Nu är jag ju högst partisk men jag säger det ändå – ingen har så rolig, egen och cool stil som min syrra! Med ett alldeles unikt och oängsligt öga för kläder och kropp och hur man kan göra mode kul.

Anna är snart doktor i design. Hon arbetar just nu på en avhandling där hon utvecklar designmetoder och begrepp inom redesign – där kläder är själva designråvaran istället för textil på rulle som i traditionell produktion. Hon är både designer och stylist, undervisar designstudenter och sitter bland annat i juryn för Ung Svensk Form.

Snacka om stilsäkert!

Min syrra har alltid stökigt hår och nästan alltid stora solglasögon på sig. Detta är ett billigt par från Dollarstore och klänningen är ett loppisfynd. Anna har för övrigt lärt mig att man alltid ska ha något som blänker i öronen, för att det drar blickarna mot ansiktet. Om de enorma rosa glasögonen nu inte gör tricket.

Pärlsandaler från Zara och en väska från & Other Stories som hon fäst fransar på för extra schvung – och adderat ett orange axelband av renlasso som hon köpt på Jokkmokks Marknad.

Moster Anna i loppad långklänning, gula converse och stora glasögon. Stökig hockeyfrilla-vibe på det.

Alltid något feminint mixat med maskulint. Som här en oversized herrkavaj och ett bälte i midjan med diverse berlocker hon hängt på. Notera det knalliga nagellacket och hårspännet som matchar klänningen!

Återigen feminint och maskulint. Tyll och herrkavaj. Stora glasögon, jordgubbsörhängen och en fluffig lila ryggsäck som är som ett gosedjur.

En gång stod min syster framför spegeln när vi skulle på utflykt.

-Jag känner för att vara lite basic idag och inte sticka ut

Sedan tog hon på sig en jeansskjorta model XL med enorma printade gula bananer på. Jag retar henne fortfarande för det. Men det är min syrra i ett nötskal.

Drottningen av knasiga smycken – det är hon. Detta rassel är köpt på någon loppis precis som klänningen. Och karaffen såklart. Jamen kolla bara!

På stranden i en röd klänning med matchande hårklämma och färgglada skor.

Alltid något roligt smycke – som prästkragar i öronen. Lita på att det är loppat! Klänningen är gammal från H&M

Bild från barnvälsignelsen hemma i vårt bönhus. Gillar Ulfs skeptiska uppsyn. Och färgen på strumporna som går igen i Annas klänning. Den har hon sytt av flera andra klänningar som kombinerats ihop till en ny. Till det ett halsband med många små berlocker och ett stort A i strass.

Ständigt dessa gula skor

Och färgglada glajer. Samt sammetsklänning med axelvadd och stjärnmönster på. Femstjärnigt snyggt!

Anna i New York. Lager på lager. Rutig kjol ihop med blommig tunika från H&M och gula sneakers hon snott av sin man. Diorväska köpt på Röda Korset. En sån rolig och fantasifull kombo!

Jag skulle se ut som ett tält i kläder som dessa – men på Anna så svänger det.

Kolla vilken kul ide – att fästa broscher runt kragen så att det ser ut som ett halsband!

Hittade igen den här bilden på Pinterest. Någon amerikan hade pinnat den och kommenterade något om överdrivna modereportage och att folk ju bara klär sig så där i modetidningarna och aldrig i verkligheten.

Tji fick hon för precis så här såg Anna ut när vi var i New York. Sportigt och romantiskt på samma gång. Och handväskan är gjord av sånt där tyg man har i dykarkdräkter. Kul att kombinera det med tyll!

Det är Anna som peppar mig till att våga matcha färger och mönster vilt och egensinnigt. Så snyggt ju! Även om jag själv är betydligt försiktigare.

Prickig loppad skjorta under klänning som jag tror är från ett designsamarbete mellan Kenzo och H&M.

Anna har alltid någon rolig detalj på sig. Ett halsband som föreställer en cigarettfimp, örhängen som klirrar eller ett fräsigt mönstrat kläderplagg. Och solglasögon. Hälften är svindyra och hälften fyndade för en tia på någon garageloppis.

När vi var i New York gick vi på Rei Kawakubos utställning på Met. Anna hade en klänning hon köpt av en avgångselev på modehögskolan i Borås.

Men det är inte alltid fullt så obskyrt. På den här gamla bilden från 2017 bär hon en kofta och klänning från Lindex. Mönstermix är kul!

Annas bröllopsklänning var en secondhandhistoria som hon pimpat med spetsdukar. Vad annars? Brudbuketten var ogräs från dikesrenen på Öland.

Och till festen efteråt tog hon på sig sin klänning sydd av en massa olika klänningar. Den gula biten är faktiskt från en kimono i Miss Claritys första kollektion – som Anna hjälpte oss ta fram.

Så snyggt att ta igen de stora prickarna från klänningen i lika stora bollformade örhängen.

Snygg Pucci-aktig secondhandblus och som vanligt något kul tingeltangel i öronen. Och spana in hennes antika förlovningsring. En stjärnsafir omgiven av diamanter.

En härligt sladdrig sjuttiotalsklänning till frukosten i trädgården.

Och visst blir det så mycket roligare när man arbetar med många lager, mönster och färger? Det känns väldigt Trinny Woodalskt på något sätt. Och så chict med en korg istället för en handväska.

Anna syr kaftaner av gamla sjalar. Otroligt tjusigt och dramatiskt – här kombinerat med en brun sjuttiotalsklänning och ett par orangea plastsandaler från Rusta. Högt och lågt.

Gucciglasögon och loppade ränder. Den här kjolen minns jag att Anna köpte i högstadiet. Kvalitet som håller än. Jag har också lånat och burit den mellan varven.

Klädd i plagg från den stora kedja, med coola blå loppade sneakers från Puma till och den smarta nyckel- mobil- och börshållaren från Blankens.

Anna har en miljard smycken och broscher i alla de varianter. Den rosa tulpanen hittade hon på en italiensk secondhand.

Tonade läsglasögon, byxor med vidd som är köpta second hand men ursprungligen kommer från något danskt märke. Och en rutig kavaj från & Other Stories.

Man kan ha en festblåsa utanpå sin vita gamla skjorta från Oscar Jacobson. Och en lyckopeng som tillhört mamma runt halsen.

-Men när ska man ha på sig sånt där? säger någon

En vanlig tisdag, säger Anna och går till jobbet.

Och när bilhandlar-kavajen känns trist så slaktar man bara en prickig partytopp med volanger och syr fast dem ovanpå. Byxorna kommer från Lindex och bootsen är från Sendra

Förslag på smycke: ett halsband tillverkat av kastanjer. Släng på komposten när du tröttnat!

Stickat, volanger och örhängen av jadesten och pärlemor, inköpta i Venedig. Kombinationer som gör en lycklig.

En slaktad balklänning ihopsydd med en t-shirt köpt i Tokyo.

Och när en ullig gosedjurströja är för trist – då virkar man sjöstjärnor och syr fast ovanpå. Dessa är gjorda av disksvampsgarn. Lite riviga men funkar när de inte ligger precis mot huden, hälsar Anna.

Man kan väl lika gärna ha dubbla kappor som att ha kofta under kappa? Patch på den yttre kappan är gjord av Malin Ardesjö som driver Burrow Society.

Fler borde gå till jobbet i balklänning och sneakers.

Och för att hedra minnet av saliga Vivienne Westwood så avslutar jag med två bilder från när Anna praktiserade hos henne och fick botanisera och prova kläder i Westwoods arkiv.

Lösstjärt och lösbröst.

Vivienne var en kul dam tydligen. Och väldigt noga med att ingen på kontoret spolade i toaletten om de bara hade kissat. Spola fick man göra först efter större behov. Allt för att rädda planeten.

Och det var den inspirationsbomben det! Min syster bloggar inte längre men har ett instagramkonto som uppdateras ganska flitigt. Under hashtagen #theanotherblogoutfit finns fler av Annas outfits samlade!