En tur till stan

I morse lämnade jag Folke med gammor och tog tåget med Bertil och Ulf in till stan. Tillsammans med mina kompisar Stina och Ulrika och deras barn Elle och Ada. Målet var att kitta barnen innan skolan startar. Bertil börjar ju tvåan nästa vecka och behöver lite nya kläder och nytt bänkpapper.

Jag kom på det idag när vi gick runt. Att det nog är första gången i hans liv som han fått gå i affärer och shoppa kläder. Det var så rörande på något sätt. Att se bästisarna gå runt storögda inne i klädbutiken och bläddra mellan plaggen. Det var också idag som Bertil förstod att det finns en tjejavdelning och killavdelning. Det var en sorglig insikt. Kanske mest för mig, som varit så glad att han inte behövt veta om det. Att det finns kläder som vuxna anser inte är menade för honom.

Bertil var i alla fall väldigt förundrad när vi gick runt på H&M – över att vuxna tror att barn vill klä sig så tråkigt. Han gillar ju färg, form, smycken och roliga snitt (hans moster är stilförebilden). Men ju äldre barnen blir desto tråkigare blir plaggen. Han fick tag i ett par byxor och några tröjor i alla fall. Fast sedan blir det nog att beställa hem lite från Blaou. Därifrån kommer barnens alla färgglada favoritplagg.

Det var en så himla mysig dag på stan med storbarnen. Vi åt lunch på Max och tog en mjukglass i solen och sedan hann vi förbi biblioteket en sväng. Tror att den här sommarlovsdagen kommer stanna kvar i minnet länge. Inte minst för att Bertil äntligen fick ta hål i öronen. Det var egentligen en present på sjuårsdagen – som av olika anledningar inte kunnat infrias förrän nu. Men vilken grej! Nu sitter äntligen små regnbågsglittrande stenar i örsnibbarna och när de är läkta ska vi gå på stan igen och skaffa lika häftiga smycken som moster Anna har i öronen. Det har jag lovat. Och så fort sommaren och badsäsongen är över ska jag själv gå och ta nya hål. Mina har ju vuxit ihop – och jag är vansinnigt sugen på att börja bära smycken igen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

56 kommentarer på “En tur till stan”

  1. Ååååå älskade Bertil. Så glad jag blir att höra att han tagit hål i öronen. Han får snart komma ned till borås och rota i mina smyckeslådor så vi hittar lite tingeltangel han kan få av mig.

    Kram från moster Anna

  2. Hej
    Men tror du verkligen någon menar att de kläderna inte är menade för honom om han vill ha dem.
    Alla får väl gå runt på alla avdelningar om man vill..
    Det underlättar för oss som tex har tjejer och vill ha och söker tjejkläder.. Barn har ju lite olika kroppar…
    Tjejer och killar ser ju lite olika ut.. sen är det ju bara att gå och titta på de andra avdelningarna om man vill.
    Det finns ju herr och damavdelningar av en anledning.

    Jag tycker det är bra att de har gjort det så. Jag skulle bli tokig annars när jag ska köpa kläder. Om jag måste leta damplagg blandat med herrkläder..

    Jag slutade handla på Kappahl.com när de gjorde barnkläderna “könsneutrala”.

    Det blev ju hopplöst när man ville ha tjejbyxor och inte en byxa med extra utrymme fram tex..
    Men nu kan man åtminstone välja kön även om de gjort det väldigt omständligt och valet måste göras om för varje plaggvarianter man söker..

    Hoppas du kan finna glädje i shoppingen trots olika avdelningar.. mycket beror ju på oss vuxna hur vi tar det..

    1. Fast det stämmer ju inte? Barns kroppar är i princip likadana. Det ser INTE olika ut innan puberteten. Inte på något sätt som påverkar klädernas funktion. Men flickkläder är mindre och har smalare passform. Som passar utmärkt för mina smala barn. Pojkkläder är värdelösa ur den aspekten. Allt är för brett och löst. För andra barn är det precis den motsatta problematiken.

      Gå tillbaka till 90-talet när jag var barn. Då var det inte alls uppdelat på det här sättet. Det är ett nytt påfund att köna barnkläder så starkt. Eftersom det finns en ekonomisk vinst i det för företagen – exempelvis när syskon av olika kön inte “kan” ärva varandra på samma sätt.

      Idag handlade barnen från både pojkarna och flickornas avdelning. Men det blev ju ett irriterande spring mellan storlekarna när hälften av alla kläder i en storlek finns i motsatt hörn av butiken. Urdålig service till kunderna. Men så är ju H&M ganska värdelösa ur den aspekten också. Tur det finns butiker som tänker annorlunda.

      1. Ja, jag minns hur jag fick ärva alla min mammas väninnas jämngamla sons kläder…och hur vi alla i skolan på nittiotalet hade färgstarka mjukisbyxor och tröjor oavsett kön.

      2. Jag minns när jag köpte en tröja till min tvååriga son; tyckte det var konstigt att den var så liten och tight jämfört med andra tröjor. Den var svart, rundhalsad, långärmad, helt neutral i utseendet. Men så kom jag på att jag nog hittat den på tjejavdelningen. Därav att den var mindre, trots samma storlekt enligt lappen på plagget! Galet ju. Ok om man tror att tjejer vill ha enhörningar och killar dinosaurier, det stämmer nog ganska ofta och är väl ett sätt att försöka sälja mer, men att just storleken skulle skilja mellan könen är ju bara helt ologiskt och totalt korkat!

      3. Ja jag kan förstå dig. Och man kan verkligen tycka olika.
        Det är ju härligt! Och så är det bra att fundera kring det med andra.

        Och visst är det mycket pengar i det… det tror jag på.
        Mina flickor är väldigt olika en smal och en kraftigare så vi får leta land och rike kring för att hitta vettiga fina kläder som inte är trådsmala men ändå inte tråkiga, bylsiga och spikraka(tröjor). – killkläder.. 😄
        Ja stackars killar egentligen när jag tänker på det..

        Tacka vet jag 60 och 70talets härliga färger.. Men på 70 talet då jag växte upp så var det ändå en hel del tjejigt och killigt.. Men allt var kanske blandat i butiken jag minns inte.

        Barnkroppar är lite olika enligt min erfarenhet. Men alla barn ser ju olika ut. Tjejer som killar. Jag känner ju kraftigare som smala killar som har supersnygga kläder… Och var de hittat dem vet jag inte ☺
        Och smaken är olika hos barn och föräldrar…
        Jag sätter t.ex. inte navelkorta tröjor på tjejerna även om de skulle vilja..

        Men våra flickor vill gärna ha femininare kläder när de går välja om det nu finns något som heter så…

        Vi kanske har det för bra helt enkelt.. för stort urval så vi blir kinkiga..

      4. Jag både håller med och inte. Jag har två flickor och en pojke plus två bonusbarn av bägge könen, och även om kropparna är lika så finns där ändå skillnader. Mina två yngsta ser helt olika ut, flickan (8 år) har mkt mer rumpa redan, smalare axlar, medan pojken (7 år) är smalare över höfterna och har bredare axlar. Han har dessutom snopp+pung vilket gör att han tycker att “flickjeans” sitter på ett obekvämt sätt i grenen. Upplever att de andra barnen funkar på ungefär samma sätt.
        Sedangölkande modet på 90-talet så jo, det fanns tydligt uppdelat mellan könen (Jag är född 82 så minns tydligt). Däremot har själva modet för barn blivit mer extremt, dvs mer sexualiserande av flickor/flickkläder, vilket på verkar story (plus är helt sjukt!)

      5. +1 där! Har en smalis till son som får mycket bättre passform på HMs flickjeans än pojkjeans.

      6. Bra svar på en knäpp (eller kanske inte knäpp utan helt vanlig) kommentar! Är helt med dig Clara. Låter underbart att han fått vara omedveten till idag.

    2. Men vad är tjejbyxor? Det sätter nämligen fingret på problemet. Varför är det inte bara kläder? Vad lär vi barnen med att säga: det här är tjej/killkläder?

    3. Herre min gud. Du kan inte på fullaste allvar jämföra en vuxen person kropp med barns kroppar? Innan puberteten är skillnaderna marginella, och större mellan olika barn än kön…Jag ÄLSKAR att kappahl gjort så.

    4. Stämmer inte alls, har en spinkig kille och det är bara på tjejavdelningen jag kan hitta byxor som han inte tappar. Dottern min fick alla sina byxor från killavdelningen när hon var luten eftersom hon ville ha lösa byxor. Tycker uppdelningen är värdelös och att killfärger är tråkiga.

      1. Vadå extra utrymme fram på killbarnbyxor? Ursäkta, men det här var det enskilt dummaste jag läst på länge. Jag har två söner och jag garanterar att ingen av dem behöver extra utrymme fram för snoppen. Och det kan jag med säkerhet lova eftersom min snart 7-åring i princip bara gått i jeans och byxor från den s k tjejavdelningen och det av den enkla anledningen att “killbyxor” genomgående är för baggy och ramlar av honom. Det är barn före puberteten vi pratar om här! Om din dotter inte kan ha killbyxor beror det inte på att hon saknar utfyllnad i form av snopp utan för att en exempelvis 122 centilong killbyxa tillverkas påsigare än en 122 centilong tjejbyxa. Jag har själv jämfört Lindex slimfit-jeans på tjejavdelningen med deras smala killmodell (som heter Narrow) och samma centilongstorlek skiljer flera centimeter i benvidd över lår och vad samt över rumpan. Min äldsta son kan ha “tjej-slimfit” medan Narrow ramlar av honom hur mycket jag än drar åt resåren i midjan. Killbyxor är baggy för att det är så killar ska klä sig i vårt samhälle och tjejbyxor är tighta för att det är så tjejer förväntas klä sig (även som barn). Och det har absolut ingenting att göra med att snoppen behöver extra utrymme. Det är ju fan sorgligt att vuxna människor går omkring och tror att förskole- och lågstadie barns kroppar skiljer sig så mycket åt att kill- och tjejavdelningar behövs.

        1. Och jag har en kille som behöver litet större storlekar, han är inte speciellt rund men inget ryms på ändå!! Han blir så ledsen då det skall shoppas, bara mjukisbyxor passar på kedjorna.

    5. Skämtar du eller? Barn ser lika ut i kroppen oavsett kön tills de kommer i puberteten. Mycket beror på oss vuxna och hur vi tar det som du själv skriver. Din inställning och villfarelse att pojkar och flickor har olika typer av kroppar När de är BARN cementerar könsroller. Utvecklingen går som du säkert märker framåt med könsneutrala barnkläder på fler stora kedjor. Framtiden är med andra ord redan här. Försök att tänka större än “pojke” och “flicka”, det kallas barn, låt de vara de då också. Sträva inte bakåt, det är redan för sent för det.

      1. Mina barn ser inte likadana ut. Pojken har alltid varit tanigare men med bredare axlar och rygg. Flickorna har haft lite rumpa och höfter redan som bebisar. Dessutom är ju bvc-kurvorna olika för könen eftersom det är skillnad. Jättestor skillnad iaf på mina barn. Med det inte sagt att man måste klä dem på ett speciellt sätt.

        1. Ja, men att tjejers kurva är en annan påverkar ju inte barnkläderna – eftersom storlekarna där är centilång. En flicka på 116 cm är lika stor dom en pojke på 116 cm. Det är alltså bara förväntningar på att tjejer ska ha tightare kläder och pojkar lösare, tjejer kortare tröjor och pojkar längre som gör att kläder i storlek 116 är mindre på tjejavdelningen än kläder i samma storlek på pojkavdelningen.

          1. Det stämmer att tjej- och killkläder är olika i bredd. Men att tjejer och killar inte har olika form redan som små stämmer inte. Har som sagt tre barn av båda könen att jämföra med samt tre syskonbarn där detta också stämmer. Och när jag tittar på grabbarna i min pojkes klass är det nog väldigt få av dem som bakifrån skulle bli tagna för tjejer utifrån kroppens form, detsamma för tjejerna. Sedan finns det alltid undantag, liksom för vuxna där de som är väldigt långa/korta måste handla på tall/petite och runda personer på de stora avdelningarna.

    6. Hej! Jag har fram tills nyligen jobbat på H&M i 16 år, och JA; kläder på kill- resp tjej avdelning är inte menat för det motsatta könet. Det är klart att alla får gå runt på alla avdelningar, men då de vuxna inte gör det så gör inte barnen det heller. Det kallas för kapitalism och skapandet av könsroller. Sen har barn INTE olika kroppar. Killjeans sys inte med större plats för snorren. Däremot sys killkläder med längre ben, bättre sömmar, bättre tyg och större passform än tjejkläderna i samma storlek. Detta är såklart helt idiotiskt och bygger på uppfattningen att killar är ” så busiga och aktiva, tjejer gillar att sitta still och pyssla…” och självklart funkar den här uppdelningen alldeles utmärkt då vuxna människor tydligen på allvar tror att tjejer behöver tjejbyxor och skulle “bli tokig” om uppdelningen inte fanns.

      1. Det förklarar varför de slits ut på tre röda..
        mvh hon som höll med Clara däruppe och också köper jeans till sonen på HMs tjejavdelning

  3. Underbart att Berra har tagit hål i öronen! Själv kom jag just hem från huvudstaden och möttes i hallen av en ung fröken som idag har tagit sitt tredje hål… hemma och med hjälp av en rå potatis, en nål och en kompis. Himmel anåda alltså. Jag kunde inte annat än le. Hälsa killarna. Kram och sov gott.

  4. Jag önskar jag ville bära smycken. Det är så fint. Men jag hatar det. Klarar inte av ringar, armband och klockor, huden under blir liksom svampig på en gång, som om min hud behöver andas konstant. Och så hängande örringar och kvävande halsband….gah!

  5. Har du provat om de verkligen har växt igen? Jag hade inte haft örhängen i mina öron på 17 år men upptäckte till min förvåning att hålen fortfarande gick att använda!

  6. Sämsta klädbutiken för barn med stl 134 och uppåt är ju Lindex. Från jättefin småbarnsavdelning, färgglad och kul ”mellanavdelning” till tant/hora-kläder för nioåriga tjejer. Tycker H&M får oförtjänt mycket skit för sina kläder, även om de också har mycket att lära. Deras dyrare märken Cos och Arket är väldigt bra dock!

    1. Instämmer! Har en liten flicka som är ganska storväxt och hon skulle jättegärna bära kläderna från de mindre barnens avdelning, men de är för små. Mellanavdelningen är deprimerande tycker både hon och jag. Lösningen är mormor, som köper färggranna tyger och syr byxor och tröjor.

    2. Jag älskar Lindex småbarnskläder med motiv från naturen, som ugglor, rävar, björnar, träd etc. Men sen ska det på arga monster och en massa ful text till äldre pojkar. Varför alltid denna text (på engelska) på barnkläder?!?

    3. Håller med fullständigt och vilken klockren liknelse med tant/hora – på pricken sant. Slutade handla där när barnen behövde gå över till “storbarnsstorlekar”. När de var små handlade jag majoriteten av alla kläder på Lindex.

    4. Åh, precis! Har stört mig länge på Lindex utan att kunna sätta fingret på varför. Men precis så!

  7. Fint med hål i öronen! Håller verkligen med så tråkigt att kläder för pojkar bara görs i neutrala färger. Har två pojkar på 10 och 7 år och handlar mycket på Lidl när det gäller kläder. Tights till den yngsta för han älskar det och gärna randiga i regnbågens alla färger.

  8. Kul med inför-skolan-shopping!
    Visst är det helknasigt med uppdelningen av barnkläder. Alla barn har inte samma kroppsform eller smak men det har mycket lite med deras könstillhörighet att göra. Minns att jag köpte mycket till mina döttrar från den sk killavdelningen när de var mindre. Tvärt om för mina kompisar med söner. Det var förstås bara att göra, men jag minns också hur mycket storlekarna skiljde sig åt. Som att 4-åriga pojkar skulle vara mycket större än jämnåriga tjejer. Så är det ju inte. Lika knasig uppdelning minns jag att det var i leksaksvärlden. Pojk- och flick-LEGO tex. Sån tur att man får bestämma själv. Vår uppgift som föräldrar och andra vuxna är att att förhålla oss neutrala dvs inte ta för givet vad andra gillar. Acceptera och uppmuntra. Smaken är som baken (delad 🙂

  9. Håller verkligen med om kläderna. Min bästa lösning är att handla kläder när vi är i England. Tycker det färgglada utbudet är mycket bättre där. Än så länge iaf. Mina barn är ju bara 3 & 5.

  10. Vill gärna tipsa om Villervallas barnkläder. Färgglada, roliga mönster, lekvänliga och könsneutrala. Dessutom håller de färg och form i tvätten och flera plagg är tillverkade av ekologisk bomull. Tips!

  11. Vad mysigt det låter 🙂 Besök gärna min lilla blogg där jag skriver om bland annat psykisk ohälsa och alla dess tabun <3

  12. Min snart 8-åring har heller aldrig gått i en klädaffär och fått välja själv! Och då bor i ändå i en mindre stad:) Det är inget aktivt val men jag handlar oftast barnkläder på nätet, roligare urval där. Men snart är det nog dags för honom med:)

  13. Åh! Jag har också två (smala) söner som gillar färg och roliga motiv på sina kläder och det är inte lätt. Jag har hittat mycket roligt på Jako-o (jako-o.com), åtminstone tills barnen kom i tioårsåldern. Jako-o har en del saker som känns mer eller mindre könade, men framförallt har de djurmotiv (orange tröja med ekorre, grön med ödlor på mm) och “glada” motiv, dvs är det en haj på tröjan ser hajen glad och snäll ut, inte som att den vill äta upp någon, och oftast ingen nonsenstext på engelska (däremot faktatext på tyska ibland). Jättebra kvalite dessutom.

  14. Tur man har tre barn av samma kön. :). Vill helst ha tjejiga kläder men låter dom välja själva. En tjej kan ju ha typiska killbyxor utan problem. Siktar in mig på hållbara kläder, secondhand och bojkottar de företag som inte är bra för miljön. Vissa gamla kläder håller tvätt efter tvätt och vissa nya går nästan sönder på en gång.
    #sustainablefashion.

  15. Upp till skolåldern hade mina fem barn nästan uteslutande ullkläder, ullen blir ju som en andra hud, och blir man väl van den, kan eller vill man inte vara utan den. De få andra plagg de hade var loppade, ärvda eller köpta på second hand. Detta är ju några år sedan, de är vuxna och utflugna sen länge. Men visst är det alldeles galet att dela upp barnkläder i pojk och flick och det redan på bebisnivå! Det viktigaste är väl att kläderna andas, är mjuka, följsamma, sköna, giftfria och gärna färgglada. Att klä sin lilla bebis i stela byxor och sin ettåring i kort jacka så det blir en glipa runt magen, det förstår jag mig inte på. Barn är ju inte små vuxna. De behöver värmande plagg som omsluter hela dom, inte minst huvud och små barnfötter. Men upp i skolåldern brukar önskemålen om nya kläder komma. 😊 Våra grannländer är mycket bättre på detta med ullkläder än vad vi i Sverige är, vi har mycket att lära.

  16. Hej!
    Jag undrar bara vad “kitta barnen” betyder? Har aldrig hört det uttrycket. Bara att “kitta fönster”.
    Tack för en fin blogg som jag läser regelbundet.
    All kärlek!

    1. Att ”kitta”, uttalat med stumt K, betyder ungefär ”utrusta”. Att förbereda inför något genom att tex handla sådant som behövs.

    2. kitta ska läsas med k i det här fallet, och betyder typ utrusta! Skaffa ett kit med saker.

  17. Här har Lindex börjat sortera sina bebiskläder efter färg. Mycket bra – hoppas att de vågar ta steget att göra likadant med barnkläderna 👍

  18. Åh vad den här texten rörde mig i hjärtat. Jag tror att det finaste man kan ge ett barn är friheten att få vara sig själv och tryggheten att kunna uttrycka det. Jag tänker ofta på din text ”att uppfostra pojkar” och hur viktigt det är att tänka på vilka egenskaper man uppmuntrar hos barn (och vuxna också). Tack ❤️