Vet ni känslan av att någon försöker pika en? Pika och såra en lite sådär diskret? I alla fall. Det är en hemsk känsla främst för att man ofta upplever den från personer man känner hyfsat bra och som egentligen borde vilja en någonting gott. Men ändå måste pika. Små små nålstick. Små kommentarer som signalerar Du är för mycket, du är för lite du är för si och du är för så. Och meningen är att man ska ta åt sig. Bli nervös och osäker och omärkligt skrämmas till att göra bättre nästa gång.
Men vet ni vad Jakob har lärt mig? Det finns ingenting som irriterar de där små pikande personerna mer än att man inte märker deras pikar. Att man lallar på som vanligt. Spelar oförstående. Är jättetrevlig tillbaka, men låter bli att ändra på sig. I alla fall. Det gör jag nu och det känns ljuvligt. Som ett passivt motstånd. Som pacifism nästan. Ah. Frihet.
Translation
Translating this is weir. I don’t know how to do it really. Try google translation instead. Do so.
24 svar
ha ha ha underbart!
för att som alltid anknyta till mig själv brukar jag besvara piken som om de sagt det de egentligen vill säga direkt, det brukar också vara ganska effektivt
små kloka ord.
ja asså härskartekniker is the shit…!
men om man lär sig hur de ofta används,så kan man utan att bli sårad,förstå vad personen försöker göra med dig & ditt psyke.
googla på´t! 🙂
Du skriver väldigt bra och dina bilder gör mig glad. 🙂
hade en kompis som var så, i flera år. så jag mådde ju inte särskilt bra. men sen ”dumpade” jag henne och efteråt var jag lycklig.
For et bra tips. Go Jakob! Eg blir bare forvirra når folk gjør så og reager alltid lite olika – men nu vet eg what do to neste gang! Ha en så herlig helg! Smil og blomster
In Google Translate, ”Jakob” is translated with ”James”! 😀 Anyway, I think you’re right. Since it’s these people’s purpose to hurt you, not being hurt is the best way to deal with it.
Du är det bästa Clara!
Man ska bara omge sig med människor som unnar en allt bra, resten ska man skippa. Jag vet precis vad du menar och känner att jag har valt bort många i min omgivning just för det där. Det är helt enkelt inte värt de där småsticken i sidan.
Jag unnar dig alla framgångar och tycker lite synd om dem som inte klarar av att göra det. De måste ju må rätt kasst.
jag förstår exakt känslan, när kompisar döljer en pik i ett skämt till exempel. man blir lite ledsen. jag brukar fråga rätt ut vad personen menar och då tycker de det är så obehagligt att de slutar, men att låtsas oförstående är nog en fin taktik det med. så galet trist när sådant gnager på själen liksom.
så brukar jag också göra haha =) it’s looovely.
Åh, vad du är bra! Du skriver ju precis så att man känner igen sig. Jag har upplevt det där i stort sett hela mitt liv; i grundskolan övergick pikarna allt som oftast i mobbning, ibland bara pikar som sårade och sårade och verkligen gjorde små nålstick om underminerade hela mig och gjorde mig alldeles hålig och tom och svag, som ett träd som maskar har grävt sig igenom. I övre klasser kom pikarna från personer som skulle vara mina bästa vänner; väldigt osäkra personer, självklart, men tänkte jag på det då? Nej, jag tog åt mig av pikarna och grät hemma på kvällen. De där pikarna är verkligen FRUKTANSVÄRDA, de kan verkligen skada, OM man tar åt sig. På senare tid har jag lärt mig att inte göra det. Det är precis som du säger; låtsas man att man inte förstår, om man inte låtsas som någonting, då fungerar det inte! Det kan till och med vara så att nålstickarna och pikmänniskorna slutar. Jag har börjat göra som du. Åh ja, det är härligt!
That google translator is insane!
Tänk att jag vet precis vad du menar, men många ggr har jag inte riktigt fattat piken förrän några dagar senare. lol Så igentligen så ignorerar jag piken omedvetet.
En människa som är helt och fullt lycklig har aldrig någon anledning eller behov av att vara elak mot en annan människa. Det brukar jag alltid tänka. Och så slutar det med att jag tycker synd om de elaka idioterna.:)
Det er ikke så rart fenomen. De overfører sin egen usikkerhet (helt ubevisst) -og det er den vi kjenner når vi blir utsatt for dette. Det skjer ganske ofte, og det er mange ganger vi ikke merker så godt at det hender. Det som er fint, Clara, er at når du setter grenser for deg selv så setter du også grenser for andre. Det kan oppleves ubehagelig for ”de andre” men er godt for en selv. Jeg oppfatter deg som en klok og varm dame:-)
Ja, sådan människor gör mig ledsen! Jag har aldrig varit sådan som vill pika och hålla på och jag förstår inte grejen? Mår de bra av att pika och förnedra andra mäniskor? Mankan se hur de njuter ibalnd…sjuk:(
O, den diskussionen hade jag med mina kompisar i går. Och jag kom fram till att jag reagerar precis som du: jag vägrar att fatta. Om det inte är värt att ta upp på ett rakt sätt så är det inte värt att ta på allvar.
Jag kör ibland samma metod mot ironi. Ibland kan ironi och sarkasm gå för lågnt därför tar jag folk på allvar bara för att se vad som händer. Vill dock varna för att folk kan tro att man är trög och konstig.
Jaa jag förstår precis den känslan och det är verkligen hemskt när det märks så väl att någon pikar en. Jag vet inte varför vissa pikar…kanske är dom avundsjuka eller sura och irriterade. Jag har problem att vara ensam tjej på jobbet och att killarna ska driva med mig hela tiden. Tex att jag inte vet vad vissa saker är, att jag inte kan välja kläder, att jag äter konstiga saker, att jag bloggar och det är såå töntigt. Clara…du skulle fått spunk! Jag är riktigt leds idag. Försöker spela oberörd, men det är jobbigt att hela tiden känna sig utanför och att det är alla mot mig typ.
Kram Tina
Ja, det där fenomenet är så förbannat skittråkigt. Tycker mig ha märkt att det varit lite extra vanligt bland just tjejbekanta också och det är så fruktansvärt onödigt. Men bästa sättet har alltid varit att låtsas som ingenting. Det blir så skönt provocerande för dem utan att man behöver anstränga sig det minsta! perfekt. en annan jag testat nån gång har också varit ”jaha, är du avundsjuk” eller något i den stilen. funkar också bra.
Åh jag vet precis vad du menar. De små pikarna och sticken. Ibland kommer jag på först efteråt var olustkänslan kommer ifrån, för pikarna är så diskret förklädda som komplimanger. Ignorera är det bästa.
Tror att det är precis rätt strategi. Finns alldeles för mycket jante här i världen!!
Fenomenet är verkligen mystiskt. Det är ju, som sagt, inga ovänner eller obekanta som gör så heller. Inte heller är det omedvetet från deras sida, de är ute efter att såra och ofta vill de göra en osäker.
Jag brukar också spela oförstående och vara trevlig tillbaka. Speciellt när jag tänker på att det ju antagligen är de som har problem, och således behöver de någon som är trevlig mot dem. För ofta är det ju en viss sorts människor som gör så här – inte vem som helst – och det är ett återkommande beteende.
Dock så var jag mycket sämre på det där hur man ska ta piken när jag var yngre. Antar att många andra har problem med det med, nu idag. Då är det trevligt med sådana som dig som tar upp ”problemet” så att folk slipper gå och må dåligt. För det är inte trevligt att få väl dolda pikar riktade mot sig av någon man ser som sin vän. Pikarna kan ju ofta röra saker man är osäker med hos sig själv också. Verkligen det sista man behöver som tonåring!
Haha, google translates: Jacob -> James. 🙂