PÄ BB Àr allting vilsamt svalt. Kala rum med landstingslakan. Doft av desinfektionsmedel och bebishud. LÄnga korridorer med dÀmpade ljud. Ljudet av knorrande barn.

Mammor som hasar fram i tofflor och vita nattlinnen. Med hÄret pÄ Ànda och genomskinliga ansikten. Jag tycker mycket om BB. Stannar gÀrna sÄ lÀnge jag fÄr.

Men tillslut mÄste man ju Äka hem ÀndÄ. Och naken, kÀnslig bebishud förpackas i livets första utstyrsel. Darriga förÀldrar bÀr barnstolen mot bilen. Kör hem mycket försiktigare Àn de nÄgonsin gjort.

NÄgon dag efter vi kommit hem kom pappa förbi och hÀlsade pÄ. Med blommor och tÄrta. Vi dukade pÄ verandan.

Min mĂ„lbild. Att sitta pĂ„ min soliga veranda och fika och amma bebis. Äntligen hĂ€nde det!

Min bÀstis Elina kom dagen dÀrpÄ. En vÀn som fÄr komma hur och nÀr hon vill. För jag behöver inte förstÀlla mig. Det hÀr var skicket pÄ vÄrt kök. Och jag var helt flÀckig av mjölk och bebiskrÀk.

Men Elina kom med presenter till barnen och violer till mig. Och en hel pÄse full med frukostingredienser. Hon röjde en liten plÀtt pÄ köksbÀnken och gjorde iordning allting

Croissanter och smarriga mackor. Goda ostar och juice och massa mjölkchoklad. SÄn himla lyx. Och jag fick min första kopp kaffe pÄ nio mÄnader!

Viktigt att börja bekanta sig med varandra i tid.

Vi fikade, och pratade och fikade lite till.

SÄklart har vi trÀffat matlaget ocksÄ. Det blev succé! Nu har vi tvÄ nyfödda bebisar med bara nÄgra veckor mellan sig.

Den första veckan hemma har passerat. Och uppriktigt sagt sÄ har den varit magisk. Allra mest pÄ grund av syskonkÀrleken.