Igår hade vi ett arbetsläger här hemma. Lite som Gulag. Minus det hemska såklart. Svärmor målade tak. Svärfar spikade golv. Svåger rensade avlopp, mannen städade pannrum och jag slipade och spacklade väggar. Det var precis vad som behövdes. En spark i rumpan och lite styrfart. Ibland blir man tokig av att allt tar så lång tid. Jag vill egentligen helst gräva trädgårdsland och spika upp tavlor och inreda. Men det är en lång väg dit. En klok bloggläsare sa till mig att hennes bästa renoveringstips var att ta mycket tid för att njuta. Stanna upp. Vila. Beundra sitt arbete. Och det är sant. Så nu försöker jag leva efter den devisen. Och nu far vi in till stan och går på loppisar. Som en slags belöning.
Ha en härlig söndag kära barn!
8 svar
Hejsan Clara,
ville bara säga att jag inte tyckte om att du gemförde en arbetsrik dag med Gulag. Jag menar bara: varför det?? Man skulle väll inte tar upp ordet KZ heller om man inte pratade om just det ämnet?
Annars brukar jag tycka om din blogg mycket, det var bara detta som jag var tvungen att ta upp.
Ha det bra, Jennü
Vilket bra renoveringstips! Det ska jag också ta till mig när vi får vårt hus och kan börja renovera. Tack för en bra blogg.
Jeg har en liten utmerkelse til deg på bloggen min 🙂
Det är lätt att glädjas med dig Clara! Ni verkar ha en underbar tid framför er med huset och allt (renovering inberäknad). Det låter som att du förstår att njuta av det också, härligt! Önskar er allt gott!
Är säker på att jag nu hamnar i en klassisk genre av bloggkommentatorer – ”jag-har-läst-din-blogg-länge-men-aldrig-skrivit-till-dig-förut-kommentatorn”. Nu kan jag inte hålla mig längre. Och anledningen till detta är att jag läser en bok som jag är säker på att du skulle älska lika mycket som jag. Den heter Karin Larssons värld och är helt underbar. Vilken kvinna! Jag tror nog att du, som har fullt upp med att skapa ett hem med allt som det innebär, kommer att bli otroligt inspirerad! Hälsningar
Karin (dock ej Larsson)
Vi håller också på, men bara i en lägenhet. Stundtals är det otroligt jobbigt och inte alls speciellt skoj. Men när man är klar med ett rum, då känner man sig verkligen duktig över vad man åstadkommit.
Så hang in there! Snart är vi i mål!
å, finaste clara. du fortjener verkeleg ditt nye liv og din vakre familie. eg gledar meg sånn til å få sjå bilder av heile huset.
Hej! Hittade din blogg igår och har inte kunnat slita mig från den på lediga stunder, din finfina stil och härliga smak, på alla plan! Döm då av min förvåning när jag kom långt tillbaka i tiden, och såg att du var studentmarskalk i våras, precis som jag! Förvånad är väl ett milt uttryck för vad jag kände då, över hur liten världen (eller kanske Umeå) kan vara. Känner stor respekt för att du har valt att vara nykterist, ett mycket klokt beslut! Men jag måste erkänna att just den kvällen så gick du miste om något eftersom det efterrättsvinet var perfekt till den väl komponerade efterrätten, ojämförbart mot utan vinet tyckte jag. Just sådana tillfällen kan alkohol möjligen tillföra något, men i övrigt är det tveksamt. Och uppenbarligen så har du klarat dig precis lika bra utan den upplevelsen, så.. Keep up the good work, with everything!