När någon varningsblinkar hetsigt åt en och man hinner fundera på om man glömt släcka helljuset. För att bakom nästa kurva stå öga mot öga med en älgtjur.
När man till vilken främmande kvinna som helst kan viska har du en tampong? Och så får man det hemliga handskaket med tampongen i handflatan. Och man får den utan frågor, och betalar tillbaka genom att nästa gång ge en tampong till en annan kvinna i nöd.
När man svettig och ledsen lämnar en gråtande unge på förskolan och möter en annan förälder i trappen. För en sekund möts blickarna. De medlidsamma, vänliga ögonen fulla av samförstånd.
När en granne helt spontant kommer förbi med en korg trädgårdsäpplen som bara är i vägen på deras gräsmatta.
När någon springer efter en på parkeringen för att man glömt purjolöken på bandet när man storhandlade.
När man åker tåg med en arg ettåring och passageraren bredvid börjar gulla och busa med ens barn.
”Du får gå före oss” när man hamnar i kön bakom det ostressade pensionärsparet som ser ens jäktade uppsyn.
Det är på de vardagliga vänligheterna och omtanken om andra som civilisationen vilar.
65 svar
När man stressad lämnar på förskolan och ett barn säger ”du fyllde år igår, Alma berättade på samlingen” och sen bara vips står typ halva barngruppen i hallen o sjungen ”Ja må du leva” 😭
Barn ändå, så fina – med omtanke utan betänklighet💕
När min dotter tappade sin första tand i poolen i Spanien och samtliga pappor runtomkring förstod allvaret och dök i för att hitta den! Och alla mammor som tröstade en ledsen liten och sa att det där fixar vi! Vi ska hitta din tand och tandfen kommer komma ska du se! Blir fortfarande rörd när jag tänker på det!
Min dotter tappade sitt gosedjur från barnvagnen när vi stod och väntade p bussen. Trött som jag var så såg jag inte det, men några killar i 10-årsåldern såg och plockade upp gosedjuret från marken och gav till min dotter. Det räddade min dotters (och min) dag
Jag fick bensinstopp och en främmande man körde mig till närmsta bensinstation som att jag kunde köpa en dunk bensin. Den körde han mig tillbaka till min bil. Jag blir fortfarande varm i hjärtat när jag tänker på det.
Håller med till 100%
Tänk så mycket bättre samhället hade sett ut med lite värme, ett leende, en igenkännande blick, ett vänligt ord. Behövs så lite, men betyder så mycket❤️❤️❤️
Åh tårarna rinner när jag läser inlägget och kommentarsfältet. Som jag behövde detta idag, jag vill bara läsa mer och mer <3
När jag skulle betala och insåg att mitt kort hade ramlat ur telefonfodralet och jag inte hade en enda slant att betala med, så sa killen bakom mig i kön ”du kan swisha mig så betalar jag dina grejor”. Och medan jag fumlade med swish så betalade han och gick utan att kolla att jag verkligen swishade.
Made my day.
Åh älskar såna här inlägg! Här kommer mina små små bidrag till en vänligare värld. Inte för att skryta men för att det är små grejer som alla blir glada över och det är så enkelt och kostar inget
-när jag väntar i skolans omklädningsrummet på litet barn på bandy så kollar jag igenom bort-glömt-lådan och messar dem som märkt kläderna
-frågar dem med rullator om de vill ha hjälp ner från bussen
-erbjuder mina grannar vårt överskott av squash/tomater
-hälsar ALLTID på städpersonal på hotell /jobbet/skolan etc. Ingen är ska behöva känna sig osynlig.
-lånar ut saker när andra efterlyser skottkärra etc i vårt grannskap
Allt ovan gör mig glad och får mig att må bra så är ju bara najs att vara nice så att säga 💚🎈
På väg till jobbet första dagen efter en lång sommarsemester, med klump i magen. Då möttes jag mitt på Södermalmstorg av en glad kille med utsträckta armar som utbrast: Välkommen till en ny dag!
Log hela vägen till jobbet 🙂
Maria
Som när jag dundrade in i min utmattning och skrev en kommentar på ett inlägg om just detta på din blogg som du Clara sedan tog dig tid att svara på med medkänsla, förståelse och hopp framåt. Det var precis det som jag behövde och behöver ❤️ Tack🙏 Sådan värme ger SÅ mycket framtidstro!
När min bebis var ca 3 månader vågade jag mig för första gången iväg till ett köpcentrum för jag ville så gärna komma ut och titta på lite folk. Var så nervös men allt gick bra… tills det blev en olycka BIG TIME och denna svettiga morsa fick besöka toaletten med skötbord. Det var ett fruktansvärt blöjbyte och klädbyte (!) där lillen skrek av panik på ett sätt som skar i hela mitt inre. Han låg på den hårda, kalla bänken och hyperventilerade. Tog upp honom i famnen, la ned igen om och om igen. Efter en lååång stund kom jag ut svettig, röd i hela ansiktet och skakig med ungen på ena armen styrande barnvagnen med den andra. Jag kommer aldrig glömma flerbarnspappan utanför som log stort och viskade ”bra jobbat!” Oj vad jag behövde det! <3
En annan gång hade jag handlat massa tunga varor och papperskassen gick sönder mitt på trottoaren bland massa stressiga folk som var på väg hem från jobbet. En kille kom snabbt bort mot mig med sin flergångskasse i stadigt tyg och sa bara ”oj, ta du denna, vill du ha hjälp att plocka i?” Tack!! <3
När jag var på vårat lokala persiska konditori var det 2 killar före mig i kö, som beställde kanske 20-30 små bakverk. Jag frågade om de skulle ha fest men de skulle ”bara” bjuda sina kollegor på fika. De berättade vilken som var favoriten och jag sa att jag aldrig smakat den. De bestämde sig för att beställa 2 till av den sorten. Inget konstigt tänkte jag- det var ju en favorit. När de passerar mig för att gå ut lämnar de påsen med 2 av bakverken till mig och säger ”till dig och din man, ni får se om ni också tycker de är goda!”. De såg min man utanför med vår bebis i famnen. Blev helt tårögd!
3 exempel på goda människor. Som dessutom råkade vara unga killar!
Det är så fint med dina inlägg av den här karaktären för det påminner oss alla om att se de bra sakerna i det lilla.
Håller med till 100 % ❤️ Det sker vänliga gester och omtänksamhet överallt hela tiden och det är det som får bära hoppet i en värld där många ledare står för helt andra värde.
Var på väg hem till min mammas lägenhet för att se till den och sova där när mamma var nyopererad och inlagd under längre tid, kommer dit sent, mentalt och fysiskt slut. Strömmen går. Proppar saknas, jag springer till den enda närbutiken i området bara för att inse att den stängt en kvart tidigare. Börjar gråta. En okänd äldre man stoppar ut huvudet genom balkongdörren i huset bredvid och undrar hur det är fatt. Jag säger att det inte är någon fara, att jag bara blev ledsen för att jag inte hann köpa proppar. Han frågar då vad jag behöver, går till sin egen back-up och firar sen ner en plastkasse med rätt proppar från balkongen. Ler och säger ”ta du dom, jag köper nya imorgon”. Den kvällen fick jag både ljus och värme, i hjärtat och i lägenheten ♥️
När en vän har läst det man skrivit om hur perimenopausdåligt man mår och vågar hugga tag i en, dela hur hon själv mådde och tipsa om vilken gynmottagning som kommer att ta en på allvar.
Pjuh vad fint att någon blinkade så du inte körde på en älg!!!
Såg en musikal ”come frome away”. Handlar om 11/9-2001, men ur ett annat perspektiv. Trettioåtta flygplan fick omdirigeras på grund av stängt luftrum till Newfoundland. Där bodde ca 9.000 människor och de kom 7.000 de blev kvar i fem dagar. Filmen handlar om hur hela samhället ställde upp för varandra, helt otroligt fint.
Den såg jag i lördags och håller med dig! Blev så glad och varm i hjärtat av den totala uppställningen från invånarna i den lilla staden Gandor.
Ja den var verkligen fin.
Saknar tiden, när det fungerade att hänga nyckeln på en krok utanför dörren.
När spargrisen tömdes över disk och man fick en stämpel i bankboken. Årlig ränta på det.
Nu har tusentals bankanställda fått gå, medan lönekostnaderna bestod och ökade.. för ännu fler småchefer!
Ingen nåbar personal, ingen ränta, krav på smart och uppdaterad mobiltelefon i händerna på lättstressade sjukpensionärer och darrhänta gamlingar.
Banken skriver sig fri, när bedragare tömt dina konton, snabbare än du själv kommit åt 15000 i kontanter och du misstänkts för penningtvätt. -Solidaritet är inget för de våra? Vi får en avlönad emotionell lyssnare, om vi alls kommer fram.
Blir rörd varje gång en ambulans har utryckning och alla bilister omedelbart flyttar sig, stannar upp och kreativt löser situationen. Allt för att komma fram och rädda liv går före vilken rusningstrafik som helst.
Fint att du bor där detta fortfarande fungerar…på min ort är det numera djungelns lag som gäller i det avseendet😔
Absolut fint men du vet att det också är lag på det? Vi ska väja när blåljuspersonal vill fram ❤️
Jag är höggravid och åkte Mälartåg för någon vecka sedan som var nästan tomt, och det satt några ungdomar på gravid/handikapplatserna. Inga problem eftersom det fanns massa lediga platser, men de pekade mot bilden på en stiliserad gravid person på väggen och ropade till mig: ”Hallå, vill du sitta här? Det är ju för fan du på bilden!”
Haha, så fint ändå 🙂
Åh vad härligt inlägg och underbart kommentarsfält ❤️
När vi flög till Aten med 3 barn på 1, 4 och 7. Ett par i 55-årsåldern satte vår 4-åring mellan sig och lekte med honom hela flighten. ”Då kan ni vila lite, det är bara roligt”.
På flighten hem lekte en annan kvinna med 1-åringen hela vägen.
Jag fick sånt hopp om en god värld efter den resan och försöker vara lika hjälpsam nu när våra barn är större.
När en grävmaskinist mitt under sitt arbetspass kostar på sig att tuta och vinka glatt åt ens tvååring som älskar grävmaskiner.
När man går på bussen med barnvagn och busschauffören viftar bort ens försök att gå längst fram i bussen för stämpla färdbeviset: ”ta hand om barnet du, det är lugnt!”
När man på en lång bussresa ser en ung kille med orden ”du såg så törstig ut!” erbjuda sin vattenflaska åt en främmande medresenär som tagit en sig tupplur.
När en narkossköterska inför en akut operation säger ”jag håller dig i handen tills du somnar” med världens tryggaste och snällaste röst.
Tyvärr är det mer sällsynt att visa vänlighet och omtanke i Stockholm nu. Glöm du får ett tack när man håller upp dörren. Vet inte varför det blivit så. Saknar mer omtanke och vänlighet. 🥰
Jag möter så fina människor varje dag i Stockholm. Vänliga och hjälpsamma. Och tänker ofta på det att nidbilden av den egoistiska stockholmaren inte stämmer.
Jag åkte buss i en förort till Stockholm i går kväll och det kommer en dam med rollator och massa kassar som inte kommer mellan sätenas bredd. Flera personer erbjöd sig genast att hjälpa henne, lyfta rollatorn och kassarna andra flyttade sig och i princip alla på bussen var engagerade en tisdagkväll kl 21
Jsses var då i Stockholm? Alla är ju så stressade.
Har en helt annan bild! Och senaste tre veckorna har fyra personer oberoende av varandra kommit fram och sagt att min gula jacka är fin och för dem glada ❤️
Jag håller faktiskt inte med, tycker jag får vardagsbevis på vänlighet och öppenhet mest varje dag. Ögonkontakt och ett leende a livar att människor speglar det direkt:)
Vill skriva om min bilfirma där jag varit kund i 25 år. Blir alltid korrekt och hjälpsamt bemött. Gäller både däckverkstad, plåtverkstad och försäljning. Nu är jag drygt 70 år och knatar runt i bilhallen och drar i dörrarna på de nya bilarna (är fattigpensionär). Kan fråga vad som helst och får alltid svar. Får skjuts hem när bilen är på verkstad. Och förstås, något helt annat, min snälla unga frissa. Förutom att klippa en fin Pixie-frisyr räknar jag tiden som terapi, rimlig kostnad, pensionärspris.
Ja, här sipprar godheten ut och ramar in vad som är viktigt.
Fantastiskt Clara! Det här skulle vilken modersmålslärare som helst gett 8+ för i högstadiet! När kommer nästa bok?
Ja, varför skulle man sprida lite glädje när man istället kan spotta ur sig spydigheter?
Förargade mig i morse över hur jag själv och andra är så försjunkna i sina mobiler att vardaglig vänlighet uteblir, men här under dagen har snälla mänskor kommit skenande till mig med först en vante, sen en scarf och nu sist en vattenflaska jag tappade… Så där fick jag mig!
Ja visst är det! Och man mår så bra själv när man får göra en enkel välgärning.
Det finns en särskild plats i mitt hjärta för alla människor som ser och släpper fram panik-kissnödiga barn i toalettkö. Tack ❤️
Jag hjälper gärna till om jag kan, inte nödvändigtvis för att jag är så himla mycket godare än någon annan men för att det känns så bra inombords att hjälpa någon. Win win liksom.
Otroligt fin och tänkvärt ❤️!
En gång som tonåring tog jag sista bussen hem, hade varit ute och kan ev. ha druckit lite men framför allt var det väldigt sent och jag somnade. Vaknade på ändhållplatsen där det bara var jag och den manlige, ganska unge chaffören. Han erbjöd sig att köra mig hem. Hade inte så många alternativ eftersom det var mitt i vintern och kl 3 på natten och ute på landet. Var rädd hela tiden. Men han körde mig bara hem och småpratade lite. Tack <3
Jag känner mig lite extra skör idag pga olika anledningar, och detta (både Claras inlägg och alla kommentarer) är såå fint så jag sitter här med tårar på kinden nu.
Styrkekramar ❤️
Så många fina kommentarer. Blir glad att läsa hur mycket vänlighet det finns människor emellan. Det är inte mycket som behövs för att förändra någons dag till det bättre. 😊 Hjälpte en kund på mitt jobb, ingen stor sak men lite utöver den vanliga tjänsten. Efteråt sa hon att det gjorde hennes dag vilket gjorde mig glad. Och gjorde min dag 😊 Ringar på vattnet..
Tycker också extra omtanke gör dagen mycket bättre.
Så fint!
Två minnesvärda händelser från det senaste året:
När jag haft en hemsk lämning på förskolan och var så trött och förvirrad att jag backade rakt in i en annan förskolemammas bil på parkeringen. En tredje mamma såg allt och kom fram och gav mig en stor kram och sa att hon såg på mig att det varit en tuff morgon. (Bilarna klarade sig förutom en liten buckla i den andra bilens nummerplåt!)
När min 2-åring kräktes över hela sig på tåget från Stockholm hem till Gbg och det kom springande flera andra passagerare med papper för att hjälpa till. Kvinnan som satt bredvid oss följde med in på toaletten och höll i skötväskan och hjälpte till att få på nya kläder. Hon var förskolechef, hade tre egna barn och var så lugn och trygg när jag hade panik. Hon sa också att hon varit iväg själv på bröllop hela helgen och att hon ändå var bakfull och hade kräkts hela morgonen, så lite mer kräks gjorde visst inget 😅 Det gjorde mig ännu mer imponerad av hennes välvilja!
Jag var på Ica maxi med mina tre skrikande barn under tre år. Folk delade på sig som Röda havet. En främmande tant kom fram och sa:
”Ska jag hålla en medan du omgrupperar?”
Jag hystade över en i famnen på tanten och lugnade de andra två. När friden lägrade sig igen sa tanten:
”Jag har själv tvillingar. Ett par -71 och ett par -73”.
Det kanske är de som upplevt sådant, som orkar gå fram och hålla i ett vikt skrikande barn.
Precis så är det!
På annandag jul dog min bil utanför affären. Jag hade precis suttit och gråtit då något tufft hänt och råkat lämna lamporna på. Att då efter tårarna söka hjälp var det minsta jag ville göra. Jag gick till affären som var precis där den dött och frågade varav en man överhörde mig och sa att han kunde hjälpa till. Han hade någon sån maskin i bilen, vi försökte i 10 min men gick inte. Han fick ringa dit sin fru med sladdar, tillslut gick det. Tog säkert 20-30 min innan allt var klart. Vi småpratade lite när vi väntade på frun och det visade sig att de har 10 barn, visserligen yngsta 12 år nu men ändå. Han erbjöd sig ju bara för han hörde mig och hans fru kom med bilen. Så fina människor som ju helt klart haft och har fullt upp i sina liv!!
När ens fyraåring kommit bort i naturhistoriska museets souvernirshop och man med begynnande panik börjar ropa ungens namn och flera helt okända människor därinne säger ”Hon är här” och pekar.
När kvinnan i grannskapet trakasseras av det misshandlande exet och grannarna oombedda sluter upp omkring henne och barnen.
När man får hjälp av ung (invandrar)kille att parkera sin bil i parkeringsappen när man glömt telefonen hemma, och han vill inte ens ha betalt! Han tackar nej till pengarna, ler så vackert och säger: ”Nästa gång jag behöver det kommer kanske nån att hjälpa mig på samma sätt”
När en dement gammal gubbe förirrar sig ut i skogen och i princip hela bygden sluter upp för att hitta honom.
Ja, det finns så många alldeles fantastiska människor ändå <3
-När folk tar sig tid i vardagen att hjälpa. Hålla upp dörrar, plocka upp tappade föremål, vänta tålmodigt på att man ska gå över gatan osv.
-Folk som hälsar tillbaka när tvååringen glatt utropar ”Hej!”. Extra poäng till de som hälsar tillbaka *varje gång* när tvååringen glatt utropar ”Hej!” ca en miljon gånger på raken.
Finns inget härligare än när barn säger ett glatt ”Hej” när man möter dem, blir lika glad varenda gång och hejar så klart tillbaka 🙂
Var på visfestival i Skule och vår dotter var drygt 1,5 år. Där hade vi en fikakorg med oss. Det var svårt för mig att få i mig mitt fika då erbjöd sig en tjej brevid mig att ta hand om dottern. Puuh så tacksam jag blev. Det ledde till många års vänskap. Vi sågs på visfestivalen år efter år.
Vi var på semester i Tunisien när jag var tonåring. Jag, min lillasyster och våra föräldrar. Vi ville se huvudstaden och inte bara turistorten så vi tog tåget dit, men visste inget om vad man ska se där. Försökte fråga någon på tåget. Han kunde inte så bra engelska så en annan resenär som förstod bättre började tolka åt oss och de hjälptes åt att rekommendera en massa saker åt oss. Det ledde till att de två lärde känna varandra. De båda visade oss vägen till ett ställe vi borde se, och sen gick de och tog en lunch tillsammans.
Så himla fin bild vi fick av den tunisiska kulturen!
Åh, vad fint Clara, precis så är det och vad det kan lysa upp🙏Och nästa stund/dag får man lov att vara det där ljuset för någon annan☺️
Vet inte om jag lyser upp på bloggen i dag, men eftersom mina inlägg om psykisk ohälsa blir så lästa delar jag idag lite om hur det är att leva med en diagnos. En del kanske inte förstår, medan andra känner igen sig. KRAM till alla i vilket fall☺️
Behöver du alltid göra reklam för din egen blogg? 🤦🏻♀️🤷🏻♀️
Och här bröts visst den vänliga tonen som Clara hade fått igång…
Min tvååring for nerför en backe, glad i hågen och med sin lilla dockvagn, jag efter med lillebror i barnvagn. Det gick fort och backen slutar i en vägkorsning. En kvinna hukade sig och sträckte ut armarna, redo att fånga min lilla som stannade upp. Hon tramsade och uppehöll sonen tills jag hann ikapp. Tack!
• Da jeg var høygravid og ble vinket fram i køen til toalettene i dyreparken.
• Da jeg fikk en vaffel fordi damen i butikken sa at «denne har jeg lyst til å gi deg»
• Smil fra gode, voksne damer
Kommer ihåg när vi tog bussen från Stockholm hem till Karlstad. Jag var 6 och min mamma 25. Ankom Karlstad mitt i natten. Inga andra bussar gick den tiden på dygnet och ingen kunde hämta oss, så vi satte oss i vänthallen tills morgonbussarna skulle gå. Busschauffören kom och frågade varför mamma satt kvar där med ett sovande barn i knät. Så han tog sin stora långfärdsbuss och körde oss ända hem till vår lilla gata. Blir rörd än idag, 40 år senare
<333
Åh, det här blev jag också rörd av. Så himla fint. <3
Drog en tung kundvagn med mat till bilen och en 13 årig pojk kom och frågade om han fick hjälpa mig. Tack det fick han och en 100 i handen för hjälpen. Vi blev glada båda två!! 💞💞
Ja, så är det. Boken Vänligheten av Aijvide Lindqvist handlar lite om det.
Älskar sånt här. Har ett minne från 25 år sedan, två busschaufförer möttes på ett stort busstorg. De kom från varsitt håll i en sväng och det var nära nära men de körde så försiktigt och allt gick bra. Jag minns att jag blev så rörd över deras gemensamma vilja att lösa det, ingen som hetsade. Satt med tårar i ögonen på bussen den dagen över den stilla vänligheten och samarbetsviljan som finns i världen ändå.