Idag ska jag in till stan och spela in lite radio. Fast jag har hållit på med radio i olika former under de senaste åren tycker jag fortfarande att det är något magiskt med att komma in i en radiostudio. Det var ju det jag drömde om som liten! Att sitta i en studio och prata ut i etern och spela massa bra musik. Relationen vi har till radioprogram är också väldigt annorlunda motför tv. Radion införlivas i ens vardag på ett helt annat sätt än TV. Folk blir rasande när tablån ändras! Och jag känner ju likadant. Det ska vara samma sak jämt så att jag slipper överraskningar! P1 morgon är på när jag sitter och äter frukost och om jag kör bil in till stan. Jag har radion i lurarna (oftast Tendens i P1) när jag går en långpromenad med hunden och när jag sparkar till förskolan med Bertil är det Morgonpasset i P3 i lurarna. När jag lagar middag är det Studio ett och när jag plockar och fixar helgkänsla vid tretiden på fredagarna är det Spanarna i bakgrunden. Radio är livet liksom! I alla fall Sveriges Radio. Reklamradio ger mig klåda av irritation över alla korkade killar med basröst som pratar i pauserna och säger helt intelligensbefriande saker brölande röst. De får mig bara att tänka på brunstiga högstadiekillar och det är inget bra betyg.

 Här kan ni förresten höra min senaste spaning som handlar om materialet vi älskar att hata; plast!