Mitt säkraste vårtecken är nog när min man börjar med morgonyogan. På vintern tränar han mest på kvällarna men under den ljusare tiden av året tränar han i gryningen. Ett recept för ett lyckat äktenskap måtte vara att leva med en person som gör yoga varje morgon (eller någon annan träning). Det är rent otroligt hur fridfullt det är att umgås med någon som lever så! Som har vaknat och samlat sig inför dagens bestyr – innan man ska sätta igång att samarbeta och interagera. Själv har jag ett oerhört dåligt morgonhumör och är väldigt morgontrött dessutom. Det har verkligen förstärkts sedan jag fick barn. Innan kunde jag ju ta hänsyn till mitt humör och sitta och ta det lugnt någon timme och morna mig. Nu är ju det oftast omöjligt. För det enda som riktigt hjälper mig är att få vara ifred. Så lösningen på det har stavats träning. När jag tränade som mest mellan april och september gick jag på hundpromenader eller joggade tidigt innan någon annan hunnit vakna. När jag kom tillbaks igen var jag som en helt ny människa. Då hade jag hunnit samla mig inför morgonen och samspelet med familjen och allt som rör jobbet.

Det händer ju inte nu däremot, när jag hasar mig ur sängen på morgonen och börjar dagen med att mödosamt dra på mig mina stödstrumpor (gravidförnedringen). Just därför är jag så extra glad för att min man tränar igen. Så att åtminstone en av oss är samlad, stabil och nöjd om morgonen. För det är ett smittsamt tillstånd.