Nu har jag kommit hem från mormor (och tillbaka till internetuppkopplingen). Vi har haft fantastiskt fina dagar jag och pojkarna.

Mormors hus ligger så vackert precis vid en gullig liten sjö. Så långt norrut att hennes hägg fortfarande blommar.

Längs en enslig grusväg. Den här bilden tog jag strax innan midnatt. Magiskt ljus!

Måste alltid ta mig en liten nattlig promenad hos mormor och njuta av att solen aldrig går ner.

Bertil och Folke sattes i arbete. Bertil fick bära ved. Men eftersom vedkorgen var trasig fick han dra den i en IKEA-kasse istället.

De hjälptes åt att lassa in veden i vedlåren.

Det är obligatoriskt att grilla Jokkmokkskorv och rimmat fläsk över öppen eld. Och äta med ketchup på Gahkku. Fanimen det godaste som finns. Bertil täljde grillpinnar och hjälpte till att göra upp brasan.

Vi har haft rekordfint väder och badat varje dag. Här är vi på väg till ett svalkande dopp. (Såg att flera undrat över Bertils aprikosa dress och Folkes outfit – allting kommer från svenska märket Blaou)

Jag tillverkade Flaskhundar åt barnen. En sådan gjorde mormor till mig som liten och jag lekte med den varje sommar i flera år. En flaskhund är en plastflaska man målat ögon på och knutit ett snöre runt som koppel. Den skramlar och är skojig – inte minst när man är i vatten och kan låta den bada. Tips ifall era småungar är uttråkade i sommar!

Löptävling ner till vattnet. Att det kan få vara så här fint? Att jag kan få ha det så här bra! Att jag kan få ha kvar den här platsen och visa den för mina barn! Deras gammelmorfar badade på precis samma plats när han var liten.

De skyndade sig ner och slängde av sig paltorna.

Jag hoppade också i och som vanligt badade jag längst av alla.

När vi badat klart och soltorkat på en sten gick vi hem igen. Fast vissa sprang.

Flaskhundar är bra. Man kan till och med kela med dem om man är lagd åt det hållet.

Bertil och Folke hjälpte mig med disken och eldningen och underhållningen. De är väldigt underhållande. Men efter sex dagar hos mormor var det tillslut dags att vända hem igen. Fast vi kommer snart tillbaka!

På hemvägen stannade vi i farmors hus och hälsade på min farbror och pappa som var där. Jag säger farmors hus trots att min farmor gick bort när jag var fjorton.

Sånt spännande hus med tusentals pryttlar, konstiga kammare och prång, läskiga tavlor och uppstoppade djur.

Jag kunde såklart inte låta bli att visa barnen vinden. Den här trappen var jag livrädd för som liten.

Barnen kände stundens allvar.

Jamen ni ser ju. Brant som tusan – man vill inte ramla ner.

Något skärrad treåring.

På vinden finns massor av konstiga saker. Gamla pälsmössor, ytterrockar, textilier i överflöd, leksaker, möbler, prydnadssaker och allt möjligt och omöjligt.

De satte genast igång att leka och vågade till och med vara kvar där uppe själva. Det är mer än jag vågade tills alldeles nyligen.

Tillslut kom de ner igen och så småningom åkte vi vidare hem.

Alltid lika glad när jag lyckas pricka av mina favoritplatser på sommarlovet. Men jag har ju ett par stycken så det kan bli snärjigt att hinna bocka av alla.