Öland, Kalmar och Sturkö

När bröllopsfestligheterna var färdiga stannade jag och barnen kvar några dagar på Öland.  Jakob däremot, han behövde hem till jordbruket. Jag bad om era bästa Ölandstips  på instagram och fick massor av uppslag. En dag åkte vi till Cafe Haget.

Lykke var trulig

Anna betydligt gladare

Det blev supergoda bullar och naturfrisk.

Öland alltså. Förbaske mig så fint.

Men efter några dagars camping var vi redo att dra vidare ner till min kompis Elina och hennes stuga på Sturkö.

Men först förbi kvinnan som är upphov till denna underbara hög med ungar.

MALIN! Så härligt att få ses och fika på hennes veranda och äntligen träffa hela högen familj. Hon bjöd på bullar och bebis och många gapflabb (som hon framkallade hos mig alltså). Så som Malin är.

Så här lät det på Bertil och Folke när vi skulle till Öland förresten

-Finns det apor i träden på Öland? Har Malin några barn vi kan leka med? Kan de svenska?

-Jo, de kan svenska. Men de pratar nog lite småländska.

-Hur låter det?

*pratar småländska*

Bertil ytterst skeptisk:

-Hoppas verkligen de pratar bättre svenska än sådär annars kommer vi inte fatta någonting.

Förlåt Malin för att jag tog den enda bilden där jag inte var en mupp, men där du var liiite mupp. Men vi måste ju jämna ut skönheten tänker jag mig.

Dessutom. Vem bryr sig om hur Malin ser ut när det finns en sådan här? Allan alltså! Så underbar bebis. Efter en eftermiddag av häng på verandan stuvade jag in barnen i bilen och körde vidare till Sturkö.

Där väntade Elina med familj. Det var ett kärt återseende. Vi började med kvällsbad från bryggan.

Jag beundrade vackra Sturkö som jag aldrig besökt förut. När ungarna somnat satt vi uppe sent och åt räkor och lyssnade på syrsorna och jag tyckte att det kändes som att vara utomlands. Så exotiskt när det är varmt och mörkt samtidigt. Det är det ju aldrig i norrland.

Till frukosten dagen därpå åkte vi till Andréns Bageri.

Köpte frallor och bullar.

Och åt frukost i stugan

Världens gulligaste lilla stuga!

Här kan man bo tänker jag.

Eller hälsa på och snatta med sig de finaste sakerna hem igen.

Efter frukosten tog jag och Elina en långpromenad då vi avhandlade allt som hänt sedan vi hördes sist. Det var inte mer än fjorton dagar sedan men det skapar ändå timmar av pratmaterial.

På Sturkö hann vi också med en tur på loppis (jag gjorde flera fynd jag ska visa senare!)

Och ytterligare en sväng till Andréns – den här gången för att inspektera det ihåliga trädet. (Såg att flera frågat om var Folkes färgglada kläder kommer ifrån – hans dress är från det svenska märket Blaou)

På Andréns blev det glass

Muffins, scones och blåbärspaj. Åt tills jag sprack.

Och så – efter några underbara dagar först på Öland och sedan på Sturkö var det dags att vända hem. 125 mil i bil. Och jag körde själv! Kan inte beskriva hur mallig och duktig jag kände mig. Stannade visserligen halvvägs i Rågsved och sov över – men ändå. Har aldrig kört så långt på en gång förut.

Så skönt att veta att jag kan åka på egna bilsemestrar i framtiden – ensam med barnen och allt. Eftersom Jakob har jordbruket kan han ju inte resa så mycket om somrarna. Vill jag någonstans får jag fixa det själv! Och nu vet jag att jag kan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

22 kommentarer på “Öland, Kalmar och Sturkö”

  1. 1. Å vad kul att du är tillbaka! Som jag saknat bloggen! Nu längtar jag bara tills podden drar igång så är min vardag komplett 🙂
    2. Småländska HAHAHAA! Min son (4 år, Uppsala) hörde skånska och frågade om det var franska.

    1. Haha, som skåning blir man ju ändå lite glad 🙂 Mina skånska barn som bor på skånska landsbygden pratar närmast rikssvenska, likaså deras kompisar, och vi föräldrar undrar hur det kan ha blivit så. Bolibompa-influenser kanske?

  2. Så mysigt, och kul med reportage från Sturkö! Får man fråga vart ni var på loppis? Jag är Sturköbo på sommaren och trodde jag hade koll på loppisutbudet på ön men kanske finns nåt jag missat.

  3. Ser att ni besökt både Sturkö och Tjurkö! Jag tillbringar alltid min semester på Sturkö.
    Du tar alltid så fina bilder!

  4. Haha, jag och min hockeyspelande sambo har precis flyttat ner till Småland.
    Vi är tornedalingar, och därav mega-norrlänningar i grund och botten.
    Det är rent ut sagt skitsvårt att höra vad folk säger här. Senast igår, i matbutiken när vi ställde en fråga till en av de arbetande, stod vi bara där och nickade och sa “tack för hjälpen”. Efteråt tittade vi på varandra och sa
    “Fattade du något av det där?”
    – Nä.

  5. Ljuvliga bilder, i vanlig ordning. Ser ut att ha varit en härlig roadtrip! Riktigt impad att du körde så långt, själv är jag trött efter typ två timmar. Kram till dig!

  6. Varför kallar du Malin för mupp? Det var väl inget konstigt med hennes min eller så i den bilden?Nu har väl Malin bra självkänsla så hon bryr dig väl inte. Hade det varit jag så hade jag blivit ledsen.

    Mvh en normalbegåvad kvinna men med speciellt utseende.

  7. Jag kommer ihåg hur det var när min man lämnade mig. Jag tänkte först att jag aldrig skulle kunna bila eller åka iväg själv med barnen som var fem och sju och min självkänsla var körd i botten. Så ville jag dock inte ha det. Jag blundade och bestämde skidresa och bilade själv till Sälen i snöyra med barnen och sedan dess har det fortsatt och det går underbart fint att resa och bila själv!

  8. Jag körde själv, med en 4 åring och en 4 månaders, till Tjurkö (grannön) för några veckor sedan. Kände mig som värdens starkaste power morsa efter det. Jag klarade det. Men jag har knappt 30 mil…

    Fast det där och känna kan själv, och ordnar tuffa saker som man egentligen inte tror man fixar är stort. Särskilt efter utbrändhet.

  9. Härligt att du bloggar igen! Uppskattar alltid dina inlägg här och på instagram.

    Kul att du uppskattade Café Haget som jag och flera med mig tipsade om 👍.

    Bröllopet på Öland verkade helt fantastiskt – vilket kreativt koncept!

    //Carolina (Ekängen 1914 på instagram)

  10. Åh Sturkö som i Sturkö utanför Karlskrona? Omkring mina hemtrakter ju, vad mysigt! Hade på högstadiet en partner som bodde på Sturkö, det var mysigt och det är så fruktansvärt fint där!