Jag fick ett DM från en följare i Göteborg som besökt Västerbotten under lovet och var i chock över ljuset här uppe. Ja, för nu har det ju vänt. Mellan Malmö och Umeå skiljer sig dagen med 46 minuter. Men mellan Stockholm och Kiruna är det hela 86 minuter. Och samtidigt ligger snön kvar här uppe och reflekterar ljuset så att det blir lite som att vara i ett solarium. Jag njuter av det – men jag vet att många lider. Kontrasten mot det mörker vi precis upplevt är för stor. Kroppen hinner inte med.

Idag reser jag och barnen hem från vårt härliga påsklov. Jakob har redan varit hemma och jobbat några dagar. Jag ska packa upp, tvätta, pyssla om mina krukväxter, jobba undan lite och sedan börja packa igen – för nästa vecka åker jag på skrivresa med Malin. Eller först ska jag vara i Stockholm på jobb i tre dagar. Men sedan åker vi till Sandhams seglarhotell och skriver på våra respektive böcker. Ser fram emot det, men känner också lite stress över att jag har så mycket jag måste skriva klart under tiden jag är där. Sånt som jag skjutit upp och tänkt att jag får lösa under skrivarveckan. Och nu är den här. Slut på uppskjutandet och dags för leverans! GULP!