Det har snöat i flera dagar här i Västerbotten och det är vi tacksamma för. Mycket snö har kommit och till veckan väntas det bli ner mot tjugo minus – så nu kan vi verkligen kalla det för riktig vinter.

I fredags satt jag inne i stan och jobbade. Gick förbi vårt fina torg och fångade granen i yrsnön

Umeå är vackrast på vintern!

Jag satt på NK och skrev i några timmar och sedan gick jag och lånade en stor plastkasse full med läsning över jul. Och så kom jag tillbaka och slog mig ner i ett hörn och läste och drack varm choklad. En sådan sak jag verkligen längtat efter att få göra nu i juletid – sitta och läsa och mysa på café. Hittade Fåfängans Marknad a William Thackeray i magasinet på stadsbiblioteket så den läser jag om nu – minns att jag läste den i högstadiet sist och den är ju SÅ bra.

På kvällen såg vi The Christmas Chronicles nedbäddade i soffan. Sedan förberedde jag lördagens luciatåg genom att stryka mitt nattlinne, klippa ut ljusmanchett och äntligen ta mig för att sy på en bård spets på mitt lucianattlinne. När man är 178 cm lång är alla nattlinnen för korta och man känner sig fånig när man visar anklarna. Men nu ordnade jag det med en gammal handknypplad spets.

Sedan gjorde vi tidig kväll och jag la mig att läsa.

Lördagsmorgonen började med annan läsning. Bra att ha brorsor som kan läsa böcker åt en. Sedan byltade vi på oss rejält med kläder och drog på Sjungaregårdens julmarknad i grannbyn Granö.

En sån fin liten marknad utan plastkrafs – men med hantverksprodukter och mycket god mat.

Hade såklart min ullkappa på. Min kompis Frida konstaterade att jag såg ut som en piffigare Tant Brun. Bra stilförebild känner jag.

Bertil fastnade framför skidorna eftersom han drömmer om turskidor i trä från Tegsnäset. Vem gör inte det? Sådana skulle man gärna ha!

Rejäla doningar som låter en ta sig fram precis överallt i skogen.

Det var så mysigt att går runt och kolla i alla stånd och hälsa på fröknar och folk från byn.

Frida var där. Liksom min bästis Elina med familj.

Perfekt marknadsväder med ymnigt snöfall.

Och diverse eldstäder att värma sig vid.

Jag köpte det jag brukar, nämligen mat av olika slag. Nu innan jul blev det bland annat mjukaka (till dopp i grytan).

Den var bakad på riktigt vis i bagarstuga.

Mata och klappa renar fick man också göra.

Så fina!

Givetvis köpte vi också marknadskarameller. Ett måste på tillställningar som dessa.

När barnen lekt färdigt med sina kompisar vände vi hemåt igen. Ganska kalla om tårna.

Fast vi stannade till på en loppis innan vi åkte. Prioriterar aldrig bort en loppisskylt.

Hem kom jag med tre sorters bröd, marknadsgodis samt en loppad stor glasburk och ett fat i samma serie som jag samlar på. En mycket bra fångst!

Till lunch gjorde jag snabbmaten nummer ett i december.

Nämligen grov limpa med rödbetssallad och små delikatessköttbullar ovanpå – kryddade med kryddpeppar. Gott så man kan svimma.

När vi vilat en stund på lunchen var det dags för mig att bege mig till bönhuset för luciarep.

Vårt fina lilla bönhus

Fylldes till brädden av luciafirare.

Sorry för suddiga mobilbilder

Men ni får i alla fall känslan. Efter att vi sjungit vårt program lästes en äldre förmåga julevangeliet på äkta degerforsbondska (som är dialekten som talas här). Så väldigt stämningsfullt.

Efteråt blev det kyrkfika

Och pusskalas

Elina och Ulf skålade fint med kaffekopparna. Och sedan begav vi oss hem igen och gjorde kväll.

Jag kröp i säng med Fåfängans marknad vid elvatiden på kvällen och vaknade inte förrän tio imorse. En sån vintertrött liten familj.

Men nu ska jag göra en sen frukost däredter ta på mig arbetsoverallen och gå ut och lägga nytt hö till fåren och ge dem mat. Sedan tänkte jag och barnen julbaka. Kanske ett pepparkakshus? Önska oss lycka till. Det var länge sedan vi vågade oss på något sånt…