Odlingsdrömmar

När man lever med jordbruket så närvarande som vi gör hela sommarhalvåret är det sköööööönt med några månaders paus. I slutet av oktober var det mesta kring odlandet äntligen färdigt. Våra sista grönsaksleveranser till 300 prenumeranter avklarade och resterande skörd tillvaratagen. Plötsligt hade jag en man som var lite närvarande igen. Som inte ständigt stod med ändan i vädret och fingrarna i jorden på åkern.

Jag ägnar mig ju huvudsakligen åt det dekorativa odlandet och kryddträdgården. Och även där blev jag klar med det sista i slutet av oktober. Och då var jag verkligen odlingmätt. Och lättad över att slippa vattna, rensa och gödsla på ungefär ett halvår.

Orkade dock inte tömma alla krukor och rengöra och ställa undan efter mig. Eftersom jag hade sådan foglossning inväntade jag assistans från Jakob. Men då han skött jordbruket, jobbat som sjukgymnast och byggt garage resten av tiden har jag väntat förgäves. Och nu står allt översnöat ute på gården. Skönt att slippa se eländet. Jag håller bara tummarna att inga krukor går sönder under vintern.

Det är så skönt att det inte går att göra någonting på odlingsfronten här uppe just nu. För det skapar utrymme för förutsättningslöst drömmande. Drömmandet är ju bästa biten! Vad vill jag göra till våren? Vad ska anläggas, ändras och göras bättre?

Jag har till exempel helt förlitat mig på Jakob och Albins odlande för husbehovet av grönt. De odlar ju sådana mängder – och så proffsigt dessutom! Men det speciella när man odlar för försäljning är att man måste välja bort sånt som inte är lönsamt att odla. Som tomater (som landar på typ 300 kronor kilot) och sockerärtor. Sista åren har odlandet av allt sånt uteblivit.

Därmed är det dags för mig att börja odla det själv. Tomater vill jag ju inte vara utan och fem, sex plantor i det 300 kvadratmeter stora växthuset borde rymmas utan problem. Plus några chiliplantor. Ska dessutom köra upp en liten plätt på gräsmattan för sockerärtor och annat jag vill ha nära till hands. Som ätbara blommor som krasse och ringblommor – som är vackra i sallader. Kryddorna har jag ju redan i murade odlingsbäddar bredvid verandan så där sker ingen förändring.

På självhushållningsfronten ska jag också ta ett omtag med höns igen. Förra året blev ju hela min besättning slaktad av räven, bara några veckor efter att den införskaffats. Men nu har jag en mycket bättre hönstraktor till dem och ska låta hönsen bo lite närmare huset och inte nere i skogsgläntan. Kanske avskräcker det räven? Tänker dessutom ställa hönsgården inne i fårens hage. Tror inte direkt att räven vågar mucka med Snabbaste Fåret I Ryssland!

Det bästa med januari är dock att drömma så här – och låta planerna bli storslagna. Men sedan inte behöva lyfta ett finger förrän om flera månader! Mmmmmm…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

18 kommentarer på “Odlingsdrömmar”

  1. Åååh det låter väldigt, väldigt härligt! Jag har tyvärr ingen trädgård att drömma om – men jag älskar känslan av att drömma och känna att allt är möjligt! Allt ifrån pysselprojekt i hemmet till hur jag ska fira min 50-årsdag (om 20 år haha!).

  2. Hönstraktor måste ju vara det gulligaste ordet som finns! Föreställer mig alltid en traktor med en skock galna hönor bakom ratten som kör i våldsamt fart.

  3. “Väntande på värme vilar rot och frö
    Vet att våren kommer, varje träd och ört
    brister i blom
    på sin bestämda tid
    Kärlek med ditt ljus kom, kom och hos oss förbliv.”

    (Sv Ps 204:4)

  4. Hej Clara!
    Ngt helt annat..måste rekommendera dig en fantastisk serie på Svtplay, “Hemma igen”. Handlar om en sjuksköterska i 50 talets Australien. En stark kvinna i vackra miljöer. Kom att tänka på dig när jag ser den.

    Ha det fint!
    Emelie

  5. Jag har också trypofobi. Visste dock inte att det fanns ett ord för det utan trodde snarare att jag var ensam om detta. Mitt värsta förutom närbilder är där honungen samlas i bikupan, vaxkakan. Får rysningar bara jag tänker på det. För övrigt tror jag att jag är jag hyfsat normal och rationell.

  6. Jag spettade lös min sista purjolökar nån av första dagarna i november och innan januari är slut har jag säkert köpt årets frön och börjat drömma och planera. Så trädgårdsäsongen kan vara lång även om man bor i Norrbotten. 😊

  7. Du är så vacker Clara!!! Även om jag tror på fig när du beskriver din tredje graviditet.. men i grund och botten är du VACKER! (Inte för att det är det viktigaste men NÅT är det och man vill vara det..) kram kram

  8. Orkade inte heller plocka bort nåt från trädgården, hade till och med anlagt en ny rabatt som inte blev färdig. Pga gravid och bruten ankel hamnade allt i döläge och min man hade jättemycket på jobbet, tog hand om allt hemma och tog även hand om mig. Men det kommer flera vårar och somrar och loppistillfällen för krukor!

  9. Jaa!! När jag nu läser detta inlägg så inser jag hur mycket jag saknat denna typen av inlägg. Tack!
    O extra tack för att du delar med dig av verkligheten att inte komma enda i mål vissa gånger, min spade står i princip kvar i blomsterlandet där jag lämnade den i oktober!

  10. Oj, jag trodde att tomat var rätt okej att odla. Tycker att det kommer mycket på bara några plantor… Hade varit kul att läsa mer om era odlingar och hur ni planerar. Hoppas att om ett par år, när vi bor i hus, kan odla för vårt husbehov 🙂

  11. Jag har en (1) chiliplanta i en kruka i köksfönstret. Med den är jag självförsörjande på chili. Skörd i år: mer än 100 frukter. Och det är inte slut än – de fortsätter att komma. om än i långsammare takt!

  12. Alltså jag blir så himla glad och full i skratt varje gång jag tänker på att ett av era får heter Snabbaste fåret i Ryssland. Det är så genialiskt roligt och fint.

  13. Hej
    visst är det härligt med höns! Själv var jag inte så glad när maken tjatade om höns och barnen likaså. Till sist gav jag med mig och det är det bästa beslutet vi tagit. De små liven är så sociala och härliga.
    En negativ grej dock med att vi skaffade höns var att vi fick råttor… Vi bor på landet sen många år (är uppväxta på landet båda 2) och vet ju vad allt det innebär. Råttor och möss finns överallt. Men när vi skaffade hönsen så blev det lite för bra och vi fick råttproblem. De käkade sig in i vårt garage och började tugga på bilarna… Inte så kul. Nu har vi fått löst det problemet rätt ok men hönsen drar nog lätt till sig råttor vad jag har fått erfara och googlat om. Svärmor som länge haft höns meddelade att det var därför som man förr inte placerade hönshuset och hönsen allt för nära sitt boningshus. Hade vi vetat det innan så hade vi inte placerat vårt hönshus så nära vårt hus! Men nu är det så dags. Inte så lätt att flytta på vårt nu. Tänkte bara på det när du skrev att du ville placera dina höns närmare huset. Tips bara.
    Tack för en härlig blogg.