Bondmoran is the shit

picture-2762.jpg

 

Hur mycket jag än gillar dekadenta vintageflickor så gillar jag bondmoran ännu mer. Bondmoran är mitt ideal. Just nu är jag lycklig då jag tänker på alla bondmoraaktiga saker jag ska få ägna mig åt i framtiden. Jag klurar på vilka frön jag ska beställa hem. Kryddträdgården jag vill plantera. Potatislandet vi ska anlägga. Köksskafferiet jag ska ställa i ordning. Jag tänker på den gamla tidens präktiga fruntimmer och låter mig inspireras. För bara någon dag sedan plockade jag fram pelargonerna som fått övervintra i den mörka källaren. Jag har vattnat och pratat med dem. Och till min bubblande glädje så börjar de att spira på nytt.   Jag älskar känslan av att ta vara på saker. Att klippa ner pelargoner på hösten och plocka fram dem på våren. Att laga en socka som gått sönder istället för att slänga. Att återanvända. Jag gillar det. Om fler män och kvinnor anammade sin inre bondmora så skulle världen vara en mycket trevligare plats. Är jag övertygad om.  Jag känner bondmoran i mig växa fram. Välkommen hit hörru.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

33 kommentarer på “Bondmoran is the shit”

  1. Jag känner igen mig i dina ord clara. Den inre bondmoran får gärna ta en stor plats i hjärtat…Även jag ser fram emot potatissättning och frösådd.

  2. Det påminer mig om när mamma odlade grönsaker och sålde på bondens egen marknad. Det var mysigt.

  3. Du är verkligen en inspirationskälla! Det skulle vara jätteroligt att läsa mer om hur dessa bondmora-sysselsättningar utförs; hur tar man hand om pelargoner t ex? Vilka örter kan man odla själv, och hur tar man hand om dem? Det skulle vara kul att lära sig. Tack för uppiggande, inspirerande blogg!

  4. hej fina clara!

    jag tänkte bara, förutom att sända ett stort BRAVO! till din blogg, säga att jag lånat en bild på din fantastiska bröllopsklänning till min blogg! jag har länkat till dig, hoppas att det är okej.

    läser din blogg ofta ofta och tycker så mycket om den, du skriver bra om viktiga saker.

    ha en underbar helg!

    /moa

  5. Ni måste plantera morötter, det finns inget bättre än att gå ut och dra upp sina egna morötter och koka. Åh, nu längtar jag också efter att flytta till hus.

  6. Helt enig med dig Clara. Jag myser riktigt nar jag tanke pa hur jag ska fa anamma bondmoran i mig med stora bullbak, ett helt fotbollslag med barn runt benen och mata hons..

  7. Jag vill också plantera kryddor och växter 😀 Vad fint att pelargonerna börjar växa på nytt. Bondmora känns fint det.

  8. Åh, kära trossyster, jag håller med. Jag håller med!
    Jag tror på vartenda ord. Det gör jag. Så hårt!
    Jag tycker du är en bondböna!
    Allt gott.

  9. jag känner precis igen det där glädjeruset av att ta vara på saker. det ger en sån tillfredsställelse och skapar kreativitet. det är så enkelt att bara köpa nytt, att ta tillvara och laga sätter kreativiteten på prov och tvingar oss att tänka utanför ramarna.

  10. till skillnad från den andra Malin anser jag att Bonnmoran verkligen inte är ett stinkande hemmafruideal. en bonnmora är en redig kvinna som kan ta hand om sig själv, en som inte är pjoskig och som vågar ta i. en kvinna som kan vända ett helt potatisland, som kan koka soppa på en spik, som vågar ha skit under naglarna och som definitivt inte tar någon skit från någon annan. det växer en liten ettrig bonnmora i mig också.

  11. hurra!! precis det tänker jag också på just nu när jag driver upp jordgubbsplantor och tomater i minidrivhus för att ha på balkongen. att anamma sin inre bondmora borde vi sannerligen göra lite till både mans och kvinns. det är inget könsbundet. det handlar om ett sätt att leva som försvinner i ngt slags höghastighets-vardag. tack för en fin blogg!

  12. Hej Clara, jättefint inlägg, här har du en till med bondmoreideal. Jag älskar att återanvända det mesta, baka, plantera pelargoner, fynda på loppis osv. hälsar Ann

  13. åh jag tycker du är så härlig, allt det ni är på väg att göra gjorde mina föräldrar också för tjugo år sedan, och det är bland det finaste man kan göra!

  14. Jag blir lite avensjuk på alla som har den där bonnmoran inom sig, jag vill så gärna att hon ska få flytta in i min hjärna, kanske gör hon det en dag. Det låter så underbart att ha ett eget jordgubbsland eller att äta sina egenodlade potatis.

  15. Vilket inspirerande inlägg! Jag ska genast gå igång att baka bröd! 😀 Kom gärna med fler av dina genialiska återanvändningstips! De är värda guld!

  16. Du har så bra tankar, Clara och jag hoppas att många börjar tänka som du. Den dag ni får barn så är jag säker på att du kommer att prioritera dem också, vilket är det enda rätta!
    Jag är mycket mycket äldre än du men jag kan intyga att din
    inställning håller. Det finns inget viktigare än att ta hand om det som är nära. Allt gott önskar jag dig! Kram!

  17. Som jag tidigare har sagt älskar jag din inreedning och dina berättande texter. Om du har vägarna förbi jönköping är du mer än välkommen till en ny trendavdelning på Erikshjälpens secondhandbutik- Miimo Secondhand trend. Vi är några ungdommar som satt igång och öppnade i lördags. Läs gärna mer på : http://www.jonkoping.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=167

    TACK för en braa blogg!

  18. Å jag blir jämt så glad när jag surfar in på din blogg (som jag gör typ 58 ggr om dan!) Du är så rar och redig! 🙂

  19. Ja, du har helt rätt Clara! Jag har en kompis som vi brukar kalla för en bondmora fast i en skatepunkares kropp. Han är vegeterian och hemkunskapslärare och en sann livsnjutare! Jag gillar folk som inte passar precis in i mallen.

  20. Men dom bondmoror jag känner är i lagårn och sköter mjölkmaskin också å samlar koskit på hög 🙂 Den biten av bondmorelivet doftar sämre än pelargoner!

  21. Hej Clara! Du verkar vara en skön blandning av allt vad människan kan vara. Härligt, man behöver inte passa in i någon mall! Vet inte varför, men jag tänkte att du kanske kanske skulle gilla min sida också. Rönnbärsgirlangerna har vi ivarje fall gemensamt… Kolla mittEnklaliv.com om du vill.

  22. Är uppväxt på landet så jag vet vad det vill säga att vara bondmora, känns kanske lite gammaldags att kalla sig det… och inte så relevant heller… MEN det är spännande att väcka liv i vissa ord som rymmer en massa värderingar. En bondmora är för mig ingen hemmafru, det är en kvinna som sköter inte bara hemmet utan också mycket i jordbruket. Ett arbete som egenföretagare helt enkelt men allt vad ansvar och hårt arbete som detta innebär. Kram Inger

  23. Löv ur blog! Helt rätt tänk! Just nu har jag försått en en drös med tomater som ska ställas ut på balkongen i sommar. Dessutom tillverkar jag smycken av vintagematerial. Det gäller att ta vara på det som finns och sluta konsumera nytt hela tiden.