
Jag som har föreläst flitigt i flera år har inte föreläst alls sedan Folke kom. Det var ett beslut jag tog för att kunna vara hemma och fokusera mer på Folke och inte sabba amningen. Men nog har jag saknat det och i helgen gör jag den första föreläsningen på sju månader, tillsammans med Annakarin. Det blir en rivstart med en föreläsning på Rigoletto i Stockholm för 750 mäklare. Det känns helt fantastiskt att vara ute och prata igen. Och dagen innan ska vi vara på förlaget och arbeta med en helt ny bok, som inte hör ihop med BAKA, FIXA, ODLA- serien utan är ett helt nytt projekt. Superduperkul ska det bli!
Sedan jag blev förälder tycker jag både att det är jobbigare och skönare att vara hemifrån. Tråkigt att vara ifrån familjen men också FRUKTANSVÄRT SKÖNT att vara själv. Att sova i hotellsäng med öronpropparna hårt intryckta, att bada badkar utan att först behöva elda för varmvattnet och äta frukost ifred vid en härlig buffé istället för att passa upp två gaphalsar.











24 svar
Jag längtar till vi får höra dig imorgon =) Känns som höjdpunkten på konferensen!
Så roligt att höra Malin =)
Vad skönt att se att man inte är ensam som sover med öronproppar. Det är så skönt att plugga in öronpropparna djupt i öronen när man gå och lägger sig och verkligen höra hur omvärlden stängs ute. Sover själv jämt med öronproppar då jag har svårt att somna med störande ljud om kring mig och sover väldigt lätt. Vaknar av minsta lilla ljud om jag inte har propparna på mig. Har du något bra tips på öronproppar att sova med?
Eller hur! Jag tycker att de flesta sorter funkar men har en kompis som tipsat om genomskinliga i någon slags formbar gummi/plast som säljs på apoteket och som tydligen ska vara bra
Jag förstår vad du menar. Båda världarna är bra att ha, för det får en att uppskatta det man har mycket bättre.
Apropå dina föreläsningar så undrar jag om du någonsin har varit rädd för att prata på scen inför så många människor, och hur du i så fall kom över det?
Jag läste retorik på högskolan för många år sen och vår lärare sa att många har en stor skräck inför att prata inför andra, men det beror oftast på att de inte är vana vid att göra det. Jag känner själv att det finns så mycket som jag vill göra i mitt liv och i min karriär men jag håller mig själv tillbaka på grund av rädslan att ta plats och synas. Jag känner mig väldigt obekväm i rollen som ”talare” inför en grupp människor. Jag behöver komma över detta för att kunna gå vidare, men vet inte riktigt hur. Har du några tips?
Hejsan! Jag förstår att det känns lurigt. Jag har också varit rädd för att stå på scenen men har uppträtt och sjungit så mycket för publik genom åren att jag liksom vant mig. Tror det bästa är att utsätta sig för det och därigenom öva. Det är skitläskigt men jag brukar tänka på att de flesta man pratar för själva inte skulle våga göra samma sak och att man bara därigenom faktiskt har ett ”övertag”. Att man är lite cool som vågar bjuda på sig och riska lite. Jag kan tänka mig att det finns flera bra böcker som handlar om att överkomma den här typen av rädslor. Kanske en kombination av övning och lite böcker att ta stöd av kan hjälpa? Lite ilska är också bra att ha. Ilska mot din rädsla som hindrar dig från att göra det du drömmer om. Att bli arg på problemet och därmed provocera sig till att våga brukar funka på mig
Önskar dig lycka till!
Hej Clara!
Jag undrar om du är nöjd med tapeten i Folkes rum? Jag tycker den ser så fin ut på dina bilder. Är sugen på att ha den i ett gästrum hemma.
Mvh
Johanna
Jadå, Det är jag. Men den är ganska hypnotiserande. Den finns ju i mjukare färgställningar så det kanske är bra i ett större rum? Alternativt en del stora tavlor/textiier som bryter upp mönstret och förhindrar att man blir snurrig =)
Så jäkla strongt att föreläsa för så många personer! Heja heja 🙂
Tack =)
Jag har inte barn själv men jag älskar ändå att komma iväg och äta en lång hotellfrukost. Var på jobbresa till Berlin för nån månad sen, och klev upp tiiiiidigt för att hinna göra mig fin och redo för jobbet – OCH hinna sitta vid frukostbuffen i 45 minuter, äta i omgångar och läsa utländska tidningar. Ännu mer tillfredsställande var det att se allt folk i kostym som sprang in och hämtade en crossiant och snabbt gulpade i sig kaffe och nästan sprang iväg..
Visst är det intressant, känslan av att man hela tiden saknar de små när man är borta, men samtidigt så fantastiskt skönt (och välbehövligt) att få lite tid för sig själv.
Vad spännande med ett nytt projekt!
http://isabyl.devote.se
Vad härligt att komma igång med det igen 🙂
Hög igenkänningsfaktor på det där med att sova borta! Önskar alla småbarnsföräldrar maximala valmöjlighetet att lägga jobb/ledighet som det passar barn och föräldrar bäst! Fram för fler flexibla jobb och fortsatt flexibilitet i Fp! 🙂
Kan inte ens föreställa mig, för jag har inga barn och är rätt ung då va, men känner redan som det är nu att den där tiden man faktiskt får vara ensam och i fred är helt otroligt skön verkligen! Hoppas du njuter av den riktigt rejält, sakna folk kan man ju göra på resan dit och hem liksom!
http://herbariumet.blogg.se
Sugen på att veta hur det är att leva som Svenskadopterad eller intresserad av att lära dig nya coola sminkhacks eller bara få dig ett gott skratt?
Då är du välkommen till min blogg http://nouw.com/emelieoberg 🙂
Åh, precis så kände jag uppe i Umeå förra veckan! Mycket SKÖNT att bo på Stora hotellet – men samtidigt längtade jag såklart… Kram från Ebba + lycka till på föreläsningen!
Du är skönt rak, fortsätt med det du även om jag inte alltid håller med dig! Pöss
Skönt att vara för sig själv ett tag!
http://hannafialotta.blogg.se
Lycka till!
Ha ha hög igenkänningsfaktor på den 🙂 När jag var i Slovenien på kurs i våras gick jag upp tidigare än de andra på kursen för att få äta helt själv och få läsa min bok och inte behöva prata med någon. De tyckte nog jag var lite knäpp men så vansinnigt lyxigt det var. Förstår dig precis i den dubbla känslan.
Så spännande och så välförtjänt med lite ensamtid. Är det kanske första gången själv? Minns första gången själv efter graviditet och x-antal månader amning/samsovning. Jag längtade som en tok! Och visst var det skönt men jag längtade hem ganska snabbt igen. Ha det så roligt Clara!
Jag kan förstå att det är lyx att få vara själv en stund! 🙂 Spännande att höra sen vad det är för nytt bokprojekt!
Kramar