Jag vinkade inte. Imorse nÀr jag skiljdes frÄn Ulf som ofta Àr ledsen vid lÀmnandet, sÄ bestÀmde vi att han skulle sÀtta sig i förskolans vink-fönster. SÄ att vi kunde vinka till varandra nÀr jag gick dÀrifrÄn. Och dÀr satt han och vÀntade och tittade pÄ min ryggtavla. Men jag var försjunken i mina egna tankar och glömde att titta upp.

Kom pÄ det nÀr jag var hemma igen och skulle koka kaffe. Som ett hugg i magen som fick mig att vika mig dubbel. Jag vinkade inte. Jag sa att jag skulle som tröst nÀr vi skiljdes Ät. Men jag drog bara upp kapuschongen och gick dÀrifrÄn.

Det Àr sÄ svÄrt att vara förÀlder. Lirka, locka, peppa och ingjuta mod. StÀndigt hÀrbÀrgera alla sina egna jobbiga kÀnslor och sin oro och istÀllet sÀtta pÄ en modig min. Försöka hinna se till alla barnens olika intressen och försöka rÀcka till. Ibland tror man att man har lyckats. Att man hunnit det man ska och tillgodosett allas behov. Inte glömt en gympapÄse, en puss, ett peppande ord, en frukt eller ett utvecklingssamtal. Och just dÄ nÀr man slappnar av en sekund sÄ faller man igenom som förÀlder.

Försöker tÀnka pÄ vad jag i alla fall gjorde den hÀr morgonen

För sjÀtte gÄngen förhörde jag Bertil pÄ glosorna. Vi har brutit ner det till mÄnga, korta övningstillfÀllen för att det ska bli uthÀrdligt och rimligt.

Satt med Ulf i soffan en stund och snusade honom i nacken. KlÀdde pÄ honom, gosade och blÄste varmluft pÄ magen.

HjÀlpte Folke ivÀg sÄ att han kunde fÄ cykla som han sÄ gÀrna ville, fast det egentligen var för kort om tid.

Peppade alla barnen att det nog blir en bra dag idag. Att solen verkar bryta genom molnen, att gympan sÀkert blir kul.

Ombesörjde att Àndra fritids-tid för storbarnen. De ville gÄ hem med kompisar istÀllet.

Dubbelkollade sÄ att alla fÄtt med sig sina tÀckbyxor i ryggsÀcken. Och den vindtÀta jackan och fingervantarna.

Flyttade över bilbarnstolen jag lÄnat frÄn Albin till rÀtt bil och la dit Ylva-Karins kvarglömda tÀckbyxor.

Strök med handen över kinden och smekte hjÀssan pÄ pojkarna för att ladda dem med kÀrlek innan vi skiljdes Ät.

Men jag glömde vinka.

Jag vinkade inte.