Mornar som dessa älskar jag att bo på landet! Efter att lillen ammat vid sextiden gick vi ut i den ljumma trädgården, jag bara i nattlinne, och tittade på allt som växer och lyssnade på fåglarna. Sedan tog jag en lång skogspromenad. Man blir alldeles andäktig av utsikten. Det är i naturen jag känner störst gudsnärvaro. Med doften från ljung, varm bark och den fria, vidunderliga himlen.
Vi brukar klättra upp i ett älgtorn och bara sitta och titta på allt fint, Melker och jag. Och så tänker jag på alla människor jag älskar och saknar för att de är så långt borta, men ändå känns nära på något vis när man kan se horisonten. Idylliskt så man skiter på sig!











43 svar
Jag blir lycklig av att ta del av detta! Sådär vill jag också bo! Bebis och hund skulle vara fint också! 🙂
Jag tycker världen känns både oändlig, men ändå nära när man ser den så där. Inget lugnar så som naturen.
Åh visst är det underbart! Själen mår bättre ju närmre naturen, så är det för mig också. Och ibland är livet så idylliskt så man nästan skäms 🙂
Så otroligt vackert!!!
Men Clara! Har ni inga lövträd alls där uppe i norr??
Inte mitt inne i granskogen. Men annars så, Umeå kallas ju även Björkarnas stad 🙂
Instämmer med allt du säger. Dock skiter jag inte på mig 😉
Gudsnärvaron är som närmast, absolut! Jag bor också på landet och det bästa som finns är att vara ute med hundarna på lååånga promenader.
Tro är varken könsdiskriminerande eller maktbaserad…det är en missuppfattning…Tro är ens personliga och högst personliga förhållande med Skaparen, ingen får störa detta med ovidkommande samhällsstrukturer, men visst finns det dogmer h regler för hur gudstjänster ska se ut (gudstjänsterna har vi för att få en nystart, tänka om, grunda oss i vår tro men det viktigaste av allt är att leva sin tro…att försöka vara kärleksfull,ödmjuk med sin nästa, inte ha vrede eller skapa vrede hos andra mm….). Nu låter jag som om jag tror att jag vet allt…men det gör jag inte…Jag har bara en förmåga att uttrycka mig som så…Sorry…Men iaf. Fastna inte för Ramarna, se Motivet!
helt otroligt fint!
Åh, vad rofyllt. 🙂 Jag glömmer ibland att det fortfarande finns platser kvar i världen med så mycket orörd natur (ser det ut att vara i alla fall).
Kan riktigt känna den där speciella doften av ljung och tall! 🙂
Åh vad jag jag längtar till norra sverige när jag läser din text och ser på bilderna!!
Hej Clara, vad fint 🙂
Nu har jag en fråga angående religion som du kanske kan ta upp någon gång. Jag har aldrig gått i kyrkan eller haft någon riktigt troende i min familj, så egentligen kan jag bara det teoretiska bakom religion. Jag tror heller inte att jag skulle vilja bli religiös heller: jag är nog för ”logisk” för det – har aldrig trott på spöken eller så (okej det här låter så himla fel, allt jag skriver. jag menar verkligen inte att spöken och kristendom ligger på samma nivå) – plus att jag alltid fått för mig att religion är så maktbaserat och könsdiskriminerande. För det är det väl teoretiskt? eller? Nu försöker jag verkligen inte starta värsta hetsiga debatten eller säga något ont om religion överhuvudtaget. Jag undrar bara vad en sån vettig människa som du anser om att vi till exempel alla föds med en synd som var Evas fel osv.
okej det här var sämst formulerat och jag hoppas att du inser att jag inte dömer utan bara UNDRAR 🙂
När jag pluggade religionsvetenskap slog det mig att nästan ingen religion är könsdiskriminerande i teorin, men nästan alla blir det i praktiken. Samhället där religionen ska passas in är ju oftast i patriarkalt i sig, så det är klart att teorin anpassas efter detta när det blir praktik. Så jag tycker värt om alltså, att religion inte är könsdiskriminerande i teorin, men allt som oftast blir det i praktiken.
Morgonpromenader är nog bland det bästa som finns! Man får så mycket energi på så kort tid! Ett enkelt sätt att förgylla livet! Det är tur att man har hund..
Gillar din blogg Clara! 🙂
GUD vad mysigt….
Länka gärna min CANCER insamling
Betyder allt
ALLA får en tack länk
Alltså morgonpromenader är ju verkligen något av det bästa som finns (: himlans fint att du delar med dig av din!
Extremt vackert! 🙂
FINT skrivet, å snygg avslutnings knorr! Jag kommer ihåg när jag var liten och grävde i jorden…
Då kände jag verkligen en sådan ödmjukhet inför skapelsen och en sådan tacksamhet för allt vacket och fantastiskt vi har fått i gåva av Gud! Jag minns att jag undrade om jag var galen som stod och pratade med gud….Det var nog just vad jag inte var, inser jag nu…
Tyvärr har jag inte dina utsikt över blånanade berg. Från vårt sommarställe har vi utsikt över havet och att sitta och titta ut över vattnet en sommarmorgon är inte fy skam, det heller.
Är grangrön av avund!
Snart ska jag också bo i skogen.
Fantastiskt vackert, det där Norrland.
Härligt!:-)
Kram Stina
Du som bryr dig om mycket och når ut till många.
http://www.allout.org/en/petition/uganda
Ja, morgnar är så fantastiska. Skrev ett liknande inlägg för ett tag sedan. http://royalcat.wordpress.com/2011/04/09/langtan/
Och skogspromenader med utsikt är verkligen så härliga. Men nu har det varit en hel del björn i skogarna här på sista tiden så man känner sig inte helt trygg tyvärr.
På våren går jag ibland upp extra tidigt på helgerna så att jag hinner möta solen när den går upp, underbar känsla. (sen somnar jag om igen)
Härliga bilder! Man blir verkligen glad av sådana mornar!
Jag minns också de där morgnarna när jag vaknade vid fem sextiden med en bebis och gick ner till havet och såg båtarna åka förbi. vi hyrde ett hus vid Furusund och där är det massor med båttrafik. Men rofyllt.
Åååå, GJETT om jeg heller ville startet dagen på den måten enn med å kjøre barna til barnehagen og stresse avsted til en jobb der ingenting fungerer som det skal for øyeblikket… Utsikten er helt fantastisk, og jeg kjenner nesten furuduften om jeg konsentrerer meg hardt 🙂
å så fint! härligt att bo så nära vidsträckt natur 🙂
Åh, underbara Clara. Jag älskar dina knorrar. De gör att du aldrig känns pretentiös eller svulstig.
”Idylliskt så man skiter på sig!” – fantastisk sagt! Du er bra, Clara!
Riktig livskvalité.
Fantastiskt…så att man nästan skiter på sig :-). Själv tog jag en sväng i trädgården. Inte lika storslagen utsikt men ändå en lisa försjälen!
Jag älskar Västerbotten. Och mest av allt älskar jag inlandet, där allt är så där täckt med skog. Jag önskar att jag med bodde där uppe! Tyvärr äre lite svårt eftersom ungarnas far bor här nere.
Oavsett hur o-troende man anser sig vara, så är vackra naturvyer något som får en att, om än så bara för en liten stund, bli troende. Vackra härliga moder jord!
Det är mycket för inlägg som dessa som jag älskar din blogg. Du ser det vackra i det lilla (eller stora tycker jag ju, men i allt runtomkring oss som inte kostar något och som finns där hela tiden) det blir så jäkla vackert men inte smetigt. Mest älskar jag nog dina vanvördiga knorrar, en typ av humor och livsåskådning som inte så många delar med mig förutom min man och min pappa. Och så du i andra änden av landet. Känns fint. Tack
Och så jag!
Nog är vårmornarna bra härliga!
Får Melker klättra upp själv?
Det får jag aldrig göra, men jag älskar morgonpromenader, men jag har ingen utsikt. Om man inte räknar sjön, förstås. Fast då behöver jag ju inte gå någonstans.
Jag har lite roliga bilder på min utsikt om du vill se, med brinnande sjöar, himlen i vattnet och världens häftigaste regnbåge ever. Jag far aldrig med osanning!
http://sverkerbest.blogspot.com/2011/04/jag-ar-oslagbar.html
Haha… förstår precis!
Trots slutklämmen fick jag en tår i ögat. Sverige är fantastiskt vackert och som du säger, himlen, h-i-m-l-e-n!
Slutklämmen gjorde det här inlägget det bästa på mycket länge! Håller med dig om allt. Kram till dig.