Ibland har man tur. Jag har kikat i antikaffärer flera gånger på lampor av den här typen. En sådan hängde över mormors matsalsbord när jag var liten och jag tyckte att den var det vackraste som fanns! På antikaffärer har de kostat kring tvåtusen kronor varje gång jag sprungit på dem. Därför har det hittills aldrig blivit något köp. Men på en gårdsloppis jag steg in på av en slump i våras såg jag en sådan här hänga bortglömd högt under ladugårdstaket. Tror loppisägaren själv hade glömt att han hade den i sin ägo. 500 kronor stod det på prislappen. Men just den dagen hade han satt halva priset på allt i butiken så jag fick den för 250 kronor. Ett alldeles ypperligt pris anser jag. Han berättade att lampan hängt i finrummet hemma hos några åttioåriga bröder i en by i närheten av där jag bor. Men nu hänger den i mitt matrum och pryder sin plats. Och varje gång jag ser den tänker jag på mormor och morfar. Och som en bonus passar den fint ihop med oljelampan i fönstret som jag också sprang på i somras.
36 svar
i like that hanging lamp/light! very cool!
Den er bare superfin, tillykke med den – og til så fin en pris!
Jättefin! Vilken tur du hade! Jag älskar känslan i bilderna, och den vackra pelargonen!
Verkligen fint. Du ser ut att ha ett underbart hem.
Allt är så himla fint,men en sak stör mig och det är blomkrukan,en ful plastkruka passar inte ihop med allt det andra vackra.Läser ofta din blogg och tycker att du är en fin förebild för andra unga kvinnor.Ha det gott med din familj:-)
Vilket fynd!
http://hannafialotta.blogg.se
De här bilderna får mig att tänka på ”Tordyveln flyger i skymningen” av Maria Gripe! Tänker på det där huset och den gamla blomman som aldrig dör utan har levt hur länge som helst… Sällsamt! Du har verkligen lyckats fånga en speciell stämning 🙂
Å – en favoritbok från min barndom =) Det var fint beröm
Så vackert det ser ut från ert matrum! Lantligt och härligt. Och lampan, så fin! Vi hade en liknande hemma när jag yngre, åh nu blev jag lite nostalgisk:)
Fin lampa, men hur har ni gjort med elen? Är det en omgjord fotogenlampa?
Super tjusig, älskar dom där snirkliga art nouveau formerna, önskar att jag hade en matsal och inte ett pytte kök så jag också kunde börja leta efter en.
// fredrika
Så underbart fint!
Hanna
Hej Clara!
Dina bilder ger mig en härlig pinglande känsla i hela kroppen. När jag ser ditt hem så vill jag bara kura upp mig i sängen, läsa en bok och äta bullar. De ger mig hopp om livet! Kanske låter jag lite knasig men det är så jag känner 🙂
Mvh Mikaela Västkusten
Så himla härligt att höra =) Tack snälla
Vilken tjusig! Hade en liknande i mitt föräldrahem hängandes över köksbordet. Tror att en av mina systrar har den nu, nedpackad i en låda dock..
Hej Clara! Jag har följt din blogg några år nu och uppskattar hur du blandar politik med vardagsliv. Jag har uppfattat dig som en person som strävar efter jämställdhet, vilket jag uppskattar – men nu kn jag inte låta bli att fråga längre. Hur ser du på hemarbete och jämställdhet? I din blogg skriver du alltid ”jag ville köpa, jag älskar den här tapeten osv”. Bilden jag får är att du är inredningsansvarig i hemmet, vilket absolut inte är något fel. En del i min ”jämställdhetskamp” handlar om att ständigt på alla områden, inte minst i hemmet, dela på alla ansvarsområden och sysslor för att få ett ”dynamiskt” och integrerat liv med min partner. Annars känns det lättare att fastna i mönster som sedan leder till stereotyper.. Hur tänker du kring uppdelade sysslor? Om ni ens har uppdelat, bara min uppfattning som sagt. Tacksam för svar! /Julia
Så ser jag inte alls på jämställdhet. För min del handlar det om att bli medveten om hur strukturerna och mönstren ser ut, dvs. att kvinnor ofta står för mer hushållssysslor och att sen göra ett medvetet val mot denna bakgrundsfakta. Dvs. är anledningen till att jag alltid diskar att vi hamnat i invanda mönster, eller är det så att jag uppskattar att diska medan min man hellre lagar maten och att båda är nöjda med arrangemanget?
Ser ingen poäng med millimeterrättvisa, utan det handlar om att båda i ett förhållande ska vara nöjda och ha bra förutsättningar att leva ett liv man uppskattar så mycket som möjligt. Jag hatar att laga mat, fixa med bilen och att typ bygga ihop saker. Ser ingen poäng med att jag ska göra det då. Man får väl prata öppet med varandra om hur man vill ha det 🙂 Om vi sen blir en stereotyp får vi väl vara det då, ingen poäng med att bli ”antistereotyp” för att göra en poäng och sen hata sin vardag. Jag vill leva mitt liv som jag vill ha det.
Jag förstår absolut vad du menar och håller med till viss del. Jämställdhet uppfyller nog inte sitt yttersta syfte om det bara blir en anti- och stolthetskampanj. Samtidigt har jag ändå svårt att se uppdelade sysslor som helt och hållet oproblematiskt. Jag fortsätter fråga och argumentera i all respekt för dina åsikter, bara för att jag helt enkelt vill lära mig mer – detta är ju faktiskt något jag funderar kring!
Det jag tänker är bl.a. att om två personer lever ihop och vem som gör vad avgörs genom intresse/hur duktig personen är på sysslan, vad händer då om ingen är intresserad eller bra på det? eller vad händer om en är bra på det men inte tycker det är kul? Eller en är intresserad men skitkass? Och vad händer när vardagsstressen kommer och saker måste göras fort? Självklart kan man som par prata om detta men jag bara undrar hur till exempel Clara och hennes man tagit beslut, eftersom hon ändå uttryckt sig i frågan ibland. (Jämställdhet, alltså..)
För OM det skulle vara så att det är Clara som bestämmer all inredning i hemmet, så skulle jag kanske tänka att det verkar lite konstigt att leva med en person som inte bryr sig om hur det ser ut hemma. En person som överlämnat allt mandat åt den andre i den frågan. Eller så är det i förtroende, för att hon gör det bra..
Jag vill verkligen inte lägga någon börda på Clara att hon behöver vara en perfekt människa och alltid föregå med gott exempel, hon behöver ju inte ens svara, men detta är frågor som jag själv funderar kring mycket och då är det värdefullt att kunna diskutera detta med personer vars livsstil och val jag annars inspireras av!
Hej Julia! Jag tänker att det är skillnad på att dela jämt på de sysslor som måste göras i ett hem. Ev vis städa, tvätta, laga mat osv och sysslor som handlar om rena intressen så som inredning, trädgårdsanläggning och så vidare. Där tycker jag inte att man kan kräva att dela lika på något sätt. Om den ena personens största intresse är trädgård kan den ju för den sakens skull inte kräva att partnern ska hjälpa till och plantera och sköta avancerade odlingar i lika hög utsträckning. Och om den ena är intresserad av veteranbilar kan den ju för den sakens skull inte kräva att den andra ska meka med bilar, putsa och polera dem. Det handlar om intressen och inte livsnödvändigheter.
Och så nu till din fråga Julia =) Varför jag alltid skriver att ”jag har valt” och ”jag har hittat” osv är för att jag aldrig skriver om min man på bloggen i princip. Jag vill inte företräda min mans åsikter och intressen. Och då är det mest naturligt att oftast skriva jag istället för vi även om min man kan ha varit delaktig i beslutet.
Jag misstänkte att det kunde ligga en sån princip bakom 🙂 absolut sant det du säger om intressen. Tack för att du tar dig tid att svara & bry dig om dina läsare!
Mkt bra inlägg! Håller med till 100%! I vårt hem är det min man som lagar mat och jag som handlar, helt enkelt för att han lagar bättre mat än jag.
Samma argument som använts av både kvinnor och män för att hålla kvar kvinnor i sköta hem och barn-fällan och män i fixa bil, skotta och klipp gräset-fällan? ”Vi gör det vi är bra på”. Helt oproblematiskt är det inte, även om jag förstår bad ni menar… Det är inte lätt.
Vill dock passa på att slå ett slag för millimeterrättvisa, som alla vill avsäga sig. Mer millimeterrättvisa, hur är det annars rättvist?!
Så fin! Och vilket fynd.
Vilket fynd!
Den andas historia. Underbart fin. Och herregud vad de tog underpris!
Där ser du Clara, så mycket du får ut av att springa! 😉
Du ser ut att vara i väldigt fin form, gratulerar. Träningskläderna sitter som ett smäck.
Jag håller själv på att bygga på min kondition med löpning just nu och det är lite kämpigt. Spelar inte någon roll att jag alltid rör på mig mycket, varje träningsform kräver ju sitt!
Helt ljuvlig! Vilket fynd!
Sådana fynd har vi gjort på auktioner på Gotland också (de mer avsides, som inte har för många stockholmsbesökare som drar upp priserna), och fått flera fotogenlampor till hyggligt pris.
Gratts!
Du skriver så fint! Man känner av lite nostalgi och kärleken till dina morföräldrar i inlägget.
Den var verkligen jättefin! Jag gjorde också ett riktigt fynd igår när jag hittade en gammal skolplansch med ”Höstens bär” som tema. Har letat i år och dar efter en sån, så kul när man hittar! Har också börjat köpa på mig mängder av gamla bakformar på loppis sen du tipsade om det. Det stämmer verkligen att dom är ”inbakade” på något sätt. 🙂
Åh en sån har vi!
Fint!
Clara, en fråga som rör ngt helt annat. (Sött barn, snygg tjej, fint hus, roligt med butik också!). Jag har reativt nyss börjat jobba efter studier, och har funderat på hur jag vill leva mitt liv. Tror mig ha kommit fram till att jag gärna jobbat men kanske inte 100 % – kan mkt väl tänka mig att typ 80 % passar mig perfekt, förutsatt att det ger en lön rimlig att leva på. Råkade nämna detta i ett sammanhang och den enda responsen jag får är ”pensiooooooonen.”. Jag är 25 men man ska tydligen redan planera efter pensionen. Jag förstår att fattigpension inte är så kul men undrar hur du tänker kring detta (har för mig efter ha sett ditt ”jag hatar arb.linjen” att du ju också downshiftar, försöker se hur lite du kan leva på osv)? Tycker det är lite spännande att jag tänkte hitta ett jobb på ca 80 % om det går, alltså absolut arbeta och de skulle ge en lön runt 20 (kanske lite mindre eller ngn tusenlapp mer), tycker det är fascinerande hur det kan vara så chockerande?
Jag har också funderat över det där, och vill inte riskera ett liv som fattigpensionär. Alltså har jag börjat spara lite extra till pensionen. Jag jobbar kring 80 procent (det är toppen!) och har ett privat pensionsspar för att kompensera det faktum att jag är egen företagare (då få man ingen tjänstepension, och det är då man på allvar sätter sig i skiten). Om man är anställd och därmed har tjänstepension, så skulle jag gissa att det krävs ganska lite för att kompensera inkomstbortfallet. Om du, som är så ung, sparar några hundra i månaden genom något pensionsbolag eller din bank, så borde du kunna leva ett lugnt och billigt liv under arbetstiden och ändå vara på grön kvist i ålderdomen!
Tack för snällt och klokt svar Lisa!
Jag är också på jakt efter en matsalslampa… Men det är klurigt, antingen är de för dyra eller för fula.. Men den här var ju perfekt – både utseende- och prismässigt! 🙂
/Annie – Anniesenkla
Fantastiskt fin lampa Clara!
Otroligt vacker!