Jag lyssnar mycket på poddar och böcker om träning och hälsa just nu. Tyvärr är det svårt att hitta något riktigt bra i uppsjön av smörja. Men jag lyssnar lite här och lite där och funderar på vad jag hör. Det som slår mig är alla råd om hur man ska ställa om sitt liv. Träna mer, äta nyttigare, sova bättre. Alla dessa råd kommer nämligen för sent och missar grundproblematiken. Råd som dessa till någon som lider av ohälsa är som att ge rådet ”sluta vara fattig” till någon som behöver pengar. Alltså om man visste hur man gjorde allt det där hade man väl redan gjort det? Det är väl inte det som är problemet?
Ett tankeskifte som verkligen förändrat ALLT för mig. Det är att förstå att hälsa tar tid. Alltså dels tar det ju lång tid att hitta nya bra vanor och befästa dem. Viktnedgång kan också ta tid. Men framförallt måste man avsätta tid i sin vardag. Varje dag. Hälsofrågan måste bli prioriterad.
Eftersom jag varit min egen chef i över ett decennium är jag tränad i att driva projekt, sätta deadlines och planera upp mitt arbete. Jag vet att om jag startar ett nytt projekt av något slag så kommer det ta tid. Det går inte att framgångsrikt sjösätta något med de minutrar som blir över vid tiofikat eller när jag lagt barnen på kvällen. Viktiga saker måste få ta ens tid och uppmärksamhet i anspråk. Och det är exakt samma sak med hälsan.
Förra året drog jag drastiskt ner på min arbetsbelastning för att satsa på min hälsa. Det var faktiskt den första hälsofrämjande insatsen jag gjorde och själva förutsättningen för att alls ha en chans att genomdriva förändringen. Jag började med att betrakta mitt hälsoår som att ha tackat ja till en nytt jobb. En tjänst på 20% som skulle rymmas i mitt schema. Då blev det klart för mig att jag inte kunde arbeta på som vanligt. Det är tråkigt – men det är ju den krassa verkligheten. Att laga bättre mat, se till att rätt ingredienser finns hemma, se till att det finns luft i schemat så attn jag orkar laga det jag planerat. Se till att jag tagit en ordentlig lunchrast och verkligen ätit mig mätt på bra saker. Kanske hunnit träna på lunchen också? Eller i alla fall inte är så trött på kvällen att jag inte orkar ta en promenad eller träna ett pass. Att planera vardagen så – det tar SVINMYCKET tid i anspråk. Och den som redan tar hand om sig har gjort det till en vana och räknar redan med den tiden i sin planering. Vi som struntat i det och istället gjort annat – vi måste börja prioritera om. Det här kan vara en ganska besk medicin att svälja. Men då brukar jag trösta mig med att om jag inte avsätter tid för att vara frisk måste jag förr eller senare avsätta tid för att vara sjuk.
När man förstår att hälsa är ett projekt som tar tid. Då förstår man också varför hälsa verkligen är en klassfråga. Har man ett tungt och slitsamt jobb, dåligt betalt, lite makt över sin arbetstid eller behöver ha dubbla jobb för att försörja sin familj. Ja då har man mycket små möjligheter att göra en insats för sin hälsa. Och det är så otroligt orättvist. Men att inse det kan också vara något som ger självkänslan åter. Att förstå att anledningen till varför man misslyckats inte är för att man är en kass människa utan för att man aldrig ens fått en ärlig chans.
Jag avslutade aldrig mitt hälsoår 2020 – jag har bara fortsatt. Fortsatt med fler bra vanor. Fortsatt smyga in mer vardagsmotion. Fortsatt lägga till fler hälsosamma byggstenar. Det tar jättemycket av mitt fokus och jättemycket av min fritid och jag tycker att det är värt det tusen gånger om. Men jag önskar att fler hälsopoddar och hälsoböcker skulle handla om det här. De skulle inledas med rådet -Gå ner 20% i arbetstid om du ska ha en möjlighet att genomföra någonting alls i den här boken...
Här finns fler blogginlägg jag skrivit på temat
Träning – ett farligt sätt att orka mer när du borde orka mindre
95 svar
Så klokt! Har själv gjort en liknande resa och det har tagit två år att komma dit jag är idag där träningen är en självklar del av vardagen. Den tar tid att genomföra men plötsligt är det inte jobbigt att planera in den. Det känns naturligt. För det är jag inte en supervältränad person utan en högst medioker motionär.
Boktips/poddtips på detta tema är Atomic habits av James Clear (finns även på svenska) som förklarar hur vanor och ovanor fungerar, hur man startar etc. Johannes Hansen är en mental tränare som har ett ganska ”hårt” intryck men jag gillar det han står för – till exempel att man måste aktivt förändra något om något ska hända och att det inte går att starta tusen projekt samtidigt för då blir inget bra (ganska enkelt kan tyckas, men nog så svårt). Utöver detta tycker jag boken Hälsogåtan av Anders Wallensten har ett väldigt trevligt sätt att beskriva varför vi gör som vi gör och hur vi kanske ska försöka leva i stället för att må så bra som möjligt utan att hetsa dieter, monsterträningspass och så vidare.
Vad glad jag blir av din kommentar. Både att du gjort resan och verkar må så bra. Och boktipsen! Ska genast kolla in. Kram
Alltså- jaaaa!
Du har en förmåga att säga som det är Clara, inte sugar coat vad det innebär att få en bra hälsa, åka på utflykt med familjen, vara ensam med barnen på semestern osv. Får inte alls det stödet av mina vänner som förmodligen har tränat mycket mer på det här än jag har. Klart det är lätt för dem!
Om man inte kan gå ner i arbetstid så får man kanske tänka att det får ske gradvis och att man inte kan både börja träna, äta bra och gå i terapi samtidigt.
Fast är det inte just det som typ alla hälso- och träningspoddar handlar om – att man bör investera tid i sin hälsa och att det ska få ta tid, detta med hälsa? ”Avsätt bla bla så här många minuter av din vardag, prioritera tiden du lägger på bla bla” etc. Inget konstigt eller unikt. Men klokt, förstås.
Fast om man ens tar sig tiden att lyssna på en hälsopodd eller läser en hälsobok betyder det nog ofta att man redan är investerad i sin hälsa och avsätter tid för den. Det är väl snarare i din kanal som rådet kommer till sin rätt – eftersom du har alla möjliga slags läsare som prioriterar en massa olika saker, och som antagligen inte läser din blogg i första hand för hälsotipsen. Och framför allt så hittade du det som gjorde skillnaden för dig. Jag känner att jag måste problematisera lite… för du börjar med att prata om hälsoinformationen som en uppsjö av smörja.., men jag tror att det är för att de som pratar om det gör det till dem som redan är investerade, de som är villiga att prova allt möjligt eller som kan sålla. De flesta är otillgängliga – de är som du som tycker att det är en uppsjö av smörja. De är inte intresserade… det enda de behöver är att komma till en insikt om att det är dags att börja satsa på sin hälsa. Ja, men du är väl rätt person att prata om det. Vi som är intresserade av hälsa och investerade i det tycker det är tröttsamt att prata till stängda öron – så vi pratar till varandra och vi är öppna för att prata om allt mellan himmel och jord som har med hälsa att göra – men den som behöver göra en livsförändring behöver något basic, det är bara det att man kan inte få någon annan att komma till den punkten att de plötsligt ska förändra en stor del av sitt liv, de måste ju känna det själva. Rådet att förändra en stor del av sitt liv kommer ju inte appliceras förrän man är motiverad ändå. Men det är ändå något bra att prata om – du är rätt person till det, men det finns bra anledningar till att de som är hälsointresserade inte pratar om det hela tiden – fast de flesta nämner det någon gång, hur och varför de gjorde en stor förändring.
Fast det blir ofta smörja när hälsointresserade ska tvinga i en chiafröpudding och berätta att man måste sova 8 timmar per natt.
Tyvärr blir det bara tjatigt, inte forskningsbaserat och idiotförklarad.
Tack och lov har jag en bra läkare att rådgöra med.
Mvh kroniskt sjuk som överdoserats med goda råd baserat på så mycket hokus pokus att jag nästa börjat tvivla på motion.❤
Jättebra inlägg.
Hälsa tar mycket tid i anspråk men är alltid värt det.
Men jag skulle vilja lägga till en sak.
Ställ dig själv frågan;
Varför vill jag få en bättre hälsa?
Alltså verkligen rannsaka dig själv.
I ett ärligt svar på den frågan finns motivationen.
Tex för att jag vill bli gammal och orka leka med barn och barnbarn.
Jag vill inte gå sönder. Jag vill inte ha ont längre. Jag vill må bättre osv.
När det blir motigt kan du alltid gå tillbaka till ditt Därför vill jag ha en bättre hälsa.
Jag ser dock en stor risk med att skylla en dålig hälsa på förutsättningarna. Oavsett vilka förutsättningar du har fått i livet så måste du själv äga och TA ansvaret för din hälsa. Ingen annan kommer nämligen göra det åt dig. Visst. En del har garanterat bättre förutsättningar (och misslyckas kanske ändå) men det spelar ingen roll. Det finns också någon som har sämre förutsättningar men lyckas ändå.
Bara du och ingen annan kan ta kommandot över din situation. Svinjobbigt men sant.
Ps. Tack för boktipset ”Skitmat”
Jag har också nyligen fattat att man måste välja kost och träning som man kan orka med för alltid. Liksom att viktnedgång är inget projekt på 3 mån och sedan återgå till tidigare vanor. Det låter ju helt självklart när man skriver det men tydligen är det svårt att förstå. Och att det inte är så himla stora skillnader mellan oss. Människor som är slanka och vältränade, ja i regel så rör de på sig varje dag och äter sundare. Det är inte särskilt orättvist rent genetiskt, skillnaderna är oftast små. Det hjälper mig i att hålla i nya goda vanor.
Överviktsforskaren Erik Hemmingsson som skrivit boken Slutbantat säger att vi har väldigt olika genetiska förutsättningar från födseln. En del föds med betydligt fler fettceller än andra t ex. Så att det inte är genetiskt orättvist verkar inte stämma. Därmed inte sagt att inte alla kan förbättra kost, motion och hälsa. Men alla får inte samma resultat av samma insatser.
Exakt så. Ska man schemalägga träning i ett liv som redan är ganska fullt, då blir inte träningen så mycket vinst utan mer en stress. Ytterligare en grej som ska checkas av på listan. För i tid kanske man skulle hinna, ”alla kan avsätta 30 minuter om dagen”. Jo visst, men vad gör det med en när man går som en robot där saker ska bli gjorda hela tiden. Det måste också finnas tid för att bara få vara. Få göra saker i lugn takt. Få göra saker som faller en in just i stunden och som kanske inte finns inbokat i ett schema. Hinna känna efter i kropp och själ.
För mig som varit sjukskriven för stress är dagar där jag får göra saker i lugn takt och utan en massa måsten så läkande. Jag kanske behöver tvätta, men jag gör det i lugn takt. Jag tar en lugn promenad, eller så tar jag en joggingtur. Kunna lyssna på barnen och verkligen ta in vad de berättar. Då mår jag bra. Detta är möjligt för mig för att jag har kunnat gå ner i arbetstid och vi har två inkomster.
Tack, precis vad jag behövde höra just nu!!
”Det tar jättemycket av mitt fokus och jättemycket av min fritid och jag tycker att det är värt det tusen gånger om.”
Alltså, så är det ju! Och jag inser ju det när jag läser din text, som jag tycker är på pricken. Samtidigt så sugs jag så lätt med i tidningar/andra bloggar/instagram/sociala medier/vänskapskretsen, när retoriken endast handlar om lycka och hälsa. Det blev så bra, nån blev så snygg, så glad, så pigg, så stark, sov så mycket bättre. Det var sååååå värt det.
Men sanningen är ju att det är en jädra ansträngning också!
Jag jobbar hemifrån just nu – nacken och axlarna tar stryk. Så jag försöker göra yoga. Avskyr egentligen yoga-kulturen, fast jag gillar träningen. Men det är lätt att sätta på på youtube och kräver ingen utrustning.
En påminnelse i datorn, en i mobilen, kalendern rensad en stund varje dag. Och fortfarande är det SÅ HIMLA JOBBIGT! Inte själva träningsstunden, men att ta sig tiden, rulla ut mattan, bromsa in och prioritera en stunds rörelse.
Så TACK för att du berättar hur det är för dig! Att ärligt få höra att en person man tycker är klok och inspirerande tycker något är jobbigt, men gör det ändå (!) är baske mig bättre än alla inspo-texter i världen. <3
TACK för att du sätter ord på detta! Det är sååå viktigt att förstå att hälsa, liksom allt annat, tar tid. Jag kan reta mig så på dessa idéer (främst från höger) om att det är bra att arbeta mycket, ännu bättre att arbeta mer. Det är så man förtjänar sitt värde, liksom. Och på något sätt förväntas man ändå hinna med en massa träning när man redan jobbar minst 100% och dessutom har familj och kanske andra åtaganden. Och så går så många runt och har dåligt samvete för att man inte hinner/orkar träna. Det är ju så dumt så klockorna stannar!
En lifehack som jag gillar är att småjogga/promenera/cykla när jag hämtar barn, handlar eller gör andra små ärenden. Då får jag in vardagsmotion på ett bra sätt. Men antar att det är svårt om man bor mitt i en storstad eller väldigt långt ut på landet.
I många år har jag kämpat med det dåliga samvetet över att jag tränar för lite, väger för mycket, stressar för mycket. Läst böcker, lyssnat på poddar och börjat om gång på gång. Tills jag tog hjälp av en superbra terapeut inom ACT. Hon började med att göra en lista tillsammans med mig på allt jag gjorde en kväll (tre barn att ta hand om och jobbade 100%) och att jag dessutom slog på mig själv för att jag inte hann det jag tyckte jag borde. Det blev så tydligt. Det fanns helt enkelt inte tid. Hennes råd var gå ner i tid eller få hjälp. Se över tillsammans med partner vad som ska göras. Dela upp, prioritera bort.
På mitt senaste jobb innan jag valde att börja studera om, var min heltidsarbetstid 7 h 30 min inklusive lunch. Plus att jag hade väldigt flexibel arbetstid. Detta var i Finland kan tilläggas. Att börja jobba heltid i Sverige om några månader känns jobbigt just på grund av att det är så lång arbetstid, trots att skillnaden inte är jättestor jämfört med mitt gamla jobb. Men jag vet att det kommer att göra enorm skillnad på mitt välmående. Korta ner arbetstiden tycker jag, i många jobb jobbar man ändå inte effektivt hela arbetstiden men jag tror folk skulle trivas och orka jobba bättre den tid man är på plats.
Intressant och inspirerande. Jag är, vilket väl är ett vanligt ok, väldigt dålig på att göra den prioriteringen för mig själv, men försöker hitta dit. Men en intressant sak är att samma sak verkar funka med barnen. Är själv egen företagare och har möjlighet till friare planering av arbetstid – men har oerhört svårt att vabba (min man får i princip ta all vabb, vilket också kan vara svårt att motivera för arbetsgivare) eftersom bara jag kan göra mitt jobb och ingen kan ersätta. Har då valt att ha barnen relativt korta dagar (i alla fall där jag bor) på förskolan – 9-15.30 ungefär – och har märkt att de faktiskt blivit betydligt mindre sjuka av att de kan ha en del återhämtning hemma. Visst, jag förstår att det kan ha många andra orsaker över tid, men jag upplever stor skillnad. För mig är det en ”investering”/prioritering på samma sätt. Det blir mindre tid att avsätta för sjukdom när tiden i vardagen prioriteras för att hitta vila och återhämtning hemma.
Jag tänker som dig, små steg i rätt riktning under lång tid kommer ge bra resultat för hälsan. Typ som sparande på börsen, 200 kr i månaden blir mycket över tid. Mitt första långsiktiga mål nu är att äta havregrynsgröt till frukost istället för mackor. 😅
Jag bytte ostmackorna mot havregrynsgröt plus ett ägg. Är mätt minst lika länge. Behöver dock verkligen ägget!
Ja, precis! Bra liknelse! Och hur svårt det är när de där pengarna, trots att man prioriterade bort dom (en bio med popcorn!) sedan kanske sjunker i värde eller i alla fall inte stiger. Så lätt att tappa sugen när det inte blir snabba resultat. Och att man slipper tjocktarmscancer om trettio år för att man tar sig tid att promenera varje dag är ju inte så lätt att veta…
Ja, ja, ja! Nu när du skriver det fattar jag. Det är ju nu när jag släppt in massa marginaler i form av tid i mitt liv som det går så enkelt att träna. Att promenera och skotta snö hinns med. Att köpa och skära och hacka massa grönsaker. Att äta dem i lugn och ro. Jag har gett mig själv massa tid. Vad enkelt det blev då med hälsan. Tack för texten! /Jenny
Mitt varmaste tack för dessa orden. Nu förstår jag varför vanan har så svårt att sätta sig. Tanken från igår om att yoga varje dag fram till påsk väcktes igen. Jag tar fram yogamattan direkt!
😍 exakt så!!!!
Ja, det är verkligen orättvist att hälsa ska vara en klassfråga… Vilket också kan vara svårt för en del att se och acceptera tyvärr. Som du skrev kan det ju handla om detta med tiden, men också ekonomin. För ”alla” kan ju inte gå på simhall, träningspass, gym etc (och nu ännu mindre i coronatider så klart), för då kanske man måste prioritera bort något annat som man också behöver lägga pengar på. (Och innan någon ba’ ”men man kan ju faktiskt ta sig ut och springa, eller promenera!”, så kan jag säga nej, alla kan inte springa, kanske måste man bygga upp vissa delar av kroppen först, har en skada etc. Och promenera är ju jättebra, men byggar kanske inte upp så mycket i muskelväg som man kanske skulle behöva.)
Jag är så himla glad att jag äntligen lyckats hitta träningsformer som funkar för mig, i den sits jag är i nu! (Tack youtube…!) Jag vill vara frisk och stark, och han en kropp som orkar, och det känns som att jag är närmare det nu än för ett år sen! Jag tvivlar tyvärr på att den kommer bli helt bra igen efter tre graviditeter (avskyr uttrycket ”kvinnans kropp är gjord till att föda barn”…), men det kan helt klart bli bättre, och skam den som ger sig 😉 Heja alla oss som kämpar på, och all pepp till oss som ibland måste börja om efter en dipp/uppehåll! Och till dig som inte har börjat än ❤
Och heja dig Clara som jobbar på med din hälsa och dessutom är en så sund motvikt till alla ”peppiga” hälsoivrare och viktminskningshetsare!
Så sant, men inte alltid helt lätt att acceptera och göra verklighet av. Det senaste året har jag dock gjort verklighet av att prioritera träning och sedan ett par månader även kosten. Och det tar verkligen tid!
Men jag inser också att mina nya prioriteringar ger andra vinster. Helt klart inte lika ”snabba” vinter/belöningar som tidigare, men nu när dessa mer långsiktiga vinster/belöningar börjar leverera så är de så mycket mer värda! Fast innan jag kom dit där jag är nu så var det en lång uppförsbacke. För mig har det inte enbart handlat om att avsätta tiden, utan även att hålla motivationen uppe och det långsiktiga målet i sikte. Lyckan nu när träningen verkligen blivit en del av vardagen, något jag längtar till och hoppas kunna hålla i resten av livet är stor!
Sant! För mig är träning, motion, bra mat och prio på att må bra stor del av min tid. Har alltid varit. Jag väljer att lägga tid på det. Men det betyder att jag hinner mindre av andra saker som andra människor kanske hinner mer av. Och det får jag påminna mig om ibland. Jag hinner inte allt. Ingen gör det. Men jag väljer att prioritera att må bra nu, och för lång tid framöver. Det är viktigare.
Tror det är en sak att allvarligt överväga, att gå ner i arbetstid. 20% eller ännu mer. Mindre pengar blir det såklart men man får så mycket annat som inte går att köpa för de där pengarna man skulle tjänat. Lugnare liv, friare liv, luftigare liv (om man alls kan säga så?). Har gjort det själv och det är verkligen värt varje krona som jag inte tjänar. Att kunna sova middag en stund, att kunna ta en promenad när jag vill (nästan i allafall, ofta men inte alltid). Att kunna sitta en stund och bara finnas framför fönstret i skymningen. Tror verkligen att det är hälsofrämjande som bara den på många sätt för kropp och själ. Min ”träning” är promenader i skog och mark, bära ved och sådant som att ta hand om djuren och annat. Det passar mig. Och jag mår bra. Ta tid till att hinna ifatt sin kropp och sin själ tror jag är första steget. Så man förstår varför man kanske har ont i ryggen eller sover illa, har ont i magen eller vad det nu kan vara. Äter usel mat etc. Sen när man vet- verkligen vet, inte gissar/utgår i från- så kan man ta itu med det. Ett steg i taget. Våga låta saker ta sin tid tror jag också är en bra grej. Kropp och sinne har en enorm förmåga att läka sig självt men det behöver tid och frid och lugn för detta.
Så sant!!! Och som sjukskriven och med väldigt låg inkomst är det också väldigt dyrt och svårare att försöka äta bättre med till exempel 500 g grönsaker och frukt varje dag, eller laga alla nyttiga recept som rekommenderas… Jag älskar frukt och grönsaker men med 100kr matbudget varje vecka är det nästan omöjligt…
Det är verkligen också en jätteviktig aspekt. Visst kan man äta nyttigt för liten peng – men om man vill äta annat än linser och rotsaker är det inte så enkelt. Mycket av den riktigt goda hälsosamma mat som föreslås är ju sånt som är dyrt. Avocado,nötter,lax,färska grönsaker…så nyttig mat är i allra högsta grad en fråga om ekonomii
Inälvsmat är det näringsrikaste som finns och kostar för runt 24kr/kg. Där kan man snacka om hög näring per krona! Att inälvsmat inte promoteas är ju inte så konstigt i dessa dagar då folk vill äta näringsfattiga, fina filéer. Tänk som förri ti’n. Då åt man minsan allt på djuret, inget gick till spillo och man fick på köpet riktigt bra med näring i sig (förutsatt att man hade tillgång till själva maten då).
Gå in på matkalkyl.se och se näringsinnehållet. Grönsaker går för övrigt utmärkt att köpa frysta, billigare än färska.
Dessutom har kött högre biotillgänglighet på protein jämfört med växtprotein, lite som att man hellre kör dielsel än bensin av anledningen att diesel har högre verkningsgrad.
Sen vill man ju helst att djuren ska ha haft det bra så klart och där blir det naturligtvis en klassfråga.
Tack för den texten!!!!
❤❤❤❤❤
Tack för din text!
Det är gräsligt att det ska vara en klassfråga att kunna äta bra mat i vårt land. Fy! Så himla fel. Jag blir så lessen. Linser, havregryn och rotfrukter är ju bra mat och kan verkligen varieras mycket. Säkert inälvsmat också som nån skrev (vi äter växtbaserat så har ingen koll på sådan mat själv) Jag skäms att säga att jag inte ens vet hur jag skulle laga mat med samma budget. Det får mig att tänka efter. Jag önskar dig hälsan åter och bättre omständigheter samt inspiration för den tid som är nu för mat, motion och annat. Folk har klarat sig på lite i alla tider och det har funkat ändå. Alla dessa hälsoråd är till stor del business, någon tjänar pengar på det i andra änden. Sunt förnuft är som tur är gratis.
Hoppas innerligt du inte tar illa upp att jag nu skriver detta men såväl Svenska Kyrkan som Frälsningsarmen mfl ger matpaket till dem som behöver. Be dem om hjälp. Den finns där. Det är inte rätt att du skall ha det så svårt i ett land med sådant överflöd. De som arbetar i dessa kyrkor har tystnadsplikt och är oftast utbildade som till exempel diakoner mm. Kanske en hjälp på vägen till bättre dagar kommer. (Och du behöver inte tillhöra deras kyrkor för att få hjälp)
Allt gott!
Tips: googla ”portionen under tian” – en dietist som utmanas av att göra god och bra mat till en riktigt billig peng.
Kan vara det klokaste jag läst om träning? Är så vansinnigt trött på att läsa om hälsa och träning, vill bara spy på alla som är så peppiga. Upplever också att många har träning som sitt intresse och säger typ ”Börja träna du med, det är jätteroligt och bra för hälsan, kom igen” Det verkar vara okej för folk som har träning som sitt intresse att säga att alla ska göra som dem. Men jag som har foto som mitt intresse går inte runt och säger att alla borde fota för det är så roligt och givande. Sättet som du pratar om träning på kan jag relatera till, det kan vara slitsamt och en uppoffring, det är inte alltid roligt men för det mesta ger det dig energi och livsglädje tillbaka. En ytterligare dimension tillförde du idag, att det inte alltid är så lätt att faktiskt hinna/orka träna och vara hälsosam, jag tror verkligen du har rätt i att det kräver planering, rutiner och att träning faktiskt är en klassfråga.
Går man ner 20% i arbetstid behöver man också ha sina eventuella barn hemma den tiden, vilket i vissa fall kan försvåra hälsoarbetet. Men förstår vad du menar generellt!
De här orden är så tröstrika för mig, sitter här och gråter. Ett ”aha”.
Och så självklart. Det är klart det är så!
Försöker återhämta mig från min utmattning, men så mycket känns så tröstlöst.
Dessa ord är som ett varmt moln av förståelse.
Tack snälla Clara!
Kram <3 utmattning är hemskt, men det kommer bli bättre. Även när det inte känns så
Vilket bra inlägg, och väldigt intressant! Men det här med klassfråga… hur menar du då? Är det om man är låginkomsttagare eller ej som avgör? Jag tror det finns många med ”bra” jobb som har svårt att få till tid för träning och hälsa med. Om man generaliserar det till tex en undersköterska inom hemtjänsten så är det givetvis mycket att göra och tydliga arbetstider när du inte kan vara hemma. Men en chef på ett företag kan ju ha problemet med att även denne har sjukt mycket att göra på jobbet, och därigenom inte få tiden att räcka. Eller? Jag tror inte det är riktigt så lätt att bara säga att det är en klassfråga 😊 väl mött!
Visst kan personer med hög lön och viktiga jobb ha mycket att göra. MASSOR! Men sannolikt har de också råd med bättre mat, kanske färdiga matkassar/bra hämtmat, träna med PT, flexiblare arbetstider (inte jämt men i många yrken) möjlighet att arbeta hemifrån, ta in hjälp med städning, barnpassning etc så att de SKULLE kunna frigöra tid. Den som knappt har råd med hyran har givetvis inga av dessa möjligheter
Självklart finns det individuella skillnader men att hälsa är en klassfråga är belagt. Vi ser tydligt i olika typer av studier och med hjälp av statistik att hälsan inte är jämlikt fördelad och att låg inkomst och låg utbildningsnivå är tydligt förknippat med sämre hälsa och kortare livslängd.
Som alltid när det gäller statistik gäller inte detta alla, det finns både hälsa och ohälsa i alla samhällsgrupper, men att hälsa är en klassfråga är tydligt och något vi måste jobba med på en övergripande samhällsnivå.
I en tid då individualismen brer ut sig som en anpassning till den nyliberala ekonomin är det viktigt att se hur hälsa är kopplad till avreglering av sjuk- och hälsovård, privata försäkringar osäkra anställningsförhållanden m.m. en bostadspolitik som inte utgår från att bostad är en social rättighet i stället för en privat investering. Att hälsa är kopplat till ojämlika villkor har blivit tydligt corona pandemin.
Hälsa är till stor del en politisk fråga som både Clara och flera kommentarer lyfter fram.
Det är viktigt för livskvalitén att må bra och vara vid god hälsa och jag är tacksam att få ta del av olika erfarenheter. Våra liv är viktiga !
Så klokt och peppande! Jag har precis fått ett nytt jobb, på 75 % på hemorten istället för 100 % tre mil bort. Så när jag börjar efter min föräldraledighet kommer jag kunna cykla till jobbet! Så nöjd är jag över att kunna få till vardagsmotion och kunna komma hem med mer energi över till mig själv och min familj. Tack för att du har så fin och inspirerande läsning i bloggen!
Jag cyklar också till jobbet och det är min favoritstund på dagen. Ingen kan störa en och man kan inte lyssna på musik för det är trafikfarligt. 25 minuter men bara dig och dina tankar och lite trampa trampa för att ta sig fram.
Grattis till nya jobbet!
Så rätt! Vill tipsa om några personer som kanske har både Instagram, blogg, event och träningspass, kvinnor som är kloka, sunda och inspirerande! Deras konton på Instragram:
@erikakitsgolevik
@alex.hagglund
@sararonne
@yoga_stories
@trailbykidmark
@workoutsuss
Här bjuds på vackra bilder från friluftliv och träning i naturen, kloka ord, äventyr, mat och dryck, vila och humor.
Jag tror att klassfrågan är så otroligt viktig i det här, precis som du skriver. Och ganska mycket vanlig shit happens också. För mig är det trots väldigt bra lön och egentligen alla förutsättningar en utopi att gå ner 20% i arbetstid. Min man, akademiker, är långtidsarbetslös och deppig och går på sparlåga här hemma. Själv är jag därför tvungen att jobba heltid. Dottern är högintensiv – om hon har ”några bokstäver” gäller det att vänta och se… Corona har gjort det omöjligt med barnvakt och hur som så bor far- och morföräldrar för långt bort och vi har inga pengar över till att betala en barnvakt.
I periferin finns det planer på att flytta hem till Sverige – till landet, med hus och trädgård för barnet. Bort från innerstadshyror och då förhoppningsvis kunna gå ner i arbetstid.
Men en flytt över landsgränser kräver pengar, ork och tid. Vilket jag inte har. Så här står vi nu.
Att trycka in träning och hälsa i en sådan ekvation är hårt. Och vi har det absolut inte värst. Det här är alltså bara en vardag för en högavlönad akademikerdatamorsa som har råkat prioritera fel någon gång i mitten.
För mig är det just nu hälsa att promenera i rask takt hem från dagislämningen. Och slänga in några hoppsasteg även om dottern inte är med (för inuti är jag fortfarande högst 9 år gammal), sjunga när jag cyklar och handlar. Och att hiva 19-månaders-onge upp på rutschkanan för trehundrasjuttielfte gången. Och det får vara ok. För börjar jag programmera in i mig att jag ska träna också – då kommer jag inte vara hälsosam längre.
Jag måste dela med av av något helt otroligt som förändrade hela mitt liv angående detta. Jag behövde akut en bostad i en stad jag fick ett jobb i, den jag hittade fortast ligger nästan en halv mil från arbetsplatsen. Kunde inte få parkeringsplats på en gång utan står i kö.
Skaffade en ryggsäck istället för handväska att transportera matlåda, telefon osv i för att kunna gå. Jag gillar promenader i allmänhet men att gå en mil om dagen (till jobbet och tillbaka) är långt över min nivå. Tänkte att det skulle bli krångligt att äta frukost hemma först, och sedan behöva äta igen på jobbet (eftersom man skulle bli hungrig av gåendet) Men det jag inte hade räknat med som hänt efter bara några dagar är att blodsockernivåerna har stabiliserats på något sätt. Blir inte hungrig lika attackartat. Allt är på en jämnare nivå. Har haft skavsår, absolut, men har bra skor i grunden och finns bra plåster. Känslan i min kropp (redan!) är obeskrivlig. Bara av denna lilla förändring. Jag förstår det inte, om jag vetat detta för 15 år sedan, att en mil om dagen skulle göra denna effekt på sömn, blodsocker, vikt, känsla i huvudet mentalt… Känner mig som att jag löst ett världsproblem, som att jag vill skriva en bok (blir en mycket tunn bok dock). Bara av att göra något så skonsamt som att gå. Till ett ställe jag ändå skulle till.
Så glad jag blir av att läsa det här <3 underbart! HEJA!
Underbart inlägg Anna! Blev superpeppad!
Heja dig Anna! Jag blir inspirerad 🙏😀💙
Vad häftigt! Grattis till dig Anna!
Hej! Skulle kunna skriva massor men väljer att endast skriva: Tack Clara för att du delvis använder din plattform för att belysa klasskillnader och orättvisor i samhället. Tack
Jag läste en blogg för en otroligt massa år sedan som förändrade mitt sätt att se på mat och träning. Framförallt var det två råd som jag tog till mig. Man måste inte träna i en timme för att det ska räknas. Det är typ en kvarleva från skolgympatiden och vem hinner lägga nästan två timmar en vanlig dag på att träna+byta om+duscha?
Är riktigt mat. Håll inte på att krångla med massa dieter som ställer till det med tankemönster kring mat och som är krångliga att följa i längden och som gör att du är vrålhungrig efter en stund och länsar skåpen. Vanlig mat duger.
Toppeninlägg! 💜💜
Så tänkvärt och inspirerande, även för mig som redan har träning som en vana. Tack!
Jag jobbar 80% och har gjort så länge, delvis för min hälsas skull. Men det här året när jag dessutom jobbat hemifrån? Jag har sett det som Bästa Chansen Ever att verkligen satsa på mig själv, att må bra, att röra på mig mycket, att planera mat bra osv. Mina coronakilon har alltså varit neråt, inte uppåt. Och ja, det förenklar ju att det inte är nåt onsdagsgodis eller fredagsfika på jobbet. Att ingen ser min lunchlåda och ifrågasätter vad jag äter (vilket är mer än nånsin, inte mindre!)
Den största förändringen gjorde jag ändå för bara några veckor sedan. Istället för att ligga kvar i sängen och vara sur över att jag blev väckt av sambon som inte jobbar hemifrån har jag börjat kliva upp tillsammans med honom. Det är mer än två timmar innan min arbetstid startar, och så mycket jag gör på den tiden! En sväng till gymmet kanske, jodå, det är tomt före sju på morgonen. En långpromenad om det är fint väder. Sticka en stund. Äta långfrukost varje dag. Planera dagen.
Kul att vi är fler som ”nyttjat” coronapandemin till att verkligen satsa på den egna fysiken!
Att slippa pendla 10 timmar i veckan har frigjort massa tid för träning i olika former. Jag har aldrig tidigare i mitt 40-åriga liv varit så här vältränad!!
Har med 10h pendling i veckan plus stressigt jobb. Vansinne egentligen. Har gjort precis som du o investerat i mig själv🧡 På köpet har jag blivit vovvens favorit!!
Jesaja 58: 5 – 7 🙂
Håller med dig i det du skriver; det tar tid att skapa nya vanor och när man skapar nya vanor, behöver andra tas bort. Det är en omöjlighet att hinna med allt, och varifrån har vi ens fått den idén ifrån?
Läs gärna boken Hjärnstark av Anders Hansen. Han har också ett program ”Din hjärna” som kan ses på svtplay.se. Han understryker gåendets betydelse för allmänt välbefinnande. Det handlar inte om att vara hurtfrisk. Varje steg räknas. Passar alla åldrar. Även mig som snart fyller 83 år.
Barbro
Bra och klokt skrivet.
Ett så klokt inlägg! Jag tror man får försöka göra det man kan, allt är bättre än inget: 15 minuters rörelse är bättre än 0, och att lägga till frukt istället för en Snickers är bättre – det behövs inga långa lopp eller stora mål, dieter och långa träningspass för att få en bra hälsa i längden.
Och arbetsgivare ska satsa på Friskvårdstimmar. Det tjänar vi alla på!
På mitt nuvarande jobb har vi 2h/ i veckan där vi ska göra någon form av friskvård, det kan vara promenad eller styrketräna, det kvittar. Vi uppmanas även till promenadmöten, där vi ringer varandra och promenerar under mötet. Visa möten fungerar det, andra inte.
Men jag ska byta jobb nu till våren, det känns helt fantastiskt tjänst och passar så bra. MEN, ett stort MEN… Det finns inga friskvårdstimmar där. Det är en tjänst inom min Region. Jag måste helt enkelt klämma in det också. Och med pendling. 2 små barn.
För, det är så värdefullt att få den där halvtimmen / 4 gånger i veckan när jag tränar på morgonen.
Jag måste säga att jag är såpass bortskämd att jag får träna fritt på både jobbets egna gym (!) men även de flesta andra anläggningar i min stad. Nu har dock Skatteverket tyckt att det är för bra, så får se hur jobbet löser det.
Inälvsmat är det näringsrikaste som finns och kostar för runt 24kr/kg. Där kan man snacka om hög näring per krona! Att inälvsmat inte promoteas är ju inte så konstigt i dessa dagar då folk vill äta näringsfattiga, fina filéer. Tänk som förri ti’n. Då åt man minsan allt på djuret, inget gick till spillo och man fick på köpet riktigt bra med näring i sig (förutsatt att man hade tillgång till själva maten då).
Gå in på matkalkyl.se och se näringsinnehållet. Grönsaker går för övrigt utmärkt att köpa frysta, billigare än färska.
Dessutom har kött högre biotillgänglighet på protein jämfört med växtprotein, lite som att man hellre kör dielsel än bensin av anledningen att diesel har högre verkningsgrad.
Sen vill man ju helst att djuren ska ha haft det bra så klart och där blir det naturligtvis en klassfråga.
Hej,
Jo, hälstan tar tid.
Efter jag har ändrat min kost radikalt (ingen gluten, mjölk, socker, soja, mais, rapsolja, kaffe, egg…) och levt efter det nästan 1 år, upplever jag att kroppen fortfarande reorganiserar sig.
Jag hade många symptomen, som nu är borta och för det jag är evigt tacksam.
Jag var SÅ trött hela mitt liv, redan som barn ja sov mycket, skoltiden var traumatisk för mig för att det var så svårt att vakna. Ungefär när jag var 30 jag kände plötsligt att jag bliv GAMMAL – reumatiska smärtor här och där, ont i musklarna, tappade mycket hår, mensen nästan försvann, var sååå trött, depressiv även livet var gott, gick upp i vikt även jag åt normalt… jag ska inte nämna alla symptomen. Tänk om du är sådär sjuk och sen hittar vägen och blir frisk igen, det hände med mig och jag är så glad för det! 🙂 Ville dela det här.
Jag försår nu att när man är frisk, då vill man göra saker, så kommer inspiration och glädje och impulsser, innan trodde jag att jag måste ha stark vilja och planera allt och då funkar livet.
Jag hittade en bioresonans läkare som gjorde en test, kollade genom hela kroppen och hittade många saker, som störde mig – olika tungmetaller, DDT, bekämpningsmedel (även jag äter ekologisk), hon hittade virusen, bakterier, parasiter som görde att jag mådde så som jag mådde. Epstein-Barr virus var i högsta grad och påvärkade hela kroppen.
Hon gav mig tinkturen att bli av med viruset, kollade vilka mat borde jag inte äta, gav mig zeolithe att bli av med tungmetaller osv. Rekommenderade vitaminer.
Och efter 1 år jag känner att jag är lever första gången i mitt liv. :))) När man mår dåligt, vet man ju inte hur det är att må bra, och om man har varit i hjärndimma hela livet, då vet man inte hur det är att vara utan den. Jag förtsätter och glädjer mig varje gång när jag upptäcker att några symptomer har försvunnit. Då är jag överraskad och tänker wow, jag kan må även bättre! Istället att bli gammal, jag blir yngre och yngre och det är så kul! Himmmmla kul!
Många vänliga hälsningar från Tyskland,
Maarja
Hej Maarja!
Å så kul att läsa om någon som också gör en gedigen hälsoresa! Artegen föda är grejer det! Tråkigt att inte klara av ägg och mejerier dock, jag klarar inte heller de livsmedlena, men förhoppningsvis lyckas jag laga tarmen och kommer kunna återintroducera de igen!
Jag är så imponerad av Tyskland som har både skolmedicin och ”alternativ medicin”, om något funkar så är det ju toppen istället för att tänka som här i Sverige där allt måste vara forskat på i tjugo år innan man tar till sig ny fakta.
Det vore jättekul att höra mer om din behandling, framför allt mot Epstein-Barr, DDT och bekämpningsmedel. Skulle du vilja ha kontakt med mig så maila gärna på rebeccaolausson@yahoo.se
Har hållit på med biohacking i två år nu och gisses så mycket man kan göra åt sin egen hälsa, men det gäller ju att ha kunskapen! Tänk i framtiden när folk jobbar förebyggande med sin hälsa istället för att börja när det börjat gå utför.
Ha en fin dag!
Mvh
Rebecca
Hej Rebecca!
Det roliga är, att jag hittade hjälp i Sverige (pratar svenska bättre än tyska och bodde i Sverige då), men det är sant när du säger, att alternativ medicin går hand i hand här i Tyskland. Och läkare som hjälpte mig är ju fanktisk en tysk kvinna som kom till Sverige 30 år sen.
Bra grej med henne är att man behöver inte åka till henne, man kan skicka en bit av hår och hennes maskinen läser informationen av kroppen genom det. Och då kan man ringa med henne och så hon berättar vad hon har hittat och säger vad kan vara nästa steget.
Jo, sluta äta egg är svårt för många, vi har en känslomässig relation till eggen, men jag vill aldrig vara så trött igen och mata virusen, så är det faktisk lätt för mig att ta steget…
Jag skriver gärna till dig och delar mer, vi alla borde vara friska och glada! <3 Kram!
Jag menade alternativ medicin går hand i hand med skolmedicin. 🙂
Hej Maarja!
Tack för ditt inlägg! Jag känner igen mig så mycket i den där känslan av att inte känna sig frisk helt enkelt. Var ett väldigt friskt barn men i tonåren hände något och har känt mig sjuk sen dess (med upp-och-nedgångar såklart).
Skulle väldigt gärna komma i kontakt med läkaren du nämnde så om du har kontaktuppgifter tar jag gärna emot!
Tack på förhand och tack igen för att du delar med dig av din resa!
/
Sofi
Hej Sofi,
det är sååååå många som inte mår bra, och det är så många som inte vet att de mår inte bra för att de inte vet hur det är att vara frisk. Ja tror vi behöver göra ändringar i våran vanor för att våran miljö är inte längre som det varit 100 år sen. Hela jorden är påverkad, even man bor i skogen.
Här är hennes kontakt: Angela Tischbein-Madsen. Living-reality.se
Jag är säker du får hjälp, för att jag har fått hjälp, min sambo har fått hjälp och flera mina vänner och bekanta också.
Jag är bara så glad, kan inte INTE dela min resa. 🙂
M.
Hej! Har du möjlighet att mejla till mig vart jag hittar denna läkare? Lider av en kronisk ledsjukdom med återkommande smärtskov. /Anki
josefsson.anki@gmail.vom
Hej!
Det finns säkert flera bioresonans läkaren, som kan hjälpa, men jag personligt gick till henne för att min väninna känner henne, jag har helt enkelt inte varit hos någon andra. Jag ska skriva till dig, jag tror du får hjälp om du är redo att ändra din kost och annat 🙂 Skriver hennes namn här också: Angela Tischbein-Madsen. Living-reality.se
Jag vill gärna läsa ”Träning – ett farligt sätt att orka mer när du borde orka mindre” men länken går bara till din kategori Träning och hälsa. Skulle du kunna länka om, så jag kommer till rätt inlägg direkt?
Otroligt bra tankar i detta inlägg för övrigt! För mig har det blivit så att jag får in vardagsmotion genom att ta mig till och från jobb och förskola genom att cykla eller i undantagsfall gå.
Oj! Sorry. Har ändrat länken nu =)
Älskar det här inlägget, med något av ett nytt grepp på hälsan.
Väldigt bra skrivet och gav mig ett nytt perspektiv på hälsa och träning!
Ja, det finns ju en uppsjö av hälsopoddar, -sidor, -böcker. Kanske bra ibland att bara stänga ner allting, allt ”brus” och endast lyssna till sin egen ”intre röst”.
Sociala medier är till en viss del bra, men också ett fördärv. Att vi är upp i varandras liv dagligen via olika sociala medier är inte bra för våran hjärnverksamhet och inegritet. Och att så många i det urbana samhället lever så frånvända natur och djur ger konsekvenser som stress av olika slag och överkonsumtion.
Rehab av kroppar som fött barn tar tid och jag önskar att det skulle finnas mera rymd för detta omfattande arbete som till stordel läggs på kvinnors egen förmåga att genomföra. Tänker på distaser och muskelskador i bäckenbotten, vilka många gånger inte blir åtgärdat och hur mycket en försöker träna så gungar det i grundfunktionen i kroppen så är det svårt att gasa sig ur uppförsbacken.
Så otroligt klokt skrivet! Jag har aldrig ens sett det på det sättet! Vilken ögonöppnare! För mig har fokusen att se det, precis som du säger, att välja ett aktivt liv varit väldigt avgörande. Jag älskar att träna men tidigare har vikten varit mkt fokus.. nu däremot handlar det mer om välmående. Maten däremot är inget jag ens har tänkt på som något som tar tid men det har du helt rätt i!
Så bra tankar! En bok som jag verkligen vill rekommendera dock är Hälsobalansen – 4 nycklar till ett bättre liv – hur du vilar, tränar, äter och sover dig friskare av Rangan Chatterjee.
Just för att den tar ett helhetsgrepp och för att det är ändå relativt små förändringar som ska till.
Ja! Den vill jag också tipsa om. De flesta råden han ger är i princip kostnadsfria och tar dessutom sällan lång tid att genomföra. Dessutom är han tydlig med att man kan börja smått och ändå få resultat.
Och jag håller helt med – ett ”heltidsarbete” ska inte överskrida 30 timmar/vecka!
40-timmars veckor är ”slaveri”.
Tack för ett bra och inspirerande inlägg!
Jag och min sambo har sedan årsskiftet valt att lägga om hur vi lagar mat på vardagarna.
Han är just nu sjukskriven för utmattning bl.a och jag jobbar ganska långa dagar (med restiden inräknad är jag borta ca 11 timmar). Och eftersom jag är den som lagar merparten av maten, så har det alltid hängt över mig som ett enormt stressmoment att jag varje eftermiddag måste hem så fort som möjligt och laga mat (även när han jobbade).
Nu gör vi istället så att på fredagarna planerar vi upp den kommande veckans måltider, både mellanmål, luncher och middagar. På lördagsmorgonen åker jag och handlar det som behövs. Och på söndagarna lagar vi mat så att det räcker till minst lunch och middag åt båda två i tre dagar (sön kväll-ons lunch).
På onsdagar har jag träningsfri dag, så på kvällen lagar vi mat till ons kväll – fredag lunch.
Fredag kväll och på helgen brukar vi hitta på något gott som kanske inte ger matlådor.
Detta kanske inte fungerar lika bra för alla, men det har hjälpt mig att frigöra tid på kvällarna!
Måste tipsa om podden ”Motionsklubben” som drivs av systrarna Kallur! Så bra, de pratar om just motion i olika former och hur svårt (eller lätt?) det kan vara att få ihop med livspusslet. Så härligt att lyssna på deras bubblande skratt och de bidrar till hög igenkänningsfaktor kring så mycket!
Sen tänker jag att man får vara lite snäll mot sig själv. Under småbarnsåren kan det ju vara svårt att komma iväg till gym och då kan det vara okej om det mest blir promenader. Det kan dock bli många och långa barnvagnspromenader. När barnen blir äldre blir det lättare att komma iväg och träna.
Jag och min åttaåriga dotter tränar till Alex på barnkanalen, ”Alex tränar”, det är jättekul.
Längtar till jag själv kan åka och simma efter jobbet😏
Kanske har någon redan nämnt den här, men jag vill tipsa om Motionsklubben om du inte redan lyssnar på den. Otroligt härlig podd med systrarna Kallur där de med värme och skratt pratar om träning, rörelseglädje och vardag på ett väldigt befriande sätt. Lyssnar ofta om deras avsnitt för jag blir på så fantastiskt gott humör 🙂
Tänker att många hälsotyckare också på något sätt lagt en rabarb på vad hälsa är. I mitt huvud finns så många associationer behäftade med ord som kost och träning. Brita Sackari har skrivit om detta i sin bok ”jag hatar att träna”. (för övrigt en bok som satte ord på många saker som jag tänkt.) T.ex. att det verkar vara omöjligt att vara en sån som tränar utan att också lägga om kosten. Om man är en sån som tränar så måste man ha en viss typ av kläder och äta shiapudding. Det räcker liksom inte bara att träna.
Vet att Erika i något poddavsnitt sade att hon var avundsjuk på dem som upplever en kick av att träna. Känner så igen mig i det. Får aldrig en kick av själva träningen. Däremot kan jag få en kick av att jag känner mig duktig, eller av att ha tränat med en kompis för att det var kompistid.
För mig underlättar det att omdefiniera orden och använda mig av andra ord än kost och motion eftersom dess betydelse är så påverkat av andras definitioner. Jag har satt mig ner och tittat på vilka faktorer som i mitt liv som jag mår bra av. Till exempel att vara ute i naturen. Det spelar ingen roll om jag springer, vandrar eller cyklar. För mig är det naturupplevelsen som är viktigt och istället för att säga att jag tränat säger jag att jag varit i naturen och det blir min målsättning. Jag mår också bra av att umgås med vänner. Att vi tränar samtidigt är bara ett sätt att umgås.
Håller med övriga om att det också handlar mycket om tid. Jag har så oerhört lite fritid. Jag vill helt enkelt inte prioritera bort vänner, läsa böcker, sy, skriva, trädgårdsarbete, sova (har nattvakna småbarn) och tid med barnen. Sådant som ger mig energi, glädje och mening. När andra skammar mig för att jag inte tränar tillräckligt ofta har ibland börjat svara ärligt att jag helt inte tränar oftare för att jag prioriterar annat som ger mig hälsa men på ett annat sätt. Det är provocerande för en del men känner att jag bryr mig mindre och mindre.
Så klokt du tänker.
Exakt så!
Fick ett diskbråck som tryckte på ischiasnerven och var illa däran. Fick åka på rehabilitering 3×3 veckor. Var det ett problem att träna på blanka dagen tillsammans med andra när man bara hade sig själv att tänka på? Näpp. Var det kul? Japp. Höll faktiskt i sig efteråt också tills jag bröt vristen. Men det är en annan historia…
//Annika
Hur har ett tredje barn påverkat din hälsa? Det blir ju en till bit i livspusslet tänker jag. Och du har tidigare skrivit om att du i ditt föräldraskap vill ge dina barn kvantitet.
Träningen brukar fungera när man jobbar heltid fram till barnen kommer. Vanligast är att kvinnor arbetar mindre när barnen är små och sedan igen när föräldrarna blir gamla om behöver hjälp. Kvinnornas roll som samhällsbärare är djupt förankrad i vår kultur. Vi tar det som självklart och klagar inte. (Själv är jag endabarnsförälder och jobbar 90 %.) Men det är också så man hamnar i kvinnofällan.
Andra jobbar heltid, tränar, tar hand om barnen och söker RUT/ROT-bidrag för att någon annan ska sköta hemmet. Kanske det skulle behövas bidrag till låginkomsttagare så att de också kan satsa på sin hälsa.
Och behöver din make gå ner i tid för att ta hand om sin hälsa?
Under småbarnsåren kan det ju vara svårt att komma iväg till gym och då kan det vara okej om det mest blir promenader. Det kan dock bli många och långa promenader om barnet sover i vagnen mitt på dagen. När barnen blir äldre blir det lättare att komma iväg och träna.
Jag och min åttaåriga dotter tränar till Alex på barnkanalen, “Alex träning”, det är jättekul.
Längtar till jag själv kan åka och simma efter jobbet.
Intressant inlägg och håller med om att hälsa tyvärr inte kommer gratis. Det vore rimligt att få en betald friskvårdstimme per dag, tror inte nationella ekonomin skulle lida av det med tanke på vad sjukskrivningar kostar. Tycker att Sveriges politiker borde ta tag i den förebyggande hälsovården istället för att bara släcka bränder (om ens det). Det är deras ansvar också, inte bara individens! Men – som någon skrev, man blir kreativ, glad och uppfinningsrik av god hälsa. Kanske till och med orkar påverka samhället. Historiskt sett så uppmuntras inte alltid detta, utan det finns nåt nånstans sjukt syfte med att folk är utarbetade och trötta och inte orkar påverka samhället. Upp till var och en, ja på ett sätt, men alla har inte samma förutsättningar till god hälsa utan hälsa hänger ihop med andra privilegier och allmän stressnivå som påverkas av arbetsbördan både i hemmet och på jobb etc. Så absolut en fråga om både klass och kön.
Det är så roligt att det på många håll blivit en riktig vinter! Tyvärr inte där vi bor, men några timmar bort. Många i alla åldrar ger sig ut i skidspåret, kanske för första gången. Så härligt att se!
Själv har jag precis åkt mitt 11:e Vasalopp, HemmaVasan denna gång.
Och för mig är det dubbelt detta med hälsa och träning.
Älskar snö och skidor, i spåret känner jag en frid som nästan aldrig annars. Men sen kommer tankarna. Borde träna mer. Borde vara mer hälsosam. Borde gå ner några kilo för att bli bättre löpare. Borde äta nyttigare. Det tar liksom aldrig slut.
Och glädjen över att ha skidat 90 km försvinner och ersätts med ångest över att aldrig vara bra nog.
Toppenfint inlägg. Jag utmanar mig själv med en ny hälsovana varje månad, ibland bara i en vecka. Bebissteg. En sak i taget mot målet. Det tar tid. Och poddar och böcker är toppenbra inspiration, man måste dock sålla och ta emot det som man gillar och dissa det som inte känns relevant. Jag stormgillar Maria Borelius Hälsorevolutionen podd och även om det ibland känns lite ”präktigt” så tar jag alltid med mig något från varje avsnitt eftersom det inte bara handlar om diet och motion men så mycket annat runt omkring. Ett favvoavsnitt är Avsnitt 12 om 5-minuters-metoden där hon intervjuar Dr Rangan Chatterjee (som också har en podd) och han är nog den sundaste doktor jag nånsin hört. Han föreläser sedan flera år tillbaka för västervärldens medecinare om vikten av att tänka mer holistiskt och se helheten av hur vi mår både fysiskt, psykiskt och själsligt med tanke på alla nya folksjukdomar som dykt upp på senaste såsom utmattning osv. Lyssna. Det är mitt tips. Varje steg taget är ett steg mot ett hälsosammare liv. Kämpa på. Jag kämpar på jag med. Målet mitt är att en dag bli kvitt smärtan i ländryggen. Det komemr inte bli lätt men jag vet att det går.
Kram