I torsdag var det äntligen Dagen D. Dagen då barnen fick träffa morfar och gammelmoster Mia igen. Morfar har inte träffat barnen på ett helt år och för Mia var det ännu längre sedan. Så ni kan förstå att vi var peppade. Men vi tar det från början.

Jag och Uffe vaknade först och åt frukost ihop. Han slevade i sig fil och flingor och jag drack kaffe i vanlig ordning.

När Folke och Bertil vaknat och ätit frukost tog de fram Banduspelet och började bygga av de skojiga klossarna.

Kan verkligen rekomendera Bandu – både för spel och för klossbyggnad

Hips vips knackade det på dörren och barnens kompis stod utanför. De försvann ner på åkern för att fortsätta på sin koja. Av gamla tegelstenar, plank och hö bygger de en egen liten värld…

Så här snabbt springer den som blivit utlovad varmkorvslunch!

Jakob kom nämligen hem från åkern och kirrade det till barnen.

Ändå den godaste snabblunchen jag vet.

Sedan bakade jag en kaka och vispade grädde och förberedde lite inför kvällens middag. Det är så trivsamt i mitt kök nu

Ute hade jag gjort fint med nystrukna dukar och buketter av ängsblommor här och var

Ni skulle se barnens händer. Helt täckta av blåsor efter allt klättrande, gungande och hängande i repstegar

Ulf vill också gärna klättra men behöver hjälp. Det går till så att man står och håller fast honom under en gren och så nyper han tag och hänger i den helt blickstilla och knäpptyst. Kul lek.

Stina sa att Bertil börjar likna John Lennon och jag håller faktiskt med. Det kanske är ansiktsformen och de runda brillorna? Han är också väldigt lik min syster, faktiskt.

Så äntligen var det dags för morfar och gammelmoster Mia att komma. Visste inte ens om Ulf skulle komma ihåg någon av dem. Men det gjorde han. -HEJ MOFFA gastade han!

Finaste bilden jag tagit tror jag. Återföreningen.

Genast skulle barnen visa sina bästa ställen, kojor, gungor och allt de kan och lärt sig.

Finns ju en hel del om man säger så. För en nog villig publik kan det hända att listan av saker att visa faktiskt aldrig tar slut.

UIf beordrade moffa att följa honom att titta på bastun som tillkommit sedan sist.

Och storbarnen visade pilbågen och kojan

Sedan var det fika. Vit rabarberkladdkaka och sockerkaka

Mmmm…den här godingen finns i vår nya bok…

Nu står syrenen i full blom liksom någon slags blåklint (?)

Jag älskar vår trädgård med alla mysiga små rum, vinklar och vrår.

Och det är så roligt att genom andras ögon få upptäcka hur den faktiskt förändrats genom åren.

Ulf var inte minsta blyg. Han kröp upp bredvid morfar, drog till sig armen och gosade in sig med slutna ögon och ett utdraget mmmmmm…..

Sedan proppade han munnn full av körsbär. Obrydd om kärnor. Jag har förresten lärt mig knyta en körsbärsstjälk med tungan nu! Det gick på andra försöket.

Men att ha gäster tär på krafterna så vissa pojkar fick gå och lägga sig en stund och bara ta det lugnt.

Medan morfar och Mia underhölls av barnen satte jag igång med middagen.

Tände grillen och gjorde potatissallad

Och dukade fram.

Så enkelt och så himla gott. Vår egen lammentrecot med bara lite salt och peppar.

Vi var såklart tvungna att korka upp en flaska bubbel och utbringa en skål för Moderna, Pfizer och Astra Zeneca. Ulf satt i högsätet och klirrade värst av alla i glasen.

Sedan tog vi efterrätten på verandan

Ulf satt på sin snowracer på gräsmattan och körde bil

Och sedan var det dags att vinka hejdå till Mia och Morfar.
-Hejrå harrrresåbrrra! Sa Ulf med sina välartikulerade r. Och sedan medan han vinkade hejdå sa han till Jakob.
-Pappa ja älska dom.
Och det inte ett öga var torrt!
28 svar
Bergklint heter ”blåklinten”. Tar över det mesta, men fin i lagom mängd.
Tyvärr en invasiv art. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.52ea1660172a20ba65c102b0/1593783153038/Invasiva%20främmande%20arter%20(vägledning).pdf
Ljuvliga sommarbilder med barfotasmutsiga långfötter, kläderna på trekvart och ljusa dagar och nätter. Blomman heter Bergklint och humlorna älskar den. Tycker nog själv att den är lite anskrämlig och ser ut som den blommat klart, men den gör nytta bland pollinatörerna.
Får jag fråga en kanske privat fråga?
Nu är det ju ett tag sedan din mamma gick bort. Har din pappa skaffat en kvinna efter det?
Det är nämligen så att för 3 år sedan gick min mamma bort. Och jag själv skulle känna att det var jättekonstigt ifall pappa skaffade en ny kvinna. Han själv säger också att han absolut inte har sådana tankar. Men han är inte ens 70, och tanken av att han kanske ska leva i minst 20 år till, utan en kärlek (förutom oss barn), känns så tråkigt. För han har inga vänner omkring sig. Han har bara sina husdjur. Känns som så trpkigt ifall man på äldre dagar är så ensam. För han säger ofta att det är så tråkigt hemma. Att det är tur att han har djuren i alla fall. Ringer och pratar ofta med han och försöker ta han på äventyr ute. Men ändå, han är ju ändå alltid ensam hemma, förutom djuren då. Och när dom går bort, kommer han inte skaffa nya säger han. Då blir han ju ännu mer ensam 😥
Är ”skaffat en kvinna” dialektalt? Låter så…som när man skaffar en gräsklippare. ”Träffat”, hade jag nog sagt.
Ja, det är kanske dialektalt 🙂
Min morfar förlorade sin fru vid 80-års ålder. Han hann träffa en ny kvinna och var med lycklig med henne, tills hon tyvärr också lämnade jordelivet när han var ca 86-87 år. Han dog när han var 88 år gammal.
För oss, varken barn eller barnbarn, var det konstigt att han träffat någon ny. Snarare bra, han slapp vara ensam! Många av hans vänner gick bort under de senaste tio åren av hans liv.
Det är ju inte så att tiden med mormor glöms bort eller betyder mindre bara för att han träffade en ny. Huvudsaken var att han fick vara lycklig under sin tid på jorden!
Det gäller samtliga, tycker jag. Oavsett ålder och orsak som har gjort dem ensamma.
Den fina klinten heter bergklint!
Men, är Mia min gamla lärare från Midgård?
Haha japp!
Nä inte heller mitt öga var torrt 🙂 Så otroligt fint det är med kärleken mellan barnen och deras mor- och farföräldrar. Känner igen den där självklarheten trots att det kan gå långa perioder utan att de ses.
Vilket fint inlägg! Älskade precis allt! -Och varför är du så rörd? frågade min man. Jag kunde bara inte svara, inte ett öga var torrt!
Så underbart med vuxna som ger barnen plats, jag förstår Ulf så väl! ❤️
Otroligt fint inlägg! Blir så gråtfärdig nu av alla inlägg i sociala medier som visar återförening mellan vaccinerade seniorer och peppade barnbarn. Mest av allt såklart när vi själva var med om det härom helgen 🙂
Och så kryddat med dina ljuvliga bilder, goda mat och härliga, roliga texter. Tack Clara!!
Fantastiskt! Vilket härligt inlägg och vad mysigt ni ser ut att ha det.
Så härligt att ni alla fick återförenas! Ser ut att ha varit en underbar dag. Så glad för er skull. Själv sitter jag med hjärtat i halsgropen, hoppas intensivt att den resa jag planerar hem till Sverige går i lås eftersom jag och mina barn inte träffat mina föräldrar och familj sedan julen 2019. Önskar ett lika underbart återseende 💕
Så gulligt sagt av Ulf! Det känns som att han har ett välutvecklat språk för sin ålder.
Jag får min första dos vaccin på torsdag. Tre veckor efter det kanske jag kan få krama min mamma (som har fått två doser) för första gången sedan februari förra året.
Bilden på Moffa och Ulf på väg ner till bastun 😍😍
Underbaraste bild jag sett 🥰
Så härligt med återförening! Känslan jag fick när jag kramade om mormor och farmor är obeskrivlig. Det känns verkligen som att det inte är en självklarhet längre.
Hoppas att du får en fin söndag!
Å Herregud, här sitter jag och fulgråter till alla vackra bilder, vackra ord och vackra möten.
Underbara ni 🥰
Tack Tack Tack för en helt fantastiskt blogg, att gå in här är en ren fröjd!
That post was absolutely lovely! So warm and joyful
Oj, oj! För en morsa med lite större barn än dina….Och att morfar/pappa gick bort i covid för ett år sedan. Så innerligt vackra känslosamma bilder. Ulf gör helt rätt i att hålla hårt i Moffa!!
Inte ett öga torrt här heller. Haft samma återförening här för några veckor sedan och förstår så känslan! Har en snart 2-åring och han hade Sanna självklara inställning som Ulf. Kram
Blir så glad när jag läste detta inlägg! Sommar, fika, familj och kärlek….vad mer kan man önska sig i livet ❤
Vad underbara bilder! Ny kamera? Eller ett nytt objektiv? Eller bara ny redigeringsstil? Det känns liksom skarpare än det var innan?
Vilket underbart inlägg! Kan tänka mig återföreningen. Och Ulf kommer ihåg moffa. Han är ju ändå rätt liten.