Förra veckan tog jag och barnen nattåget till Göteborg och mötte upp min syster Anna och hennes barn Juni och Lykke för en tredagars resa till En resa vi peppat inför i flera år och som nu äntligen skulle bli av.

När Astrid Lindgrens Värld fick höra att jag planerat att åka dit undrade de om jag ville skriva om upplevelsen på bloggen? Såklart jag ville! Här kommer alltså en redogörelse för vår resa.

Anna hämtade oss med bil i Göteborg och vi satte genast kurs mot Vimmerby. Vi kom fram dit vid fyratiden på eftermiddagen efter några loppisstopp och pauser för att fika. Vår första anhalt var (nästan det jag var mest peppad på). Att få se Astrids barndomshem, utställningarna om hennes liv och de underbara sagolika trädgårdarna. Vi blev inte besvikna.

Barnen sprang omkring som vildar. Kollade in kaninerna, lekte inte stöta mark, gungade slänggunga…

Och klättrade upp i fågelboet.

Blev så otroligt inspirerad av trädgårdarna. Fick massa uppslag på vackra växtkombinationer till mitt eget hem. Och njöt stillheten och vilsamheten. Som dock avbröts lite av barnen som suttit instängda i bil i flera timmar och rasade av sig.

Trevliga guiden Pia visade oss runt och berättade om Astrids vision när hon återställde Näs till sin forna glans. Vi fick också (vilket var höjdpunkten på hela resan!) en guidning inne i Astrids barndomshem. Tyvärr fick vi inte fota – men ni kan tro att det var fint. Vi fick se skrivbordet där Astrid satt och författade och rummet där hon och hennes bror Gunnar lekte Inte stöta mark som barn.

Ulf sov nöjt medan vi strosade omkring. Jag önskar bara att vi avsatt mer tid på Näs, för att ordentligt hinna utforska museet. Går lätt att fördriva 4-5 timmar där och sedan äta något gott i caféet.

När Näs stängde begav vi oss till vårt boende. Vi hyrde ett hus i inne på området vid Astrid Lindgrens Värld. Två minuters gångväg från parken. Det var helt perfekt! En liten stad i miniatyr, med fantastiska hus och gränder. Bilfritt så att barnen kunde springa runt utan fara och med roliga lekställen överallt.

Det som slog mig (och som jag hört så många berömma med Astrid Lindgrens Värld) är kvalitén. Omsorgen om varje liten detalj. Gammaldags, vackert, välbyggt. Hemtrevligt, trivsamt och med barnen i fokus.

Som i vår lilla länga. Där barnen sov i våningssängar och det mellan sängarna fanns en liten bro att krypa över till varandra på. Den här bron pratar barnen fortfarande om.

Och kolla här! Pärlspont, platsbyggda sittbänkar. Rutigt golv och vackert handfat. Högspolande toalett och skomakarlampor med tvinnade trådar. Varenda liten detalj var en dröm. Jag njöt så mycket av allt det här.

På kvällen lekte barnen till sent, på en av områdets alla mysiga lekplatser. Sedan somnade de svettiga och utmattade och fulla av intryck allihopa.

Morgonen därpå var det så äntligen dags att gå på Astrid Lindgrens Värld. Vi hade beställt frukost på . Där kan övernattande gäster äta frukost och sedan smita in i parken innan den öppnat för allmänheten. Även här golvades jag av detaljerna. Ingen skräpmat på frukostbuffen. Bara bra, gott och nyttigt. Lokalproducerade råvaror och de godaste prinskorvar vi någonsin ätit. När barnen tryckt i sig ordentligt med mat gick vi in på området. Med namn & telefon-band fastsatta kring handlederna på alla barn (de finns att hämta vid entrén) så att barnen kan hitta sina föräldrar om de kommer bort.

Bertil ville ABSOLUT börja med att se sin favorit Ronja Rövardotter. Så vi startade där. Hann leka runt i borgen innan föreställningen började.

Blev golvad. Så duktiga skådespelare, så bra miljöer och så genuint. I föreställningarna förekommer hästar, en gris och riktiga duvor. Alltihop skapat med sådan omsorg. Effekten på barnen blir verkligen magi.

Njöt också av att höra Mattis svordomar eka över Mattisborgen när han fick veta att Birk flyttat in där olovandes. Älskar att man inte mesat till något utan att det är precis så mustigt som Astrid Lindgrens skrivit det.

Efteråt smög Juni fram och hälsade på Ronja och Skalle-Per. Att få interagera med karaktärerna var höjdpunkten för de lite mindre barnen.

En av de roligaste föreställningarna var när Pippi blev jagad av Kling och Klang. Folke och Juni tjöt av skratt och skrek instruktioner åt både Pippi och poliserna. Helt uppslukade av föreställningen.

Efteråt kom Pippi fram och skvätte vatten på Bertil och Lykke. Mycket uppskattat.

Jag hade noga instruerat barnen vad de skulle göra om de kom bort: Gå fram till en vuxen, visa upp sitt armband och be om hjälp att ringa till numret på armbandet. Detta löste barnen med bravur. Inte mindre än tre gånger ringde det i min mobil när de barnen var ”borttappade”. Samtliga tre gånger visade det sig dock att vi bokstavligt talat stod runt knuten från varandra. Hehe. Kanske blev de lite för snabba med att fatta hela den här ringa efter mamma-grejen?

Nytt för i år är att Nils Karlsson-pysslingvärlden renoverats. Och alla barn var eniga om att det här var topp tre i hela parken. Så mycket roligt att leka med och på. Och känna sig preciiis som en pyssling i storlek.

På bild ser det faktiskt helt galet ut!

På lördagen var det så varmt (26 grader och sol) att vi höll på att smälta bort i värmen. Vattenflaskor och solhattar hjälpte oss lite på traven. Jag hällde vatten i håret och över kläderna på barnen för att få lite svalka. Vi hittade också till vattenleken vid Kvarnen och de vattensprutande stenarna strax ovanför entrén till parken. Där fick barnen välbehövlig svalka

Vi tog också en sen lunch i Stadsmästargården och åt isterband och köttbullar. Så prisvärt och gott och just när vi åt var vi typ enda gästerna på restaurangen. Lönar sig att välja en annan mattid än alla andra…

Något jag verkligen uppskattade med hela parken är att det inte säljs en massa skräpmat och sötfika överallt. Maten är rejäl och riktig. Småländska isterband, raggmunkar, köttbullar och pannkaksbuffe. Ingen Coca-Cola i kioskerna utan saft och äppelmust. Och inga skrikiga glass-skyltar som föranledde massa extra tjat från barnen.

Barnen älskade föreställningarna. Men platserna anpassade för frilek blev populärast. Som i handelsboden på Junibacken där de fyra kusinerna blev kvar en lång stund. Själv satt jag och njöt av den vackra färgsättningen, rekvisitan och pärlsponten som jag drömmer om att klä in min hall med.

I nästan alla små hus på området kunde barnen gå in och leka. Och överallt fanns trädgårdar, rabatter och dammar anlagda. Här är bryggan där Madicken och Lisabeth trillar i.

Men jag själv var mest intresserad av att se miljön där Lotta på Bråkmakargatan spelades in. Lottas och Tant Bergs hus är ju min inspiration.

Man blev inte direkt besviken

Fotade massor av bilder på trädgårdarna för att sno rabattidéer och annat hem till mig själv.

Lottas kök var inspirationskällan när vi renoverade vårt 2010.

Tant Bergs kök som snarare är min inspirationskälla just nu.

Vill bo i det här

Och det här. Så fint att man nästan gråter.

Men allra, allra populärast bland oss alla var ändå Törnrosdalen och Bröderna Lejonhjärta. Här hade man byggt grottor precis som i Karmanjaka och massor av små gulliga hus med rosenbuskar slingrande kring fasaderna.

Här blev vi i flera timmar och bara utforskade de små stugorna.

Otroligt vackert och lekvänligt.

Jag och Anna blev serverade rätt efter rätt av barnen, som lagade mat, städade sina små hus och lekte skola.

Och sedan såg vi två föreställningar. Ruskiga båda två. Inte minst Slutstriden – med en enorm, eldsprutande Katla som dök upp bakom bergen. Vilken upplevelse!

Vi både skrattade och grät och blev lite rädda. Sedan hängde vi kvar och lekte så länge att vi närmast stängde parken för kvällen. Kunde inte slita oss.

Det jag tycker utmärker Astrid Lindgrens Värld är den genuina känslan. Att allt är så välbyggt och vackert. Fräscht och barnvänligt. Och feststämningen är hög. Det känns liksom påkostat. I entén möttes vi av ett grupp jazzmusiker som spelade svängiga arr av Lindgrenska låtar. Kling och Klang hälsade välkomna och på andra ställen i parken stötte man på karaktärer som gick omkring och pratade med barnen. All personal var anmärkningsvärt vänlig och hjälpsam. Satte sig på huk och pratade med barnen när de skulle köpa marknadskarameller och Herr Nilsson-gosedjur.

Vi var där under premiärhelgen för högsäsongen. Det var mycket folk och hade vi åkt igen hade vi nog valt att gå dit måndagen efter öppningshelgen. Då är alla karaktärer på plats men trycket i parken lite lägre. Trots det tyckte jag inte att parken upplevdes trång. Den har många grönområden och lekytor så att man alltid hittar någonstans att dra sig undan litegrann.

Jag vill tipsa om att hyra en skrinda i entrén (att dra griniga, trötta barn i) samt att ta med vattenflaskor och enkel matsäck. Så man hela tiden kan fylla på energinivåerna hos barnen. Glöm inte solkräm och solhattar under varma dagar. Solen steker på rätt bra när man sitter och ser teatrarna. Och läs gärna böckerna på nytt, som uppladdning inför resan. Eller se filmerna tillsammans. Det blir roligare för barnen när karaktärerna känns igen.

Och ladda för guds skull hem appen som hör till Astrid Lindgrens värld. Där finns en karta över området, information om dagens program samt annat matnyttigt man kan behöva hålla koll på. Och låt sedan barnen bestämma tempot! Vi hade bara bestämt två föreställningar som vi absolut ville se. Resterande snubblade vi över medan vi strosade runt parken. Och det oväntade var nästan roligast! Under de två dagar vi var i parken hann vi se tio stycken föreställningar utan problem. Men vi hann inte med riktigt hela parken. Så det finns fler roliga ställen att upptäcka till nästa besök!

Skulle jag sätta betyg skulle jag ge vårt besök på Astrid Lindgrens värld fem stjärnor av fem möjliga. Allt gott jag hört om den stämde verkligen. Och nu planerar jag och Anna att åka dit en sväng på höstlovet igen. Vi längtar nämligen tillbaka allihopa!