Dagarna i stugan får sina egna rutiner och sin egen vardagliga prägel. Det är roligt att upptäcka de små vanor man etablerat och som känns så viktiga. Ofta vanor som absolut inte existerar hemma. Här är några av dem.

  • Det sitter ett foto på mormor och morfar i köket och bredvid hänger en gammal mässingsljusstake på väggen. Där brinner alltid ett ljus när vi är i stugan!

  • Vi fikar alltid på eftermiddagen vid tretiden. Te, kaffe och någonting sött. Mormor ordnade sju sorters kakor men jag nöjer mig med en sort. I somras bakade jag en kaka om dagen och det räckte precis till en bit per person när vi var tolv stycken i stugan. Trefikat intas oftast i vardagsrummets soffgrupp så att man bara kan luta sig tillbaka och slumra, lösa korsord eller virka efteråt. Vintertid gör vi eld i öppenspisen och då står man nästan inte ut med myset.

  • Här gör vi alltid te i en sådan där tevekanna. Brygger på morgonen och sedan finns det färdigt att fylla på koppen under dagen. Skulle aldrig komma på den tanken hemma – men i stugan är det så mysigt. Teet är oftast av en sort som heter Tant Augusta och som mormor alltid brukade köpa. Mjölken till teet serveras ALLTID i en liten mjölkkanna här. Inget ociviliserat paket på bordet, inte.

  • Alla skriver i gästboken när de åker härifrån. Obligatoriskt. Gästboken är en gammal sak från sextiotalet med pärmar av furu och ett lackat foto av Kiruna på omslaget. Så mysigt att läsa gamla inlägg också och påminnas om vad man gjorde sist man var i stugan. Högläsning uppmuntras! Snart är gästboken utskriven men jag har hittat en ny, gräslig på loppis.

  • Tandborstning utomhus på kvällen är standard. Man bara måste gå ut och se på norrskenet, midnattssolen, fullmånen eller vad det nu är för väderfenomen som tillhör årstiden.