Jag ser så mycket fram emot de närmsta månaderna. Jobbet börjar gå i en lugnare lunk, de flesta resor är undanstökade och det går mot min bästa tid på året: vintern. Ända fram till jul ska det vrålmysas. I år firar vi hemma och hela släkten kommer hit och jag njuter av tanken på all julmat jag ska laga och allt julfint jag ska ordna i varenda vrå i huset. Att få samla alla småkusiner och fira ordentligt tillsammans.

Jag ska gå här hemma och klappa på min stora tjocka mage och känna julfrid och lugn hela november och december igenom. Jag brukar försöka jobba mindre varje december men i år blir det lugnare än vanligt på grund av bebisen. Jag ser fram emot att göra mysiga saker. Som att ordna en adventsfest för mina vänner, gå på barnens luciatåg, vara med i kyrkans vuxentåg, gå på julkonserter och vagga fram genom julskyltningar i jakt på barnens klappar. Jag längtar efter adventsfrukostar med tända ljus, att klä ut mig till tomte och tassa runt nere i skogen några veckor innan jul. Så att barnen “råkar” få syn på tomten och verkligen blir uppeldade.

Och så ska jag blogga om alltihop förstås. Älskar att blogga när tiden finns och jag inte är så stressad. Och så efter julhelgerna så går jag in i ännu lugnare lunk, med bara lite, lite jobb.  Men mestadels ska jag bara ta hand om mig fram tills bebisen behagar komma. Jag har så mycket att se fram emot nu och känner mig så nöjd att vara med min familj. Vara nära mina barn allt jag bara kan och orkar. Det känns som att jag gör allting annorlunda från min förra graviditet och det känns så rätt att göra just så.