Svenskans fulaste ord: “Tillhör Butik”  för det stĂ„r alltid pĂ„ de bĂ€sta sakerna pĂ„ loppisar och antikaffĂ€rer.

Det stÄr jag fan för: Att Dina fÀrger var blÄ med Tommy Nilsson Àr en av de bÀsta svenska lÄtar som gjorts.

Snyggaste jag vet: MÀn i blÄstÀll. Att kunna odla och ha fin hand med djur Àr alltid det mest attraktiva.

DĂ„ gĂ„r jag och gömmer mig: NĂ€r det vankas stuvade makaroner, nĂ€r jag fĂ„r ovĂ€ntat besök och nĂ€r barnen skriker “VI VILL HA FRUKOST!” Jag hoppas alltid att Jakob ska lösa det sĂ„ jag slipper.

Kommer jag aldrig ihÄg: Mina barns personnummer. MÄste alltid ringa Jakob.

Finaste komplimangen jag fÄtt senaste tiden: Den kom frÄn min bÀstis Elina som gick in pÄ Iris Hantverk i Stockholm och konstaterade att det luktar precis som hemma hos mig: sÄpa och trÀ! Finns ingen godare doft sÄ jag blev helt smickrad.

Nyaste insikten: Att ha en eldriven lÄdcykel gör att man bemöts som om man hade en hundvalp. Alla vill kolla, klappa, berömma och beundra lÄdcykeln. Hade ingen aning om att en cykel kunde generera den typen av respons.

SnĂ€llaste mĂ€nniskorna: NĂ€r man försovit sig och stövlar in sent med tvĂ„ halvt pĂ„klĂ€dda barn, hĂ„ret pĂ„ Ă€nda, uppspĂ€rrade ögon och vĂ€ser fram ett andfĂ„tt “FÖRLÅT, VI FÖRSOV OSS” till en fröken. Och hon snĂ€llt svarar “Men vad skönt med en sovmorgon! Det behövde ni sĂ€kert”

Roligaste kommentaren jag fĂ„tt: “Hur kĂ€nns det att Jakob har en sĂ„ snygg och vĂ€ltrĂ€nad kropp med tanke pĂ„ hur du ser ut?” Vi skrattar fortfarande Ă„t detta en mĂ„nad senare.

Det fick mig senast att grÄta:  NÀr jag var ute och körde i helgen. LÀngst grusvÀgarna runt dÀr vi bor och jag sÄg lövsprickningen och kÀnde doften av hÀgg och lyssnade pÄ En vÀnlig grönskas rika drÀkt. Börjar alltid lipa av rörelse vid Men du, o Gud som gör vÄr Jord sÄ skön i sommarns stunder. För sÄ fint liksom. Att han gör vÄr jord sÄ skön i sommarens stunder. Och att allt kött Àr hö och att blomstren dö och att tiden allt fördriver. Men att Herrens ord förbliver. Vilken grej!

Sjukaste jag lÀst: Att bloggaren Sandra Beijer inte varit i en skog pÄ ungefÀr tre Är. Blev helt mindblown. Har inte tÀnkt att det kan vara sÄ. Jo, kanske om man Àr född och uppvuxen i Tokyo. Men att det finns svenskar som inte Àr i skogen?!  Men jag förstÄr att Sandra mÄste tycker att det Àr lika sjukt att jag stÀndigt har pÄ mig öronproppar nÀr jag Àr i Stockholm för att jag inte klarar av alla ljud.  Tror detta att vi Àr sÄ olika men samtidigt lika Àr varför jag tycker sÄ himla mycket om Sandras blogg!