Sånt man gör för att härda ungarna

Igår var det dags för Matlagets avdelning för friluftsfrämjande att sammanträda. På dagordningen stod skidutflykt assisterad av skoter. Vi är ju ingen skoterfamilj själva. Men ni ser ju hur redo Folke är att börja övningsköra?

Vi utgick från vår gård och åkte rakt upp i backen.

Eftersom skaren var klen och snön gropig blev det en hel del sånt här. Det ser ut som att jag försöker spetsa Stina som man spetsar en vampyr. I själva verket räcker jag henne min stav för att ta sig upp.

Riktigt aprilväder fast det bara är mars. Solen sken men då och då täcktes hela himlen av enorma moln fulla med hagel. Och så på några minuter hade de dragit förbi igen.

Det var väldigt härligt i skogen. Vårfåglar och solvärme. Och ifred för vinden.

Tappra barn kämpade i bakhal uppförsbacke. Det är bra. Det blir nog rackeltåliga ungar av den här skocken. Det är ett viktigt mål med vårt friluftsfrämjande. Det och att bränna kalorier.

Jakob och Albin är i alla fall rackeltåliga. Samt ler och långhalm.

Gullig bebis 1

Gullig bebis 2

Vi åkte genom skogen

Tills vi kom till toppen

Där var skotern redan framme med packningen.

Jag drattade på ändan i en backe och blev liggande på rygg. Låg kvar. Tog en bild. Ni vet som man gör när man blivit liggande på rygg.

Vi plockade fram matsäck

Och försökte hitta lä

Men det var dåligt på lä-fronten. Fick en enda bild när inte all lugg var rakt i ansiktet.

Vi dukade upp fikat. Och här kan man tänka att världens idyll uppstod.

Men han i gult började gallskrika. Och storbarn började gråta av de fruktansvärda köldvindarna. Och mammor och pappor började fasa för hemfärden. Så efter att vi hetsätit gifflar och hetsdruckit kaffe hetspackade vi ihop och åkte hem det fortaste vi kunde. Ackompanjerade av arga barnskrik.

Phu vilken pärs innan vi äntligen var hemma igen och i lugn och ro kunde fika färdigt våra köpeskex, blandsaft och kaffe. Utan isvindar och skrikande bebisar.

Så ajounerade vi sammanträdet för matlagets friluftsfrämjande för den här helgen. Hoppas på bättre tur nästa gång.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

31 kommentarer på “Sånt man gör för att härda ungarna”

  1. Så underbart härligt det låter!! Och ett helt rimligt avslut. 😅 Helt klart värt!!
    Vi bor i Etiopien och försöker också ta oss ut i naturen så mycket det går. Ingen snö och iskall vind. Istället stora myror som bits.

    Skolor stängda. Allt är lite konstigt! Över heeeela världen.

  2. Tips från en annan skogsmulle är att ha med sig en pressening eller liknande. Då går det att bygga ett vindskydd som man kan få lä av. Dessutom blir det en rolig aktivitet med barnen, det blir som att bygga en koja. Googla på tarp för inspiration. Härligt med utflykt!

    1. Ja, smart! vi har en vindsäck men hittade den inte vid utflyktstillfället. Hade också varit en bra hjälp i stormen

  3. Underbart att läsa denna tvärvändning i berättelsen!!! Skönt att fler hamnar i läget där barnen bryter ihop! Skrattade högt av igenkänning på slutet 😁

      1. Skulle man kunna formulera det som att bygga starka muskler/kroppar, svettas och öka sin kondition istället?

        Trots att jag själv inte har något problematisk förhållande till kalorier (de trivs alldeles lagom hos mig 😊) så kan till och med jag tycka att det låter lite provocerande med ett sådant delmål. Visst, det är väl kaloriförbränning man gör, absolut. Men när det gäller ett mål för en hel familj (eller flera familjer) så låter det lite knepigt. Inte direkt det budskapet som man kanske tänker att man vill skicka med sina barn ut vidare i livet. Utflykt = hårt psyke och smal kropp.
        Eller jag kanske överanalyserar 🙈

        1. Som tidigare ätstörd tycker jag med det är väldigt triggande att läsa.. Men smalhetsen känns som om den är svår att undvika vart man än vänder sig i samhället tyvärr. Kram på er!

    1. Jag blir supertriggad och provocerad av att målet alltid ska vara att tappa kalorier. Att dessutom inte kunna stoppa i sin nya utan att ha tappat? Det gör mig bara ledsen att du förespråkar ett sådant tänk.

  4. Åh, vad härligt med skidtur!
    Jag skulle åkt till fjällen idag. Självklart ställer vi in. Får gå ut i förorten och promenera på grusiga gator istället. Det klarar man lätt.
    Jag tänker på sjuka, och alla som jobbar för samhället nu – kämpa!

    1. att rackla är typ att vingla, min mamma säger rackelrede om sånt som är vingligt, tex ett bord 😀

      Jag tolkar det som att om man är rackeltålig så tål man när det är lite besvärligt och inte spikrakt och enkelt.

  5. Så fin du är, Clara! Och vilken mysig tur! Jag minns sådana där turer från barndomen, som slutade annorlunda än planerat, de blev ofta ganska roliga minnen efteråt att minnas tillbaka till som familj 🙂

  6. Fantastiskt skönt att höra att era utflykter också blir mindre lyckade ibland! Sist blev jag så arg vid ankomsten att jag vägrade gå ut alls och ammade sovande bebis i bilen i 2 timmar istället. Det gjorde mig inte på bättre humör, tyvärr. Det var långesen jag var så långsur.

    1. Hahahaha. Stackare. Lider med dig. Det är väldigt tröttande att vara sur någon längre stund faktiskt

  7. Jag fullkomligt ÄLSKAR att får höra och se om ert matlag! Blir liksom varm i själen av alla små fina banala saker i sammanhanget. Att grannfrun i rosa som jag har glömt bort namnet på, tröstar/gosar med Ulf, att Folke är så innerligt imponerad av skotern och att det är så hög igenkänning på friden som inte infinner sig när man ansträngt sig och köpt fika och ska ha det mysigt. Allt tillsammans blir som mjuk bomull runt mitt hjärta. Tack Clara för det!