
Första mötet med änglaspelet. Smått överväldigad av plinget och ljusen.
Jag glömmer att han inte minns. Han minns inte att jultomten kommer. Minns inte hur snön känns. Minns inte änglaspelet. Minns inte att vi brukar ha en gran inne. -Kommer du ihåg julgranen? frågar vi och han pekar bara ut genom fönstret. Där ute är ju granarna. Där är skogen.
Missar man en chans får man flera chanser till. Det kommer nya jular för barnen. Det kommer fler sommarlov. Medvetandet vidgas, nya minnesbanor dras upp. När jag tänker på min egen barndom är det ju de sista åren jag minns tydligast. Den ålder Bertil inte ens uppnått.
Missar man en chans får man flera. Det kommer en jul när man inte är nyseparerad. Inte utmattad. Inte pank. En jul när man inte har brutit armen eller är deprimerad. En jul när man hunnit göra pepparkakshus och en jul när man skiter i det bara för att man inte har lust. Det kommer nya chanser att skapa fina minnen med barnen. Hela tiden kommer nya chanser för lilla mamman och pappan. Låt oroshjärtat klappa lugnt.
112 svar
❤️❤️❤️ Detta inlägg behövde jag!
Tack för fint inlägg som fick denna lilla mamman att börja gråta med tandborsten i munnen, redo för läggdags. Så sant är det, det du skriver.
Jag sitter också o läser o gråter i bsdrummet. Så skönt att inte vara ensam!
Oj det var precis vad jag behöver höra! Barnen frågar var granen ska stå. Vi är i den mest kaotiska slutspurten av en vidrig renovering som bara har pågått och pågått och vi har fått tränga ihop oss. Jag hade hoppats få göra fint till jul i år. Verkar inte bli så, och nu har jag istället noll lust på jul alls. Vill inte pynta denna röra. Kan inte ordna glöggmys med vänner. Och vi har ingenstans att ställa granen… 😭
Kan ni ordna glöggmys ute? Ha en utegran i år? Förstår att en utdragen renovering känns blä men skönt ändå att ha partner, barn och vänner att leva med, kaos eller inte.
Tyckte förra årets jul med utomhusfirande med korvgrillning och grillade skumtomtar var ett av de mysigaste och mest stressfria vi haft. Ordna enkelt glöggmys utomhus eller träffas en fredagskväll i advent vid en grillplats och grilla goda korvar med vänner. Jag lovar, det är de minnena barnen kommer att ta med sig, inte alla helt vanliga jular 😉
Jag kan bara hålla med, vi hade en supermysig jul förra året som firades på logen med familjen. Alldeles lagom med mat, skogspromenad, fika på halmbalar och ingen stress med att fixa och greja. Perfekt!
👍❤
Ja men faktiskt har man en ny chans. I år är det första gången sen barnens pappa dog som jag faktiskt ser fram emot julen. Inte för att jag är någon pysslare precis, men det ska ändå bli lite revansch på de senaste deppiga åren.
Älskar dina kloka ord Clara!
Kram <3 hoppas ni får en fin jul
Tack Clara! ❤
Vilket trösterikt inlägg. Så många tankar och sån längtan att glädja, uppfylla och överraska. Ibland känner jag sån enorm lust och är full av energi och röj. I nästa stund bränner tårarna under ögonlocken, tröttheten dunkar och plånboken gapar tom. Livet. Tack Clara för att du sätter känslorna i ett klarsynt sammanhang och låter alla små mammor och pappor som kämpar ta ett djupt andetag och försöka på nytt en annan dag. Kram ❤️
Så fint skrivet, och sant ❤️
När mina äldsta barn var små skulle jag och deras pappa pyssla och baka efter dagis. Vi var väl småstressade efter ”lämna jobba hämta laga mat” men julpysslas skulle det. Mannen mätte upp grädde till kolorna och jag mortlade saffran och socker. Plötsligt märker vi att båda kidsen sover tungt i kökssoffan.
Minns den där mysiga varma julkänslan som infann sig. Och barnen som är vuxna nu minns absolut inte denna magiska kväll
Åh vilken härlig berättelse! Känner riktigt hur lugnet la sig i sinne och kök. 💕
Takk ❤️ Hilsen mamma med depresjon og angst
Vilket fint och rörande inlägg som jag verkligen behövde få höra nu❤️
Vackert.. För mig är det inte så. Jag miste min älskade iår. Går aldrig skapa mer minnen men bevarar de jag har och försöker varje dag låta de vara som finaste bomullet kring mitt hjärta och i min själ.
❤️❤️❤️
Ja så kan det också vara … jag har också mist närstående så men då får de minnen som finns räcka… det är svårt men så är livet och hur det än var är det minnena som blev kvar ❤️❤️❤️
❤️
Det var så otroligt fint skrivet. Så trösterikt. Så sant. Tack.💗 Så många krav man kan känna särskilt i juletid. Önskar alla en fin jul, hur än den ser ut. Och kom ihåg att det kommer nya jular, livet är föränderligt.
Du är bäst.
Så värdefullt inlägg. Föll i gråt.
Så sant så! ❤️ För tre år sedan blev julen ”inställd” hos oss (barnen var då 4 och 5) pga att jag fick svår bältros rakt över en stor gravidmage (förövrigt: AJ!) och fick mestadels besöka sjukhuset. Jag grät hela den julen när barnen hade somnat i ångest över att jag förstört deras jul. Idag är de 7 och 8 och minns inte ens den julen (”vaddå, men vi firade väl hos mormor som vanligt?” 😂).
Det är bra med dessa påminnelser! ❤️
❤️
De senaste åren har varit så otroligt kämpiga här. Friktion, strul och otur som lett ner i en djup depression. På pappret har jag dock det mesta man kan önska och ska inte klaga. Men jag insåg nu att jag verkligen, alltså verkligen, saknar någon i mitt liv som säger det du just skrev. Istället för ”du måste sänka dina krav” eller ”det är bara du själv som bryr dig om du har lite damm i hörnen” eller ”gör inte så stor sak av allting”. Känner mig bara otroligt motarbetad av såna kommentarer, bara ännu mer otillräcklig, ännu mer måsten och borden att jonglera i en tid då alla bollar man försöker hålla i luften bara rasar ner i skallen på en. Ditt inlägg känns som en tröstande klapp på kinden när man var liten. Ett löfte om att det ordnar sig från någon vis och klok, snarare än ett ”skärp dig” från någon som inte har tid eller ork att bry sig om att man är ledsen. Från någon med varma vänliga händer som man inte kände men som man intuitivt visste var en av de goda.
Ibland är det visst inte Strategier, Råd och Lösningar som är det man behöver, utan bara ren tröst. Även som vuxen.
Tack.
Å, ja! Precis så som du skriver. Saknar så att få höra ”det ordnar sig” från den jag önskar höra det ifrån. Strategier, råd och lösningar blir ett ytterligare ok att bära, något som jag ska lösa. Ibland vill man bara få lite hopp om att en dag kommer det att vara annorlunda.
❤️
Så fint skrivet. ❤️ Jag är som vanligt helt orkeslös och glåmig och deppad den här årstiden. Men det kommer nya chanser, när barnen är större, när jag inte jobbar skift på sjukhuset längre och därav får bättre sömn, när jag hinner träna mig lite piggare, när vi inte bor i den här trånga lägenheten utan i ett hus…..jag försöker tänka framåt, och acceptera att jag just nu är trött och orkeslös och deppad, men det finns fler chanser.
Fjärde året med skuldsanering, nästa jul är vi klara. Vi har ordnat fina jular för barnen ändå, alltid med oro, men det finns magi även i en liten snöglob.
Tack för att du påminner om fler chanser, det kommer vi också få.
Vilka kämpar! Skuldsanering är tufft. Önskar er en fin jul <3
Så fint, tack för trösterika rader Clara ❤️
Vilka fina tankar! Vilken tröst när livet inte är det man önskade. Men också en inspiration att man kan skapa ”magi” med så enkla medel, som ett änglaspel. Tack för din fina blogg!
Så fin påminnelse ! ❤️
Nyseparerad från narcissist. Äntligen. En fri och underbar jul väntar!
Åh, vad jag gläds med dig! <3 <3
Tack! Som jag behövde få höra detta! Och du har ju helt rätt. ❤
Så oerhört trösterikt skrivet och jag brast ut i gråt. Tack för en varm och tålmodig strykning på kinden.
SÅ fint, riktig og trøsterikt skrevet!
Så starka och sanna ord. Blev så rörd av orden.
❤️❤️❤️
Visste inte att jag behövde höra detta. Brast ut i gråt. Tack.
Så omtänksam du är Clara, så fint och vänligt skrivet.
🌹🌲🌹🌲🌹🎄
Åh vad skönt att läsa. Tack 😇🙏🏽😍
Ja, jag lider verkligen med de i min omgivning som har barn så här års.
En arbetskamrat kraschade för någon jul sedan på soffan på julafton och bara grät av utmattning. Fick bäras i säng. Är det det minnet man vill skapa för sina barn?
Jag har förmånen att vara frivilligt barnlös och kan också skippa att fira jul, vilket jag också gör. Det är jävligt befriande kan jag meddela…
Vill du höra att folk lider med dig som inte har barn? Så märklig kommentar. Jul bli vad man gör den till. Med eller utan barn. Älskar advent o julen o våra mysiga traditioner. Vore fasansfullt att inte få fira jul m barnen
Nej hon menade väl att hon lider med de som har barn och därmed också ofta en högre nivå av stress och krav, måsten och borden?
Julen blir vad man gör den till… Ja håller med men ibland kan man liksom inte välja. Jag vet inte hur många jular jag gråtit ögonen ur mig pga sorgen över att vara singel och barnlös. När ytterligare ett år har gått och 17 vänner och bekanta har fått sina tredje och fjärde barn, köpt nya hus och gift sig. Känslan av misslyckande.
Tacksamheten över att ändå fått ingå i sammanhang (ibland lite på nåder) och få fira med både barn och gamla. Men sorg och smärta över att inte ha en egen familj att få pyssla om, julbaka till och med, få göra adventskalendrar till och ordna tomte. Sånt där som många tar för givet och ser som något självklart. Ambivalensen.
❤️ Du låter som en sådan fin person på det viset du uttrycker dig. Jag tror de som får glädjen att fira jul med dig bara är glada och det kan inte vara på ”nåder”så go som du verkar.
Annars kom hit! 🙏att du snart skall finna vad du längtar efter.
Mvh
Tack Ingela för ditt fina svar och för din bön! 🙂
Numer är det inte lika drastiska känslor kring jul utan livet har blivit bättre. Men jag minns ännu hur det var och gläds åt det jag har i livet som är bra.
Önskar dig och de dina Guds rika välsignelse!
Jättefint. Började gråta på direkten av detta. Tack.
Så sant. Hela december 2019 var vår son inlagd på sjukhus för palliativ vård. Vi i familjen bodde där också. Han fick komma hem på permission några timmar på julafton men mådde jättedåligt. När han åkte tillbaka till sjukhuset på julaftonskvällen visste jag att han aldrig skulle komma hem igen. På nyårsdagen somnade han in, 5 år gammal. Det var en annorlunda och hemsk jul men samtidigt levde familjen i en bubbla och hade det mysigt tillsammans. Allt oviktigt skalades bort och vi fokuserade på familjen. Det var otroligt fint, mitt i allt elände. Juletider kommer aldrig mer att bli detsamma men vi hedrar och minns vår son med lite olika ritualer. Vi skapar nya jultraditioner med honom i fokus.
Så fruktansvärt ❤️ Ändå skriver du så fint. Tack för att du berättar
Åh! Så vackert skrivet. Jag beklagar verkligen sorgen. 💔
Skickar en varm tanke till dig!
Beklagar. Många kramar till er och fint att ni har er pojke i fokus i era nya jultraditioner. Hoppas jag kan landa in någon gång i detta nya. Jag förlorade min som igår och allt är bara kaos i mig.
Så tungt, jag beklagar din stora förlust❤️
Vilken fasa. Gråter över er lille pojke som du skriver så fint om.
Sjukt hur ditt inlägg precis var det jag behövde höra, första julen utan barnen efter skilsmässan är jobbig!
Dina kloka ord är en av anledningarna till att din blogg är den i särklass bästa!!! Högt och lågt i en fantastisk mix. Tack!
Din text så fint.
För att inte tala om kommentarsfältet 😍.
Älskar bloggar/Instagram där kommentarsfältet är lika bra och fint som inläggen ❤️
Det gör jag med <3 världens bästa läsare hänger här!
Så fint skrivit. Blev alldeles rörd. Har inga barn men kändes ändå trösterikt på ett mänskligt plan.
Har haft en uppväxt full av traumatiska jular och jag grät alltid i ensamhet när julafton var över, av sorg och av lättnad över att ha överlevt dagen.
Som vuxen uppskattar jag att vara ensam på Julen. Att få ha lugn omkring mig och inga krav. Under många år hade jag inget pynt eller juligt hemma, det påminde för mkt om allt jobbigt. Men under de sista åren har jag haft en ljusstake. pyntat granris och lite julmat jag tycker om vilket känts mysigt och lagom att orka med. I dag ska jag hämta en julskinka från en närliggande liten gård där grisarna går ute och bor i små hus inbäddade i halm och mår gott.
Fint och klokt skrivet. Fastnar särskilt för sista raden. Det vill gärna bli bra.
Tack!🙏🙏🙏
Välbehövligt att bli påmind om detta när man kämpar på och tror att eländet aldrig ska ta slut… det kommer nya tider, och nya, ljusare erfarenheter att skapa minnen av.
Tack!
Tack Clara, så fint skrivet <3 Vi kommer i år att ha vår första jul utan mamma. Hon dog i slutet av september och vi har ännu inte riktigt förstått att hon kan vara borta. Hon var ju den som gjorde julen i alla dessa år och nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra. Det blir en mycket annorlunda jul, men lyckligtvis har vi varandra, pappa, mina syskon och våra familjer. Tack för att du påminde mig om att jularna kan vara olika och att det är okej.
Så fint, så klokt. Tack.
TACK för att du skriver så fint och trösterikt ❤️
Så fint skrivet, och så tröstande.
Du skriver den i särklass bästa bloggen. Tack!
Klokt inlägg.
Och det kommer tid för nya minnen även för en mormor som inte hinner med sina barnbarn så som en mormor borde, då det fortfarande finns barn kvar hemma som behöver en mamma.
Men det går åt rätt håll.
”Mormor, vi firar julen hemma hos dig. För dit hittar Tomten, det vet jag.”
Tack ❤️
Så kloka ord. Barnen vill/behöver också ha en lugn o skön jul. Kanske kan man förenkla och ta bort vissa saker. Kanske kan någon annan göra vissa saker istället för vårdnadshavarna? Jag tänker ex låta min mamma julbaka m barnen iår så kan jag vila lite eller göra nått annat…
Du är alltid så klok i dina inlägg. Tack!
Åh vad jag behövde höra detta. Vi bor i utomlands, har firat jul i Sverige med morföräldrar, kusiner och släkt varje år med barnen. Förra året blev det inget pga av covid. Tveksamt om vi kommer iväg iår också. Har varit så stressad och tyckt synd om barnen och även mormor/morfar som verkligen saknat barnbarnen. Men det kommer fler jular ❤️
Vilket fint inlägg Clara och så många fina kommentarer. Stor kram till alla som förlorat någon som står dem nära.
Bor som Linn utomlands och förra året var vi helt själva pga COVID. Men det gick det också. I år kommer vi förhoppningsvis kunna åka till Sverige igen, men jag tänker att jag inte ska stressa över hur det blir. Det blir bra ändå!
Kramar 😊
Började gråta av det här inlägget ❤️
Är så orolig för julen, som i år skulle firas på makens sida. Men så konfronterade vi nyligen svärmor om hennes drickande, av välmening för att hon ska kunna ha en bra relation till barnbarnen. Inga ultimatum utan bara en önskan om att inte dricka när barnen är där och säga att det märks när hon luktar. Det föll inte väl ut, nu är jag häxan som manipulerat deras son och som vill förstöra för henne.
Känner en klump i magen över julen och alla firanden som ligger framför oss och av det hjärtskärande i att hon nu väljer bort barnbarnen för att kunna fortsätta supa. Lilla oroshjärtat klappar medans jag köper julkalendrar och bär upp jullådorna från källaren.
Jag förstår att det känns hemskt och svårt. Men ni gjorde helt rätt <3 modigt av er.
Det är svåra samtal, en alkoholist har sällan insikt i sitt missbruk. Vad bra att ni tog samtalet !
🥰Massa kramar till dig, BRA agerat!
Så trösterikt. Tack❣
Så fint ❤
Mitt i prick vad jag behövde läsa nu när vi varvat vabb med egen sjukdom sedan augusti. 1,5-åringen skriker stora delar av dagen och snart 3-åringen svarar på nappavslut med att bajsa på sig samtidigt som 4-åringen besviket påpekar att vi inte leker nog ofta och det finns helt enkelt inte värst mycket energi kvar för att skapa en magisk julmånad.
JulMagi finns bara på insta!
Det är ju inte det riktiga livet.
Er magi är när lillen tar sina steg. När äldsta syskonet fjompar sig för det yngre som skrattar.
Ha INGA krav och förväntningar på pynt och sånt när ni har tre så små barn. Det handlar bara om att få dagarna gå någorlunda utan alltför mycket gallskrik (vilket också är normalt) mysfaktorn lyser så totalt med sin frånvaro och det är normalt! Mvh en gammal mormor som minns hur det var.
Gud vilken fin kommentar Ingela. Tack för påminnelsen <3
Håller med. Jag raderar Instagram i december, den julstämningen jag får av mitt flöde stavas bara stress, ångest, mindervärdeskomplex och avundsjuka. Tyvärr, jag kan inte hantera det, men skönt att ha hittat en lösning iallafall… 😔
Åh tack Clara! Detta är julen då jag är deprimerad och brottas med en hemsk ångest dagligen. Känns extra tungt då jag var så lycklig förra julen. Tycker mycket om julen men nu får jag ångest och stresspåslag bara av att se en bild på en julgran. Försöker närma mig långsamt, bl a genom att gå in på din blogg och liksom kisa på eller scrolla snabbt bland de juliga bilderna. Tänker att det får bli min KBT inför denna jul. Tack igen!
Så fint inlägg och fina kommentarer.
♥️
❤️❤️❤️
Tack för ett välbehövligt inlägg då jag i år tycks ha mist allt vad julkänsla innebär. Blev helt chockad över att det redan är advent, jag som ofta måste hålla i mig själv för att inte börja julpynta för tidigt. Knasigt egentligen hur det kan vara men ska försöka landa i att det är okej att tona ner julen/ traditioner vissa år 🎄
Clara, tack för dina kloka ord som var precis det jag behövde höra just nu. Jag och maken är sedan en månad tillbaka inlagda med sonen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Efter att sonen fick ett hjärtstopp i hemmet har det visat sig att han har ett medfött hjärtfel vilket han behöver en hjärtoperation för och det går vi nu och väntar på ett datum för. Dagarna går, vi kommer närmare jul och vi får inget datum för operationen… och jag ser den julen hemma jag sett fram emot försvinna för att istället spenderas här på sjukhuset. Men det kommer såsom du säger fler jular att skapa minnen på och jag hoppas att vi har många jular framöver att fira tillsammans ❤️
❤️ åh! Ta hand om er. Det kommer bättre tider, det vill jag tro
❤️
Gud jag började gråta och vet inte ens varför. Fint! Tack!
Och jag är rädd för att man faktiskt inte får någon mer chans, mest hela tiden.
Tänk om det blir en sisådär jul/sommar/födelsedag som nästa gång ska bli bättre och så var det den sista. Stressande att vara en sådan som tänker så, ohja!
Tänkte precis samma när jag läst inlägget! Önskar så att jag kände samma tröst som de andra läsarna men blev nästan än mer stressad. Tänk om detta är sista… väldigt stressande tanke sätt vi har du och jag. Många säger att det är bra för då gör man det mesta och bästa av allt men jag blir mest paralyserad och gör inget av nått då inget är tillräckligt bra om det nu skulle vara sista semester/julen/födelsedagen osv… svår loop att ta sig ur. Många säger bara gör nått men då blir stressen och det dåliga samvetet nästan ohållbart i efterhand. Tankarna varför ansträngde jag mig inte mer tar över och kräver en helt….
Jag brukade känna samma sak. Men när min mamma blev sjuk i aggressiv cancer för ett år sedan och jag drabbades av panik hjälpte det mig mycket att tänka på att vi aldrig vet hur många dagar vi får, vi kan bara göra det vi kan av de dagar vi har. Mamma dog efter tre månader men under de månaderna gjorde vi allt vi kunde av de dagar vi fick. Det är trösterikt i efterhand och hjälper även framåt när man drabbas av tidssvindel.
Tack du vackra själ för dessa ord. Rakt in i det oroliga mammahjärtat som aldrig tror att hon räcker till❤
Tack tack tack för det här! <3
Så fint. Så trösterikt. Så varmt🙏🏻✨🕯️💖. Tack
Tack för de fina orden❤ Träffade rakt i mitt utmattade mamma-hjärta.
Tack ❤️
Efter att lillebror dog i magen har det varit svårt att försöka finnas där fullt ut för storebror. Har mått så dåligt för att jag inte ska orka fira jul som vanligt för hans skull.
Så tack ❤️
Tack <3
Jag tänker så på en person. En person mitt i livet med små barn. Där personen vet att nästa jul så finns hen inte mer. Finns inte där på julen med sina barn. Det är så hemskt att jag, som inte ens är nära vän eller släkt, inte kan ta in det.
Det här inlägget borde komma på repeat för det tål att påminnas om, så viktigt!! TACK Clara.
Förresten. Tänker på det ofta, men du är den starkaste och viktigaste ifluencern jag följer! Så kloka värdefulla ord, alltid.
Vad glad jag blir ❤️ Tack
Tack! Behövde läsa det just ikväll! Har inte hunnit/orkat pynta något inför advent… Mammas begravning var i tisdags och krafterna är slut nu.
Tack❤️
Såå HIMLA fint inlägg! Läser ikapp på bloggen efter en hektisk tid. Jag började gråta och vet inte ens varför. Även flera av kommentarerna rör mig till tårar. Så fina läsare här.
Har Covid och försöker isolera mig från familjen så gott det går för att undvika att de blir smittade. När jag är frisk igen, då ska vi kramas <3
Nu hinner jag läsa ikapp och få läsa fina och mysiga inlägg.
Kram till dig <<3 hoppas du blir frisk snart och familjen inte smittas!
Ett sånt generöst, insiktsfullt och hoppingivande inlägg du skrivit Clara!❤️
Har läst detta tidigare och nu var jag tvungen läsa det igen. Att omedicinerad pgr av amning till ett oplanerat fjärde barn mitt i en köksflytt, som hållit på till och från i snart ett år för att vi gör allt själva och inte har orkat jobba snabbare, försöka få till en mysig jul har bara känts ångestfyllt och stressigt. Nu är vi förvisso inte hemma nu på julafton men det kändes ändå viktigt att gå in och läsa det här igen och påminna om att de fortfarande är små, det kommer fler jular.
God jul på er alla!
Tack för trösten.