Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

15 kommentarer på “Saker jag gjorde när det var vår och vi var nyinflyttade”

  1. Jag vet, Clara. Usch, jag saknar också Sixten. Och jag förstår att du gör det. Igår var det två månader sedan min Frida gick bort, tiden går så obarmhärtigt fort men ändå så långsamt, och jag saknar henne också. Man tänker att dagarna bara kommer att fortsätta gå. Jag hoppas att du inte mår jättedåligt … det hoppas jag ärligt. Att det finns saker för dig att glädja dig över ändå. Det hoppas jag!

  2. Haha jasså, där ser man. Såg verkligen ut som klackskor, men nu när jag tittar närmre ser jag ju att det är stolens rygg som ser ut som en klack. Å andra sidan tror jag fortfarande du är en av få, som faktiskt skulle kunna TÄNKA SIG att putsa fönster i högklackat. Även om så inte var fallet här…

  3. Tack kära ni för att ni är så fina

    Elin: Haha, ja det stämmer nog mycket bra

    Cecilia: Ja visst är det trist..hoppas att DU också få mår bra och se några ljusglimtar mitt i allt? Tänker på dig

    kram

  4. Jag förstår att du saknar din Sixten. Fy sjutton jag vill inte ens tänka på den dagen när min lilla vovve inte finns mer! Jag minns när jag var tio och familjens hund gick bort.. Han hade alltid funnits dr från den dagen jag föddes. Älskade varelser!

  5. Höll på att svara fel på säkerhetsfrågan.. Puh.

    Jag älskar din blogg, den är perfekta medicinen efter en jobbig dag samtidigt som den är den perfekta starten på en bättre.

  6. Kära Clara,
    Det märktes under sommaren att det blev färre och färre bilder på dig själv. Sedan blev tonfallet fränare och du visade lite av din aggressiva sida…vilket verkade rätt så befriande. Det låter som om du befinner dig i en övergång från en fas till en annan i ditt liv. Jobbigt och smärtsamt när det händer, men kris är också utveckling. Du har haft en alltför stor förlust redan i ditt liv och kanske sorgen har gjort sig mer akut påmind igen. Du ger så mycket till så många…Vem kan du själv vända dig till för tröst och klarhet? Och du – du behöver kanske inte alltid vara Superwoman..? Ta en paus från alla förväntningar – egna såväl som andras. Kram från Emilia (som inte skrivit tidigare).

  7. Nu får du något så trivialt som fönsterputsning att se tilltalande ut. Är det något du lyckas med så är det att få mig att vilja vara mindre lat. Det var en komplimang. Om det inte gick fram ordentligt…