farmor..så mycket stämmer..fortfarande…
Tänker på att ” man mår inte bättre än sitt sämst mående barnen..” fast de är vuxna!
Följer med dem , som nu själva är förälder…vet man att de mår bra ..kan jag koppla av och glädjas..annars får jag på något sätt uppmuntra och hjälpa till på bästa sätt!
Det finns så mycket visdom i din blogg! tack😍
Åh, det där högg till i hjärtat. Men samtidigt så logiskt, nej det är inte konstigt att jag inte mår så bra. Att orken tryter. När mitt äldsta hjärta mår så fruktansvärt dåligt. Klart min värld stannar och så mycket blir oväsentligt.
Mitt i allt mörker drömmer jag om min oas där jag kan hämta kraft. Och jag lånar bilder till den drömmen ifrån ditt hem och din blogg. ❤️
Du är inte ensam. Känner igen mig i ditt inlägg Martina❤
Så fin kommentar. Kommer att tänka på farmor som oroade sig för pappa och sa till mig ”du vet, de är alltid ens barn. Även om de fyllt 50 år”. För mig som har småbarn är den tanken både jobbigt och fin ❤️
Jag, skolan (Dalarna) och barnen säger höstlov. 🍂 Tycker dock sportlovet borde byta namn. Till vinterlov kanske? ❄️ Så får var å en göra vad de vill och har möjlighet att göra på sina lov! (Det gör man ju ändå såklart, oavsett vad lovet heter..)
I Norge är det vinterferie, inte sport-ferie (konstigt, med all skidsport!) ☺️
I Uppsala säger vi också höstlov.
Gillar namnidén med vinterlov istället för sportlov. Egentligen skulle påsklovet heta vårlov också, alla firar ju inte påsk.
Nä, men det är ju ändå påsk den tiden.
Det hette vinterlov tidigare, men bytte till sportlov för att uppmuntra sport. Precis samma koncept som med läslovet, alltså. Vad jag vet har ingen tvingats idrotta mot sin vilja på sportlovet så du behöver nog inte oroa dig för att tvingas läsa heller. Om det känns otäckt.
Men så skönt! Var lite rädd för att jag skulle TVINGAS att läsa under lovet.. Hua…
Minns när jag var barn och hade sportlov, de aktiviteter som fanns för oss barn var alla sportinfluerade.
De flesta säger nog höstlov fortfarande, oavsett var man bor?
Jag vet faktiskt inte om jag tror att det spelar så stor roll vad loven kallas. Upplever att vår tid är helt besatt av idén om att ändra verkligheten med hjälp av att använda rätt ord, men att effekten oftast uteblir.
Stackars alla ungar i Skåne där det inte blir någon vinter. Dom får ha höstlov året runt.
Syskon som det händer bra saker ikring är en livlina när ett barn håller på att gå under och man dras med ned i djupet.
Man mår inte bättre än sitt sämst mående barn, barnbarn, barnbarnsbarn. Det blir bara fler med åren som man är orolig för. Man vill ju att alla ska må toppen men tråkiga saker händer. Sånt är livet.
”Man mår inte bättre än sitt sämst mående barn”, det kändes som ett slag i magen… ska jag inte må bra förrän mitt barn dör? Mitt barn dör långsamt ifrån mig, ska jag må som han tills han dör om 10-15 åt? Nä, vissa får lyfta sig från mammarollen och ta ansvar för sitt egna välmående… för att man måste vara något annat än mamma, för att överleva och fortsätta kampen.
Beklagar din situation, det blir förstås annorlunda med ett kroniskt sjukt barn.
Annars håller jag med Clara att det är svårt att må bra när ens barn mår dåligt men självklart måste man hitta sätt att må bra i en situation som din men förstår att det inte är enkelt. All styrka och energi till dig.
Beklagar . Har inget att säga mer än att rekommendera Tomas Sjödins bok ”När träden avlövas ser man längre från vårt kök”
Den pappan miste 2 av sina tre pojkar på samma vis i en långsamt nedbrytande hjärnsjukdom Hur han och frun lyckades klara av och se vardagens underverk och ändå leva och beskriva smärtan sen gå vidare är inget mindre än ett mirakel.
Jag är också imponerad av Tomas Sjödin. Jag har läst alla hans böcker. Vore kul om du svarade som skrev det här för vi tycker uppenbart båda om Tomas Sjödin
Tror att det är väldigt många som fått och får styrka i det han skriver och som känd sommar och vinterpratare har han en förmåga att inte backa för de svåra frågorna samtidigt som att han verkligen hade haft anledning att bli bitter verkligen kunnat bli det men icke. Fascinerande- en tro som bär på riktigt. Jag är nämligen av samma uppfattning som Clara att en mamma (och säkert även pappa) inte mår bättre än sitt sämst mående barn men även vid svåra stunder finns det ljus. Såg ett klipp från läkare utan gränser och även i det allra värsta verkar det finnas möjlighet att se glimtar av ljus och tacksamhet
Jag tror inte vi som inte varit i din situation kan förstå den. Precis som det ligger nära till hands att tänka att man aldrig skulle överleva att ens barn dör, men ändå så hittar ju föräldrar som drabbas stäv katastrofen sätt att göra det.
Kan man må bättre än sitt sämst mående barn? Ja, om man är tvungen.
“Man mår inte bättre än sitt sämst mående barn” kan absolut kännas som ett slag i magen, särskilt om man ser på påståendet som en profetia om framtiden. Jag försöker att i stället se det som en påminnelse om medkänsla med mig själv och/eller någon annan som behöver den. För min del betyder det att jag får påminna mig om att det är helt i sin ordning att inte orka vara ”bästa superhjälteföräldern” i alla lägen till barnet som burit en djup depression i tre år, med allt vad det inneburit av havererad skolgång och en vårdapparat som inte fungerar (annat än möjligen som ”svart komedi”).
Hej, vad använder du för olja till köksbänken?
Jag har inte tänkt så tidigare men du har så rätt. Jag mår inte bra när något av barnen mår dåligt eller har det tufft i skolan. Desto mer glädje då när det går bra för barnen och de har stunder då de får må bra också.